Artikel Vilken inverkan har uppgiftsorienterad träning på
aktivitetsförmågan hos personer som drabbats av stroke? Hur beskrivs upplevelser hos personer som drabbats av stroke efter uppgiftsorienterad träning? Bilateral robotic priming before task- oriented approach in subacute strokerehabilitatio n: a pilot randomized controlled trial. (22) Funktion
Interventionsgruppen visade på en signifikant skillnad i förbättring i SIS för styrka i hand än vad kontrollgruppen gjorde.
Deltagarna i båda grupperna visade statistiskt signifikanta förbättringar efter intervention på instrumenten FMA, Jamar och BBT.
Aktivitetsförmågan/ADL
Deltagarna i båda grupperna visade statistiskt signifikanta förbättringar på mRS, FIM och SIS, men inte Actigraphy.
Gruppen som utförde kombinationen av bilateral robot priming och uppgiftsorienterad träning visade signifikanta förbättringar på SIS och mRS, jämfört med gruppen som utförde bara uppgiftsorienterad träning som även den visade på förbättringar.
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Utifrån SIS upplevde alla deltagarna förbättringar i styrka, handfunktion, ADL/IADL och rörelse.
Val av aktiviteter
Aktiviteterna valdes ut efter deltagarnas individuella mål och behov. Aktiviteter som att fylla en flaska med vatten från en fontän, bära flaskan med vatten till terapirummet, och sedan dricka från flaskan, torka av bordet med en trasa och vika handdukar och stoppa in dem i lådor.
Miljö
Arbetsterapi klinik
Anpassningar
Träningen anpassades till varierande svårighetsgrad utifrån personens funktionella nivå, och ökade progressivt för att främja lärandet.
The Effects of Combination of Robot-Assisted Therapy With Task-Specific or Impairme nt-Oriented Training on Motor Funktion
Gruppen som fick RT kombinerad med uppgiftsorienterad träning förbättrades signifikant i motorisk funktion och muskelstyrka på FMA, MRC och ARAT jämfört med gruppen som fick RT kombinerad med nedsättnings-orienterad träning. Förbättringarna kvarstod efter 3 månader.
Aktivitetsförmågan/ADL
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Utifrån SIS upplevde alla deltagarna förbättringar i alla domänerna.
Val av aktiviteter
Aktiviteterna valdes ut av arbetsterapeuten tillsammans med deltagaren utifrån behov och intressen. Som att ta en bok från bokhyllan och öppna boken, använda en nyckel och vrida om i nyckellåset, hålla i en korg för att shoppa och sopa golvet.
Function and Quality of Life in Chronic Stroke.
(23)
Aktivitetsförmågan förbättrades hos interventionsgruppen.
Deltagarna ökade sin självupplevda livskvalitet och förmåga till att utföra dagliga aktiviteter med den svagare sidan på sis-skalan.
Miljö
Två medicinska centrum
Cognitive strategy on upper extremity function for stroke: A randomized controlled trials.
(24)
Funktion
Resultaten visade på signifikanta förbättringar med samtliga instrument i båda grupperna. Dock visade interventionsgruppen signifikant skillnad på WMFT-F och BBT jämfört med
kontrollgruppen.
Aktivitetsförmågan/ADL
Båda grupperna visade signifikanta förbättringar i COPM och CIQ. Förbättringar i självständighet och social integration, CIQ, skiljde sig inte signifikant mellan grupperna.
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Deltagarna upplevde ökad utförandekapacitet och tillfredsställelse i aktiviteter
Val av aktiviteter
Deltagarna valde med hjälp av COPM själva ut vilka tre aktiviteter som de behöver, vill eller förväntas kunna utföra.
Aktiviteter som valdes ut inom ADL var matlagning, dusch/bad, kamma håret, klä på/av sig och inom personlig hygien. Aktiviteter som valdes ut inom funktionella aktiviteter var förberedning av mat, att skriva, skriva på en dator, räkna pengar med båda händerna, hålla i en mobil och öppna/stänga en dörr.
Miljö
Rehabiliteringsenhet
Anpassningar
Arbetsterapeuten och psykologen observerade aktiviteterna för att
uppmärksamma eventuella problem i aktivitetsutförandet, och utformade anpassningar och modifieringar för att underlätta detta.
Aktiviteterna som valdes ut delades in i delaktiviteter som tränades.
Effect of a Task- Oriented Rehabilitation Program on Upper Extremity Funktion
Alla deltagare i studien visade på mätningar med WMFT förbättring i den motoriska funktionsförmågan, vilket förbättrade användandet av den drabbade övre extremiteten
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Många av deltagarna upplevde förbättring på handfunktionen på SIS skalan.
Recovery Following Motor Stroke: The ICARE
Randomized Clinical Trial
(25)
Aktivitetsförmågan/ADL
215 av 361 deltagare visade på förbättringar av aktivitetsförmågan, där deltagarna skattade en meningsfull förbättring av användandet av den sämre handen i dagliga aktiviteter på SIS.
Dock fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.
Deltagarna fick välja ut specifika uppgifter som skulle tränas.
Miljö Stroke Rehabiliteringen Efficacy of Occupational Therapy Task- oriented Approach in Upper Extremity Post-stroke Rehabilitation (26) Funktion
Resultat från WMFT och AROM visade på signifikant skillnad inom grupperna i funktionsförmågan efter intervention, men ingen skillnad mellan grupperna.
Aktivitetsförmågan/ADL
Deltagarnas aktivitetsförmåga förbättrades efter uppgiftsorienterad träning. MAL visade ökad användning och kvalitet på användandet av den drabbade armen i prioriterade aktiviteter.
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Resultat från COPM visade ökad nöjdhet och tillfredsställelse av utförande kapaciteten. Utifrån MAL upplevde deltagarna förbättrad aktivitetsförmåga på övre extremitet.
Val av aktiviteter
Deltagarna fick välja ut aktiviteter med hjälp av COPM och de högst prioriterade aktiviteterna inom egenvård, arbete och fritid tränades.
Miljö
Rehabiliteringssjukhus och i hemmet.
Anpassningar
Arbetsterapeuten ökade gradvis svårighetsgraden i träningen. På
undersökningen “Studie PI” svarade deltagarna att träningen de fick var unik och anpassad efter deras behov och aktiviteter som är av intresse för dem att utföra, de tyckte att de fick bra utmaning och att insatserna var bättre än andra insatser de fått förr.
Feasibility of a home-based program to improve handwriting after stroke: a pilot Funktion
Resultatet gav inga statistiskt eller kliniskt signifikanta förändringar i läsbarheten, dock uppmättes vissa förbättringar i några av
uppgifterna hos vissa av deltagarna i det primära utfallsmåttet (mETCH-W). Ingen av åtgärderna gav snyggare handstil, vilket var ett viktigt mål för deltagarna.
Val av aktiviteter
När deltagarna rekryterades skulle de ha egna önskemål för att förbättra sin handskrift. Uppgiftsorienterad träning användes i handstils uppgifter som var meningsfulla för deltagaren och relaterade till dennes egna mål. Att kunna förbättra läsbarheten och prydligheten i handskriften var viktiga mål av högt värde för deltagarna.
study
(27) Aktivitetsförmågan/ADL
Ingen signifikant skillnad i aktivitetsförmågan efter interventionen, men små effekter var uppenbara för några mätningar inklusive det primära resultatmåttet.
Deltagarna övade på uppgifter och mål som ofta relaterade till läsbarhet i listor, kort och meddelanden. Deltagarna rapporterade tillfredsställelse med övningsuppgifterna.
Miljö
Hemmiljö
Anpassningar
Arbetsterapeuten utformade träningen så den låg på lagom
utmaningsnivå för den enskilda individen. Deltagarna fick lära sig kognitiva strategier för att självständigt kunna analysera svårigheten i uppgiften och på så sätt veta hur uppgiften kan förbättras.
Task‐ specific practice of dressing tasks in a hospital setting improved dressing performance post‐ stroke: A feasibility study (28) Funktion
Uppgiftsorienterad träning i grupp visade mätt med FIM statistiskt signifikanta förbättringar i deltagarnas funktionsnivå i aktivitet.
Aktivitetsförmågan/ADL
Aktivitetsförmågan förbättrades. Deltagarna visade en ökad förmåga att självständigt kunna klä på sig kläder på över- och underkropp samt strumpor och skor och utgjorde en kliniskt viktig skillnad.
Val av aktiviteter
Deltagarna valde tillsammans med arbetsterapeuten ut aktiviteter som utgick från deras mål och som de ville klara av inom påklädning. Aktiviteterna utifrån målen fokuserades på att ta på sig skjortor, tröjor och på knappar och dragkedjor, ta på sig byxor, strumpor, skor och att knyta skosnören.
Miljö
Sjukhusmiljö och i ett terapirum nära strokeenheten
Anpassningar
Påklädningen utfördes som hela aktiviteter eller delades upp i delaktiviteter beroende på hur deltagarens aktivitetsförmåga var.
Task Oriented Training and Evaluation at
Funktion
Alla deltagare visade förbättringar i rörelse och motorisk funktion mätt med Actigraphy, förändringar som höll i sig efter tid. Nivån av
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Två deltagare visade stora förändringar i deras upplevda förtroende för sin förmåga att kunna utföra aktiviteterna som de valde ut, vilket
Home
(29)
förbättringar varierade mellan deltagarna, då en deltagare visade stora förändringar i rörelse medan övriga tre hade mindre
förändringar i sina motoriska aktiviteter. En deltagares rörelse i motorisk aktivitet var svår att avläsa då han hade tremor och ataxi som framkallade oavsiktliga rörelser.
Aktivitetsförmågan/ADL
Två deltagare ökade sitt resultat på BRIEF skalan, övriga två ökade inte sitt förtroende på den egna förmågan att kunna utföra aktiviteter i lika hög grad
framgår i observation och instrumenten.
De två andra deltagare förbättrade inte sitt upplevda förtroende lika mycket på sin förmåga att kunna utföra önskade aktiviteter.
Val av aktiviteter
Deltagarna fick identifiera minst fem uppgifter som de ville kunna uppnå med hjälp av COPM. Exempel på aktiviteter var; Borsta tänderna,
knäppa skjortan och att kunna använda den affekterade handen normalt i arbetet.
De valda aktiviteterna hade ofta att göra med deltagarnas identifierade roller inom deras sociala och kulturella miljö, som att vara mormor, sömmerska, far, hantverkare och trädgårdsmästare. Dessa aktiviteter uppskattades och tycktes ge uppgifterna i träningen mening.
Miljö
Deltagarnas egna hem.
Anpassningar
Arbetsterapeuten och deltagaren analyserade miljön och utförandet av aktiviteten tillsammans, för att hitta problematiken i aktiviteten och lyfta fram positiva färdigheter.
Use of the Occupational Therapy Task- Oriented Approach to Optimize the Motor Performance of a Client With Cognitive Aktivitetsförmågan/ADL
Trots sin kognitiva nedsättning lyckades deltagaren förbättra sin aktivitetsförmåga och blev mer självständig i förflyttningar, påklädning, egenvård, hygien. Samt ökade sin delaktighet i
aktiviteter som att torka bord och vika tvätt. Deltagaren visade mätt med FIM-skalan minskat fysiskt hjälpbehov.
Val av aktiviteter
Aktiviteter valdes ut av arbetsterapeut tillsammans med deltagaren och dennes dotter. Aktiviteterna var meningsfulla för deltagaren och av vikt för att öka självständigheten, och rörde egenvård och rörlighet.
Miljö
På den arbetsterapeutiska avdelningen där det fanns ett simulerat kök, sovrum, vardagsrum och tvättstuga. Miljön simulerades så att den liknade personens hemmiljö, genom att använda en vanlig säng och
Limitations
(30)
ordna så att möbler och rullstol stod på det sätt som patienten skulle möta dem hemma.
Miljön gjordes intressant och uppgiften energisparande för att deltagaren skulle orka hålla uppmärksamheten längre.
Anpassningar
Anpassningar gjordes utefter funktion- och kognitiv förmåga. Då deltagaren hade svårt att lära sig nya saker, var ett adaptivt
tillvägagångssätt lämpligt, där inlärning av nya strategier för ADL var minimala. Personen fick utföra små enkla övningar som var bekanta och meningsfulla. Feasibility of High- Repetition, Task- Specific Training for Individuals With Upper- Extremity Paresis (31) Funktion
ARAT visade på att deltagarna ökade finmotoriken och handens förmåga att hantera föremål i en aktivitet, och Jamar visade på ökad nyp- och greppstyrka.
Resultatet ökade mest mellan utskrivning och 1 månad efter.
Aktivitetsförmågan/ADL
FIM visade på att deltagarna ökade sin självständighet i dagliga aktiviteter och mätningar som gjordes med Actigraphy visade på ökad användning av den sämre handen i dagliga aktiviteter.
Val av aktiviteter
Den uppgiftsorienterade träningen anpassades individuellt efter varje deltagare, och inriktade sig på uppgifter relaterade till aktiviteter som var meningsfulla för deltagaren. De fick välja ut tre aktiviteter, och om deltagaren inte själv kunde välja fick familj eller vänner göra det.
Miljö
Rehabiliteringen i slutenvård
Anpassningar
Arbetsterapeuterna utformade aktiviteterna så att de skulle bli en lagom utmaning för varje enskild deltagare. De kunde öka svårighetsgraden genom att öka höjden eller avståndet till föremål personen skulle nå, samt öka vikten eller storleken på föremål och ändra positionen för deltagarna till sittande eller stående.
Telerehabilitation and electrical stimulatin: an occupation-based,
Funktion
FMA och ARAT visade på att deltagaren förbättrade sin funktion och finmotorik i den sämre handen.
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Deltagaren upplevde stora förbättringar på aktivitetsförmågan i ADL och på tillfredsställelse i aktivitetsutförande av de aktiviteter som valdes ut i träningen. Deltagaren berättade att han kände stolthet när andra noterade
client-centered stroke intervention
(32)
Aktivitetsförmågan/ADL
Anmärkningsvärda förändringar noterades på COPM speciellt på tillfredsställelse av aktivitetsutförandet som ökade signifikant i alla aktiviteter som tränades. Deltagaren rapporterade att han nu använde båda händerna i utförandet av ADL aktiviteter, som att köra bil, äta middag med vänner, hantera redskap och kasta boll med sin hund
att han kunde använda sin högra affekterade hand när han jobbade, var med familjen och på fester. Han upplevde stolthetskänslor när han nu kunde använda båda händerna när han körde bil, gick ut och åt middag med familj och vänner eller kastade boll med sin hund.
Val av aktiviteter
Aktiviteterna valdes ut av deltagaren själv med hjälp av COPM.
Aktiviteter som tränades var att äta med kniv och gaffel, köra med båda händerna, greppa en boll för att leka med sin hund och stoppa in och knäppa i skjortan.
Miljö
Hemma hos deltagaren.
Client Perceptions of Task-Oriented Training at Home: “I Forgot I Was Sick”
(33)
Funktion
Samtliga deltagare visade på förbättringar av funktionsförmågan.
Aktivitetsförmågan/ADL
Observationer visade att deltagarna blev mer självständiga i utförandet av aktiviteterna som valts ut att träna i.
Två av deltagarna fick ökad
användning av sin drabbade arm, men lyckades inte förbättra förmågan att utföra de valda aktiviteterna. De andra två fick
funktionella förbättringar och förbättringar i aktivitetsutförande. De båda upplevde att de nådde sina
mål, fick ökad tillfredsställelse och förbättrad livskvalitet.
Upplevelser av funktion och aktivitetsförmåga
Två av deltagarna kände förbättring av aktivitetsförmågan efter den uppgiftsorienterade träningen, de upplevde även att de använde den affekterade armen mer i aktiviteter. De fick en positivare
självuppfattning och blev mer självsäkra.
Två av deltagarna rapporterade en mindre tillfredsställelse av sin funktionsförmåga.
De kommenterade sin självuppfattning genom att säga, "Jag fick så mycket att göra att jag glömde att jag var sjuk." eller "Varje dag känner jag mig mer självsäker" och "Jag känner mig som mitt gamla jag, men med förbättringar." Men för den fjärde deltagaren påverkade
självuppfattningen honom negativt då han uppfattade sig själv som sjuk och i behov av vila, vilket gjorde att han fortsatte vara beroende av sin fru och önskan om att behärska aktiviteten sjönk. Den andra deltagaren som inte lyckades uppnå sina mål bodde hemma hos sin dotter, även om möjligheten till att utföra önskad aktivitet fanns så kände han sig inte
hemma och kände inte samma tillfredsställelse i att utföra aktiviteten som han hade gjort om han var i sitt eget hus.
Val av aktiviteter
Deltagarna fick välja ut fem specifika aktiviteter tillsammans med arbetsterapeuten som var meningsfulla och relevanta för dem i den miljö där aktiviteterna skulle utföras, deras verkliga värld. Aktiviteterna utgick ifrån deras mål, som var att kunna åka och campa, kunna flytta hem och återgå till arbetet, skriva anteckningar, tvätta bilen, klippa gräsmattan och att fixa i trädgården.
Miljö
Deltagarnas hem.
Anpassningar
Arbetsterapeuten anpassade miljön och aktiviteten för att ge lagom utmaning och svårighetsgrad till deltagarna, och som gradvis ökade. Anpassningar av hur patienterna såg på aktiviteten gjordes.