Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Fisher, P. L., McNicol, K., Cherry, M. G., Young, B., Smith, E., Abbey, G., & Salmon, P. 2018 Storbritannien The association of metacognitive beliefs with emotional distress and trauma symptoms in adolescent and young adult survivors of cancer.
Syftet var att undersöka om metakognitiva övertygelser är förknippade med känslomässiga besvär och traumasymtom hos ungdomar och unga vuxna oberoende kända kovarianter, inklusive nuvarande fysiska hälsosvårigheter. Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Deltagare i åldrarna 16 till 24 år som hade avslutat cancerbehandling för 3 månader sedan och tillräckliga
språkkunskaper i engelska. Datainsamling: Enkätundersökning. Analys: Korrelationsanalys.
136 (-49)
Resultatet tydde på att metakognitiva övertygelser (de negativa
tankeprocesserna som handlar om ens egna tankar) hos ungdomar och unga vuxna var starkt förknippade med deras psykiska hälsa och posttraumatiska stressymtom. Om deltagarna upplevde sämre metakognitiva upplevelser hade de även en försämrad psykisk hälsa samt fler posttraumatiska stressymtom.
P II
Harju, E., Roser, K., Dehler, S., & Michel, G. 2018 Schweiz Health-related quality of life in adolescent and young adult cancer survivor Att jämföra ungdomar och unga vuxnas
hälsorelaterade livskvalitet, Health- Related Quality of Life [HRQoL], med den allmänna populationen i Schweiz samt att undersöka
sociodemografiska och cancerrelaterade egenskaper som kan associeras med låg HRQoL.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval:Individer som diagnostiserats med cancer i åldrarna 16 till 25 år mellan åren 1990 och 2005 samt överlevt ≥ 5 år efter avslutad behandling. Kontrollgruppen bestod av slumpmässigt valda individer som deltagit i en studie om hälsa och välbefinnande.
Datainsamling: Enkätundersökning. Analys: Multivariabel logistisk regressionsanalys.
160 (-5)
De flesta ungdomar och unga vuxna som avslutat cancerbehandling upplevde en tillfredsställd HRQoL. Resultatet visar att vissa grupper löpte större risk för en lägre upplevd HRQoL och var i större behov av specialiserad vård. Studien visade att den psykiska hälsan varierade beroende på kön och socioekonomi. Arbetslösa och personer med en migrationsbakgrund hade större risk att uppleva psykisk ohälsa.
CCT I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Hauken, M. A., Grue, M., & Dyregrov, A. 2019
Norge
“It’s been a life- changing experience!” A qualitative study of young adult cancer survivors’ experiences of the coexistence of negative and positive outcomes after cancer treatment Belysa samexistens av de positiva och negativa erfarenheterna och upplevelser hos unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.
Design: Kvalitativ deskriptiv design. Urval: Deltagarna var rekryterade från en större studie om cancerrehabilitering. Kriterier för att deltaga var att befinna sig i åldersspannet 18 till 39 år och ha
behandlats för cancer samt avslutat en cancerbehandling inom de senaste fem åren.
Datainsamling: Intervjuer.
Analys: Systematic Text Condensation (STC).
20 (-0)
Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde både negativa och positiva efterföljder vilket skildrade en mångsidig bild av rehabiliteringen och livet efter avslutad behandling. Många deltagare upplevde en stor och långvarig negativ inverkan på deras liv samtidigt som cancerdiagnosen i sig hade fått studiedeltagarna att utvärdera livshändelser på ett positivt sätt. Resultatet påvisade att förändringarna kom stegvis efter behandling,
exemplelvis psykiska besvär, nedsatt kroppsfunktion och förändrade relationer.
K I
Husson, O., & Zebrack, B. J. 2017 USA Perceived impact of cancer among adolescents and young adults: Relationship with healt- related quality of life and distress Att undersöka om uppfattningar om cancerpåverkan är relaterade till HRQoL och psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna efter avslutad
cancerbehandling.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Ungdomar och unga vuxna som diagnostiserats vid 15 till 29 års ålder, var 18 till 35 år vid tidpunkten för deltagandet i studien och inte mer än 10 år sedan avslutad behandling. Deltagarna skulle ha någon av följande invasiva
cancerdiagnoser: Hodgkins lymfom, non- Hodgkins lymfom, leukemi,
testikelcancer, mjukdelssarkom eller Ewings sarkom.
Datainsamling: Enkätundersökning. Analys: Variansanalys och multivariat analys.
551 (-385)
Resultatet visade en stor skillnad på hur deltagarna upplevde positiva och negativa påverkningarna av cancer. Äldre ungdomar och unga vuxna upplevde sämre påverkan av cancern än yngre ungdomar och unga vuxna. Resultatet visade att negativa och positiva påverkningar hörde ihop med HRQoL avseende den mentala och psykiska oron men inte den fysiska HRQoL.
P II
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Kaul, S., Avila, J. C., Mutambudzi, M., Russell, H., Kirchhoff, A. C., & Schwartz, C. L. 2017 USA Mental distress and health care use among survivors of adolescent and young adult cancer: a cross- sectional analysis of the national health interview survey Att undersöka prevalensen och sambanden av psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna som har överlevt cancer och jämföra med en kontrollgrupp. Även att undersöka behovet av sjukvård bland ungdomar och unga vuxna
canceröverlevare.
Design: Klinisk kontrollerad studie. Urval: Deltagare mellan åldrarna 15 och 39 år inkluderades som fått en
cancerdiagnos för åtminstone fem år sedan.
Datainsamling: Insamlad data från National Health Interview Survey (NHIS) vilket är en hälsorelaterad undersökning som görs årligen i USA. För denna datainsamling hade undersökningar från 2013 och 2014 använts.
Analys: Statistisk analys.
875 (-0)
Ungdomar och unga vuxna var mer benägna för psykisk ohälsa än individer i samma ålder som inte har haft cancer. Ungdomar och unga vuxna var även i större behov av rådgivning och stöd för psykisk hälsa. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna i äldre ålder, 30 till 39 år, upplevde högre oro i mindre utsträckning än ungdomar och unga vuxna i yngre ålder, 15 till 29 år. ungdomar och unga vuxna i yngre ålder upplevde mer stress relaterat till prestation i skolan och att börja på universitet och att äldre hade en arbetsrelaterad stress. Ungdomar och unga vuxna med komorbiditeter hade även en högre nivå av oro och ångest.
CCT I Lang, M. J., Giese- Davis, J., Patton, S. B., & Campbell, D. J. T. 2017 Kanada Does age matter? Comparing post-treatment psychosocial outcomes in young adult and older adult cancer survivors with their cancer- free peers Att undersöka sambandet som ålder och canceröverlevnad har på psykosociala utfall, specifikt självupplevd generell och mental hälsa och självrapporterade professionellt diagnostiserad humör- och ångestsyndrom. Design: Tvärsnittsnittstudie. Urval: Alla deltagare som i en enkät angivit att de tidigare haft en
cancerdiagnos valdes ut och delades upp i en grupp med ungdomar och unga vuxna canceröverlevare med åldern 15 till 39 år och en grupp med canceröverlevare ≥40 år.
Datainsamling: Data hade samlats in från en nationell enkätundersökning. Resultat från åren 2007 till 2010 användes i denna studie.
Analys: Logistisk regressionsmodell.
239 316 (-0)
Resultatet påvisade att ungdomar och unga vuxna hade en signifikant större risk för nedsatt psykisk hälsa än både canceröverlevare i den äldre
populationen och friska jämnåriga. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna rapporterade
diagnostiserade ångestsyndrom betydligt mer än jämnåriga utan cancer samt att ungdomar och unga vuxna var den grupp med störst sannolikhet att rapportera dålig självupplevd mental hälsa.
CCT I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
McDonnell, G. A., Pope, A. W., Schuler, T. A., & Ford, J. S. 2018 USA The relationship between cancer- related worry and posttraumatic growth in adolescent and young adult cancer surivors Beskriva ungdomar och unga vuxnas cancer-relaterade oro och att undersöka vilka samband det finns mellan cancer- relaterad oro och posttraumatisk tillväxt.
Design: Kvantitativ longitudinell metod. Urval: Unga vuxna i åldrarna 15 till 25 år som hade haft sin sista cancerbehandling för åtminstone 6 månader sedan
rekryterades från en sjukvårdsdatabas. Engelsktalande.
Datainsamling: Tre datainsamlingar gjordes med 6 till 8 månaders mellanrum och skedde genom samtal per telefon med deltagarna eller en pappersundersökning som skickades hem till deltagarna. Analys: Mixad analysmetod och linjäranalys.
153 (-34)
Resultatet påvisade att cancerrelaterad oro var en mycket vanlig psykosocial konsekvens efter avslutad
cancerbehandling och var något som majoriteten av ungdomar och unga vuxna upplevde. Oro över hur cancer och cancerbehandling påverkade deltagarnas framtida hälsa var den mest förekommande cancerrelaterade oron hos ungdomar och unga vuxna. Cancerrelaterad oro visade sig ha en positiv men liten inverkan på
posttraumatisk tillväxt vilket tydde på att cancerrelaterad oro och
posttraumatisk tillväxt var två enskilda komponenter.
P I
Michel, G., François, C., Harju, E., Dehler, S., & Roser, K. 2019 Schweiz The long-term impact of cancer: Evaluating psychological distress in adolescent and young adult cacner survivors in Switzerland
Att utvärdera psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna canceröverlevare samt att jämföra olika nivåer av den psykiska ohälsan. Även att beskriva sociodemografiska och cancerrelaterade egenskaper med psykisk ohälsa
Design: Tvärsnittsstudie. Urval: Deltagare som fått en
cancerdiagnos i åldern 16 till 25 år och som varit fria från cancer i fem eller mer än fem år rekryterades från det
populationsbaserade cancerregistret i Zürich och Zug. De som hade haft cancertyperna leukemi, lymfom, bakteriecelltumör, tumörer i det centrala nervsystemet, neuroblastom, njur- och levercancer, skelettcancer,
mjukvävnadscancer inkluderades. Datainsamling: Frågeformulär.
Analys: Deskriptiv/beskrivande analys och multivariat regressionsanalys.
160 (-0)
I studien rapporterade en femtedel av ungdomar och unga vuxna som avslutat cancerbehandling att de hade känt oro och ångest vilket förklarades som orsaken av sociodemografiska faktorer. Olika nivåer av socioekonomiska förhållanden påverkade den psykiska hälsan, exempelvis hade de med migrationsbakgrund mer oro och ångest än de utan migrationsbakgrund. Även relationsstatusen visade sig påverka den psykiska hälsan, de som inte var i en relation upplevde mer depression. Sena effekter av behandlingarna kunde upplevas överväldigande att hantera och bidrog till nedsatt psykisk hälsa.
CCT I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet
Park, C. L., & Cho, D. 2016 USA Spiritual well- being and spiritual distress predict adjustment in adolescent and young adult cancer survivors
Undersöker hur olika aspekter av
spiritualitet, andligt välbefinnande och andlig kamp relaterar till anpassning hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.
Design: Longitudinell studie.
Urval: Deltagare som var 15 till 39 år vid cancerdiagnos.
Datainsamling: En enkät skickades ut till deltagarna, ett år senare skickades det ut ett uppföljningsformulär.
Analys: Korrelationsanalyser och regressionsanalyser.
133 (-51)
Varken religiös eller spirituell tro, känsla av inre frihet eller en känsla av att livet hade en mening hade en tydlig koppling till psykisk hälsa och sambandet mellan frid och
meningsfullhet och HRQoL var svag. Däremot fanns en korrelation mellan andlig kamp, cancerrelaterad oro och PTSS. Många ungdomar och unga vuxna upplevde även en FCR och PTSS vilket var relaterat till psykisk nedsättning och minskad livskvalitet.
P II Phillips-Salimi, C. R., & Andrykowski, M. A. 2013 USA Physical and mental health status of female adolescent/young adult survivors of breast and gynecological cancer: A national, population-based, case-control study
Syftet var att jämföra den fysiska och psykiska
hälsostatusen hos kvinnliga ungdomar och unga vuxna efter en cancerbehandling med en kvinnlig kontrollgrupp som inte har haft cancer.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Kvinnliga canceröverlevare som diagnostiserats med bröstcancer eller gynekologisk cancer i åldrarna 15 till 29 år, var mer än ett år sedan avslutad behandling samt var yngre än 59 år vid undersökningstillfället. Kontrollgrupperna delades in i grupper för att passa ihop med de deltagare som haft cancer så bra som möjligt utifrån ålder, civilstatus, minoritetsgrupp/inte samt
utbildningsnivå. Tre randomiserade kontrollpersoner per ungdom eller ung vuxen som haft cancer valdes ut för jämförelse.
Datainsamling: Intervjuer.
Analys: Kovariansanalys och logistisk regressionsanalys.
27 383 (-0)
Resultatet visade att kvinnliga ungdomar och unga vuxna
canceröverlevare hade sämre psykisk hälsa samt fyra gånger så stor risk att utveckla allvarliga psykologiska besvär än kontrollgruppen som inte haft cancer.
CCT I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Sansom-Daly, U. M., Wakefield, C. E., Robertson, E. G., McGill, B. C., Wilson, H. L., & Bryant. R. A. 2018 Australien Adolescent and young adult cancer survivors´memory and future thinking process place them at risk for poor mental health
Undersöka om och hur ungdomar och unga vuxna canceröverlevares sätt att tänka skiljer sig från kontrollgruppens och huruvida vissa minnesfunktioner förutspådde samma funktioner vid tänkande på framtiden. Samt om canceröverlevandes tankegångar påverkar livskvaliteten. Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Deltagare i åldrarna 15 till 40 år som har avslutat alla former av aktiv kurativ behandling för cancer för en eller mer än en månad sedan. Kontrollgruppen rekryterades genom reklam på Australiens globala universitet, UNSW Sydney, och var i åldrarna 15 till 40 år.
Datainsamling: Deltagarna genomförde en intervju via telefon eller personintervju samt svarade på ett frågeformulär. Analys: Deskriptiv/beskrivande analys, linjär analys och regressionsanalys.
139 (-0)
Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling beskrev fler negativa livshändelser och deras minnen och syner på framtiden var mer inriktade på hälsa och sjukdom i jämförelse med en jämnårig
kontrollgrupp utan cancer. Möjliga orsaker till detta presenterades som FCR och depression. Studien påvisade dock att ungdomar och unga vuxnas framtidssyn varken var mer eller mindre positiva/negativa än kontrollgruppens men generellt var ungdomar och unga vuxnas
framtidssyn mer sjukdomsinriktad och i övrigt ospecificerad.
K/CCT I
Shay, L. A., Carpentier, M. Y., & Vernon, S. W. 2016 USA Prevalence and correlates of fear of recurrence among adolescent and young adult versus older adult post-treatment cancer survivors. Att undersöka omfattningen av FCR bland canceröverlevare som diagnostiserats som ungdom eller ung vuxen (15 till 39 år) och jämföra med de som diagnostiserats efter 40 års ålder. Samt att identifiera faktorer som i vardera grupp kan associeras med FCR.
Design: Tvärsnittsstudie. Urval: Deltagare som avslutat
cancerbehandling och som var i åldrarna 15 till 39 år eller äldre än 40 år när de diagnostiserades med cancer.
Datainsamling: Data samlades in från enkätundersökningen LIVESTRONG Survey for People Affected by Cancer. Analys: Logistisk regressionsanalys.
3892 (-0)
I studien framkom att 85,2 procent av ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling upplevde en rädsla för återfall eller oro över att cancer ska sprida sig. Möjliga faktorer som var avgörande för ungdomar och unga vuxnas FCR var ålder vid diagnos, om de var välinformerade om sena biverkningar och om vad som sker efter avslutad behandling samt om de var anställda eller arbetslösa.
CCT I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.
Författare År (för publikation)
Land (där studien genomfördes)
Titel Syfte Metod
(Design, urval, datainsamling och analys) Deltagare (bortfall) Resultat Typ Kvalitet Smitherman, A. B., Anderson, C., Lund, J. L., Bensen, J. T., Rosenstein, D. L., & Nichols, H. B. 2018 USA Frailty and Comorbidities Among Survivors of Adolescent and Young Adult Cancer: A Cross- Sectional Examination of a Hospital-Based Survivorship Cohort Undersöka prevalensen av specifika komorbiditeter och svagheter hos ungdomar och unga vuxna.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Deltagare som diagnostiserats med cancer i åldern 15 till 39 år, talade engelska eller spanska samt bodde i North Carolina, USA.
Datainsamling: Frågeformulär. Analys: Känslighetsanalys och regressionsanalys.
271 (-0)
Prevalensen för svagheter och komorbiditeter var hög hos ungdomar och unga vuxna. Vanligaste
samsjukligheten som rapporterades var depression och näst vanligaste var ångest. Nedsatt psykisk hälsa var vanligt hos ungdomar och unga vuxna som avslutat cancerbehandling och de hade en högre risk för samsjuklighet jämfört med friska ungdomar och unga vuxna.
P I
Tai, E., Buchanan, N., Townsend, J., Fairley, T., Moore, A., & Richardson, L. C. 2012 USA Health Status of Adolescent and Young Adult Cancer Survivors Att beskriva självrapporterad hälsostatus från ungdomar och unga vuxna
canceröverlevare.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Ungdomar och unga vuxna canceröverlevare som diagnostiserats i åldern 15 till 29 år.
Datainsamling: Enkätundersökning. Analys: Deskriptiv/beskrivande analys.
4054 (-0)
Resultatet påvisade att ungdomar och unga vuxna som diagnostiserats med cancer i åldrarna 15 till 39 år
redogjorde en sämre psykisk hälsa och lägre HRQoL. De som avslutat en cancerbehandling beskrev en nedsatt psykisk hälsa i dubbelt så hög utsträckning jämfört med jämnåriga som inte behandlats för cancer.
CCT II Yanez, B., Garcia, S. F., Victorson, D., & Salsman, J. M. 2013 USA Distress among young adult cancer survivors: a cohort study Att identifiera förekomsten av och associerande faktorer av psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna
canceröverlevare.
Design: Tvärsnittsstudie.
Urval: Deltagare som diagnostiserats med cancer i åldrarna 18 till 39 år, avslutat cancerbehandling sedan max fem år, hade tillgång till internet samt kunde läsa och förstå engelska.
Datainsamling: Enkätundersökning. Analys: Deskriptiv/beskrivande analys, variansanalys och multivariat
regressionsanalys.
322 (-0)
Ungdomar och unga vuxna som avslutat cancerbehandling för 13 till 24 månader sedan rapporterade högst nivå av psykisk ohälsa och de som gjort ett avbrott från arbete/utbildning var särskilt utsatta att uppleva psykisk ohälsa. Mer än hälften av deltagarna angav att cancern påverkat deras synsätt på sitt liv och sig själva mycket eller ganska mycket. Resultatet visade att sjukdomen och behandlingen kunde störa stora livshändelser specifika för denna åldersgrupp.
P I
Klinisk kontrollerad studie (CCT), Icke - kontrollerad studie (P), Kvalitativ studie (K). I = Hög kvalitet, II = Medel kvalitet, III = Låg kvalitet.