UNGDOMAR OCH UNGA VUXNAS PSYKISKA HÄLSA EFTER
AVSLUTAD CANCERBEHANDLING
En litteraturöversikt
ADOLESCENTS’ AND YOUNG ADULTS’ MENTAL HEALTH AFTER
COMPLETED CANCER TREATMENT
A literature review
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Examinationsdatum: 8 juni, 2020 Kurs: 53
Författare: Amanda Hermansson Handledare: Marie Tyrrell
SAMMANFATTNING Bakgrund
Ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år är en särskilt sårbar ålder där flertalet stora förändringar sker i livet. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling innebär en stor
påfrestning som kan ge stora följder för både den fysiska och psykiska hälsan. Ungdomar och unga vuxna som insjuknar i cancer är en växande population och som efter avslutad
behandling har livet framför sig där både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas.
Syfte
Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.
Metod
Metoden som valdes för denna studie var en litteraturöversikt. Totalt analyserades och sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes för sökningarna av vetenskapliga artiklar var Public Medline [PubMed] och Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. Data analyserades med hjälp av integrerad analys.
Resultat
Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna upplevde olika grader av psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling och att den psykiska hälsan påverkades av olika faktorer. Personlig utveckling och nya värderingar av livet var de vanligaste beskrivningarna av psykisk hälsa medan depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, rädsla för återfall och
komplikationer samt osäkerhet inför framtiden var vanliga tillstånd av nedsatt psykisk hälsa. Otillräcklig uppföljning, information och rehabilitering innebar en risk för nedsatt psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling.
Slutsats
Ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling visade sig ha hög risk för nedsatt psykisk hälsa. Främst var det rädslan för återfall och framtida hälsoproblem som bidrog till depression och nedsatt psykisk hälsa. Ytterligare forskning krävs för att utforma rehabilitering och uppföljning som tillgodoser ungdomar och unga vuxnas specifika behov efter avslutad cancerbehandling.
Nyckelord: Canceröverlevare, Psykisk hälsa, Psykisk ohälsa, Unga vuxna, Ungdomar.
ABSTRACT Background
Adolescents and young adults, ages 15 to 39 years, is a particularly vulnerable age where multiple big changes in life happens. To undergo a cancer treatment at the same time indicates a big challenge for their health and can have big consequences on both their physical and mental health. Adolescent and young adults with a cancer diagnosis are a growing population with their life ahead of them after completion of cancer treatment but may still experience varied outcomes in physical and mental health.
Aim
The aim was to describe adolescents’ and young adults’ mental health after completion of cancer treatment.
Method
The design chosen for this study was a literature review. A total of 15 scientific articles were analysed and compiled. The databases used for the searches of scientific articles were Public Medline [PubMed] and Cumulate Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL]. The data was analysed using an integrated analysis.
Results
The result showed that adolescents and young adults experienced mental health to varying degrees and that the mental health was affected by different factors. Personal development and new values of lives was the most common descriptions of mental health while depression, anxiety, posttraumatic stress syndrome, fear of cancer recurrence and complications and uncertainty about the future was common conditions of impaired mental health. Insufficient follow-up care, information and rehabilitation implicated a risk for impaired mental health amongst adolescents and young adults after completion of cancer treatment.
Conclusions
Adolescents and young adults that have completed their cancer treatment showed high risk for impaired mental health. Especially the fear of cancer recurrence and future health problems contributed to depression and psychological distress. Further research is required to design a program for aftercare and follow-up care to meet the specific needs of adolescents and young adults after completion of cancer treatment.
Keywords: Adolescents, Cancer survivors, Mental health, Psychological distress, Young
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Ungdomar och unga vuxna ... 1
Cancer ... 1
Cancerbehandling ... 2
Omvårdnad ... 3
Rehabilitering ... 5
Psykisk hälsa ... 5
Teoretisk utgångspunkt - Hälsa ... 7
Problemformulering ... 7 SYFTE ... 8 METOD ... 8 Design ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 9 Kvalitetsgranskning ... 11 Dataanalys ... 12 Forskningsetiska överväganden ... 12 RESULTAT ... 13
Att uppleva nedsatt psykisk hälsa ... 14
Psykologiska reaktioner efter avslutad cancerbehandling ... 16
Rädsla och oro inför framtiden ... 17
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 21
Slutsats ... 25
Fortsatta studier ... 25
Klinisk tillämpbarhet och relevans för samhället ... 26
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION ... 27
REFERENSER ... 28
INLEDNING
Tack vare forskning och en ständig utveckling av behandlingsmetoder är det allt fler som överlever en cancersjukdom. Att få en cancerdiagnos vänder upp och ned på livet och en särskilt utsatt åldersgrupp är ungdomar och unga vuxna. Under just denna period i livet genomgår ungdomar och unga vuxna flertalet stora förändringar där de finner sig själva och sin identitet, blir självständiga, flyttar hemifrån, bildar familj samt påbörjar eller avslutar arbete och studier. En cancerdiagnos innebär ett tillfälligt stopp för den utveckling som sker bland ungdomar och unga vuxna och leder till en påverkan på deras psykiska hälsa.
Hur den psykiska hälsan påverkas efter avslutad cancerbehandling i just denna åldersgrupp är ett relativt ostuderat område trots att ungdomar och unga vuxna som diagnostiserats med cancer och avslutat sin cancerbehandling är en växande grupp. Det saknas information och kompetens om deras psykiska hälsa och om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stötta dem tiden efter avslutad cancerbehandling. Således väcktes intresset att ta reda på mer om den psykiska hälsan hos ungdomar och unga vuxna efter att de avslutat en cancerbehandling och författarna till detta arbete valde att genomföra en litteraturöversikt för att granska befintlig forskning. Denna litteraturöversikt kommer inte att begränsas till en specifik cancersjukdom utan kommer att sammanställa forskning som berör psykisk hälsa hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad cancerbehandling, oavsett cancertyp.
BAKGRUND
Ungdomar och unga vuxna
Perioden i livet som kommer efter barndomen är en period där personen ses som ungdom, oftast mellan åldrarna 15 och 30 år (Ungdom, 2009). När det görs studier på ungdomar och unga vuxna används ofta förkortningen “AYA” vilket betyder “adolescents and young adults”. Studierna omfattar då ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15 till 39 år. Med stöd av ovanstående definitioner (Rae, Shah, De Pauw, Costa & Barr, 2020; Roeland et al., 2020; Suh et al., 2020; Ungdom, 2009) kommer denna litteraturöversikt att inkludera studier där åldern på deltagarna är inom 15 till 39 år vid diagnostisering. Detta för att få tillgång till ett bredare urval av vetenskaplig litteratur att inkludera i resultatredovisningen.
Under slutet av tonåren sker flertalet fysiska, psykiska och sociala förändringar som fortsätter att ske under åren som ung vuxen. De fysiska förändringarna kan exempelvis omfatta
kroppslig mognad, neurologisk utveckling samt en utveckling av den sexuella identiteten. De psykologiska förändringarna som sker är ofta kopplade till självständighet, ansvar, relationer, att bilda familj samt utbildning och karriärsval. Vanligtvis sker beteendeförändringar och ett skifte av motivation när ungdomar och unga vuxna avslutar sina studier och blir självständiga från sina familjer. Under denna period i livet uppstår möjligheter att utforska nya miljöer, göra egna val och bilda sig ett eget liv (Bonnie, Stroud & Breiner, 2015).
Cancer
Cancer är ett samlingsnamn för flertalet tumörsjukdomar som uppstår till följd av onormal celltillväxt (Allegra et al., 2014). Personer i alla åldrar kan insjukna i cancer och orsaken till sjukdomen kan vara en kombination av exempelvis ålder, kön, gener, ärftlighet och
överkonsumtion av alkohol, dåliga kostvanor samt otillräcklig fysisk aktivitet. Att utsättas för ultraviolett strålning och radioaktiv strålning kan även det bidra till en ökad risk för cancer (Whiteman & Wilson, 2016).
Tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och mer än 60 000 personer i Sverige diagnostiseras med cancer varje år (Socialstyrelsen, 2019). Det finns cirka 200 olika typer av cancersjukdomar och gemensamt för samtliga är att det uppstår mutationer i cellens DNA (Socialstyrelsen, 2018). Mutationerna innebär bland annat en kontinuerlig och
okontrollerbar celldelning samt en ohämmad celltillväxt som till slut resulterar i att en större massa av celler bildar en tumör. Cancerceller har förmågan att tränga in i vävnader och kan via blodbanan eller lymfkärl sprida sig till andra organ och då ge upphov till dottertumörer, metastaser. Metastaser kan kolonisera sig och utvecklas till en metastaserande cancer (Massagué & Obenauf, 2016). Tumörer brukar delas in i elakartade tumörer, maligna, eller godartade tumörer, benigna. De benigna tumörerna kan växa och bli stora men har inte
samma förmåga att sprida sig som de maligna tumörerna har (Allegra et al., 2014). Ungdomar och unga vuxna får ofta cancerdiagnosen sent då cancer i detta åldersspann är relativt
ovanligt. Antalet cancertyper bland ungdomar och unga vuxna är unikt och skiljer sig från cancertyperna som förekommer hos barn och äldre vuxna (National Comprehensive Cancer Network [NCCN], 2019). Bröstcancer är den mest förekommande cancertypen bland unga kvinnor och testikelcancer är vanligast bland unga män. Utöver bröst- och testikelcancer är sköldkörtelcancer, hudcancer och lymfom några av de vanligaste cancertyperna bland
ungdomar och unga vuxna (Close, Dreyzin, Miller, Seynnaeve & Rapkin, 2019; Henley et al., 2020).
Cancerbehandling
Behandlingsmetoder för personer med cancer är många och tre vanligt förekommande är kirurgiska ingrepp, cellgiftsbehandlingar med cytostatika och strålbehandlingar.
Behandlingsmetoderna används enskilt eller i kombination med varandra (Roy & Saikia, 2016). Genom att utveckla olika former av diagnostiska verktyg går det snabbt att se vilken typ av behandling som passar bäst för cancertypen och patienten. En del tester baserade på DNA kan användas för att ge snabba och personliga behandlingsalternativ samt för att utvärdera effekterna av behandlingen. Det viktigaste är att personen har en diagnos och prognos för att kunna säkerställa att den mest effektiva behandlingen används samt att det är den behandling som har minst skadliga biverkningar för patienten (de Castro Sant’ Anna et al., 2018).
Kirurgiska ingrepp vid cancer
Att kirurgiskt avlägsna tumörer är en metod som var bland de första att användas som cancerbehandling och är fortfarande den behandling som främst används för att avlägsna okomplicerade tumörer. Det viktigaste för ett gott resultat vid kirurgiska ingrepp är att det inte finns metastaser samt att tumören inte är för inkapslad i övrig vävnad (Roy & Saikia, 2016). Vid kirurgisk behandling är det viktigt att avlägsna hela tumören då det annars finns en risk att de kvarstående cancercellerna kan leda till återfall av cancern (Olson, Ly & Mohs, 2019). Cytostatikabehandling vid cancer
Cytostatika används för att hämma tumörcellernas tillväxt, utveckling och spridning (Crane & Selanders, 2017). Vid behandlingen används olika läkemedel som är avsedda för att påverka både vilande och aktiva cancerceller. Huvudsakligen används cytostatikabehandling mot maligna tumörer där en spridning av tumören redan skett och målet är då att förhindra ytterligare spridning och metastasering av cancercellerna (Roy & Saikia, 2016). Behandling med cytostatika kan användas som adjuvant behandling vid andra primära
behandlingsmetoder och kan exempelvis användas för att krympa tumörer i bukspottkörteln eller brösten innan tumörerna avlägsnas kirurgiskt (Crane & Selanders, 2017).
Strålbehandling vid cancer
Strålbehandling är en metod som visat sig vara mycket effektiv och används främst för att bota lokaliserande cancerformer samt för att lindra symtom vid metastaserande cancer. Strålbehandling både avlägsnar och förändrar tumörcellerna vilket gör att immunförsvaret snabbare kan känna igen tumörcellerna. Denna form av behandling ökar frisättningen av de ämnen som finns till för att reagera på cancercellerna vilket leder till en framkallning av celler som är specifikt inriktade på att förstöra cancercellerna (Turgeon, Weickhardt, Azad,
Solomon & Siva, 2019).
Biverkningar efter cancerbehandlingar
Ungdomar och unga vuxna genomgår flera stora förändringar i livet och att samtidigt
genomgå en cancerbehandling kan ha stor effekt på både den fysiska och psykiska hälsan. Att uppleva pågående fysiska symptom kan fungera som en pågående påminnelse av tidigare posttraumatiska upplevelser vilket kan bidra till en känsla av att livet är skört (Sansom-Daly & Wakefield, 2013). Ungdomar och unga vuxnas påverkan av cancer och cancerbehandling skiljer sig utifrån individuella förutsättningar men beror även på ålder vid diagnostisering, cancertyp och behandling (Bonnie, Stroud & Breiner, 2015). En cancerbehandling kan orsaka flertalet olika biverkningar. Vid behandling med cytostatika kan håret tappas inom två veckor och andra vanliga biverkningar är diarréer eller förstoppningar samt neuropati vilket är stickningar eller domningar i händer och fötter. Vid strålbehandling kan biverkningar vara att huden i området där det strålas blir röd eller att det uppstår en rodnad (Regionala
cancercentrum [RCC], 2017). Biverkningar som kan uppstå när cytostatikabehandling och strålbehandling har kombinerats är hjärt- eller lungproblem om det är strålat mot bröstet och syn- eller hörselnedsättning om strålningen är riktad mot huvudet. Övriga biverkningar efter cancerbehandling kan vara en försämrad fertilitet hos både män och kvinnor, hormonbrist, problem med andra organ som njurar eller ben och smärta eller svullnad på vissa delar av kroppen (NCCN, 2018). Efter cancerbehandlingar kan patienten uppleva illamående och tappa smak samt lusten att äta. En cancerbehandling kan göra att förmågan att lära, förstå och minnas påverkas (RCC, 2017).
Omvårdnad
Omvårdnad syftar till att minska och lindra samt förebygga besvär och biverkningar som medföljer sjukdomen och behandlingen (Hagelin, 2008). Omvårdnad sker på personnivå med målet att patienten ska känna sig trygg och bli visad respekt i samband med sjuksköterskans arbete att lindra lidande samt främja hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal utför tillsammans med patienten och dess anhöriga bedömningar och planeringar kring utförandet av patientens omvårdnad. Patientens omvårdnad anpassas utefter
dennes behov och sjuksköterskan skapar ett förtroende hos patienten vilket ligger till grund för en god omvårdnad (International Council of Nurses [ICN], 2020). Sjuksköterskan hjälper patienten med strategier för att hantera diagnosen och behandlingen och ansvarar för att ge relevant information samt utbilda patienten och anhöriga. Kommunikation är viktigt för att visa förståelse, empati och ge stöd till patienten och dess anhöriga. Ofta har sjuksköterskan en betydande roll i den psykosociala vården trots att det inte är den primära arbetsuppgiften (Wittenberg & Ferrell, 2017). Patienten kan ha en sjuksköterska som är patientansvarig, så kallad kontaktsjuksköterska (Ericson & Ericson, 2012). Kontaktsjuksköterskan innebär en fast vårdkontakt och bidrar med fortlöpande information till patienten. Några av
kontaktsjuksköterskans uppgifter utöver att förmedla information är att göra bedömningar av patientens behov, ansvara för att en vårdplan upprättas och bibehålls, hänvisa till andra kontakter inom hälso- och sjukvården samt ge stöd till patienten och dess närstående. En annan viktig del av kontaktsjuksköterskans ansvar är att se till att patienten är delaktig och medverkar i sin vård och beslutsfattandet (RCC, 2019b).
Samverkan i team
En viktig del i sjuksköterskans arbete är samverkan i team och inom hälso- och sjukvården samarbetar flera professioner för att optimera patienternas vård. Att ta emot och erbjuda hjälp från andra professioner innebär ett ständigt informationsutbyte och bidrar inte bara till ett bättre nyttjande av personalresurser utan även till ett effektivt utförande av arbetsuppgifter. I teamet ingår bland annat läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt kuratorer och inom teamarbetet har sjuksköterskan en viktig roll att samordna mellan professionerna för att hålla ihop helheten. Sjuksköterskans huvudsakliga fokus ligger på omvårdnad och utförandet av omvårdnadsbedömningar och åtgärder samt uppföljningar av patientens behov (Berlin, 2019). Inom cancervården finns ett väl utvecklat internationellt och nationellt samarbete vilket bidrar till stor erfarenhet och hög kompetens (Hagelin, 2008).
Omvårdnad vid cancerbehandling för ungdomar och unga vuxna
Utöver de fysiska besvären som uppstår vid en cancerbehandling behövs omvårdnadsåtgärder för att förebygga och lindra de psykiska biverkningarna som förekommer. För att uppnå en trygghetskänsla och förståelse för patientens situation krävs en god kommunikation mellan sjuksköterskan, patienten och eventuella närstående. Genom att sjuksköterskan ger
fortlöpande information om sjukdomen och behandlingen kan frågor besvaras och oron hos patienten minskas (Hagelin, 2008). Under en cancerbehandling upplever många ungdomar och unga vuxna med cancer en känsla av förlust av självbestämmande och integritet (Sansom-Daly & Wakefield, 2013). Hughes, Williams och Shaw (2017) beskriver att ungdomar och unga vuxna har ett behov av att upprätthålla sociala relationer och en pågående
cancerbehandling kan försvåra detta. Sjuksköterskan har ett ansvar i att stötta och uppmuntra patienterna att bevara relationer och eventuella sociala aktiviteter och om det är nödvändigt bör sjuksköterskan hjälpa till med alternativa lösningar för att möjliggöra detta. Genom ett positivt tänkande och uppmuntran till problemlösning kan sjuksköterskan få patienten att öka sin förståelse för sjukdomen samt känna sig delaktig i behandlingen. Ungdomar och unga vuxna uttrycker en önskan om att bli behandlade som de blev innan de blev sjuka och påbörjade sin cancerbehandling. Genom att sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen, normaliserar situationen och låter ungdomarna och de unga vuxna medverka i sin vård kan ungdomarna och de unga vuxna upprätthålla en känsla av självständighet (Hughes, Williams & Shaw, 2017).
Rehabilitering
Rehabilitering omfattar faktorer som utbildning, fysisk träning, psykosocialt stöd och andra komponenter som på något sätt förbättrar hälsan. Rehabilitering hjälper patienter att hantera potentiella frågor kring cancer och dess behandling. Vid rehabiliteringen ska sjuksköterskan hjälpa patienterna med att sätta upp personliga mål som involverar patienternas egna
engagemang och därav rekommenderas rehabilitering som är baserad på delat beslutsfattande med uppmuntran gentemot deras självbestämmande och medverkande. Det delade
beslutsfattandet mellan patient, sjuksköterska och patientansvarig läkare ska omfatta problem, mål och önskningar vilka är delade och integrerade i en uppföljningsplan. En tydlig
uppföljningsplan motiverar patienter till att göra hälsosamma val baserat på deras egna mål och förutsättningar (Friesen-Storms et al., 2018). En patient som behandlats för en
cancersjukdom bör erbjudas uppföljningar och kontroller i flera år efter att cancerbehandlingen är avslutad (Sabatino et al., 2013).
Rehabilitering vid avslutad cancerbehandling
Cancerrehabilitering syftar till att stötta patienten med att förebygga och minska sociala, existentiella, fysiska samt psykiska följder av cancern och cancerbehandlingen.
Rehabiliteringsinsatser ska bidra till att patienten och dess närstående kan återgå till ett så bra liv som möjligt (RCC, 2019a).Efter avslutad cancerbehandling ska uppföljning erbjudas till alla patienter så de får tillräcklig information om tiden efter cancern och cancerbehandlingen. Tillräcklig information kan leda till att ungdomarna och de unga vuxna hittar en egen strategi för att hantera den situation som de nu befinner sig i (Kenzik et al., 2016). Patienter som har avslutat någon form av cancerbehandling bör erhålla en summering av genomförd behandling samt erbjudas instruktioner om uppföljning, rekommenderad fortsatt vård samt information om eventuella framtida hälsorisker. Komplikationer kan uppstå flera år efter avslutad behandling och därför är det viktigt att patienten erbjuds regelbundna kontroller samt informeras om de komplikationer som kan uppstå tiden efter behandling. En del av
patienterna är i behov av långsiktig uppföljning och rehabilitering och bör då erbjudas stöd samt information om vart de kan vända sig vid eventuella frågor och besvär (Sabatino et al., 2013).
Psykisk hälsa
World Health Organization [WHO] definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande där individen kommer till insikt om sin egen förmåga, kan hantera de normala påfrestningar som sker i livet samt arbeta produktivt och bidra till en gemenskap. WHO nämner att psykisk hälsa är mer än bara upplevelsen av psykisk ohälsa, det vill säga psykiska störningar eller funktionsvariationer. Psykisk hälsa är en viktig integrerad del av hälsa (WHO, 2018). Ett återkommande begrepp inom hälso- och omvårdnadsvetenskap är hälsorelaterad livskvalitet, ”health-related quality of life” [HRQoL]. HRQoL beskrivs som ett multidimensionellt begrepp där individen själv skattar sin fysiska, psykosociala, sociala samt mentala hälsa och resultatet används sedan för att få en uppfattning om deras generella välmående. Psykisk hälsa är en avgörande faktor för HRQoL vilket påvisar att det finns ett tydligt samband om hur psykisk hälsa påverkar den allmänna hälsan (Chan et al., 2014).
Psykisk hälsa kan definieras som ett självförverkligande där individer kan nå sin fulla potential och känna kontroll över vad som sker runt omkring, samt en känsla av
självständighet och självbestämmande. Definitionen av psykisk hälsa varierar mycket
beroende på individens synsätt och vilken bakgrund personen kommer ifrån (Vaillant, 2012). Lundström, Jormfeldt, Hedman Ahlström och Skärsäter (2020) utförde en studie inom psykiatrisk vård och diskuterade vikten av ett holistiskt synsätt där fysisk och psykisk hälsa går hand i hand. Patienternas förståelse om hälsorisker och hälsosamma levnadsvanor
påverkade det mentala tillståndet och livsstilsförändringar som genomfördes för att uppnå ett hälsosammare levnadssätt kunde leda till förbättrad psykisk hälsa. En god fysisk hälsa gav goda förutsättningar för patienter med psykisk ohälsa att tillsammans med hälso- och
sjukvårdspersonal arbeta långsiktigt med att förbättra patienternas psykiska hälsa (Lundström et al., 2020).
Manwell et al. (2015) beskriver olika definitioner av psykisk hälsa, bland annat WHO:s definition. Flera av definitionerna anses vara för generella eller för utmålande då psykisk hälsa är ett mycket komplext begrepp. Psykisk hälsa innebär att kunna hantera sin tillvaro och livsvillkor samt de förändringar som ständigt sker i livet. Vidare beskrivs psykisk hälsa som socialt och känslomässigt välmående samt frånvaro av psykiska störningar och sjukdomar. Psykisk hälsa definieras även som interaktionen mellan individen och dess omgivning. Utöver individens egna förutsättningar påverkas således den psykiska hälsan av miljö, samhälle och sociala faktorer (Manwell et al., 2015).
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa förknippas inte enbart med psykisk sjukdom utan kan uppstå i samband med händelser som är livsavgörande och leder till att personen ifrågasätter sin livsmening. Utöver psykiska sjukdomar kan psykisk ohälsa innebära en rad olika tillstånd där en person upplever otillräckligt psykiskt välmående. Tillstånd som upplevs vid psykisk ohälsa är exempelvis stress, oro, nedstämdhet, nedsatt välbefinnande samt nedsatt livskvalitet (Rehnsfeldt, 2014). I en årsrapport från Folkhälsomyndigheten (2020) uppgav 17 procent av Sveriges befolkning att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Så mycket som 39 procent angav att de upplevde ångest, ängslan eller oro vilket var en ökning från föregående år
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Depression är ett tillstånd av psykisk ohälsa som bland annat innebär förändringar i humör, tankar och beteende och kännetecknas av nedstämdhet,
orkeslöshet, att vardagen känns meningslös och att det är svårt att känna glädje även för saker som vanligtvis inger glädje. När en person mår psykiskt dåligt finns en risk att det utöver den mentala påfrestningen hämmar personens fysiska hälsa och även resulterar i ekonomiska och sociala bekymmer (Tiller, 2013).
Sjuksköterskans roll vid psykisk ohälsa
I sjuksköterskans möte med en patient som upplever psykisk ohälsa är det viktigt att se och bemöta personen bakom ohälsan. För att förstå patientens lidande måste sjuksköterskan våga ställa frågor som visar på förståelse samt skapa ett förtroende. Patientens förtroende för sjuksköterskan gör det möjligt för patienten att våga öppna upp sig om sina tankar och sitt lidande (Rehnsfeldt, 2014). Sjuksköterskan bör fokusera på att stärka patientens förmåga att påverka sin psykiska hälsa i en positiv riktning. För att åstadkomma en positiv förändring kan sjuksköterskan fokusera på strategier och målsättningar som stärker patientens
självbestämmande och ger en möjlighet för patienten att använda sina egna resurser och förmågor (Jornfeldt & Svedberg, 2014).
Teoretisk utgångspunkt - Hälsa
Hälsa har valts som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt då det går hand i hand med psykisk hälsa. Frånvaro av psykisk hälsa påverkar individens förmåga att uppnå hälsa. Vidare i litteraturöversikten kommer ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling att granskas och därmed kommer även hälsa att vara en central del i
resultatdiskussionen.
World Health Organization definierar hälsa som ett tillstånd av psykisk, fysisk och socialt välbefinnande. Hälsa definieras därmed som mer än endast frånvaro av sjukdom (WHO, 2020). Eriksson (1989) beskriver att hälsa är en helhet och bör ses som en del av människan. Hälsa är ett komplext begrepp och delar av Erikssons (1989) perspektiv på hälsa
överensstämmer med WHO:s definition att hälsa bör ses som mer än enbart frånvaro av sjukdomssymtom eller sjukdomsdiagnos. Upplevelsen av hälsa innebär att känna sig tillfreds med sin tillvaro och känna vördnad för sitt liv. Varje individ upplever hälsa olika och
upplevelsen av hälsa är något som ständigt förändras och påverkas. En individ kan uppleva hälsa och välbefinnande trots att omgivningen bedömer personen som sjuk. När hälso- och sjukvården ska bedöma om en patient är sjuk eller inte måste resultatet därmed bedömas både utifrån resultatet av kliniska undersökningar men även utifrån patientens subjektiva
hälsoupplevelse. Utöver människans subjektiva värderingar har bland annat omgivande miljö och samspel med andra människor betydelse för en människas upplevelse av hälsa. Ohälsa är en följd av olika slags hinder i människans tillvaro som leder till en obalans i människans naturliga existens. Tro, hopp och kärlek är grundläggande premisser för upplevelsen av hälsa (Eriksson, 1989).
International Council of Nurses har utarbetat en etisk kod som bidrar till ett gemensamt förhållningssätt för världens alla sjuksköterskor och utgör en grund i omvårdnadsarbetet. Den etiska koden vägleder sjuksköterskor i etiska handlingar och ställningstaganden samt
beskriver sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden där en av de viktigaste uppgifterna är att främja hälsa (ICN, 2014). I likhet med ICN har Svensk sjuksköterskeförening (2016) utarbetat en värdegrund för sjuksköterskor att ha som vägledning och stöd i sitt arbete. Ett av sjuksköterskans mål med omvårdnad av patienter är att uppnå hälsa. Att främja hälsa och förebygga ohälsa är två viktiga ansvarsområden och i värdegrunden beskrivs även vad hälsa innebär. Hälsa förklaras utifrån två perspektiv, det första är det medicinska perspektivet som beskriver hälsa som frånvaro av sjukdom. Det andra perspektivet är det holistiska perspektivet som används inom omvårdnaden och där ses hälsa som en helhet av människans värderingar och upplevelser. Hälsa är subjektivt och avgörs utifrån den enskilda individen perspektiv (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Östman, Näsman, Eriksson och Nyström (2019) analyserade hur hälsa och etik stärker varandra samt vilka förståelser om den upplevda hälsa som fås inom hälso- och sjukvården. De beskrev att hälsa kan ses som något externt och handlar om en subjektiv upplevelse. Inom sjukvården har synen på hälsa stegvis ändrats då hälsa nu ses som något mer än frånvaro av sjukdom (Östman et al., 2019).
Problemformulering
Cancer är ett samlingsbegrepp för flertalet tumörsjukdomar. Genom forskning utvecklas fler behandlingsmetoder som gör att allt fler personer överlever en cancersjukdom. Cancer är en sjukdom som personer i alla åldrar kan insjukna i, åldersgruppen som denna studie har valt att fokusera på ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 39 år. Eftersom cancer påverkar
patienter i stor utsträckning kommer sjuksköterskan direkt eller indirekt att arbeta med patienter med en cancerdiagnos, innan, under och efter avslutad behandling. Alla individer upplever den psykiska hälsan olika då det är ett begrepp som definieras utifrån individens egna erfarenheter. I denna litteraturöversikt kommer den psykiska hälsan hos ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling att studeras och sammanställas utifrån befintlig forskning. Sjuksköterskan har i dagsläget bristande kunskap om hur patienterna upplever sin psykiska hälsa och ytterligare förståelse behövs för att hjälpa och stötta patienterna i deras psykiska mående.
SYFTE
Syftet var att beskriva ungdomar och unga vuxnas psykiska hälsa efter avslutad cancerbehandling.
METOD Design
Den valda designen i denna studie var en litteraturöversikt. Avsikten med en litteraturöversikt är att inom ett avgränsat område få en översikt av kunskapsläget och sedan sammanställa ett beskrivande resultat som besvarar syftet (Polit & Beck, 2017). Enligt Kristensson (2014) ger denna design även en möjlighet att ge fördjupad kunskap och en ökad förståelse för det valda ämnet. En litteraturöversikt kan genomföras på olika sätt, två vanliga arbetssätt för en
litteraturöversikt är systematiskt eller icke-systematiskt. En systematisk litteraturöversikt innebär att all relevant vetenskaplig litteratur granskas och sammanställs, arbetet sker noggrant i tydliga steg och därmed blir resultatet tillförlitligt. En icke-systematisk studie behöver inte uppfylla alla de krav som en systematisk studie innefattar men kan trots detta uppnå en hög kvalitet och inge värdefull kunskap (Kristensson, 2014). Detta arbete har skrivits som en litteraturöversikt med ett icke-systematiskt arbetssätt.
Valet att skriva en litteraturöversikt medförde en möjlighet att ta del av redan befintlig forskning och såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar söktes, granskades och redovisades. På så sätt påträffades ett brett utbud av vetenskapliga artiklar och därefter kunde sökningen specificeras ytterligare för att anpassas till studiens syfte. I och med det breda utbudet av befintlig forskning inom det valda ämnet ansågs en litteraturöversikt lämplig som metod till studien (Forsberg & Wengström, 2016; Friberg, 2017).
Urval
Sökningarna av vetenskapliga artiklar till denna litteraturöversikt gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Genom att ange avgränsningar samt inklusions- och
exklusionskriterier kunde sökningarna av vetenskapliga artiklar begränsas och sökträffarna resulterade därmed i artiklar som besvarade litteraturöversiktens syfte (Polit & Beck, 2017). Avgränsningar
De avgränsningar som gjordes i både PubMed och CINAHL var att artiklarna skulle vara publicerade på engelska och ha publicerats under åren 2010 till 2020. Att begränsa urvalet till endast 10 år tillbaka i tiden gjordes för att få tillgång till så aktuell forskning och kunskap som
möjligt. I CINAHL valdes avgränsningen att artiklarna skulle vara research artiklar och peer-reviewed. I PubMed gick en sådan avgränsning inte att genomföra och därmed behövde artiklarna granskas var och en för sig för att avgöra om de var peer-reviewed eller inte. Polit och Beck (2017) beskriver att en artikel som är peer-reviewed innebär att artikeln har
granskats och kritiserats av särskilt ämneskunniga innan den fått klartecken att publiceras i en vetenskaplig tidskrift vilket ökar artikelns kvalitet (Polit & Beck, 2017). I denna
litteraturöversikt användes det endast artiklar som var peer-reviewed. Inklusionskriterier
De inklusionskriterier som användes var artiklar skrivna om ungdomar och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling. Vidare var ett kriterium att åldern på deltagarna i studierna var inom det valda åldersspannet på 15 till 39 år vid diagnostisering. Alla artiklar som användes i denna studie skulle vara originalartiklar och artiklarnas innehåll behövde även svara på litteraturöversikten syfte och redogöra för ett patientperspektiv för att inkluderas i resultatet. Exklusionskriterier
De artiklar som exkluderades var de som inte föll under inklusionskriterierna och avgränsningarna. Eftersom denna litteraturöversikt utgick från ett patientperspektiv har artiklar med andra perspektiv uteslutits, exempelvis de ur ett sjuksköterskeperspektiv.
Datainsamling
Inför denna litteraturöversikt gjordes sökningar efter vetenskapliga artiklar i olika databaser för att få ett urval av artiklar som sedan utgjorde grunden till resultat och diskussion. De vetenskapliga artiklarna som sammanställdes besvarade studies syfte och uppfyllde förvalda avgränsningar samt inkluderande och exkluderande kriterier (Polit & Beck, 2017).
Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i två databaser, PubMed och CINAHL. CINAHL är en ledande databas inom omvårdnadsvetenskap (EBSCO Industries, 2019) och PubMed främst inom medicinsk vetenskap (Kristensson, 2014). Sökningarnas resultat presenteras i tabell 1. De bärande begreppen i litteraturöversiktens syfte utgjorde de
ursprungliga söktermerna som med hjälp av svenska Medical Subject Headings [MeSH] och CINAHL Headings användes vid sökning i PubMed respektive CINAHL. MeSH-termerna som användes var “Cancer Survivors”, “Mental Health”, “Young Adults”, “Adolescents”, “Neoplasms” och “Stress, psychological”. Inför sökningen träffade författarna till
litteraturöversikten en bibliotekarie på Sophiahemmet Högskolas bibliotek för att få handledning och hjälp att finna adekvata söktermer och hantering av dessa. Därefter påbörjades sökningen i PubMed och CINAHL.
Vid de första sökningarna upptäcktes söktermer som gav mer precisa sökträffar utifrån litteraturöversiktens syfte och dessa söktermer inkluderades då i nya sökkombinationer. De MeSH-termer som tillkom var “Adaptation, psychological”, “Neoplasms, psychology”, “Cancer survivors, psychology” och “Psychological distress”. I enlighet med Friberg (2017) kombinerades söktermerna med booleska operatorer AND, OR och NOT. För att begränsa sökningen och inkludera alla söktermer användes AND. För att få ett bredare utbud och kunna söka på synonymer användes OR. Användningen av den booleska operatorn NOT valdes för att avgränsa sökningen. Vid användningen av den booleska operatorn NOT fanns risken att gå
miste om artiklar relevanta för litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017). Efter flertalet sökningar där sökträffarna genererade i artiklar med syfte att undersöka barncancerpatienter valdes det att genomföra en sökning där ”Childhood cancer” uteslöts för att begränsa sökträffarna till artiklar om “Young adults” och “Adolescents”. När sökträffarna lästes igenom sparades de artiklar som vid en första blick ansågs relevanta i mappar för vardera sökning. Därefter granskades artiklarnas abstract och de artiklar som uppfyllde
litteraturöversiktens inklusionskriterier lästes sedan i full text. Utifrån de artiklar som lästes valdes totalt 15 artiklar ut för att inkluderas i litteraturöversikten.
Sökningar i PubMed utgjordes av två eller tre olika block där söktermerna kombinerades med varandra och med de booleska operatorerna AND, OR och NOT. En första sökning med de valda MeSH-termerna kombinerades enligt följande: “Psychological distress” OR “Stress / psychology” OR “Neoplasms / psychology” AND “Cancer survivors / psychology” OR “Cancer survivors” och kombinerades med “Adolescent” AND “Young adult” för att få träffar som inkluderade litteraturöversiktens kriterium för ålder. Sökningen resulterade i 153 sökträffar varav fyra artiklar inkluderades. I den andra sökningen användes den booleska operatorn NOT för att avgränsa sökningen till artiklar om “Young Adult Cancer Survivors” och utesluta “Childhood cancer”. Söktermerna i den andra sökningen var “Young Adult Cancer Survivors” AND “Mental Health” OR “Stress, psychological” OR “Psychological distress” NOT “Childhood cancer”. Denna sökning resulterade i 146 sökträffar och i slutändan valdes sex artiklar att inkluderas i litteraturöversikten. De valda avgränsningarna som presenterades under urval angavs vid sökningarna i PubMed.
I CINAHL byggdes sökningarna upp i tre block där det första blocket bestod av söktermer som handlade om cancer. Termerna kopplades ihop med nästa block genom att använda AND. Termerna i andra blocket var kopplade till upplevelsen av psykisk hälsa. Därefter användes AND för att få till ett tredje block där ålder på målgruppen definierades. Mellan varje sökterm i ett block användes OR för att utöka sökträffarna. I sökningen användes AND mellan “Adolescents” och “Young Adult” då båda begreppen skulle inkluderas. Söktermerna definierades som CINAHL subject headings och därefter användes de i sökningen antingen som huvudrubriker och underrubriker [MH] eller endast i huvudrubriker [MM]. För att utöka en sökterm användes funktionen ”explode” vilket innebär att alla begrepp som är kopplade till söktermen inkluderas, ”explode” redovisas med en +-symbol (EBSCO Industries, 2019). I sökningen som gjordes i CINAHL användes följande söktermer och kombinationer:
Neoplasms+ [MM] AND Mental Health [MH] OR Adaptation, psychological+ [MH] AND Young Adult [MH] AND Adolescents [MH]. De valda avgränsningarna som presenterades under urval angavs vid sökningarna i CINAHL. Denna sökning gav 134 träffar varav tre artiklar inkluderades.
Tabell 1. Presentation av databassökning i PubMed och CINAHL. Databas Datum Söktermer Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar CINAHL 09/04– 2020
Neoplasms+ [MM] AND Mental Health [MH] OR Adaptation, psychological+ [MH] AND Young Adult [MH] AND Adolescents [MH]
PubMed 12/4– 2020
Psychological distress [MeSH Terms] OR Stress / psychology [MeSH Terms] OR Neoplasms / psychology [MeSH Terms] AND Cancer survivors / psychology [MeSH Terms] OR Cancer survivors [MeSH Terms] AND Adolescent [MeSH Terms] AND Young adult [MeSH Terms]
153 37 24 4
PubMed 21/4– 2020
Young Adult Cancer Survivors [MeSH Terms] AND Mental Health [MeSH Terms] OR Stress, psychological [MeSH Terms] OR Psychological distress [MeSH Terms] NOT Childhood cancer
146 33 16 6
TOTALT 433 85 51 13
Manuell sökning
Då flertalet artiklar granskades vid varje sökning identifierades en del relevanta artiklar när referenslistorna genomsöktes. Även föreslagna artiklar som liknade de valda artiklarna granskades. Detta resulterade i att två artiklar från databasen PubMed inkluderades vilket gav totalt 15 artiklar från databassökningen och den manuella sökningen. De artiklar som valdes genom manuell sökning angavs med två asterisker (**) i referenslistan.
Kvalitetsgranskning
En litteraturöversikt ger en möjlighet att granska befintlig forskning för att fördjupa kunskapen inom ett valt område. De vetenskapliga artiklarna som ska inkluderas i en
litteraturöversikt bör uppnå en hög kvalitet och därför bör en kvalitetsgranskning genomföras och dokumenteras (Kristensson, 2014). För att säkerställa att de artiklar som utgjorde grunden för resultatet i litteraturöversikten uppnådde tillräckligt hög kvalitet har Sophiahemmet
Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering använts (bilaga A). Kvalitetsgranskningen innebär att de artiklar som valts ut har granskats noggrant och kvaliteten har därefter bedömts i tre nivåer där I = hög kvalitet, II = medel kvalitet och III = låg kvalitet (bilaga B). För att uppnå hög kvalitet bör studien ha ett väldefinierat syfte och urval, välplanerad metoddel och datainsamlingsprocess, väl genomförd studie med rimligt antal deltagare samt ha en tydlig och väl presenterad resultat- och diskussionsdel. Om studien delvis uppfyller kraven bedöms kvaliteten som medelhög och om kraven inte uppfylls bedöms studien ha en låg kvalitet (Berg, Dencker & Skärsäter, 1999; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016).
Utöver granskningsmallen ställdes frågor som stöd för avgörandet av studiens kvalitet. Värderingen av artiklar omfattade frågor som: Vilken sorts studie är det? Hur stor är studien? Vad undersöks och hur har undersökningen gått till? Uppfylls forskningsetiska krav? Är informationen som delges fortfarande aktuell eller finns nyare forskning att tillgå? Var resultatet tillförlitligt och tydligt presenterat? De vetenskapliga artiklarna behövde även granskas utifrån denna litteraturöversikts avgränsningar samt inklusions- och
exklusionskriterier. Då ställdes bland annat dessa frågor: Besvarar studien syftet för litteraturöversikten? Är innehållet centralt för ämnesvalet? Innehar deltagarna i studien litteraturöversiktens önskade åldersgrupp? (Forsberg & Wengström, 2016).
Denna litteraturöversikt strävar efter att hålla en hög etisk och vetenskaplig kvalitet och i enlighet med Forsberg och Wengström (2016) och Kristensson (2014) har de artiklar som efter kvalitetsgranskningen bedömdes ha en låg kvalitet exkluderats. Författarna till denna litteraturöversikt har i möjligaste mån strävat efter att endast inkludera artiklar med hög nivå. Det beslutades även att artiklar med medelhög kvalitet kunde inkluderas i arbetet då de ansågs uppfylla kvalitetskraven tillräckligt väl.
Dataanalys
I dataanalysen till denna litteraturöversikt var författarna inspirerade av en integrerad analys vid sammanställningen av resultatet. Integrerad analys framställer redovisningen av artiklar på ett överblickbart och strukturerat sätt (Kristensson, 2014) och det möjliggör även
användandet av teoretisk och empirisk litteratur samt experimentella och icke-experimentella studier (Whittmore & Knafl, 2005). Artiklarna i denna litteraturöversikt granskades med inspiration utifrån Whittmore och Knafls (2005) modell för integrerad analys där artiklarna lästes och sedan lades i ordning för att kodas, kategoriseras och sammanfattas. Följande steg gjordes:
Steg I: De valda artiklarna skrevs ut och lästes enskilt för att kunna läsas igenom i egen takt och se vilka gemensamma nämnare som framkom i artiklarna samt för att minska risken att påverka varandras tolkning. I det första steget kodades artiklarna i underkategorier och meningsbärande enheter efter likheter och skillnader i resultatdelarna (Whittmore & Knafl, 2005).
Steg II: Artiklarna kategoriserades därefter i underkategorierna och de meningsbärande begreppen i olika högar efter färgkodningar. Kategoriseringen gjordes utifrån identifierade teman och mönster. De olika färgerna symboliserade olika teman (Whittmore & Knafl, 2005). Till en början bestod indelningen av flertalet kategorier som efter genomläsning slutligen blev tre kategorier med tillhörande underkategorier.
Steg III: Slutligen gjordes en sammanställning av resultatet utifrån de valda kategorierna. Resultatet från sammanställningen var det som utgjorde grunden för indelningen i
resultatredovisningen (Whittmore & Knafl, 2005). En sammanfattning av de inkluderade artiklarnas metod och resultat går att återfinna i en matris för granskade artiklar (bilaga B).
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetikens riktlinjer handlar om att värna om forskningsprocessens olika steg samt deltagarna i studierna. Även forskarna omfattas av forskningsetiken då de ska framföra hög kvalitet på forskningen som bedrivs samt att forskaren inte får inneha personliga intressen och att de ska vara oberoende av resultatet. Det finns flertalet nationella och internationella
lagstiftningar, deklarationer och etiska principer som forskarna ska förhålla sig till när det ska genomföras en studie, intervju eller vetenskaplig artikel. De lagstiftningar, deklarationer och etiska principer som finns utarbetade avser både forskarna och deltagarna av studien och som hjälp vid forskningsarbetet har etiska kodexar utarbetats. Kodexar är etiska regler och
riktlinjer som hjälper forskarna före, under och efter genomförandet av forskningen (Henricson, 2017; Vetenskapsrådet, 2017). En viktig kodex som är utarbetad av World Medical Association [WMA] (2013) är Helsingforsdeklarationen som är en internationell
deklaration med fokus på medicinsk klinisk forskning. Helsingforsdeklarationen beskriver vikten av att de medverkandes hälsa alltid går före samhällets och vetenskapens intressen och att det är forskarens ansvar att se till att detta följs. Helsingforsdeklarationen har även en princip som beskriver att det är forskarens ansvar att skydda deltagarnas självbestämmande, integritet och värdighet. Deltagarna ska ha gett informerat samtycke till att deltaga i studien och även fått information om att när som helst under studiens gång kunna ta tillbaka sitt samtycke och avbryta studien (WMA, 2013).
I enlighet med Forsberg och Wengström (2016) kommer det i denna litteraturöversikt säkerställas att alla inkluderade artiklar och texter redovisas genom att hänvisa till källan. Resultatet av forskningen ska vara sanningsenlig och hederlig samt att inga delar i resultatet undanhålls (Forsberg & Wengström, 2016). Referenshanteringen har skett med hjälp av en modifierad referenshanteringsmodell från American Psychological Association [APA] (2009).
Det får inte förekomma plagiering eller oredlighet i artiklarna som används då det inte tyder på god forskningssed. Plagiering innebär att en text presenterats som sin egen och inte är hänvisad till källan. När en forskare har manipulerat eller förvrängt en text i arbetet kallas det för oredlighet (Henricson, 2017; Vetenskapsrådet, 2017). I samband med publiceringen av denna litteraturöversikt kommer arbetet granskas via mjukvaran Urkund. Urkund jämför skrivna texter med varandra för att minska och uppmärksamma plagiering. Användandet av Urkund är en säkerhetsåtgärd som säkerställer att författarna av detta arbete inte visat oredlighet eller plagiering (Helgesson, 2015).
RESULTAT
Totalt sammanställdes resultatet utifrån 15 vetenskapliga artiklar som efter en noggrann granskning valdes att inkluderas. Resultatet kommer att redovisas i tre huvudkategorier med ett antal underkategorier. Dessa kategorier är att uppleva nedsatt psykisk hälsa, psykologiska reaktioner efter avslutad cancerbehandling samt rädsla och oro inför framtiden.
Tabell 2. Resultatets huvudkategorier och dess underkategorier
Huvudkategori Underkategori
Att uppleva nedsatt psykisk hälsa. • Skillnader och riskfaktorer för att
uppleva nedsatt psykisk hälsa. • Depression.
• Posttraumatiskt stressyndrom. • Ångest.
Psykologiska reaktioner efter avslutad cancerbehandling.
• Personlig utveckling och nya värderingar.
• Omvärdering av livet efter avslutad cancerbehandling.
• Hälsorelaterad livskvalitet efter avslutad cancerbehandling.
Rädsla och oro inför framtiden. • Rädsla för återfall.
• Cancerrelaterad oro över framtida hälsoproblem.
Att uppleva nedsatt psykisk hälsa
Ungdomar och unga vuxna är en särskilt utsatt åldersgrupp i och med att cancerdiagnosen ställs under en period av livet då det sker en stor social och individuell utveckling. Att samtidigt genomgå en cancerbehandling ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa (Fisher et al., 2018; Harju, Roser, Dehler & Michel, 2018; Hauken, Grue & Dyregrov, 2019; Kaul et al., 2017; Lang, Giese-Davis, Patton & Campbell, 2018; McDonnell, Pope, Schuler & Ford, 2018; Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013; Sansom-Daly et al., 2018; Shay, Carpentier & Vernon, 2016; Smitherman et al., 2018; Tai et al., 2012; Yanez, Garcia, Victorson & Salsman, 2013).
Skillnader och riskfaktorer för att uppleva nedsatt psykisk hälsa
En cancerrelaterad riskfaktor att drabbas av nedsatt psykisk hälsa var närvaron av sena biverkningar, oavsett om det var en eller flera biverkningar (Fisher et al., 2018; Harju et al., 2018; Hauken et al., 2019; Kaul et al., 2017; Lang et al., 2018; McDonnell et al., 2018; Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013; Sansom-Daly et al., 2018; Shay et al., 2016;
Smitherman et al., 2018; Tai et al., 2012; Yanez et sl., 2013). Michel, François, Harju, Dehler och Roser (2019) fann att en tredjedel av ungdomar och unga vuxna efter avslutad
cancerbehandling antingen fick sena psykologiska eller somatiska biverkningar och att majoriteten fick både sena psykologiska och somatiska biverkningar. Kaul et al. (2017) undersökte psykisk ohälsa hos ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling och i vilken utsträckning de sökte hjälp av hälso- och sjukvården för sina problem. I sina resultat fann de att ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling hade en hög risk för psykisk ohälsa men trots behovet av hjälp var det få utav deltagarna som hade varit i kontakt med hälso- och sjukvården för sina psykiska besvär under det senast året. Även om ungdomar och unga vuxna som haft cancer och avslutat sin cancerbehandling sökte och fick hjälp för sin psykiska hälsa oftare än de som inte haft cancer hade majoriteten av de
ungdomar och unga vuxna som haft cancer inte sökt hjälp. Majoriteten utav ungdomarna och de unga vuxna som haft cancer angav att de led av måttlig psykisk ohälsa och mer än hälften av de som angav allvarlig psykisk ohälsa hade inte haft kontakt med den psykiatriska vården inom det senaste året (Kaul et al., 2017). Flertalet av ungdomarna och de unga vuxna som hade avslutat en cancerbehandling rapporterade att de inte hade råd att träffa en specialist inom psykiatrin (Kaul et al., 2017; Michel et al., 2019). Enligt Yanez et al. (2013) var de ungdomar och unga vuxna som var 13 till 24 månader efter avslutad behandling den grupp som upplevde störst psykisk ohälsa.
Harju et al. (2018), Husson och Zebrack (2017), Kaul et al. (2017) och Michel et al. (2019) kom fram till att den psykiska hälsan hos ungdomar och unga vuxna efter avslutad
cancerbehandling kunde påverkas av olika faktorer, däribland kön, migrationsbakgrund, arbetslöshet och sena biverkningar. Unga män hade visats ha en bättre upplevd psykisk hälsa än unga kvinnor. Många unga kvinnor upplevde mer osäkerhet, funderingar och en försämrad kognitiv funktion vilket innebar att de unga kvinnorna hade en mer negativ bild av hur
cancern hade påverkat dem jämfört med unga män. Däremot var det ingen skillnad på hur cancern hade påverkat unga män och kvinnor på ett positivt sätt (Harju et al., 2018; Husson & Zebrack, 2017; Kaul et al., 2017; Michel et al., 2019). Husson och Zebrack (2017) studerade ungdomar och unga vuxnas påverkningar av cancer efter avslutad cancerbehandling och det framkom att äldre ungdomar och unga vuxna, 30 till 39 år, rapporterade negativa
till 29 år. Kaul et al. (2017) och McDonnell et al. (2018) fann en skillnad i upplevd oro och ångest relaterat till deltagarnas ålder vid diagnostisering.
Depression
Hälften av ungdomarna och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling rapporterade att de hade en depression (Michel et al., 2019). Depression var ett vanligt tillstånd av psykisk ohälsa som ungdomarna och de unga vuxna upplevde efter avslutad cancerbehandling. Depressionen var relaterad både till det förflutna och till framtiden och grundade sig ofta i det avbrott i livet som ungdomarna och de unga vuxna utsatts för i och med cancerdiagnosen (Fisher et al., 2018; Hauken et al., 2019; Husson & Zebrack, 2017; Kaul et al., 2017; Lang et al., 2018; Michel et al., 2019; Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013). Flertalet negativa känslor beskrevs av ungdomarna och de unga vuxna, bland annat upplevde de ensamhet, tomhet och nedstämdhet (Hauken et al., 2019). Ungdomarna och de unga vuxna beskrev oro över
framtiden, nedsatt ork och motivation, påverkan på prestationen på sitt arbete eller utbildning, förlorade eller förändrade sociala kontakter (Hauken et al., 2019; Kaul et al., 2017) samt kroppsliga och fysiska förändringar som möjliga orsaker till deras nedstämdhet och depression (Hauken et al., 2019; Smitherman et al., 2018).
Posttraumatiskt stressyndrom
Ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling hade tankar som var korrelerade med posttraumatiska stressyndrom [PTSS]. PTSS kunde bestå av påträngande, undvikande och stressande tankar kring tidigare händelser i livet och kring den kommande framtiden. Främst de negativa tankarna om ungdomarna och de unga vuxnas cancerupplevelse kunde relateras till utvecklingen av PTSS (Fisher et al., 2018; Park & Cho, 2016). Ungdomar och unga vuxnas negativa påträngande tankar om deras situation hade starka kopplingar till en försämrad psykisk hälsa och PTSS (Fisher et al., 2018). Andlig kamp och att tvivla på sin religiösa och spirituella tro kunde påverka utvecklingen av PTSS hos ungdomar och unga vuxna. Något som var vanligt förekommande hos ungdomar och unga vuxna var att försöka undvika de symtom på psykisk ohälsa som uppstod vilket ledde till att flera ungdomar och unga vuxna upplevde PTSS (Park & Cho, 2016).
Ångest
Efter avslutad cancerbehandling upplevde hälften av ungdomarna och de unga vuxna ångest och det var vanligt att de kände en ängslan över att något dåligt skulle hända de själva eller sin familj (Hauken et al., 2019; Michel et al., 2019). Negativa övertygelser om
okontrollerbarhet och rädslan för återfall bidrog till flera former av ångest, även bristande självförtroende ökade ångesten (Fisher et al., 2018; Park & Cho, 2016). En stor grupp av de ungdomar och unga vuxna med en migrationsbakgrund rapporterade en sämre upplevd psykisk hälsa och hade en större risk att uppleva depression och ångest än de utan
migrationsbakgrund (Harju et al., 2018; Husson & Zebrack, 2017; Kaul et al., 2017; Michel et al., 2019).
Psykologiska reaktioner efter avslutad cancerbehandling
Personlig utveckling och nya värderingar
Efter att ha avslutat en cancerbehandling beskrev ungdomarna och unga vuxna både positiva och negativa följder av sin cancersjukdom och genomförda behandling. Resultatet i flertalet studier indicerade att de positiva erfarenheterna av att ha varit sjuk i cancer hos ungdomar och unga vuxna främst var relaterat till deras personliga utveckling och nyfunna självständighet. En annan positiv förändring som ungdomarna och unga vuxna upplevde efter avslutad cancerbehandling var deras nya värderingar och en ljusare syn på sin framtid. Efter avslutad cancerbehandling uppskattade ungdomarna och de unga vuxna vardagen mer än tidigare och de var mer angelägna om att skapa nya minnen, använda tiden väl samt följa sina drömmar (Hauken et al., 2019; Park & Cho, 2016; Sansom-Daly et al., 2018).
Den negativa påverkan som cancer hade på den psykiska hälsan kunde uppstå som en direkt följd av cancerbehandling men den kunde även uppkomma långt senare. De psykiska
problemen var bestående eller kvarvarande under en lång period (Michel et al., 2019; Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013; Tai et al., 2012; Yanez et al., 2013). Ungdomar och unga vuxna som behandlats för bröst- och/eller gynekologisk cancer och som uppvisade bristande psykisk hälsa hade tidigare eller nuvarande förekomster av olika medicinska tillstånd samt hälsorelaterade funktionsvariationer och funktionella begränsningar (Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013).
Flertalet studier visade att ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling hade en sämre psykisk hälsa än jämnåriga individer som aldrig haft en cancersjukdom. Skillnader på den psykiska ohälsan var dock inte stora i jämförelse med kontrollgrupper med individer som aldrig haft en cancerdiagnos (Harju et al., 2018; Phillips-Salimi & Andrykowski, 2013; Smitherman et al., 2018). Smitherman et al. (2018) beskrev att en femtedel av de ungdomar och unga vuxna upplevde en försämrad psykisk hälsa efter avslutad cancerbehandling jämfört med en tiondel hos den jämnåriga kontrollgruppen utan cancer. Resultatet av Smitherman et al. (2018) stöds av Tai et al. (2012) som skrev att en femtedel av ungdomarna och de unga vuxna som avslutat en cancerbehandling rapporterade att de hade upplevt försämrad psykisk hälsa i mer än 14 dagar under de senaste 30 dagarna jämfört med enbart en tiondel av
kontrollgruppen med deltagare som inte haft en cancerdiagnos. Lang et al. (2018) påvisade att ungdomarna och de unga vuxna efter avslutad cancerbehandling hade hälften så stor risk att rapportera försämrad psykisk hälsa än kontrollgruppen med jämnåriga utan cancerdiagnos och att mer än en femtedel av ungdomar och unga vuxna hade sökt hjälp för sitt psykiska mående efter avslutad cancerbehandling.
Omvärdering av livet efter avslutad cancerbehandling
Ett fenomen som förekom bland flertalet ungdomar och unga vuxna efter avslutad
cancerbehandling var posttraumatisk tillväxt som definierades som en positiv psykologisk och psykosocial förändring till följd av en traumatisk livserfarenhet. Posttraumatisk tillväxt
innebar bland annat en ökad uppskattning av livet, ökad personlig inre styrka och en omprioritering av vad som var viktigt i livet (Hauken et al., 2019; McDonnell et al., 2018; Park & Cho, 2016). De flesta ungdomarna och unga vuxna som avslutat sin cancerbehandling beskrev att de hade mognat och växt som personer, hade ett bättre självförtroende samt att de var medvetna över hur starka de var som individer. Ungdomarna och de unga vuxna var
medvetna om vilka deras svagheter var och därmed kunde de hantera svåra situationer bättre. Deltagarna beskrev att de uppskattade saker som de tidigare tagit för givet (Hauken et al., 2019). Ungdomarnas och unga vuxnas relation till andligt välbefinnande påverkade en upplevd personlig utveckling, liknande den posttraumatiska tillväxten. Det framkom att religiös och spirituell tro, en känsla av inre frihet samt att livet har en mening hade ett måttligt samband med upplevelsen av posttraumatisk tillväxt (Park & Cho, 2016).
Hälsorelaterad livskvalitet efter avslutad cancerbehandling
Ett vanligt utfall tiden efter cancer var en påverkan på HRQoL. Majoriteten av ungdomarna och unga vuxna upplevde en tillfredsställd HRQoL efter avslutad cancerbehandling. En persons hälsoproblem och funktionsvariationer hade även en inverkan på den HRQoL som upplevdes, minskade hälsoproblem kunde direkt generera i en positiv effekt på personens HRQoL (Harju et al., 2018; Husson & Zebrack, 2017; Tai et al., 2012). HRQoL var bland annat försämrad hos de ungdomar och unga vuxna som behandlats för lymfomcancer jämfört med de som haft tumörer i reproduktionsorganen. En försämrad upplevd psykisk hälsa innebar en risk för försämrad HRQoL. Ungdomar och unga vuxna som genomgått en intensivare behandling som exempelvis cellgiftsbehandling och de som hade fler sena biverkningar hade en försämrad HRQoL (Harju et al., 2018). Park och Cho (2016) ansåg att HRQoL kunde kopplas samman med meningsfullhet och ro samt att spirituellt välmående var en av alla dimensioner som påverkade HRQoL.
Rädsla och oro inför framtiden
Rädsla för återfall
En av de vanligaste följderna bland ungdomar och unga vuxna efter en cancerdiagnos och avslutad behandling var rädsla för återfall, ”fear of cancer recurrence” [FCR]. FCR innebar en rädsla över att cancercellerna skulle börja växa igen (Hauken et al., 2019; Park & Cho, 2016; Shay et al., 2016). Nästan alla ungdomar och unga vuxna uppgav att de upplevde FCR. Rädslan för återfall kunde bli överdriven och därmed problematisk, en högre grad av FCR resulterade i försämrad HRQoL och psykosocialt välmående (Shay et al., 2016).
En bra och positiv erfarenhet av hälso- och sjukvården påverkade ungdomar och unga vuxnas FCR och färre ungdomar och unga vuxna rapporterade FCR om de fått tillräckligt med information om sin behandling och eventuella sena biverkningar av behandlingarna eller om de hade regelbunden kontakt med en läkare i primärvården. De ungdomar och unga vuxna som deltagit i kliniska studier under eller efter sin cancerbehandling upplevde FCR i mindre utsträckning än de som inte deltagit i någon studie. Deltagandet i en studie medförde en större kunskap om behandling och tiden efter cancer och därmed var ungdomarna och de unga vuxna inte lika rädda för ett återfall (Shay et al., 2016).
Cancerrelaterad oro över framtida hälsoproblem
Cancerrelaterad oro innebär oro, ängslan eller osäkerhet som associeras med en cancerdiagnos och efterföljande behandling. Efter att cancerbehandlingen var avslutad innebar oron främst en rädsla för återfall, sena biverkningar av behandlingen, framtida sjukdomar eller död. Oro över fertilitet, ekonomi och arbete var vanligt att uppleva efter avslutad cancerbehandling (McDonnell et al., 2018; Hauken et al., 2019). Det framkom att oro över framtida hälsa
relaterat till den slutförda behandlingen var det mest förekommande bekymret hos ungdomar och unga vuxna som nyligen avslutat en cancerbehandling. Ungdomarna och de unga vuxnas tankar och föreställningar om framtiden var mycket sjukdomsfokuserade och det fanns en ständig oro över framtida sjukdomar eller sena biverkningar från cancerbehandlingen (McDonnell et al., 2018; Sansom-Daly et al., 2018).
DISKUSSION Resultatdiskussion
Resultatets fynd besvarar denna litteraturöversikts syfte och sammanställer ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling som en särskilt utsatt grupp för nedsatt psykisk hälsa. De vanligaste tillstånden som förekom var oro, ångest, depression, PTSS, frustration över sjukdomsrelaterade händelser och komplikationer samt FCR eller andra framtida hälsoproblem. Tankar kring kroppsliga förändringar, fertilitet, sexuell hälsa, existentiella frågor, osäkerhet över framtiden och att återgå till arbete eller utbildning var vanliga
funderingar som tyngde ungdomar och unga vuxna efter att cancerbehandlingen var avslutad. Majoriteten av studiernas resultat var att ungdomar och unga vuxna som avslutat en
cancerbehandling är en utsatt grupp som har en hög risk att drabbas av psykisk ohälsa i olika former. Däremot fanns studier vars resultat påvisade att ungdomar och unga vuxna upplevde positiva utfall av cancern och cancerbehandlingen. Posttraumatisk tillväxt och personlig utveckling var de vanligaste aspekterna av positiva utfall från behandlingen. Resultatet uppmärksammade även att flertalet av deltagarna i studierna upplevde att de inte fått tillräcklig hjälp av hälso- och sjukvården för de emotionella och psykologiska besvären som de kämpade med efter behandlingarna.
Resultatet styrker resonemanget att psykisk hälsa är en viktig komponent för den
sammanlagda hälsan och tydliggör att ungdomar och unga vuxnas utsatthet för försämrad psykisk hälsa är en risk för deras fysiska hälsa och allmänna välmående. Att både fysisk och psykisk hälsa behöver uppnås för att individen ska uppleva livskvalitet stämmer väl överens med Eriksson (1989), Svensk sjuksköterskeförening (2016) samt WHO (2020) och deras syn på upplevelsen av hälsa, där hälsa ses som en helhet och avgörs utifrån varje individs
erfarenheter. Vid nedsatt psykisk hälsa påverkas individens upplevelse av den sammanlagda hälsan och därmed är det viktigt att uppmärksamma och hjälpa de ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling och som upplever en nedsatt psykisk hälsa. Som tidigare beskrivits av Chan et al. (2014), Harju et al. (2018), Husson och Zebrack (2017) och Tai et al. (2012) kan HRQoL förklaras som ett mått på en persons fysiska och psykiska hälsa. Faktorer till en försämrad HRQoL presenteras i studierna från resultatet som nedsatt psykisk hälsa, nedsatt spirituellt välmående, arbetslöshet och hur komplicerad cancern och behandlingen var. Majoriteten av de ungdomar och unga vuxna som avslutat en cancerbehandling rapporterade en tillfredsställd HRQoL samtidigt som de hade en högre risk att uppleva försämrad HRQoL. I de studier där ungdomarna och de unga vuxna hade nedsatt psykisk hälsa uppgav de en försämrad HRQoL och de som avslutat en cancerbehandling hade en högre risk att uppleva försämrad HRQoL och försämrad psykisk hälsa. Det resultat som presenterats stämmer överens med resultatet från Baker och Syrjala (2018), Barnett et al. (2016) och Fidler,
Frobisher, Hawkins och Nathan (2019) som beskriver att ungdomar och unga vuxna som haft cancer hade en försämrad HRQoL. Barnett et al. (2016) förklarar att den unika fas av
utveckling som ungdomar och unga vuxna befinner sig i bidrar till en komplexitet och högre risk att uppleva nedsatt HRQoL och psykisk hälsa.
Den psykiska hälsan beskrevs i resultatet bero på olika faktorer där flertalet studier angav osäkerhet över hur och om sena biverkningar från behandlingarna skulle komma att påverka hälsan som den främsta faktorn till nedsatt psykisk hälsa. En ständig oro kunde utvecklas till ångest och visade sig även vara relaterad med depression och posttraumatisk stress. I
resultatet framkom en skillnad mellan unga kvinnor och män och deras psykiska hälsa. Skillnaden på den psykiska hälsan som upplevdes hos unga män och kvinnor kunde bero på deras olika syn på hälsa, bland annat kroppslig oro, fertilitet, sexuell funktion samt fysiska, psykologiska och psykosociala effekter. Som tidigare presenterats i resultatet hade de unga kvinnorna större risk för depression och sämre upplevd HRQoL. Unga män upplevde mer ångest än unga kvinnor och fler unga kvinnor var mer bekymrade över FCR jämfört med unga män. Att unga kvinnor till större del upplevde en försämrad psykisk hälsa än unga män kunde bero på att, som ovan nämnt, kvinnor kände mer oro för hur cancern och cancerbehandlingen kunde komma att påverka framtiden med tanke på de olika effekterna som kunde uppstå. Då det visade sig vara en markant skillnad på unga kvinnor och mäns upplevelser av den
psykiska hälsan efter avslutad cancerbehandling går det att vidare diskutera huruvida det är samhällets förväntningar och normer som skapar dessa skillnader.
Ett samband mellan nedsatt psykisk hälsa uppmärksammades bland de ungdomar och unga vuxna som var arbetslösa, inte befann sig i ett förhållande eller hade en migrationsbakgrund och att det kunde medföra en ekonomisk problematik som ytterligare försvårade deras möjligheter att söka hjälp för eventuella psykiska besvär. De ungdomar och unga vuxna som hade en komplicerad form av cancer rapporterade negativa utfall utifrån hur cancern hade påverkat dem i högre utsträckning än de ungdomar och unga vuxna som inte hade en lika komplicerad cancer. Ungdomar och unga vuxna som befann sig mindre än fem år sedan den senaste behandlingen samt hade genomgått strålbehandling eller kirurgi upplevde högre FCR. Relationsstatus var en faktor som i flertalet inkluderade studier ansågs bidra till nedsatt psykisk hälsa. Ungdomar och unga vuxna i ett förhållande var mer benägna att utveckla depression efter avslutad cancerbehandling och de upplevde en högre FCR jämfört med de ungdomar och unga vuxna som inte var i ett förhållande. Ungdomar och unga vuxna med ett arbete hade en högre FCR. Arbetslöshet och de ungdomar och unga vuxna som upplevde problem med hälsan och den psykiska hälsan var faktorer som bidrog till fler negativa biverkningar av cancern. Resultatet i Baker och Syrjala (2018) och Fidler et al. (2019) beskrev att ungdomar och unga vuxna som haft cancer upplevde en stor FCR vilket var en bidragande faktor till nedsatt psykisk hälsa. Osäkerheten kring uppkomst av biverkningar och återfall ledde till ökad depression, ångest och PTSS.
Barnett et al. (2016) och Fidler et al. (2019) förklarar att ungdomar och unga vuxna som hade avslutat en cancerbehandling upplevde problem med ekonomi, arbete, sociala relationer, förhållanden och kände i allmänhet att det var svårare att ta kontroll över livet (Barnett et al. 2016; Fidler et al., 2019). Vidare kan nedsatt psykisk hälsa bland ungdomar och unga vuxna efter deras cancerbehandling kopplas till om de hade avslutat eventuella studier, vilken yrkesstatus de hade och om de hade möjlighet att återgå till sitt arbete eller sin utbildning. Att känna att de inte hade uppnått vissa livsmål som exempelvis att avsluta skolan kunde leda till att de kände sig onormala, upplevde problem i det sociala livet och kände mer oro. Ett lägre socialt stöd och större ansvar i relationer, såsom till en partner eller ett barn, bidrog till försämrad psykisk hälsa (Baker & Syrjala, 2018; Husson & Zebrack, 2017). Ungdomar och unga vuxna som däremot kände sig framgångsrika genom att ha skaffat sig ett arbete eller
