Författare, år
& land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
K. Crawford, visitor in a long-term care facility: the person med demens till att bli en besökare på långtidsboende.
Kvalitativ deskriptiv design.
Antal deltagare: 20 Semistrukturerade
Flytten till särskilt boende beskrevs i termer av sorg, ensamhet och skuld. Vidare uttryckte anhöriga svårigheter att anpassa sig till livet utan personen med demens, innan flytten hade vardagen gått ut på att ta hand om den sjuke och således hade vardagen ett syfte. Att inte längre klara av att vårda skapade
skuldkänslor. Upplevelser av att inte längre ha kontroll över situationen framgick, vården av personen med demens låg nu i andras händer. Likväl beskrev anhöriga att det är var en
Hög
Författare, år
& land Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Lethin, C., care when caring for persons with dementia through the process of the disease.”
Antal deltagare: 23 Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes i Oktober 2011 Intervjuerna analyserades med innehållsanalys.
Anhöriga upplevde en otillräcklighet för att de inte kunde ge den vården som krävdes. Flytten till ett särskilt boende var en svår tid i den anhöriges liv, vilket medförde separation och ledde till en ny transition. Förtroende för formell vård skapades när personen med demens var väl omhändertagen. Brist på kommunikation med
vårdpersonalen medförde ett förlorat förtroendet för den formella vården.
Hög
Författare,
Att beskriva beslutet att flytta en familjemedlem med Alzheimers sjukdom eller liknande
funktionshinder till särskilt boende (ALF &
MCU), ur den primära
Antal deltagare: 15 Analys av intervjuerna
Nästan alla anhöriga i studien beskrev att anledningen till att familjemedlemmen med demens flyttade till särskilt boende var för att det var en bättre och säkrare plats. De flesta upplevde det som
ansträngande att ta hand om den demenssjuka eftersom
symtomen hade blivit många och svåra att handskas med.
Anhöriga upplevde flytten som mycket svår och påfrestande.
Hög
Färfattare,
Att beskriva de kontrastiva perspektiven mellan en vårdgivare och vårdgivarens professionella föreskrivare i fråga om vårgivarens erfarenhet av beslutet kring flytt till särskilt boende.
En kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer.
Antal deltagare: 2 Tre intervjuer gjordes varav två med makan (före och efter placering), och en intervju med
Den anhörige upplevde att hon inte längre klarade av hemsituationen.
Hon förstod att hon inte kunde besegra sjukdomen. Samtidigt som hon kände en skyldighet i att fortsätta vårda sin man kände hon att hon inte längre klarade av att vårda. Detta skapade ett dilemma för henne och resulterade till skuldkänslor. Det var en smärtsam och svår sorgeprocess att släppa kontrollen kring makens
välmående till någon annan.
Hög
Författare, år upplevelser av att ha placerat en
Antal deltagare: 10 Semistrukturerade intervjuer.
Bekräftande tematisk analys.
Innan beslut om särskilt boende upplevde anhöriga en ökad börda i vårdandet som resulterade i social isolering samt försämrad hälsa.
Skuldkänslor, frustration och ångest upplevdes hos anhöriga för att de inte orkade vårda familjemedlemmen längre. Dominerande känslor i
samband med flytt var förlust, sorg och skuld. Efter flytten var det viktigt för anhöriga att fortfarande vara delaktiga i vården av familjemedlemmen, och de upplevde sig som viktiga för dennes välmående. Generellt sett var de anhöriga nöjda med vården som personalen gav till personen med demens.
Hög
Författare, år
& land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Hennings, J., även att skriva dagbok.
Antal deltagare: 10 Tematisk analys.
De anhöriga kämpade för att hitta ett nytt “jag” då personen med demens hade flyttat till särskilt boende. De önskade att de inte brydde sig så mycket eftersom de visste att den demenssjuke blev väl omhändertagen på boendet.
Skuldkänslor upplevdes trots att det gått 4 år sedan flytten. De anhöriga ville hälsa på men samtidigt inte, vilket medförde känslor av skuld. Flytten till särskilt boende upplevdes som en lättnad.
Hög
Författare, år & land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Caldwell, L.,
Caregivers' experience of the decision-making process for placing a person with dementia into a nursing home: Comparing caregivers from chinese ethnic minority with those from english-speaking backgrounds.
Att undersöka
beslutsprocessen för att placera en person med demenssjukdom på en väntelista till ett särskilt boende, varför erbjudanden om en plats accepteras eller inte, undersöka faktorer som har inflytande samt jämföra upplevelserna mellan
Vårdgivarna i studien befann sig i olika stadier när de beslutade sig för att ansöka om särskilt boende. De flesta ansökte när de ansåg att de inte kunde ge tillräcklig vård, och när man inte längre hade någon tid över för sig själv.
Vårdgivarnas beslut
påverkades av deras känslor och förväntningar
på det särskilda boendet.
Beslutsprocessen var liknande för båda kulturella grupper, men de kinesiska vårdgivarna talade mer om sin plikt att vårda, och behovet av ett kinesiskt specifikt boende.
Hög
Författare, år &
land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Johansson, A., separation – former family caregivers’ experiences of aspects that facilitate and hinder the process of relinquishing the care of a person with dementia to a nursing home.” förväntningar om särskilt boende vilket gjorde separationen svår. De upplevde även att de inte var tillräckligt oförberedda inför flytten. Skuldkänslor förekom också. När de tvivlade på det särskilda boendet kände de stress över flytten. Efter flytten upplevde familjevårdgivarna att de var delaktiga i vården och de kunde hitta på aktiviteter med den demenssjuka vilket medförde att skuldkänslorna minskade.
Hög
Författare, år &
land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Høgsnes, L., after relocating to a nursing home”
Att beskriva den
existentiella livssituationen för makar som vårdar personer med demens, före och efter personen med demens flyttar till särskilt boende.
Innan flytt till särskilt boende präglades av olika upplevelser – att inte längre kunna umgås med vänner och familj på samma sätt beskrevs i termer av social isolering. Makarna fick även utstå psykiskt och fysiskt våld, och placerade sina egna behov i andra hand. Efter flytten upplevde anhöriga skuld, men även frihet.
Anhöriga beskrev även tankar på döden, separationsångest, samt en strävan efter att förhålla sig till sin nya livssituation.
Hög
Författare, år
& land
Tidsskrift & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Seiger Cronfalk, dementia living in a nursing home”
Att belysa
hur familjemedlemmar till personer med demens upplever och klarar av deras förändrade
Anhöriga beskrev flytten till ett särskilt boende som positivt och som en lättnad.
Dåligt samvete upplevdes när beslutet om ett särskilt boende skulle tas. En del anhöriga kände sig uteslutna från vården på boendet och obekväma när de hälsade på.
Samtidigt var det vissa anhöriga som beskrev att de kände sig delaktiga i vården på boendet. Vid besöket framgick känslor av ensamhet och börda. Anhöriga kände sig otillräckliga vilket resulterade i ett dåligt samvete.
Hög