För att utveckla omvårdnaden och förbättra livskvalitén för personer med demens och dennes anhöriga bör sjuksköterskan utveckla förståelse för begreppet transition och dess tre faser. Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan på bästa sätt kan identifiera transition och hur den upplevs hos anhöriga. På så vis skulle
sjuksköterskan kunna urskilja när i processen det är som mest effektivt att sätta in stöd. Vidare forskning bör även fokusera på att studera vårdpersonalens upplevelser av att möta anhöriga till personer med demenssjukdom. Genom att undersöka
ytterligare perspektiv kan likheter och skillnader i upplevelserna urskiljas, och därigenom kan ett ömsesidigt utvecklingsarbete inledas.
9 Slutsats
Av resultatet framgår det att flytten innebär en transition över tid för anhöriga, en process som handlar om att möta och hantera de förändringar som
demenssjukdomen för med sig. Anhöriga upplever situationen allt svårare ju längre demenssjukdomen fortskrider, och för många blir hemsituationen till slut ohållbar.
Om vårdpersonal kan identifiera transitionen i tid samt erbjuda individuellt anpassat stöd, kan anhöriga lättare acceptera situationen och känna att övergången till ett särskilt boende blir lättare att hantera. Sjuksköterskan har därmed en central roll i att identifiera transitionen och hur den upplevs, samt att veta vilka stöd som finns att erbjuda. Till en början upplever många anhöriga att det är svårt ”att släppa taget”
om familjemedlemmen med demens, och delaktighet är en viktig faktor när det handlar om att acceptera situationen. Att involvera anhöriga ger sjuksköterskan förutsättningar att identifiera deras behov, vilket är avgörande för att kunna stödja dem genom processen. Därav är det av stor betydelse att bemöta anhöriga på ett inbjudande sätt, erbjuda delaktighet samt skapa en relation som bygger på tillit och förtroende. Således får anhöriga möjlighet att komma med åsikter och önskningar, vilket i sin tur kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera var i transitionen den anhörige befinner sig. Resultaten förväntas ge ökad kunskap och förståelse för anhörigas upplevelser när en familjemedlem befinner sig i de senare stadierna av en demenssjukdom
Referenser
Alwin, J., Öberg, B., & Krevers, B. (2010). Support/services among family
caregivers of persons with dementia---perceived importance and services received.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 25(3), 240-248. doi:10.1002/gps.2328 Andren, S., & Elmståhl, S. (2008). Psychosocial intervention for family caregivers of people with dementia reduces caregiver's burden: development and effect after 6
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2014). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (s. 69-87). Lund: Studentlitteratur.
Bramble, M., Moyle, W., & McAllister, M. (2009). Seeking connection: family care experiences following long-term dementia care placement. Journal of Clinical Nursing, 18(22), 3118-3125. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02878.x
Caldwell, L., Low, L., & Brodaty, H. (2014). Caregivers' experience of the decision-making process for placing a person with dementia into a nursing home: Comparing caregivers from chinese ethnic minority with those from english-speaking
backgrounds. International Psychogeriatrics, 26(3), 413-24.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1017/S1041610213002020
Chi-Jane, W., Ming-Chyi, P., Hua-Shan, H., & Jing-Jy, W. (2015). The investigation and comparison of the underlying needs of common disruptive behaviours in patients with Alzheimer's disease. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(4), 769-775. doi:10.1111/scs.12208
Crawford, K., Digby, R., Bloomer, M., Tan, H., & Williams, A. (2015).
Transitioning from caregiver to visitor in a long-term care facility: the experience of caregivers of people with dementia. Aging & Mental Health, 19(8), 739-746.
doi:10.1080/13607863.2014.962008
Cronfalk, B. S., Norberg, A., & Ternestedt, B. (2018). They are still the same – family members’ stories about their relatives with dementia disorders as residents in a nursing home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 168-176.
doi:10.1111/scs.12442
Czkanski, K. (2017). The Experience of Transitioning to a Caregiving Role for a Family Member with Alzheimer's Disease or Related Dementia. American journal of nursing. Sep2017; 117(9): 24-45. (11p). doi:
10.1097/01.NAJ.0000524517.60352.84
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & kultur.
De Rooij, A-H., Luijkx, K-G., Spruyette, N., Emmerink, P-M., Schols, J-M., &
Declercq, A-G. (2012). Family caregiver perspectives on social relations of elderly residents with dementia in small-scale versus traditional long-term care settings in
the Netherlands and Belgium. Journal of Clinical Nursing, 21(21-22), 3106-3116.
Doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04110.x
Dening, K. H., & Hibberd, P. (2016). Exploring the community nurse role in family-centred care for patients with dementia. British Journal of Community Nursing, 21(4), 198-202. doi:10.12968/bjcn.2016.21.4.198
Demensförbundet. (2018). Att vara anhörig. Hämtat 2018-03-08 från http://www.demensforbundet.se/sv/om-demens/att-vara-anhorig/
Edberg, A-K. (2011). Personcentrerad omvårdnad. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (s. 151–168). Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A-K. (2014). Kognitiv svikt. I Edberg, A. & Wijk, H. (red.) (2014).
Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I M. Arman, K.
Dahlberg & M. Ekebergh (red.), Teoretiska grunder för vårdande. (1. uppl., s. 129-143). Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell &
M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 15–36). Stockholm: Liber.
Hennings, J., Froggatt, K., & Payne, S. (2013). Spouse caregivers of people with advanced dementia in nursing homes: A longitudinal narrative study. Palliative Medicine, 27(7), 683-691. doi:10.1177/0269216313479685
Helgesen, A. K., Athlin, E., & Larsson, M. (2015). Relatives’ participation in everyday care in special care units for persons with dementia. Nursing Ethics, 22(4), 404-416. doi:10.1177/0969733014538886
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (Andra upplagan, s. 471-478).
Lund: Studentlitteratur AB.
Hjärnfonden. (2018). De anhörigas sjukdom. Hämtad 2018-02-26 från
Høgsnes, L., Melin-Johansson, C., Norbergh, K. G., & Danielson, E. (2014). The existential life situations of spouses of persons with dementia before and after relocating to a nursing home. Aging & Mental Health, 18(2), 152-160.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2013.818100
Johansson, A., Ruzin, H. O., Graneheim, U. H., & Lindgren, B. (2014). Remaining connected despite separation – former family caregivers’ experiences of aspects that facilitate and hinder the process of relinquishing the care of a person with dementia to a nursing home. Aging & Mental Health, 18(8), 1029-1036.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2014.908456
Kelsey, S., Laditka, S., & Laditka, J. (2010). Caregiver perspectives on transitions to assisted living and memory care. American Journal of Alzheimer's Disease &
Other Dementias, 25(3), 255-264. doi:10.1177/1533317509357737
Kneck, Å. (2013). Lärandet i livet med långvarig sjukdom. I B. Klang Söderkvist (red.), Patientundervisning. (3., uppdaterade uppl., s. 17-36). Lund:
Studentlitteratur.
Knutsen, H., & Råholm, M. (2009). The dialectic movement between suffering and reconciliation: male caregivers' experience of caring for their wives suffering from dementia. International Journal for Human Caring, 13(4), 50-56.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Küçükgüçlü, Ö., Akpınar Söylemez, B., Yener, G., & Işık, A. T. (2018). The effects of support groups on dementia caregivers: A mixed method study. Geriatric
Nursing, 39(2), 151-156. doi:10.1016/j.gerinurse.2017.07.008
Lethin, C., Hallberg, I. R., Karlsson, S., & Janlöv, A. (2016). Family caregivers experiences of formal care when caring for persons with dementia through the process of the disease. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(3), 526-534.
doi:10.1111/scs.12275
Mamier, I., & Winslow, B. W. (2014). Divergent Views of Placement Decision-Making: A Qualitative Case Study. Issues In Mental Health Nursing, 35(1), 13-20.
doi:10.3109/01612840.2013.834014
McKeown, J., Clarke, A., Ingleton, C., Ryan, T., Repper, J. (2010). The use of life story work with people with dementia to enhance person-centred care. International journal of older people nursing, 5(2), 148-158. doi:
10.1111/j.1748-3743.2010.00219.x
Meleis, A.I. (red.) (2010). Transitions theory [Elektronisk resurs] : middle range and situation specific theories in nursing research and practice. New York:
Springer Publishing Company.
O'Shaughnessy, M., Lee, K., & Lintern, T. (2010). Changes in the couple relationship in dementia care: spouse carers' experiences. Dementia (14713012), 9(2), 237-258. doi:10.1177/1471301209354021
Ott, C., Kelber, S. & Blaylock, M. (2010). Easing the way” for spouse caregivers of individuals with dementia. A pilot feasibility study of a grief intervention. Research in Gerontological Nursing 3, (2), 89-99
Papastavrou, E., Kalokerinou, A., Papacostas, SS., Tsangari, H., & Sourtzi P.
(2007). Caring for a relative with dementia: family caregiver burden. Journal of Advanced Nursing, 58(5), 446-457. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04250.x
Rose, K-M., & Palan Lopez, R. (2012). Transitions in dementia care: theoretical support for nursing roles. Online Journal of Issues in Nursing, 17(2), 1-1. Doi:
10.3912/OJIN.Voll7No02Man04
Sandberg, J., Lundh, U. & Nolan, MR. (2001). Placing a spouse in a care home: the importance of keeping. Journal of Clinical Nursing, 10(3), 406–16.
doi:10.1046/j.1365-2702.2001.00497.
Sanders, S., Ott, C., Kelber, S., & Noonan, P. (2008). The experience of high levels of grief in caregivers of persons with Alzheimer's disease and related dementia.
Death Studies, 32(6), 495-523.
SBU:s granskningsmall. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser. Hämtad 2018-04-24
från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmet odik.pdf
Seiger Cronfalk, B., Ternestedt, B., & Norberg, A. (2017). Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home. Journal Of Clinical Nursing, 26(21/22), 3519-3528. doi:10.1111/jocn.13718
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Hämtad 2018-04-20 från http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbe
Socialstyrelsen. (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2016-04-15 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18811/2012-8-15.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Termbanken - särskilt boende. Hämtad 2018-03-07 från http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=759
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2018-02-28 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-2
Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg vid demens. Hämtad 2018-03-21 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20812/2018-3-1.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2013). Guiden till nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - Stöd till anhöriga. Hämtad 2018-04-18 från http://www.demenscentrum.se/globalassets/utbildning_pdf/demens-abc/guiden_nya_pdf/guiden_kapitel_10.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2015a). Anhöriga. Om demenssjukdom i särskilt boende.
[Elektronisk resurs]. Kap 3., s.21-24. Hämtad 2018-04-18 från
http://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/sdc_pdf/sarskilt-boende_sv.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2015b). Flytta hemifrån. Om demenssjukdom i särskilt boende. [Elektronisk resurs]. Kap 2., s. 14-19. Hämtad 2018-04-18 från
http://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/sdc_pdf/sarskilt-boende_sv.pdf
Svenskt Demenscentrum. (2016). Demenssjukdomar. Hämtat 2018-03-21 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/
Svenskt Demenscentrum. (2017a). Demenssjukdomens åtta faser. Hämtad 2018-03-08 från
http://www.demenscentrum.se/Leva-med-demens/Om-du-ar-anhorigvardare-/Demenssjukdomens-atta-faser/
Svenskt Demenscentrum. (2017b). Olika grader av demens. Hämtad den 2018-03-08 från
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Utredning-och-diagnos/Mata-demensgrad-MMT/
Svenskt register för Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens.
(2018). BPSD. Hämtad 2018-02-23 från http://www.bpsd.se
Svendsboe, E., Terum, T., Testad, I., Aarsland, D., Ulstein, I., Corbett, A., &
Rongve, A. (2016). Caregiver burden in family carers of people with dementia with Lewy bodies and Alzheimer's disease. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 31(9), 1075-1083. doi:10.1002/gps.4433
Svenskt register för Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens.
(2018). BPSD. Hämtad 2018-02-23 från http://www.bpsd.se
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2018-04-19 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Westin, L., Ohrn, I., & Danielson, E. (2009). Visiting a nursing home: relatives' experiences of encounters with nurses. Nursing Inquiry, 16(4), 318-325.
doi:10.1111/j.1440-1800.2009.00466.x
Wijk, H. (2011). Den fysiska miljön som stöd för mötet och omvårdandes
genomförande. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (s. 189–207).
Lund: Studentlitteratur.
Wimo, A. (2018). Framtidens demensvård. Hämtat 2018-04-19 från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6922413
World Health Organization. (2017). Global Health Observatory (GHO) data.
Dementia. Hämtad 2018-02-22
från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/