Grundmodellen
Figur D.1: Översiktsbild av grundmodellen
I figur D.1 ovan ges en överblick av den grundmodell som togs fram utefter data hämtat från inleveranser till de tre respektive lagerplatserna i Braviken, Nässjö och Hallstavik, från år 2006. Modellen byggs upp av tre separata flödeskedjor, där de två översta som förser Nässjö och Hallstavik går ihop till en kedja i Hallstavik.
De vita blocken till vänster(1) representerar de upptagningsområden från vilka rundved skickas till de respektive lagrena. Deras uppbyggnad beskrivs närmre längre ner i denna bilaga. En uppdelning är gjord på vad som skickats från de olika kommunerna och vad som kommer från skogsbolagen, detta eftersom ett givet geografisk upptagningsområde inte är angiven för skogsbolagen leveranser. De röda blocken som följer i kedjan(2) efter är räknare, de fyller ingen direkt funktion mera än att hjälpa till i valideringen av modellen. Nästa steg i kedjan är de respektive lagren; Braviken(3), Nässjö(4) och Hallstavik(5), vilka även beskrivs närmre längre ner. Slutligen i kedjan finns ett s.k. ”Activity delay”-block(6), vilket är tänkt att representera de olika brukens efterfrågan.
Upptagningsområden
Figur D.2: Län som förser Bravikenbruket med rundved
Ovan ses innehållet i det tidigare nämnda vita hierarkiska blocket som representerar upptagningsområdena för de olika bruken. Ovan ses de kommuner från vilka rundved tas och skickas till Braviken. Respektive län-block innehåller sedan ett antal kommuner i enlighet med bilden nedan, vilken beskriver de kommuner inom Stockholms län som skickar till Bravikens pappersbruk.
Figur D.3: Kommuner som inom Stockholm Län, vilka förser Bravikenbruket med rundved
Varje kommun-block är sedan uppbyggt enligt bilden nedan. Där en generator(1) skickar ut en viss volym rundved varje månad, baserad på 2006 års data. De efterföljande blocken(2) i modellen har i uppgift att kalkylera de kostnader som uppstår vid transport av rundveden, dessa beräkningar tar hänsyn till den volym rundved som fraktas samt avstånden från de specifika upptagningsområdena. De framräknade kostnaderna samlas i ett s.k. ”File out”- block(3) från vilket man sedan lätt kan plocka ut dessa och föra in i ett exel-ark.
Beskrivning av lagren
De tre lagren i Braviken, Nässjö och Hallstavik är uppbyggda på lite olika sätt och kommer därför att beskrivas var för sig.
Braviken
Figur D:5 – Bravikens lager
I figur D.5 åskådliggörs de extendblock vilka utgör lagret i Braviken. De tre första blocken i kedjan utgör egentligen ingen funktion utan är endast till för att minska antalet beräkningar som utförs av de block som är inom ”rutan” (1). Generator (2) som är inlagd är endast till för att ge lagret ett utgångs-lagernivå, vilket vi valde att sätta till 30 000. Dessa volymer påverkar inte de beräkningar som görs utan är endast till för att det i början av simuleringen inte ska uppstå en brist hos ”pappersbruket”. Slutligen finns ett ”Queue”-block(3), vilket är själva lagret där de simulerade volymerna lagerhålls tills det att de skickas in i ”pappersbruket”.
Nässjö
Figur D.6: Terminallagret i Nässjö
Modellen av Nässjös terminallager ges i figur D.6, där ett ”Resourse”-block(1) är valt att utgöra själva lagret i simuleringsmodellen. Anledningen till att det vi i detta lager inte använder ett ”Queue”-block är att vi inte hade något behov att i efterhand kunna läsa av antalet in- och utgående objekt för detta block, då denna funktion inte är tillgänglig. Fördelen med ”Resource”-blocket är istället att det innan simuleringskörningen går att ställa in antalet objekt som ska finnas i blocket vid simuleringens början. På så sätt slipper man att ha en extra generator, som på Bravikens och Hallstaviks lager, som fyller upp blocket. ”Set Attribute”- blocket som avslutar kedjan inom detta hierarkiska block har i uppgift att ge de ”volymer rundved” som passerar denna terminal ett attribut som senare ska gå att läsa av för att avgöra
Figur D.7: Bild av hur tranport- och hanteringskostnader beräknas för Nässjös terminallager
Hallstavik
Lagret i Hallstavik består som beskrivs i empirin av ett lager vid bruket samt ytterligare ett lager i Kornsta, vilket kan ses i bilden nedan. Lagret i Kornsta används som nämnts när lagernivån på lagret vid Hallstaviksbruket når 12 000 m3. För att i simuleringen kunna avgöra vilket lager rundveden ska gå till så används de block som ses innan för ”rutan” (1). Först läses volymen på den inkommande rundveden av och adderas sedan med en avläst lagernivå för lagret vid bruket i Hallstavik. Då denna siffra är under 12 000 så tar rundveden den undre väger direkt till lagret vid bruket, i övriga fall så skickas veden den övre vägen till Konsta- lagret. I modellen sköts detta med hjälp av två ”Shutdown”-block och ett ”Decision”-block. Uppgiften för det andra ”Decision”-blocket (2) på bilden är att avgöra när lagernivån på lagret närmast bruket börjar bli för lågt och det är dags att skicka rundved från Kornsta, hur detta går till beskrivs nedan.
Kornsta-lagret är uppbyggt av ett hierarkiskt block (1) som utför beräkningarna av hanterings- och transportkostnader inom Kornsta-lagret. Dessa skiljer sig beroende på om rundveden anlänt med tåg eller lastbil, vilket lösts med ett attribut på de volymer som kommer med tåg.
Figur D.9: Kornsta-lagret
Generatorblocket(2) ser till att en startnivå på lagret finns. Ett ”Queue”-block(3) fungerar som lager i denna modell. ”Shutdown”-blocket(4) är kopplat till lagernivån av lagret närmast Hallstaviks bruk, denna läses kontinuerligt av och är inställd på att släppa iväg ”rundved” när lagernivån är under 8000 m3 där. Slutligen utförs en beräkning av transportkostnaderna för de volymer ”rundved” som skickas mellan de två lagren(5).
Figur D.10: Vedplanen vid Hallstaviks pappersbruk
Hallstaviks vedplan, lagret närmast bruket, är uppbyggt av en ett hierarkiskt block som utför beräkningar(1) med samma avseende på attribut som på lagret i Kornsta. Även här finns en generator för ingångsnivån av lagret(2) samt ett”Queue”-block(3) som agerar lager.