Följande kapitel fördjupar läsaren inom Holmen Skog. Det är inom denna del av Holmen koncernen som sen en fallstudie görs, med hjälp av en simuleringsmodell, för att påvisa affärsnyttan i att utnyttja simuleringsverktyget. Större delen av materialet har kommit till genom konversationer med virkeschefen, samt genom Holmen Skogs hemsida.
Holmen Skog, som är en del av Holmen koncernen, är i huvudsak uppdelat på tre olika regioner: Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Holmen Skog ansvarar för tre viktiga uppgifter inom Holmen koncernen och det är skogsförvaltning,
virkesanskaffning och virkeshandel. År
2006 omsatte Holmen Skog 4042 mkr och rörelsens kostnader uppgick till 3485 mkr. Det operativa kapitalet uppgick till 9001 mkr (Bokslutsrapport, 2006).
Skogsförvaltning
Som en storkonsument av granmassaved besitter Holmen en stor mängd skogsmark, vilken uppgår till ungefär 1 miljon hektar. Det råder en god tillväxttakt i dessa skogar och i dagsläget sker det färre avverkningar än vad som växer nytt. Miljöanpassade metoder och ett ökat skydd för biologiska områden har också gynnat den biologiska mångfalden på Holmens egna mark.
För varje lokalt markområde finns det en långsiktig plan med riktlinjer noterade, en så kallad hänsynsplan, som ska främja natur och tillväxt utefter de förutsättningar som råder. Då förhållanden i naturen aldrig hålls konstanta, utvärderas och förbättras dessa planer kontinuerligt.
Virkesanskaffning
Enheterna Holmen Paper, Iggesund Paperboard och Iggesund Timber måste försörjas med virke. Avverkningen från Holmens egna marker står för ungefär hälften av de 4,6 miljoner m3 virke som de svenska enheterna konsumerar. Totalt sett anskaffar Holmen skog närmare 10 miljoner m3 per år, vilket innebär en överkapacitet som säljs vidare till andra skogsindustrier och sågverk. Detta innebär att en stor del av virket köps in från privata skogsägare, institutioner eller myndigheter från södra och mellersta delarna av Sverige för att tillgodose Holmens virkesbehov. Den här volymen är antingen leveransvirke eller anskaffat genom avverkningsrätter. Virket från avverkningsrätterna har Holmen Skog själv avverkat, medan leveransvirket är avverkat av annan part. Den egna skogen växer främst i de norra delarna av Sverige och på grund av dess position säljs den till omkringliggande industrier, istället för att
hektar egen skog i Mellansverige och ungefär 70 000 hektar i Södra Sverige. En liten del importeras från Baltikum. Det anskaffade virket måste hålla rätt kvalité, vara av rätt mängd och anskaffat till minsta möjliga kostnad. De huvudträslag som hanteras i massaform är gran, tall, björk och asp.
Uppdelat på regioner så sköter Örnsköldsvik enbart försörjning till annan industri, medan Iggesund ansvarar för försörjning av Hallstavik och Iggesundsområdet. Region Norrköping hanterar virkesanskaffning till Braviken och Vargön, men även Hallstavik i en viss utsträckning. Den rundved som region Norrköping anskaffar till Hallstavik, sker egentligen för Iggesunds räkning och Iggesund regionen betalar då region Norrköping för den anskaffade rundveden.
Virkeshandel
Utöver de köp som sker från privata skogsägare utnyttjas också en byteshandel med andra företag aktiva inom skogsbranschen. Det fina timret behövs inte i Holmens verksamhet och byts således mot massaved och främst är det granmassaved som konsumeras i Holmen Papers bruk. Totalt sett är det stora volymer som byts, för att i slutändan försörja den egna industrin med rätt virke. Sett till Braviken, Hallstavik och Vargön så är det hundra procent granmassa och likaså är den sågvedsflis som inhandlas av typen gran. Av det timmer som går till sågverken, får Holmen Skog tillbaka sågflis, som är en viktig ingrediens i skapandet av pappersmassa.
Lagerhantering
Lagret av virke går att dela upp i industrilager, väglager och lager stående på rot. Industrilagret är det lager som ligger i anslutning till pappersbruken, medan väglager är det virke som ligger utmed väg intill avverkningsområde. Genom avverkningsrätter ges Holmen Skog rätt till att vid behov utnyttja markägarens skog, det uppstår då även ett lager på rot, alltså ännu inte avverkad skog.
Industrilagret delas in i tre poster sett ur region Norrköpings synvinkel: Braviken, Hallstavik
och Vargön. Braviken och Hallstavik ska båda ha samma nivå i sina lager, vilket kräver koordinering. I dagsläget levererar ett flertal källor till Hallstavik och noterbart är att en terminal i Nässjö skickar stora mängder virke, uppsamlat i smålandstrakten, till bruket i Hallstavik. Virket anländer till Nässjöterminalen med lastbil och lastas där om till tågtransport. Ett tåg pendlar sen mellan Nässjö och Hallstavik och lämnar station först när tåget är fullastat. Hallstavik förses även med virke via båtimport, ifrån Baltikum området, vilket inte hanteras av Norrköping kontoret. Även tågleveranser med virke från Iggesundsområdet i norr förekommer regelbundet ner till Hallstavik och proceduren ser ut på samma sätt som den i Nässjö.
Bravikens industrilager förses med virke från en stor mängd källor söder om mälaren, medan Vargön får virke från fem olika källor i närliggande område. Därtill består lagret också av två olika delar; massaved och sågflis. Även om det går att särskilja dessa två råvaror räknas det som ett terminallager och mixen mellan egenhuggen flis och sågverksflis ligger kring ett
virket transporterats till respektive bruk. Den massaved som kommer in som leveransvirke, alltså från extern part, tillskrives Holmen Skog först efter inmätning på industrilagret. Leveransvirke som hämtas från väg, koordineras av Holmen Skogs transportplanerare, medan det leveransvirke som kommer in från sågverk många gånger koordineras av sågverkets transportplanerare. Det kan tilläggas att avverkat virke aldrig ligger speciellt länge utmed väg, då det är viktigt att upprätthålla en viss färskhet på virket.
För att få flödet av virke och flis att fungera hela året utnyttjas historisk data tillsammans med de rapporter som lämnas från industrin. Affärer görs med nya och gamla leverantörer och sett till sågverksbranschen så hålls det en framförhållning om ett halvt år för att säkra sig mot semesteruppehåll. Stående på rot, alltså träd som inte är avverkade ännu, kan också räknas som en form av lager. Framförhållning gällande rotlager är kort, vilket beror på att det automatiskt faller ungefär rätt mängder skog runt om i landet genom gallringar och slutavverkningar. Scenarion som kan påverka detta jämna virkesflöde är exempelvis värmekraftverk som utnyttjar samma virke som bränslekällor. Stormar är andra faktorer som ger förändringar i virkesproduktionen och påverkar då planeringsupplägg och tillgång på maskinutrustning. Årstiderna har också en effekt på virkesflöden och den mest kritiska perioden är vårmånaderna, i samband med tjällossning, då vägar blir mer eller mindre obrukbara för tunga fordon. På senare år märks också en brist i transportkapacitet och det är då främst förare som saknas. Jämförelsevis är transporterna mer kritiska än just tillgången på granmassaved, eftersom det fortfarande finns möjlighet att använda grantimmer i TMP processen och fortfarande ha en marginal på tillverkat massa.
Att virket är färskt är också viktigt att ta hänsyn till. Hallstavik är mer känsligt än de andra bruken på den här punkten, då de använder sig av en ljus och barkfri fiber. Ligger virket för länge utmed väg mörknar veden, den får en ”blånad”, och blir inte längre användbar i processen. Därmed utnyttjas en färskhetsregel som säger att från det att trädet skiljs från stubben ska det inte ta längre tid än 3-4 veckor innan trädet är inne i processen för massatillverkning. Hallstavik är också mer unikt på det sättet att de i sitt industrilager särskiljer mellan gallrad skog, klentimmer och slutavverkat skog. Slutavverkad skog benämns normaltimmer fastän det är främst toppar som utnyttjas från trädet.
Ledigheter under sommartider är ett problem som återkommer varje år och för att säkra lagret av virke, även under dessa perioder, har det relativt nyligen upprättats ett sommarlager. Sommarlagret består av träd som är avverkade under vila och genom en riklig bevattning går det att hålla den här typen av virke färskt betydligt längre än träd som är avverkat när det växer. Således lagerförs 20-30 000 m3 massaved under mars månad för användning i juni och juli. Skog avverkat under april och maj utnyttjas därmed omgående utefter den färskhetsregel som används.
Följande tabell redovisar data berörande de transport- och hanteringskostnader som uppstår på olika ställen i Holmen Skogs verksamhet:
Tabell 4.2: Efterfrågan-, kapacitet-, hantering- & transportkostnader (2007)
Braviken Hallstavik
Efterfrågan rundved, FuB (m3) x x
Lager Kostnad Väglager (kr/m3) x Kapacitet Volym Tåg(NässjöÆHallstavik) m3 x Lastbil (m3) x
Aktivitet Hallstavik Kornsta Braviken
Hantering (kr/m3) x x x
Mätning (kr/m3) x x x
Terminalkostnad (kr/m3) x x x
Totalt x x x
Transport Fastkostnad Rörligkostnad(mil)
Transport med lastbil (kr/m3) x x
Transport med tåg (kr/m3) x x
Transport specialfall Fastkostnad Rörligkostnad(mil)
Jvg terminalÆ Hallstavik m. Lastbil (kr/m3) x x
Jvg terminalÆ Kornsta m. lastbil (kr/m3) x x
KornstaÆHallstavik industrilager m. lastbil
(kr/m3) x x Lossning Kostnad Jvg terminal (kr/m3) x Båt Kostnad Lossning (kr/m3) x Inkörning (kr/m3) x Flis lossning (kr/m3) x Flis inkörning (kr/m3) x
Medellagernivåer och riktlinjer för lagernivåer är bara teoretiska mått, vilka i verkligheten är svåra att använda beroende på säsongsvariationer. Exempelvis pendlar Hallstaviks lager beroende på årstid. Det kan också notera att virket som kommer med järnväg från Nässjö på