• No results found

9. Bilagor

9.2 Bilaga 2 Kort beskrivning av klinikerna

Aleris Specialistvård i Motala (ASM)

Det som nu är Aleris Specialistvård i Motala tillhörde tidigare landstinget i Östergötland, men privatiserades 2009. Idag utförs ortopedi och kirurgi vid ASM. Den personal som jobbade för landstinget fick följa med i privatiserandet vid 2009. ASM utförde 132 ljumskbråcksoperationer 2014.

En dag vid ASM ser ut som följer. Dagens två första patienter är oftast på plats båda två före klockan 08:00. Kirurgen träffar patienterna innan operationen och markerar bråcken samt vid behov ändrar i schemat vilken patient som ska opereras först.

Operationssköterskan dukar upp med hjälp av en undersköterska på sal. Först efter detta är klart hämtas patienten in till operationsrummet av narkossköterskan. Ibland anländer patienten på operationsbordet, ibland går patienten själv in på sal. Patienten sövs ner alternativt får lokalbedövning och förbereds sedan inför operationen genom att tvättas med en Descutan® svamp för att sedan spritas. Operationsdukarna fästs och kirurgen, som ofta befinner sig på annan avdelning, tillkallas då förberedelserna börjar bli klara.

Kirurgen och en AT-läkare anländer och får steril klädsel av operationssköterskan och operationen påbörjas. AT-läkaren assisterar kirurgen under operationen. När fastsättningen av nätet börjar närma sig går operationssköterskan ifrån för att öppna nätet. ASM använder sig utav ett UltraPro™nät. Undersköterskan hjälper operationssköterskan att sprita av sina handskar med klorhexidin, därefter öppnas nätets sterila förpackning och nätet läggs i ett bad av klorhexidin. Undersköterskan tvättar kirurgens och AT-läkarens handskar med klorhexidin. (Enligt personalen infördes denna procedur av professor Erik Nilsson, som jobbade där förr i tiden. Traditionen lever kvar då personalen är kvar). Kirurgen tar sedan nätet med en tång och klipper till dess form. Därefter sys nätet fast och externusaponeurosen sys ihop, dessutom suturerar kirurgen subkutant. AT-läkaren syr oftast ihop såret intrakutant. När operationen närmar sig slutet börjar operationssköterskan plocka ihop instrumenten. Då operationen är klar lägger operationssköterskan om såret, kirurgerna väntar till att såret är omlagt innan de öppnar dörren och lämnar salen. Ibland appliceras ett tryckförband över operationsområdet. Kirurgerna lämnar salen och går och dikterar samt träffar nästkommande patient. Operationssköterskan och undersköterskan räknar instrumenten och påbörjar sedan städningen. Till skillnad från de andra

32 klinikerna svabbas endast golven vid behov, annars ingår samma moment vid städningen på klinikerna. När patienten vaknat flyttas denne antingen över till en säng som rullas ut eller så transporteras patienten ut på det mobila operationsbordet.

Närsjukvården i Finspång (NiF)

Närsjukvården i Finspång är landstingsdrivet. NiF utförde 149 ljumskbråcksoperationer 2014. Kirurgerna träffar patienten innan operationen. Beslut tas om operationen ska genomföras eller inte då många kommer dit utan att egentligen ha tillräckligt stort behov av en operation. De markerar bråcket och sedan hämtas patienten av anestesisköterskan. Under tiden har operationssköterskan med hjälp av en undersköterska dukat upp på sal. Om operationssköterskan fortfarande dukar upp då anestesisköterskan kommer med patienten får de inte komma in på salen förrän uppdukningen är klar. Om uppdukningen inte har startats innan patienten har anlänt sker den medan anestesin söver patienten. Då patienten sövts ner tillkallas en narkosläkare, som lägger ilioinguinalisblockad. Efter detta kan själva preparationsförberedelserna påbörjas där området först tvättas med en Descutan® svamp för att sedan spritas. Operationsdukarna appliceras och operationsområdet avgränsas. Ibland har även en Ioban™2 antimikrobiell incisionsduk fästs över operationsområdet. Då alla förberedelser är klara väntas kirurgen in då de antingen befinner sig på en annan operationssal (då kirurgerna går mellan två operationssalar för att de ska hinna utföra så många operationer som möjligt) eller så kontaktas de om de är på annat ställe. Kirurgen är antingen en ST eller en specialist, som antingen jobbar tillsammans eller opererar själva. Kirurgen/kirurgerna får steril klädsel av operationssjuksköterska för att sedan påbörja operationen. Det nät som används vid operationen är Bard™ nät, som måste sys fast. Externusaponeurosen sys sedan ihop och kirurgen suturerar subkutant. Vid operationens slut går ofta specialistläkaren ut medan ST-läkaren syr ihop såret. Såret läggs sedan om, ibland läggs även ett tryckförband på, och operationsdukar tas bort. Operationssjuksköterskan tillsammans med undersköterskan går igenom att alla instrument finns på uppdukningsbordet och rummet städas. Efter att patienten vaknat transporteras denne ut till uppvakningsrummet på sängen.

33

Medicinskt Centrum i Linköping (MCL)

Medicinskt Centrum i Linköping har varit verksamt sedan 2009 och är en privat klinik. I samma lokaler fanns mellan 2002-2008 Sergelkliniken. MCL utförde 289 ljumskbråcksoperationer 2014. På morgonen förbereds alla förmiddagens operationer genom att basgaller öppnas och kompletteras med suturer i uppdukningsrummet av en operationssköterska samt en assistent som handräcker. Alla uppdukningsbord täcks slutligen med dukar, och rullas in i operationssalen av salens operationssköterska inför varje operation. Kirurgen går och hälsar på patienten och markerar bråcket. Ibland tar kirurgen med patienten till salen, annars hämtas patienten av anestesiansvarig. Då uppdukning redan är förberedd kontrollerar operationssköterskan endast att instrumenten finns på plats samt lägger till förbrukningsvaror själv, som sker genom att förpackningen öppnas över uppdukningsbordet och det sterila innehållet får ramla ner på det. Patienten sövs och operationssköterskan påbörjar preparationsförberedelserna. Området spritas och operationsdukarna appliceras. Kirurgen knackas in då denne befinner sig precis utanför operationssalen. Denne kommer ofta in före att förberedelserna är helt klara och tar själv på sig steril rock och får endast hjälp av operationssköterskan med operationshandskarna. Kirurgen påbörjar operationen, anestesin handräcker och öppnar nätets ytterförpackning och extra suturer om så krävs. MCL använder sig utav ett självhäftande nät, som inte behöver sys fast, Parietex ProGrip™nät. Kirurgen syr endast ihop externusaponeurosen. När operationen närmar sig slutet lägger operationssköterskan tillbaka instrumenten i gallret och kontrollräknar dem. Kirurgen lämnar salen för att gå ut och diktera när huden ska sys ihop, vilket görs utav operationssköterskan eller läkarstudent då sådan finns. Operationssköterskan lägger om såret och tar bort det sterila fältet.

Under slutet av operationen förbereder anestesin nytt dropp för nästkommande patient.

När kirurgen dikterat klart går han och hälsar på nästa patient och markerar bråcket. Under tiden vaknar patienten, flyttas över från operationsbordet till en säng och två ur personalen tar sedan med patienten till uppvakningsavdelningen. Den person som är kvar påbörjar städningen för att sedan få hjälp av alla inblandade, inklusive kirurgen. Operationssköterska rullar sedan in ett nytt färdigförberett uppdukningsbord medan anestesin hämtar nästa patient.

34

Ytterligare information om klinikerna

Operationsinstrumenten som används vid operationen levereras i ett basgaller. Basgallren som användes vid klinikerna var anpassade efter den största operation som utfördes med det gallret, hos klinikerna var det just ljumskbråcksoperationer. Utöver ljumskbråcksoperationer finns möjligheten att använda basgallret till mindre operationer. I MCL:s basbråckgaller fanns 23 artiklar medan NiF hade 42 artiklar och ASM 48 artiklar. Vid ASM var ett av basbråcksgallren ett testgaller med något färre instrument, vilket kan ha inneburit att antalet instrument varierade något över tiden.

ASM ville ibland ha extra långa instrument varför separat sterilpackade instrument öppnades och det totala antalet instrument ökade.

35

Related documents