Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och
datainsamling, analys)
Resultat
Atashzadeh-Shorideh, F., Ashktorab, T. & Yaghmaei, F. “Iranian intensive care unit nurses´ moral distress: A content Analysis”. 2012, Iran, Nursing Ethics Undersöka fenomenet ”Moralisk stress” hos intensivvårdssjuksköterskor.
Kvalitativ studie. Semistrukturerade
djupgående intervjuer med ett medvetet urval av deltagande. Analys: En innehålls analys gjordes av de incidenter som beskrevs i intervjun.
Resultatet delades upp i fyra teman: Institutionella hinder och begränsningar, kommunikations problem, Meningslösa åtgärder, felbehandling och medicinska fel och olämplig fördelning av ansvariga, resurser och
vårdanställdas kompetens. Dessa fyra teman delades upp i 20 ”subthemes.”
DeKeyser-Ganz, F. & Berkovitz, K. “Surgical
nurses‟ perceptions of ethical dilemmas, moral distress and quality of care”. 2011, Israel, Journal Of Advanced Nursing Syfte:
Att beskriva etiska dilemman upplevda av kirurgi-sjuksköterskor, beskriva nivån av moralisk stress hos dessa
sjuksköterskor, beskriva kirurgi – sjuksköterskor upplevda nivå av
omvårdnads kvalité och att undersöka om det finns ett samband mellan etiska dilemman, moralisk stress och kvalitén på omvårdnad hos kirurgi-sjuksköterskor
Tvärsnittsstudie med en beskrivande design. Tre frågeformulär som fylldes i av 119 sjuksköterskor som arbetade på sjukhus. Analys: Pearson Product Moment Correlations.
Majoriteten av sjuksköterskorna rapporterade att frekvensen av etiska dilemman var högre än intensiteten. Frekvensen av etiska dilemman var negativt korrelerade med omvårdnads färdigheter, bemöta patientens behov och totala kvaliteten på omvårdnaden.
Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B. & Mustajbegovic, J. “Work-related stress, education and work ability among hospital 2009, Journal of Advanced Nursing, Kroatien.
Syftet med studien var att undersöka vilka
arbetsrelaterade stressorer som är närvarande i sjuksköterskans arbetsmiljö samt att beskriva och
Kvantitativ, jämförande tvärsnittsstudie studie. Frågeformulär. 2364st sjuksköterskor deltog i studien, 78 % svarsfrekvens. Mätinstrument samt
De sjuksköterskor som hade lägre utbildningsnivå upplevde
stressorer mycket starkare och påverkades i större utsträckning än de som hade en högre
stress mellan två olika utbildningsnivåer hos sjuksköterskor samt se i vilken utsträckning detta påverkar sjuksköterskans arbetsförmåga.
Stress Assessment
Questionnaire, Work Ability Index Questionnaire, Alpha Cronbach Scale. Studien var etiska godkänd.
var organisationella och finansiella problem. Även personalbrist ansågs vara en mycket stressframkallande faktor.
Harwood, L., Ridley, J., Wilson, B. & Laschinger, H. “Workplace empowerment and burnout in Canadian nephrology nurses”. 2010, Canadian Association of Nephrology Nurses and Technologists, Kanada.
Syftet är att undersöka hur empowerment på
arbetsplatsen påverkar utbrändhet, speciellt emotionell utmattning, hos kanadensiska nefrologi sjuksköterskor.
129st sjuksköterskor deltog i studien. Andrahands analys av en tidigare gjord studie. Frågeformulär. Dataanalys: Maslach Burnout Inventory och Conditions of Work Effectivness Questionnaire II.
41 % av sjuksköterskorna i studien visade tecken på emotionell utmattning. De sjuksköterskor som upplevde sin arbetsplats som ”empowering” hade lägre mått av emotionell utmattning och löpte även lägre risk för utbrändhet. Arbetsbelastning, resurser, stöd samt organisatoriska faktorer visade sig vara negativt associerad med emotionell utmattning. Huntington, A., Gilmour, J., Tuckett,
A., Neville, S., Wilson, D. & Turner, C.
”Is anybody listening? A qualitative study of nurses' reflections on practice”. 2011, Journal of Clinical Nursing, Australien och Nya Zeeland.
Syftet var att utforska sjuksköterskors uppfattningar av
verkligheten med fokus på arbetsgruppens
karaktäristika, balans i livet och hälsa.
Kvalitativ studie. Webb-baserat frågeformulär med öppna frågor. Formuläret fokuserade på tre områden: arbetsgruppens karaktäristika, balans i livet och hälsa. Totalt 108 frågor som det tog ca 40min att svara på. Totalt 7604 sjuksköterskor deltog.
Flera personer i studien menade att sjuksköterskeyrket var mycket krävande p.g.a. hög
arbetsbelastning och personalbrist. Detta hade en direkt inverkan på sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa samt känsla av välmående vilket ledde till bl.a. fysisk utmattning, arbetsskador, sömnsvårigheter relaterat till skiftarbete.
Juthberg, C., Eriksson, S., Norberg, A. & Sundin, K. “Stress of conscience and perceptions of conscience in relation to burnout among care-providers in older 2007, Sverige, Journal of clinical Nursing
Syftet med studien var att undersöka relationen mellan samvete och utbrändhet hos vårdare till äldre.
Kvantitativ studie,
frågeformulärsundersökning på 50 sjuksköterskor och 96 undersköterskor/vårdbiträden. Analys: Multivariat canonical korrelations analys
Relationen mellan samvetsstress och utbrändhet visar på att
upplevelser av brist/ofullkomlighet och motsägelsefulla krav är starkt relaterat till utbrändhet (f.f emotionell utmattning). Att försöka döva sitt samvete var också starkt relaterat till utbrändhet.
Karlsson, I., Ekman, S-L. & Fagerberg. “A difficult mission to work as a nurse in a residential care home- some registered nurse´s experiences of their work situation”. 2009, Sverige, Scandinavian Journal of Caring Sciences.
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön på vårdhem för äldre människor.
Kvalitativ studie. 12st sjuksköterskor, samtliga arbetar inom äldreomsorgen på totalt två kommunala vårdhem. Intervjuer. Latent (tolkande) innehållsanalys.
Sjuksköterskorna i studien upplever en paradox i sin arbetssituation: De känner sig uppskattade och värdefulla men samtidigt frustrerade, osynliga och underskattade. De beskriver även känslor av etisk stress relaterat till tidspress, brist på gränser, rädsla att begå misstag samt krav från ledning/medarbetare/anhöriga. Sjuksköterskorna känner sig även förringade av personal på sjukhus.
Lin, F., StJohn, W. & McVeigh, C. “Burnout
among hospital nurses in China”. 2009, Japan, Journal of Nursing Management.
Syftet med studien var att undersöka nivån av utbrändhet samt vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos sjuksköterskor i Kina.
Kvantitativ studie.
Frågeformulär skickades till 249st sjuksköterskor som arbetade på sjukhus.
Svarsfrekvensen låg på totalt 128st (51 %).
Maslach Burnout Inventory-Human Services Survey- Chinese Version användes vid analysen.
Utbrändhet visade sig vara ett betydande problem hos
sjuksköterskorna i studien. Ålder, arbetslivserfarenhet,
arbetsbefattning och professionell titel visade sig vara positivt relaterade till emotionell
utmattning och negativt relaterade till personliga prestationer. Högre socialt stöd visade sig ha en positiv inverkan vid förebyggandet av utbrändhet.
Maluwa, V., Andre, J., Ndebele. P.& Chilemba, E “Moral distress in nursing practice in Malawi”. 2012, Nursing Ethics, Malawi
Syftet med studien var att utforska hur utbrett moralisk stress är hos sjuksköterskor i Malawi.
Kvalitativ studie. 20st kvinnliga sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, skrevs ner och delades in i fem huvudteman.
Alla personer utom en medgav att de utsatts för etisk stress på sin arbetsplats relaterat till
personalbrist, brist på resurser, att de brutit mot sjukhusets regler för att skydda en patient samt att de blivit illa och orättvist behandlade av kollegor och chefer. Den moraliska stressen ledde till bl.a. sömnproblem, fysisk smärta, minskad aptit, sorg, irritation och ilska. Det visade sig att äldre sjuksköterskor med mer
hantera etisk stress än yngre mer oerfarna sjuksköterskor.
Nantsupawat, A., Srisuphan, W., Kunaviktikul, W., Wichaikhum, O-A., Aungsurovh, Y. & Aiken, L.
”Impact of Nurse Work Environment and Staffing on Hospital Nurse and Quality of Care in Thailand”. 2011, Journal of Nursing Scholarship, Thailand.
Syftet var att bedöma effekten av sjuksköterskans arbetsmiljö och
personaltäthet på resultat, trivsel, utbrändhet och vårdkvalitet.
Kvantitativ studie. 5247 st. sjuksköterskor från totalt 39st sjukhus deltog. Sekundär data analys från en undersökning från 2007. Frågeformulär. Mätinstrument: Practice Environment Scale of the Nursing Work Index, Maslach Burnout Inventory-Human Services Survey, Likert-scale, Cronbach Scale.
Personalbrist och brist på resurser var ett stort bekymmer för sjuksköterskorna i studien. ¼ sjuksköterskor var missnöjda med sin jobbsituation och nära 40 % upplevde hög utbrändhet. De som upplevde adekvat
personalbemanning och skattade sin arbetsmiljö som god visade mindre tecken på utbrändhet. De upplevde även högre vårdkvalitet. Saarnio, R., Sarvimäki, A., Laukkala, H. &
Isola, A. “Stress of conscience among staff caring for older persons in Finland”. 2012, Finland, Nursing Ethics
Att pröva en finsk version av ”Stress of Conscience Questionnaire” och undersöka samvetsstress hos omvårdnadspersonal som arbetar med äldre människor i Finland.
Kvantitativ studie, ” Stress of Conscience Questionnaire” delades ut till 350
sjuksköterskor. Analys: Cronbach´s alpha coefficient, chi-squared test, Scheffe´s test och Kruskal Wallis test.
Resultatet visade att
sjuksköterskorna känner att de inte har tillräckligt med tid för att bestå de äldre med en god vård. Och detta i sig ledde till ”Dåligt samvete”. Sjuksköterskorna kände också att krävande arbete belastar deras styrka, vilket resulterade i att de inte orkade ge sin familj den uppmärksamhet som de egentligen ville.
Silén, M., Svantesson, M., Kjellström, S., Sidenvall, B. & Christensson, L.
“Moral distress and ethical climate in a Swedish nursing context: perceptions and instrument usability”. 2011, Sverige, Journal Clinical Nursing
Syftet med studien var att beskriva Svenska
sjuksköterskors uppfattning av det etiska klimatet och relationen mellan moralisk stress och etiskt klimat
Tvärsnittsstudie med en beskrivande design. Två olika frågeformulär ”Moral distress scale” och ”Hospital Ethical Climate Survey” skickades till 249 sjuksköterskor, med kriteriet att de arbetade dagtid.
Analys:Spearman´s rho, Mann- Whitney U-test, Kruskall Wallis, Cronbach´s Alpha scale, multivariate logistic regression.
Generellt var frekvensen av moralisk stress låg, dock var den vanligaste situationen som moralisk stress uppkom i, när patienter inte fick säker och adekvat vård. Positivt etiskt klimat gav också en lägre frekvens av situationer då moralisk stress uppkom. Generellt var frekvensen av moralisk stress lägre än nivåerna av moralisk stress.
and stress: Maintaining balance”. Interbational Journal of Mental Health Nursing
färdigheter som behövs vid arbete inom psykiatrisk vård.
semistrukturerade intervjuer samt fokusgrupper med totalt 13st deltagande kvinnliga sjuksköterskor. Feministiskt ramverk.
about the patient” och ”Facilitating change”.
Deltagarna i studien beskrev att de utsattes för stress på arbetet relaterat till skiftarbete,
personalbrist, könsdiskriminering och kaotisk/oorganiserad
arbetsmiljö.
Sjuksköterskeyrket beskrevs dock som givande och tillfredställande.