Klassificering utifrån Polit & Beck 2016/2017 (kryssa i rutan).
Kvantitativa studier
Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT)/experimentell studie; är prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper där fördelningen av deltagarna mellan grupperna har gjorts slumpmässigt (randomiserat).
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT)/kvasi-experimentell studie med kontrollgrupp; är prospektiv och innebär att den innehåller en intervention och jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Kvasi-experimentell studie (KE) utan kontrollgrupp; är prospektiv och innehåller en intervention.
Prospektiv icke-experimentell studie/kohortstudie (P); innehåller ingen intervention, jämförelser görs över tid
Icke-experimentell studie/korrelationsstudie/observationsstudie/tvärsnittsstudie (IE); innehåller ingen intervention, samband studeras. Retrospektiv studie/fall-kontroll studie; jämförelser mellan fall och kontroller (R).
Kvalitativ studie
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016/2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Frågor för kvalitetsbedömning Beskriv kortfattat egen bedömning Poäng
Nej=0, Delvis=1 och Ja=2 1. Återspeglar titeln studiens innehåll?
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 2. Har författarna publicerat något inom
samma eller närliggande område? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 3. Sammanfattar abstractet de viktigaste
delarna? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 4. Är rationalen/problemformuleringen för
studien tydligt beskriven? (Kvantitativ- och Kvalitativ studie)
5. Är litteraturen i bakgrunden tillräcklig och uppdaterad (vilka år) inom
forskningsområdet?
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 6. Är syftet för studien tydligt förklarad?
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie)
7. Identifieras och diskuteras alla etiska frågor tillräckligt?
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 8. Är metoden identifierad och tillräckligt
beskriven?
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 9. Är designen tydligt beskriven, motiverad
Är bakgrunden, designen tydligt beskriven, motiverad och lämplig? (Kvalitativ studie) 10. Är det en hypotes tydligt formulerad? Är
huvudvariablerna tydligt beskrivna? (Kvantitativ studie)
Är de centrala begreppen tydligt beskrivna? (Kvalitativ studie)
11. Är kontexten för studien beskrivet? (kvantitativ studie)
Är kontexten för studien beskriven? (Kvalitativ studie)
12. Är urvalet adekvat beskrivet och representativt för populationen? (Kvantitativ studie)
Är urvalet av deltagare och
datainsamlingsmetoden adekvat beskrivet? (Kvalitativ studie)
13. Är metoden för datainsamling valid och reliabel? (Kvantitativ studie)
Är metoden för datainsamlingen granskningsbar och trovärdig? (Kvalitativ studie)
14. Är metoden för dataanalys valid och reliabel? (Kvantitativ studie)
Är metoden för dataanalys
trovärdig och tillförlitlig? (Kvalitativ studie) 15. Är resultaten presenterade på ett lämpligt
(Kvantitativ- och Kvalitativ studie) 16. Är diskussionen tillräcklig. Diskuteras
resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området, diskuteras studiens styrkor och svagheter, är diskussionen ”objektiv”? 17. Är konklusionen tillräcklig. Baseras
konklusionen (uteslutande) på studiens resultat?
18. Är resultaten generaliserbara? (Kvantitativ studie)
Är resultaten överförbara? (Kvalitativ studie)
Totalt (max 36 poäng)
(Caldwell K, Henshaw L, Taylor G. Developing a framework for critiquing health research: An early evaluation. Nurse Education Today 31 (2011) e1-e7.
Cut off värde för kvalitet
Mycket god kvalitet, 29-36 poäng God kvalitet, 20-28 poäng
Artikelmatris BILAGA B
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Kvalitet/
Typ Albers, Van den
Block, Vander Stichele 2014 Belgien
The burden of caring for people with dementia at the end of life in nursing homes: a postdeath study among nursing staff
Att undersöka hur ofta vårdpersonal upplever vård av personer med demenssjukdom i livets slut på vårdboende som känslomässigt och eller fysiskt belastande och att identifiera associerade faktorer Retrospektiv tvärsnittsstudie. Urval genom randomiserat clusterurval av vårdboenden för personer med demenssjukdom. Datainsamling via strukturerat frågeformulär till vårdpersonal som vårdat personer som nu avlidit. Statistisk analys av resultatet, Mann Whitney U och t-test.
N=198 (7)
Studien visade att en 1/3 av vårdpersonalen upplevde stor känslomässig belastning kopplat till förekomst av symtom, uttryck för låg grad av komfort och förmåga till beslutsfattande hos den döende personen och kommunikation med anhöriga. 1/3 upplevde även tung fysisk belastning, relaterat till fysiska symtom. Samband mellan känslomässig belastning och fysisk
belastning kunde inte påvisas.
Mycket god
IE
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Kvalitet/
Typ Brorson, Plymoth,
Örmon & Bolmsjö 2014
Sverige
Pain relief at the end of life: Nurses´ experiences regarding end of life pain relief in patients with dementia
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avseende smärtlindring till personer med demenssjukdom i livets slut Beskrivande utforskande kvalitativ studie genomförd med semistrukturerad intervju av
sjuksköterskor. Studien är utförd på en
sjukhusavdelning som vårdar personer med demenssjukdom. Datanalys genomförd med Burnards innehållsanalys. N = 7 (2) Två huvudkategorier framkom i resultatet, erfarenheter av svårigheter kopplade till smärtlindring och resurser relaterade till smärtlindring.
Sjuksköterskorna upplevde att svårigheter relaterade till smärtlindring i livet slut var kopplade till nedsatt
kommunikationsförmåga hos personen med
demenssjukdom och
samarbete med ordinerande läkare. Resurser utgjordes av kännedom om personens levnadsberättelse och ha en relation sedan tidigare
underlättade tolkningen av ev symtom och grad av
välbefinnande
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall)
Resultat Kvalitet/
Typ Chen, Lin, Hu,
Chuang, Long, Chang, Liu 2017 Taiwan
Palliative care for advanced
dementia: Knowledge and attitudes of long term staff
Syftet var att undersöka kunskaper och attityder till att vårda personer med avancerad demenssjukdom och hur det kan relateras till demografiska faktorer hos vårdpersonal på vårdboende Tvärsnittsstudie. Sjuksköterskor och undersköterskor från 17 vårdboenden rekryterades via strategiskt urval att fylla i självskattnings- formulär gällande kunskap och attityder om palliativ vård till personer med demens. Multipel statistik analys.
N = 300 (15)
Resultatet visade att utbildning och erfarenhet påverkar såväl kunskapsnivån som attityder till palliativ vård av personer med avancerad
demenssjukdom.
Sjuksköterskor med lång erfarenhet och utbildning i palliativ vård hade större kunskap inom området än kollegor med kortare
erfarenhet och var mer positivt inställda till att vårda i livets slut. Undersköterskor med utbildning i demensvård och med lång erfarenhet av att vårda demenssjuka i livets slut på vårdboende hade mer positiva attityder till palliativ vård än undersköterskor med kortare erfarenhet. Studien visade att sjuksköterskorna hade genomgående mer kunskap och mer positiv attityd till palliativ vård till personer med demenssjukdom än undersköterskorna. Mycket god IE
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ De Witt Jansen, Brazil, Passmore, Buchanan, Maxwell, Mcllfatrick, Morgan, Watson, Parsons 2017 England Exploring healthcare assistants´ role and experience in pain assessment and management for people with advanced
dementia towards the end of life: a qualitative study Att undersöka vårdbiträdens perspektiv och erfarenheter av utvärdering och behandling av smärta hos personer med demenssjukdom i livets slut på vårdboende, hospice och inom akutvården
Kvalitativ metod genomförd med semi- strukturerade intervjuer. Urval genomfört med strategiskt urval, maximal variation. Vårdbiträden rekryterades från vårdboende, hospice och akutgeriatrisk sjukhusavdelning. Datan tolkades genom tematisk analys.
N= 14 (0)
Studien fann att kännedom om och relation till personen med demenssjukdom var viktig för att tecken på smärta skulle uppmärksammas. Relationen till övrig hälso- och
sjukvårdspersonal var avgörande för med vilken kvalitet för undersköterskan rapporterade smärta vidare. Att känna sig uppskattad och som en värdefull medlem i teamet påverkade rapporteringen i hög grad. Det framkom även ett tydligt behov av
kompetenshöjning för att uppmärksamma, tolka och rapportera smärta i livets slut.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ De Witt Jansen, Brazil, Passmore, Buchanan, Maxwell, Mcllfatrick, Morgan, Watson, Parsons 2017 England Nurses experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a qualitative study Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindring, upplevda hinder och förutsättningar för smärtlindring, samt behov av utbildning i smärtlindring i vården av personer med avancerad demenssjukdom under deras sista månad i livet på hospice, inom akutvård eller på vårdboende. Kvalitativ intervjustudie genomförd med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor på vårdboende, hospice och akutvårdsavdelning på sjukhus. Analys med tematisk analys.
N = 24 (0)
Studien fann att det fanns svårigheter relaterade till att administrera läkemedel till följd av
kommunikationssvårigheter och kognitiv nedsättning. Sjuksköterskans samarbete och relation till ordinerade läkare kunde underlätta eller utgöra ett hinder för god
smärtlindring. En ständigt pågående kompetensutveckling lyftes fram som en
förutsättning för att kunna erbjuda en god smärtlindring som en viktig del i en god vård i livet slut.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Hill, Savundranayagam, Zecevic, Klosek 2018 Canada Staff perspectives of barriers to access and delivery of palliative care for persons with dementia in long term care Att undersöka vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdom i palliativ vård på vårdboende för att förstå hur vården genomfördes, vilka riktlinjer som efterföljdes och om policys påverkade vården. Kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal i flera olika yrkeskategorier från åtta vårdboenden. Tolkning av data utifrån fenomenologisk metod.
N=22 (0)
Resultatet påvisade en förvirring mellan begreppen palliativ vård och vård i livet slut. Det framkom även en osäkerhet kring när vården i livets slut skulle initieras. Här framkom en brist på
stödjande riktlinjer. I samband med att vården övergick till palliativ vård skiftades vårdens fokus till att bli mer personcentrerad. Brist på tid och personal beskrevs som en faktor som hindrade en god palliativ vård. Svårigheter i
kommunikationen mellan vårdpersonalen och personen med demens, mellan
vårdpersonal och anhöriga samt i samarbetet i teamet lyftes fram som hindrande faktorer.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Lee, Bamford, Poole, McLellan, Exley, Robinson 2017 England
End of life care for people with dementia: The views of health professionals, social care service managers and frontline staff on key requirements for good practice
Syftet var att undersöka
nyckelfaktorer för en god vård i livet slut hos personer med demenssjukdom ur vårdpersonals och vårdansvarigas perspektiv på vårdhem, hospice och i ordinärt boende Kvalitativ studie genomförd med semistrukturerade intervjuer (n= 33) och fokusgrupper (n=54). Tematisk analys. N= 87 Studien påvisade
komplexiteten i att ge en god vård i livets slut. I resultatet påvisades vikten av kännedom om och tidigare relation till personen för att kunna upptäcka och tolka symtom, trots nedsatt
kommunikationsförmåga. Betydelsen av att personens välbefinnande prioriterades genom god symtomkontroll av både fysiska och psykiska symtom. Vikten av
vårdplanering och användandet av LCP för att identifiera och strukturera vårdinsatserna betonades. Kommunikation med och stöd till anhöriga, samarbete mellan
yrkeskategorierna i teamet och kontinuitet i den vård som gavs ansågs också vara nyckelfaktorer. Utbildning av och stöd till personal som vårdar i livets slut lyftes fram som en central faktor.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Livingston, Pitfield, Morris, Manela, Lewis- Holmes, Jacobs 2011 England
Care at the end of life for people with dementia living in a care home: a qualitative study of staff experience and attitudes Att undersöka hinder och facilitorer för att förbättra vården livet slut för personer med demens på vårdboende ur vårdpersonalens perspektiv Kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal på ett vårdboende för äldre personer. Tolkning av data med innehållsanalys N= 58 (0)
Studien visade att
personalen uttryckte nära relation och omsorg om den döende personen och ansåg sig ha god kunskap om när personen närmade sig livets slut och att kunna genomföra god omvårdnad. Vårdpersonalen upplevde det svårt att prata om döden och döendet, med både den döende personen och dennes anhöriga.
Upplevelse av avsaknad av emotionellt stöd när en boende var i livets slut uttrycktes. Vårdplaner saknades och kunskap om hur de skulle användas fanns inte.
God K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ McCleary, Thompson, Venturato, Wickson- Griffiths, Hunter, Sussman, Kaasalainen 2018 Canada Meaningful connections in dementia end of life care in long term care homes
Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas och vårdpersonals erfarenheter av vård i livets slut till personer med demenssjukdom på vårdboende Beskrivande kvalitativ studie genomförd på fyra vårdboenden i olika delar av Canada. Datainsamling via multipla fokusgrupper på varje vårdboende. Tretton fokusgrupper genomfördes med vårdpersonal (n=77). Fyra fokusgrupper för anhöriga (n=19).
Dataanlys med tematisk analys.
N=96 (0)
I resultatet framkom vikten av att känna personen i behov av vård och att ha utvecklat en relation. Vårdpersonal upplevde ofta nära känslor till personen och sorg efter denne avlidit. Vårdpersonalen upplevde också att vården var mer tidskrävande och mer krävande när det var en demenssjuk som var döende, till följd av svårigheterna att tolka tecken på obehag och vad som leder till
välbefinnande. Att kommunicera med anhöriga om att personen närmade sig slutet av sitt liv och om personens vård och välbefinnande i slutskedet upplevdes som svårt.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Midtbust, Einang Alnes, Gjengedal, Lykkeslet 2018 Norge A painful experience of limited understanding: healthcare professionals´ Experiences with palliative care of people with severe dementia in Norwegian nursing homes
Syftet med studien var att undersöka och öka kunskapen om vårdpersonalens erfarenheter av palliativ vård till personer med svår demenssjukdom på vårdboende
Kvalitativ studie med fenomenologisk metod. Sjuksköterskor (n=13) och undersköterskor (n=7) från fyra vårdboenden rekryterades till studien. Datainsamling via semistrukturerade djupintervjuer. Dataanalys utifrån fenomenologisk tolkning av materialet. N= 20 (0)
Studien visade på svårigheter att tolka och förstå den
demenssjuke när personen inte längre kan uttrycka sig. Detta försvårade symtomkontroll och ställde stora krav på
vårdpersonalen. Kännedom om personen och god relation till anhöriga underlättade.
Svårigheter när personen protesterade mot omvårdnad eller medicinering och vårdpersonalen inte tilläts ge den vård som skulle minska symtom och öka
välbefinnande. När personen flyttades till annan avd pga ändrat vårdbehov upplevdes det som svårt för
vårdpersonalen som kände personen väl. Samarbetet med anhöriga lyftes fram som en ibland utmanande, men viktig del av vården.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Midtbust, Einang Alnes, Gjengedal, Lykkeslet 2018 Norge Percived barriers and facilitators in providing
palliative care for people with dementia: the healthcare
professionals´expe rience
Syftet med denna studie var att utforska vårdpersonalens upplevelser av potentiella hinder och tillgångar i den palliativa vården av personer med svår demenssjukdom på vårdboende Kvalitativ intervjustudie. Fokusgrupper med sjuksköterskor (n=10) och undersköterskor (n=6) samt semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=13) och undersköterskor (n=7) från fyra vårdboenden deltog. Datan analyserades med tematisk textanalys. N=36 (0)
Studien fann att brist på personalkontinuitet och på resurser som tid och tillräckligt med personal utgjorde hinder. Tidsbristen gjorde det svårt att hinna uppmärksamma och tolka de demenssjukas uttryck Omflyttning av demenssjuka som närmade sig livets slut utgjorde hinder då ny
vårdpersonal utan kännedom om personen tog över. Brist på kontinuitet skapade svårigheter för samarbete i team mellan olika yrkeskategorier vilket försvårade gemensam
vårdplanering. Vårdplanering med regelbundna möten och inkludering av anhöriga var vid kontinuitet uppfattades som en tillgång i den palliativa vården.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Pennbrant, Hjorton, Nilsson, Karlsson 2020 Sverige The challenge of joining all the pieces together - Nurses´experience of palliative care for older people with advanced dementia living in residential aged care units
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård till äldre personer med avancerad demenssjukdom på vårdboende Kvalitativ intervjustudie genomförd med individuella semistrukturerade intervjuer. Strategiskt urval av nio sjuksköterskor från fyra vårdboenden i fyra olika kommuner. Tolkning av datan genomfördes med innehållsanalys. N = 9 (0)
Studien fann tre
huvudsakliga områden som upplevdes som centrala. Det första området betonade vikten av
specialiserad kunskap och erfarenhet för att ge en god vård och känna säkerhet i rollen. Det andra området fokuserar vikten av teamarbete för en god och säker vård med helhetssyn med delande av kunskap. Det tredje området fokuserar på vikten av att utveckla en vårdande relation som bygger på kännedom om personen för att kunna möta dennes behov och tolka uttryck för obehag. Här ingår även att etablera en god kontakt med anhöriga för stöd och information.
Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Ryan, Gardiner, Bellamy, Gott, Ingleton 2012 England Barriers and facilitators to the receipt of
palliative care for people with dementia. The views of medical and nursing staff
Syftet var att undersöka vilka erfarenheter vårdpersonal som arbetar inom palliativ vård har av att vårda personer med demenssjukdom och vilka svårigheter som var relaterade till vården i livets slut
Kvalitativ studie. Datainsamling via åtta fokusgrupper och fyra individuella intervjuer av vårdpersonal inom palliativ vård, både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor inkluderades från sjukhus, hospice,
vårdcentral och palliativ specialistenhet. Urval genomfört med strategiskt urval för maximal variation. Dataanalys genomförd med tematisk analys.
N=58 (0)
Studien påvisade svårigheter att avgöra när personen med demens övergick i vård i livets slut samt ett motstånd att till att uppfatta den demenssjukes behov som något som kräver annat än basal omvårdnad. Det framkom även svårigheter med att vårda denna grupp då specifik demenskunskap saknades och de utmaningar som uppstår att tolka behov och uttryck för symtom då den kommunikativa förmågan är nedsatt. Vidare visar studien på vikten av att vårdplanera och att inkludera fler i teamet och även anhöriga för delat beslutsfattande. Betydelsen av teamarbete för att få tillgång till många olika kompetenser, vilket krävs för en god palliativ vård, framkom i studien Mycket god K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Sims-Gould, Wiersma, Arseneau, Kozak, Habjan, MacLean 2010 Canada Care provider perspectives on end of life care in long term care homes:
Implications for whole-person and palliative care
Syftet var att undersöka erfarenheter av döendet och vård i livets slut för äldre personer med demenssjukdom på vårdboende, ur vårdpersonalens perspektiv
Kvalitativ studie med etnografisk metod. Datainsamling genom flera källor som deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer, både individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper. Studien är genomförd på ett vårdboende i Canada. Tematisk analys. N= 48 (0)
Studien fann tre
nyckelteman. Det första var svårigheterna att få tiden att räcka till följd av upplevd låg bemanning och hög arbetsbelastning. Detta lede till en upplevelse av att inte ge en tillräckligt bra vård i livets slut. Det andra temat innefattade vikten av att ha en god och gärna,
familjeliknande relation. Detta hjälpte
vårdpersonalen att skapa ett så bra välbefinnande som möjligt i livets slut, särskilt för dem som saknade anhöriga. Det tredje temat var kommunikation. En god kommunikation mellan vårdpersonalen sinsemellan samt mellan vårdpersonal och den döende personen och dennes anhöriga ansågs centralt för en god vård .
God K
Författare År
Land
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet/ Typ Thompson, McClement 2019 Canada Critical nursing and health care aide behaviors in care of the nursing home resident dying with dementia
Syftet var att undersöka och beskriva vården av personer med demenssjukdom vid livets slut ur sjuksköterskor och
undersköterskors perspektiv
Kvalitativ ansats med tolkande beskrivning som metod. Rekrytering av informanter från fem vårdboenden i Canada, strategiskt urval. Sjuksköterskor (n= 8) och undersköterskor (n= 7) deltog i studien Datainsamling med semistrukturerade intervjuer. Dataanalys genomförd med innehållsanalys. N=15 (0)
Studien fann att det viktigaste i vården var att se till att
personen hade det bekvämt och upplevde så lite obehag som möjligt. Det uppnåddes genom att vårdpersonalen var uppmärksam på förändringar hos personen för att tidigt upptäcka tecken på symtom, ha en god personkännedom och tolka personens signaler utifrån denna, inte bara skapa fysiskt välbefinnande utan även psykologiskt. Skapa en god relation med anhöriga ansågs viktigt och arbeta i team för kunskaps- överspridning. Mycket god K