Bilaga: Motivtexter för verksamhetsmål - Verksamhetsplan 2022 Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden har identifierat ett antal motivtexter till respektive

verksamhetsmål. Motivtexterna ger en bild av nämndens ambitioner och hur målet ska bidra till den samlade måluppfyllelsen. Motivtexten ska ge förvaltning och berörda avdelningar

inspiration och ledning i arbetet för högre måluppfyllelse.

Motivtexten styr även innehållet i återrapporteringen och utgör underlag för de aktiviteter som nämnden beslutar om. Tillsammans med indikatorsområdena (se nedan) speglar texten aspekter av nämndmålet eller delmålet och de resultat som måste uppnås för att nå en ökad måluppfyllelse. nedan beskrivs de olika motivtexterna för nämndmålen.

Knutet till respektive mål finns också ett antal indikatorsområden - statistiska mått som ska underlätta förståelse av utvecklingen inom området. Nyckeltalen redovisas under året när de finns tillgängliga i tertialrapport, delårsrapport och verksamhetsberättelse.

1. Nämndmål: Barn, elever, studenter, pedagoger och rektorer lyckas varje skoldag Motivtext

Förskolan i Nynäshamns kommun har tagit fram en gemensam verksamhetsidé som beskriver den värdegrund och de utgångspunkter som förskoleverksamheten har för att gynna barns lärande och utveckling och för att lärmiljön ska vara tillgänglig och trygg. Verksamhetsidén är grundplåten i huvudmannens arbete för ökad likvärdighet inom kommunens förskolor.

I enlighet med verksamhetsidén för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun erbjuds en förskola där alla barn bemöts som subjekt och samhällsmedborgare och har rätt att bli sitt

”bästa jag”. Kommunen ska erbjuda förskoleverksamhet med en öppen och tillitsfull atmosfär byggd på öppenhet, engagemang, mod och respekt. Detta gör verksamheterna genom att sätta barnet i centrum, skapa kreativa miljöer och ett utgå ifrån ett ämnesöverskridande

förhållningssätt till lärande.

Förskolans verksamhet utgår ifrån de nationella styrdokumenten och bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervisningen i förskolan ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Genom ett

ämnesöverskridande arbetssätt skapas och omskapas verksamheten i syfte att möta barnens intressen, behov, åsikter och erfarenheter och utmana dem vidare i lärandet.

I Nynäshamns kommun ska utbildningsorganisationen utbilda med hög kvalitet. För att möjliggöra detta behöver skolledare och pedagoger ges förutsättningar att fokusera på det pedagogiska uppdraget och utveckling av undervisningen. Uppföljningen av verksamheterna, som utgår ifrån elevernas lärande och utveckling, ska ha ett särskilt fokus på hur verksamheten kan utvecklas och förbättras för att möta alla elever utifrån deras behov och förutsättningar.

Detta för att barn- och utbildningsnämnden ska kunna prioritera resurser och ge verksamheterna det stöd de behöver för att lyckas med sitt uppdrag.

Målet innebär att skolframgång ska vara norm i Nynäshamns kommuns grundskolor. Denna ambition signalerar att samtliga nivåer i organisationen, från nämnd till den enskilde läraren, har höga positiva förväntningar på eleverna. Att stödja eleverna i att leva upp till

förväntningarna, till måluppfyllelse och till utveckling ses som ett gemensamt uppdrag för all personal. Utgångspunkten för stödet är att alla elever ska ha möjlighet att komma till sin rätt i

förutsättningar. Grunden för elevernas kunskapsutveckling ska sättas under de första skolåren och alla elever ska ges förutsättningar att nå kunskapsresultaten genom hela grundskolan och kunna utvecklas så långt som möjligt.

Indikatorsområden

- I förskoleverksamheten behandlas barnet som subjekt och samhällsmedborgare - I förskoleverksamheten tillämpas ett ämnesöverskridande förhållningssätt till lärande

2. Nämndmål: Invånare i alla livsskeden upplever en ljus och trygg framtid

Att klara skolan och att ha en sysselsättning är viktiga faktorer för att uppleva en ljus och trygg framtid. Insatserna knutna till nämndmål 2 beskriver hur barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter kan bidra till att alla barn och elevers upplevelse av en ljus och trygg framtid genom en likvärdig utbildningsorganisation som kompenserar för barn och elevers skilda förutsättningar där miljöerna i verksamheterna är tillgängliga och trygga.

Motivtext

En likvärdig utbildning är en förutsättning för att skapa goda livschanser för alla och möjligheter till en ljus och trygg framtid. Likvärdighet i utbildningsorganisationen betyder att kommunen erbjuder förskolor, skolor och fritidshemsverksamhet med en hög och jämn kvalitet och att barn och elever ges lika möjligheter att utvecklas och nå så långt som möjligt oavsett vid vilken förskola eller skola de går.

I Nynäshamns kommun finns vissa strukturella skillnader mellan förskole- och skolenheterna gällande hur barn- och elevgruppens sammansättning ser ut utifrån olika bakgrundsfaktorer.

Forskning visar att skolsegregation och homogena elevgrupper påverkar lärandet och

kunskapsutvecklingen negativt. Skillnader i förutsättningar kan också förekomma mellan klasser inom samma skolenhet. En viktig skillnad som kan uppstå mellan klasser är om undervisande lärare är behörig eller inte. Barn- och utbildningsförvaltningen analyserar och identifierar såväl strukturella skillnader i barns och elevers villkor som i förutsättningar mellan och inom förskole- och skolenheter där pedagogiska och organisatoriska strategier som kompenserar för dessa sedan utvecklas.

De olika skolformerna har olika former för att följa och utvärdera barn och elevers utveckling och resultat. I förskolan är den pedagogiska dokumentationen, tillsammans med reflektion och utvecklingstid, verktyg för att följa upp hur verksamheten stödjer barnens lärande och

utveckling. Att ha en samsyn kring genomförandet av den pedagogiska dokumentationen och hur denna dokumentation ska användas i utvecklingsarbetet är av vikt för

förskoleverksamhetens likvärdighet. I grundskolan och gymnasiet tillämpar lärarna fortlöpande bedömning men också betygssättning av elevernas lärande och utveckling. Betygssättningen har en avgörande betydelse för elevens framtida möjligheter då de har en direkt koppling till behörighet och urval för utbildning. Likvärdighet i hur kunskapskraven ska tolkas och elevernas prestationer bedömas och betygsättas är därför av största vikt för att skapa likvärdiga

livschanser.

En förutsättning för att barn-, elever och studenter ska kunna ta till sig av undervisningen är en lärmiljö som är tillgänglig. Med tillgänglighet menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är anpassade till barn och elevers olika behov och förutsättningar. I en

tillgänglig lärmiljö ges alla barn och elever möjlighet att kunna vara delaktiga, utöva inflytande och uppleva verksamheten som ett meningsfullt sammanhang. I en lärmiljö där barn och elever är delaktiga och kan utöva inflytande främjas förmågan att ta eget ansvar, skapas engagemang och ökar lusten att lära.

I en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö ses olikheter som tillgångar för undervisningen och lärandet. Undervisningen är differentierad och pedagogernas arbetssätt och bemötande är anpassat till barnens och elevernas behov så att alla ges möjlighet att komma till sin rätt i undervisningssammanhanget.

Fysisk tillgänglighet är ett lagkrav enligt diskrimineringslagen och i en verksamhet kan anpassningar behöva göras för att öka den fysiska tillgängligheten utifrån elevers behov och förutsättningar. För att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö där individers olikheter respekteras behöver verksamheterna aktivt arbeta förebyggande med relationer och värdegrund

tillsammans med barn och elever, men också arbeta systematiskt med att upptäcka och åtgärda kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning och uppföljning.

Detta systematiska värdegrunds- och relationsbyggande arbete som bedrivs i varje verksamhet ska leda till att barn och elever känner sig trygga i våra verksamheter.

I forskningssammanhang råder enighet om att undervisningen och lärmiljön behöver vara i fokus för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Undervisning som fungerar väl stärker elevernas motivation och lust att lära. För att få till en fungerande undervisning behöver organisation, pedagogik och didaktik samspela. Ett undervisningssammanhang som präglas av studiero ger såväl elever som pedagoger goda förutsättningar att lyckas. Med studiero avses att sammanhanget ska präglas av ett sådant klimat att undervisning och lärande gynnas.

En tillgänglig lärmiljö, där alla elever ges möjlighet att komma till sin rätt, är en viktig förutsättning för att förebygga skolfrånvaro.

Indikatorsområden

- Elever möjligheter att utvecklas och nå utbildningens mål är likvärdiga, oavsett val av förskola eller skola

- Skolorna kompenseras för strukturella skillnader - Enheternas personella förutsättningar är likvärdiga

- I förskoleverksamheter är pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande verktyg för utveckling

- Bedömningen av elevernas kunskaper är likvärdig

- Förskolorna har trygga, kreativa, laborativa och kemikaliesmarta miljöer som inbjuder till aktivitet och interaktion

- I barn- och utbildningsnämndens verksamheter har eleverna inflytande över utbildningen - Eleverna är trygga i fritidshemmet

- Eleverna är trygga i skolan - Elever har studiero

3. Nämndmål: Kommunens verksamheter håller god kvalitet och god ekonomisk hushållning

Motivtext

Stora utmaningar och investeringar väntar när kommunen växer. Ett ökat antal barn i förskole- och skolåldern ställer krav på investeringar i lokaler. Detta förutsätter en samsyn mellan förvaltningar kring hur de gemensamma investeringsmedlen ska prioriteras. Samtidigt innebär ökande kostnader för investeringar strama budgetramar för kommunen, vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden fortsatt behöver arbeta för en god ekonomisk hushållning när

verksamheten expanderar.

En god ekonomisk hushållning innebär att barn- och utbildningsnämnden ska arbeta för kostnadseffektiva lösningar med bibehållen kvalitet. Det innebär att effektiviseringar inte ska ske på bekostnad av medborgarnas nöjdhet med nämndens verksamheter och service. Vidare måste varje enhet kunna bära sig ekonomiskt och samtidigt kunna uppfylla de krav nationella styrdokumenten ställer på verksamheten. Detta ställer stora krav på utbildningens organisation där såväl förskole- och skolenheternas storlek och upptagningsområden som nämndens kostnads- och resursfördelning måste beaktas.

Indikatorsområden

- Nettokostnadsavvikelse grundskolan och förskolan

- Elever och vårdnadshavare är nöjda med barn och utbildningsnämndens verksamheter

4. Nämndmål: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och klarar kompetensförsörjningen

Motivtext

Forskning visar betydelsen av personalens kompetens och att kunniga och engagerade rektorer, förskollärare, lärare och fritidspedagoger gör skillnad i ett framgångsrikt utbildningsväsende.

Nynäshamns kommun står dock, liksom flera andra kommuner i Sverige, inför stora utmaningar gällande att säkra kompetensförsörjning idag och framöver. Andelen behöriga lärare i

grundskolan är lägre än länet och riket år 2020. Det är även viktigt att arbeta för att minska personalomsättningen i kommunen. En annan viktig faktor för kompetensförsörjningen är att barn- och utbildningsnämnden och Nynäshamns kommun uppfattas som en attraktiv

arbetsgivare genom att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete.

En handlingsplan för kompetensförsörjning, som beskriver de viktigaste utvecklingsområdena för nämndens verksamheter, har tagits fram i samråd med HR och de fackliga organisationerna.

Handlingsplanen har fyra fokusområden: Ökad behörighet för lärare, attrahera medarbetare med rätt kompetens, engagera och utveckla befintlig kompetens samt kompetensutveckling.

Varje fokusområde kopplas till konkretiserade insatser som ska genomföras centralt och/eller i verksamheterna. Handlingsplanen syftar till att fungera som stöd för de nyckelfunktioner som arbetar med kompetensförsörjning inom förvaltningen och därmed bidra till god effekt och säkra det fortsatta arbetet.

Indikatorsområden

- Barn- och utbildningsförvaltningen rekryterar, introducerar och behåller engagerade medarbetare med rätt kompetens

- Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver ett aktivt arbetsmiljöarbete som bidrar till en hållbar arbetsmiljö och friska och nöjda medarbetare

- Chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen har en hållbar arbetsmiljö

5. Nämndmål: Miljö- och klimatmålen Motivtext

Nämndens verksamheter uppmärksamma frågor om hållbar utveckling och främjar ett klimatneutralt samhälle. Hållbar utveckling är en ”utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Undervisningen i förskola och skola ger barn och elever förståelse för hur samhällets funktioner, vardagsliv och arbete kan utformas för en hållbar nutid och framtid. På så vis bidrar barn- och utbildningsnämndens verksamheter till att barn och unga får kunskap om miljö-, klimat och energifrågor.

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter arbetar framgångsrikt med att minska

klimatpåverkan från inköp och hantering av livsmedel. Varje dag serveras runt 5 000 portioner mat som tillagas i kommunens storkök. Genom aktiva val av livsmedel och en medveten hantering av desamma kan kommunens miljöpåverkan från livsmedelsinköp minskas. Barn- och utbildningsförvaltningen ska göra medvetna val i upphandling, vid förnyade avtal eller inköp och ställa krav på leverantörer gällande hållbarhet. I samband med nybyggnation eller upprustning av lokaler ska omställning mot fossilbränslefri energianvändning beaktas.

Nämndmål 1: Barn, elever, studenter, pedagoger och rektorer lyckas varje skoldag

Indikatorsområden

I förskoleverksamheten behandlas barnet som

subjekt och samhällsmedborgare Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Alla förskolor Alla förskolor Alla förskolor

På mitt barns förskola ges barnen möjlighet till delaktighet

och inflytande*. Urval: V-h i förskolan, Värden: 1 – 4 3,44 Personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett

respektfullt sätt*. Urval: V-h i förskolan, Värden: 1 – 4 3,63 I förskoleverksamheten behandlas barnet som subjekt och

samhällsmedborgare*. Självskattning, indexvärden: 0-10 7,17

Antal barn/personal i förskolan 5,4 5,1

*Frågorna för förskolans självskattning och brukarenkät har ändrats till 2020 för att vara bättre tillpassade till förskolans verksamhetsidé varför det inte är möjligt att göra jämförelser historiskt rakt av.

I förskoleverksamheten tillämpas ett

ämnesöverskridande förhållningssätt till lärande Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Alla förskolor Alla förskolor Alla förskolor

Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Urval: V-h i förskolan, Värden:

1 – 4 3,40 3,42 3,43

I förskoleverksamheten tillämpas ett gränsöverskridande förhållningssätt till lärande*. Självskattning, indexvärden:

0-10 8,04

Antal förskollärare/avdelning 0,86

*Frågorna för förskolans självskattning har ändrats till 2020 för att vara bättre tillpassade till förskolans verksamhetsidé varför det inte är möjligt att göra jämförelser historiskt rakt av.

Undervisningen i grundskolan gynnar elevernas lärande och utveckling

Utfall

2020 2019 2018

Indikator Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer.

Elever, Värde: 1 – 4* 2,82 2,13 2,65 2,25

Mina lärare förväntar sig att jag klarar kunskapskraven i alla

ämnen. Elever, Värde: 1-4* 3,51 3,48 3,39 3,44

Mina lärare hjälper mig i skolarbetet, när jag behöver det.

Urval: elever, Värde 1-4* 3,50 3,15 3,35 3,11

*Brukarenkäten till elever i åk 5 och åk 8 skickades ut i mars 2020. Flera skolor hade inte möjlighet att fullfölja enkäten på grund av omställningarna i samband med Covid -19. Då svarsfrekvensen är låg och få skolor är representerade redovisas inga resultat för brukarenkäten till elever för 2020.

Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8

Undervisningen i skolan stimulerar mitt barn i

hans/hennes lärande. Urval: V-h

i grundskolan, Värde: 1–4 3,09 2,79 2,47 3,32 2,94 2,65 3,08 2,77 2,17

Andel (%) elever i årskurs 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska inkl. svenska som andraspråk, (skolkommun).

74 72

Andel (%) elever i årskurs 3 som deltagit i alla delprov som klarat

alla delprov för ämnesprovet i matematik (skolkommun). 62 65

Andel (%) elever i årskurs 6 med lägst betyget E i samtliga ämnen

(skolkommun) 75 78

Alla elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt (jmf länet och riket)

Utfall

2020 2019 2018

Indikator

N-hamn Länet Riket N-hamn Länet Riket N-hamn Länet Riket Andel (%) elever i grundskolans

årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (skolkommun)

70,8 79,9 73,8 72,5 79,9 73,4 70,9 80,1 73,5

Andel (%) elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram

(skolkommun) 83,0 88,7 83,8 86,7 89,2 84,3 84,0 89,1 84,4

Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer V-h högst

gymnasiet V-h

eftergymnasial utb. V-h högst

gymnasiet V-h

eftergymnasial utb. V-h högst

gymnasiet V-h

eftergymnasial utb.

Andel (%) elever i grundskolans årskurs 9 som klarar kunskaps-kraven i alla ämnen.

65,4 80,3 66,0 80,4

Genomsnittligt

meritvärde i årskurs 9 206,2 244,5 196,1 246,0

Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar

Andel (%) elever i grundskolans årskurs 9 som klarar kunskaps-kraven i alla ämnen

71,6 73,6 76,1 65,1

Genomsnittligt

meritvärde i årskurs 9 235,9 212,5 233,8 192,7

Svensk

bakgrund Utländsk bakgrund

grundskolans årskurs 9 som klarar kunskaps-kraven i alla ämnen

73,4 84,6 66,0 71,3 84,2 65,2

Genomsnittligt

meritvärde i årskurs 9 223,7 260,6 220,5 212,3 252,9 212,8

Nämndmål 2: Invånare i alla livsskeden upplever en ljus och trygg framtid

Indikatorsområden

Alla elever ges lika möjligheter att utvecklas

och nå utbildningens mål oavsett val av skola Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Snittvärde

(N-hamn)

V-bredd Snittvärde (N-hamn)

V-bredd Andel (%) elever i grundskolans årskurs 6 som

klarar kunskapskraven i alla lästa ämnen. 75,0 30,4 78,2 29,7

Andel (%) elever i grundskolans årskurs 9 som

klarar kunskapskraven i alla ämnen. 70,8 72,5 32,6 70,9 29

Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 229,6 224,8 36,2 214,6 41,9

Andel (%) elever i åk 9 som

uppnått kunskapskraven, 2020 Andel (%) elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven, 2019 Skolorna kompenseras för

strukturella skillnader Faktiskt värde

Elever/lärare Lärare med pedagogisk högskoleexamen

(%)

Elever/lärare Lärare med pedagogisk

I förskoleverksamheter är pedagogisk dokumentation och kollegialt

lärande verktyg för utveckling Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Alla

förskolor Alla

förskolor Alla förskolor Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp. Urval: V-h i

förskolan, Värden: 1 – 4 3,12 3,11 3,19

I förskoleverksamheter är pedagogisk dokumentation och kollegialt lärande

verktyg för utveckling*. Självskattning, indexvärde 0–10 8,39

Bedömningen av elevernas kunskaper är

likvärdig Utfall

2020 2019 2018

Indikator Snittvärde

N-hamn

V-bredd Snittvärde

N-hamn

V-bredd Snittvärde

N-hamn

V-bredd Andel (%) elever i årskurs 6 med lika

terminsbetyg som provbetyget (engelska) 81,1 45,5 82,3 17,9

Andel (%) elever i årskurs 6 med lika

terminsbetyg som provbetyget (matematik) 69,9 23 62,2 33,6

Andel (%) elever i årskurs 6 med lika slutbetyg

som provbetyget (svenska) 73,0 21 69,3 52

Förskolorna har trygga, kreativa, laborativa och kemikaliesmarta miljöer som inbjuder till aktivitet och interaktion

Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Alla förskolor Alla förskolor Alla förskolor

Mitt barn känner sig trygg i förskolan. Urval: V-h i förskolan,

Värden: 1 – 4 3,50 3,59 3,66

Mitt barn trivs i förskolan. Urval: V-h i förskolan, Värden: 1 – 4 3,59 3,65 3,70 Jag upplever att förskolan erbjuder mitt barn en stimulerande

innemiljö. Urval: V-h i förskolan, Värden: 1 – 4 3,48 Jag upplever att förskolan erbjuder mitt barn en stimulerande

utemiljö. Urval: V-h i förskolan, Värden: 1 – 4 3,38

Förskolorna har trygga, kreativa, laborativa och kemikaliesmarta miljöer som inbjuder till aktivitet och

interaktion*. Självskattning, indexvärde 0–10 7,60

I barn- och utbildningsnämndens verksamheter har eleverna och

studenter inflytande över utbildningen Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8

I min skola har vi elever inflytande över undervisningens innehåll, Urval:

Elever grundskolan, Värden: 1—4* 2,70 2,54 2,73 2,47

I min skola är vi elever med och planerar hur vi ska arbeta med ett

arbetsområde, Urval: Elever grundskolan, Värden: 1—4 2,49 2,43 2,54 2,27

*Brukarenkäten till elever i åk 5 och åk 8 skickades ut i mars 2020. Flera skolor hade inte möjlighet att fullfölja enkäten på grund av omställningarna i samband med Covid-19. Då svarsfrekvensen är låg och få skolor är representerade redovisas inga resultat för brukarenkäten till elever för 2020.

Elever är trygga i fritidshemmen Utfall

2020 2019 2018

Alla fritidshem Alla fritidshem Alla fritidshem Mitt barn känner sig tryggt i fritidshemmet. Urval: V-h i fritidshemmet,

Värden: 1 – 4, Kommunens enkät- endast kommunala 3,62 3,34 3,26

Elever är trygga i skolan Utfall

2020 2019 2018

Indikator Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8

Mitt barn känner sig tryggt i skolan. Urval: V-h i

grundskolan, Värden: 1 – 4, Kommunens enkät 3,13 3,12 2,95 3,21 3,02 3,24 3,08 3,0 2,96 Elever är trygga i skolan Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8

Jag känner mig trygg i skolan.

Urval: Elever grundskolan, Värden: 1—4 * 3,31 3,31 3,31 3,38

Elever har studiero Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8

Jag har studiero på lektionerna. Urval: Elever i

grundskolan, 1-4* 2,76 2,63 2,68 2,56

Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8 Mitt barn har studiero under lektionerna. Urval:

V-h i grundskolan, 1-4 2,59 2,51 2,33 2,77 2,53 2,41 2,50 2,56 2,04

Nämndmål 3: Kommunens verksamheter håller god kvalitet och god ekonomisk hushållning

Indikatorsområden

Utfall

2020 2019 2018

Indikator FSK GRSK FSK GRSK FSK GRSK

Nettokostnadsavvikelse

(%) -5,9 -11,0 -4,4 -10,8 -3,3 -6,4

Elever och vårdnadshavare är nöjda med barn

och utbildningsnämndens verksamheter Utfall

2020 2019 2018

Alla förskolor Alla förskolor Alla förskolor Jag kan rekommendera mitt barns förskola. Urval: V-h i

förskolan, Värden: 1 – 4 3,46 3,51 3,60

Alla fritidshem Alla fritidshem Alla fritidshem Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem. Urval: V-h

i fritidshemmet, Värden: 1 – 4 3,36 3,10 2,88

Elever och vårdnadshavare är nöjda med barn och utbildningsnämndens verksamheter

Utfall

2020 2019 2018

Indikator Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8 Åk 2 Åk 5 Åk 8

Jag kan rekommendera mitt barns skola.

Urval: V-h i grundskolan, Värden: 1 – 4 3,15 3,0 2,67 3,30 2,92 3,16 3,0 2,8 2,23

Elever och vårdnadshavare är nöjda med barn och

utbildningsnämndens verksamheter Utfall

2020 2019 2018

Indikatorer Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8 Åk 5 Åk 8

Jag kan rekommendera min skola till en kompis. Urval: Elever i

grundskolan, Värden: 1—4* 3,04 2,48 2,82 2,36

Nämndmål 4: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och klarar kompetensförsörjningen

Indikatorsområden

Barn- och utbildningsförvaltningen rekryterar, introducerar och behåller engagerade medarbetare med rätt kompetens

Utfall

2020 2019 2018

Indikator

N-hamn Länet Riket

N-hamn Länet Riket Andel (%) heltidstjänster i förskolan

med en förskollärarexamen (enskilda) 30

(37) 28 40 35

(33) 30 43

Andelen lärare i grundskolan med en

pedagogisk högskoleexamen 69,2 77,4 80,9 70,5 76,9 80,9

Andel (%) lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett

In document Verksamhetsplan 2022 Barn- och utbildningsnämnden (Page 29-41)