Verksamhetsplan 2022 Barn- och utbildningsnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2022

(2)

Innehåll

Barn- och utbildningsnämndens ordförande har ordet ... 2

Sammanfattning ... 3

Styrmodell för Nynäshamns kommun ... 3

Vision 2040 ... 3

Styrmodell ... 3

Vision för Nynäshamns kommun ... 5

Övergripande mål och nämndmål för Nynäshamns kommun ... 5

Verksamhet år 2022 ... 6

Nämndens ansvarsområde ... 6

Viktiga förutsättningar för måluppfyllnad och budgethållning ... 6

Mål och nämndaktiviteter ... 7

Organisation ... 15

Medarbetare ... 15

Internbudget ... 16

Nämndbidrag ... 16

Driftsbudget ... 16

Taxor och avgifter ... 18

Investeringsplan ... 19

Upphandling ... 19

Plan för intern kontroll... 20

Verksamhet år 2023-2026 ... 23

Framtida förutsättningar för hög måluppfyllnad och budgethållning ... 23

Strategisk plan ... 24

Bilaga: Resursfördelningsmodell ... 25

Bilaga: Plan för uppföljning av privata utförare ... 27

Bilaga: Motivtexter för verksamhetsmål ... 28 Bilaga: Statsbidrag ... Fel! Bokmärket är inte definierat.

(3)

Barn- och utbildningsnämndens ordförande har ordet

I Nynäshamns kommun har vi höga ambitioner med utbildningen. Mycket bra sker dagligen i våra verksamheter och stora förbättringar har redan initierats. Förändringsresan har dock på många sätt bara börjat, och det krävs en del nödvändig förändring och utveckling för att ytterligare höja kvaliteten i våra skolor och förskolor. God arbetsmiljö, kompetensutveckling, och en likvärdig organisation är grundläggande förutsättningar för vår viktigaste resurs – personalen.

Vi vill vara tydliga med vad man kan förvänta sig av skolor och förskolor i Nynäshamns kommun. Alla beslut som fattas om förskolan/skolan ska kunna kopplas till det här

styrdokumentet och den lagstiftning som i övrigt gäller. Här beskriver vi de förhållningssätt, mål och riktlinjer som gäller i Nynäshamn. Vi beskriver kommunfullmäktiges övergripande mål, nedbrutna i nämndmål och aktiviteter som ska genomföras med syfte att förstärka

måluppfyllelsen.

Det långsiktiga arbetet med att skapa goda lärmiljöer, och att lyfta våra fastigheter, pågår nu för fullt. En tioårsplan för investeringar är framtagen, och det kommer att innebära ett nödvändigt lyft under hela 20-talet. Samtidigt finns nu en underhållsplan för att på några år beta av underhållsskulden för de befintliga lokalerna, så de kan moderniseras och kunna hålla längre. Allt detta innebär ett antal år av fortsatt byggande, vilket är påfrestande för

verksamheterna, men målet är hela tiden att långsiktigt skapa bättre arbetsmiljö för personalen och studiemiljö för barn och elever.

Vi vill att våra barn och ungdomar ska växa upp till självständiga, kreativa och ansvarstagande medborgare. Det förutsätter ett skolväsende som blomstrar av mångfald och flexibilitet, där barn och elever ständigt sätts i fokus. Likvärdigheten är grundläggande vilket inte betyder exakt likadant för alla, utan snarare anpassningar efter individens behov och lika förutsättningar i hela kommunen. Alla barn och elever ska få hjälp och stöd att förverkliga sin potential och sina drömmar. Den nära samverkan med socialförvaltningen är viktig för att med tidiga insatser hjälpa de barn som har allra störst behov av stöd. Utvecklingen av Nynäshamnsmodellen är ett viktigt och bra steg för att främja denna samverkan.

Kvaliteten på lärandet är det allra viktigaste. Vi ska ha ett förhållningssätt som utmärks av ständiga förbättringar och tydliga och högt ställda förväntningar på alla berörda. Det förutsätter också respekt för att alla är olika som individer och har olika förutsättningar att lära.

Förskolor och skolor i Nynäshamns kommun ska erbjuda ett tydligt fokus på kunskap, studiero, valfrihet och likvärdighet.

(4)

Sammanfattning

I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan och internbudget tydliggörs hur nämnden ska bidra till uppfyllelse av kommunens övergripande mål och vision. Innehållet styrs i hög grad av nämndens ansvar att fullgöra de uppgifter som följer av huvudmannaskapet för

utbildningsväsendet för förskola och grundskola och de av kommunfullmäktige fastställda nämndmålen. Prioriterade insatser under året är att tillse att barn och elever får det stöd som de behöver för att nå målen och utvecklas så långt som möjligt samt att skapa lärmiljöer som är tillgängliga utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Tillgängliga lärmiljöer såväl som ett tillräckligt stöd är förutsättningar för att barn, elever, studenter, pedagoger och rektorer ska lyckas varje dag samt uppleva framtiden som ljus och trygg.

Kommunfullmäktige har fastställt Mål- och budget 2022 för Nynäshamns kommun. Barn- och utbildningsnämnden har i fördelningen erhållit ett kommunbidrag på 724,1 miljoner kronor. Av dessa ska 145,7 miljoner kronor avgå till näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden. Kvar blir då ett justerat nämndbidrag på 578,4 miljoner kronor.

Barn- och utbildningsnämnden erhåller i nämndbidraget en kompensation för ökade

personalkostnader och platsköpskostnader på 2,2 procent, hyresökningar kompenseras med 2,0 procent och övriga driftskostnader kompenseras med 1,7 procent. Volymkompensationen uppgår till totalt 18,6 miljoner kronor så volymkompensation till vuxenutbildning avräknats.

Utöver det ersätts kapitalkostnader med 2,1 miljoner kronor och generellt statsbidrag kompenseras med 0,8 miljoner kronor.

Stora investeringar väntar när kommunen växer. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att det finns behov av nya förskole- och skollokaler samt behov av att rusta det befintliga beståndet.

Detta måste beaktas i framtida investeringsövervägningar. Också skolans digitalisering kommer framöver ställa krav på en genomtänkt och kostnadseffektiv hantering för att tillhandahålla rätt verktyg för att kunna möta framtida krav från lokalt och nationellt håll kring digital

undervisning.

Styrmodell för Nynäshamns kommun

Vision 2040

Nynäshamns kommun har förändrat kommunens styrmodell för att på ett tydligare och enklare sätt säkerställa de politiska prioriteringarna. Under 2021 fortsätter arbetet med en gemensam vision under arbetsnamnet ”Vision 2040”, ett visionsarbete som växer fram i dialog med förtroendevalda, medarbetare, invånare och företagare.

Mål och budget 2022–2025 är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Mål och budget innehåller kommunfullmäktiges mål till kommunstyrelsen, nämnderna och de kommunala bolagen samt budget för år 2022 med plan för åren 2023–2025 och investeringsplan för åren 2022–2025.

Styrmodell

Styrningen tar sin utgångspunkt i visionen och den övergripande inriktningen.

Kommunfullmäktige ska därför fatta beslut om vilka nämndmål som ska leda mot de

övergripande målen, samt vad som ska följas upp och redovisas för fullmäktige. Styrmodellen

(5)

ska skapa ett stort utrymme för tillit till förvaltningsorganisationen, där det finns frihet att forma utförandet inom givna ramar.

Styrningen bygger på ett förtroendefullt samspel mellan politiker och verksamhet med syftet att öppna upp för dialog. Dialogen ska ske både inom organisationen och med dem som de olika verksamheterna riktar sig till. Styrning genom tillit innebär också att ta till vara invånarnas och medarbetarnas kompetens, kunskap och engagemang samt att ha fokus på verksamhetens syfte och invånarnas samt företagens behov. Antalet mål ska så långt det är möjligt vara få, tydliga och mätbara.

Nynäshamns kommuns styrning innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma övergripande målen fastställer nämndmål och indikatorer för kommunstyrelsen, nämnderna och de kommunala bolagen i mål- och budgetdokumentet.

Visionen ger en långsiktig målbild över hur Nynäshamns kommun ska utvecklas på lång sikt.

Den ger den övergripande vägledningen för nämndernas styrning.

De övergripande målen speglar visionen och pekar ut de tre mest politiskt prioriterade områdena som ska genomsyra hela kommunens arbete.

De av kommunfullmäktige beslutade nämndmål för kommunstyrelsen och nämnderna tydliggör målsättningarna inom respektive övergripande mål. Nämndernas mål görs

uppföljningsbara genom ett begränsat urval av indikatorer, med måltal som anger ambitionen för de närmaste fyra åren.

Nämnderna ska i sina respektive verksamhetsplaner och budget för kommande år ha med de nämndmål och indikatorer som kommunfullmäktige har beslutat om. Nämnderna får därutöver lägga till egna nämndmål. Särskilda aktiviteter och nämnduppdrag kan vara insatser som beslutas för att nå målen.

Arbetet med medarbetarnas involvering är en central del av styrmodellen. Viktigt är att

processerna för styrning och uppföljning knyts ihop, att kommunen har gemensamma begrepp och metoder, en gemensam struktur med fasta tider och en samlad analys av verksamhet, mål och ekonomi.

Styrmodellen visualiserad:

(6)

Vision för Nynäshamns kommun

Som tidigare nämnts pågår ett arbete med att breda och fördjupa kommunens inriktning och vision, under arbetsnamnet Vision 2040. Visionstexten kan därför komma att justeras när arbetet är färdigt.

Nynäshamns kommuns vision i skrivande stund:

Nynäshamns kommun är sammanhållen, levande och stolt med hållbar utveckling i fokus. Vi har möjligheter för alla!

Visionen kompletteras fortsatt med kommunens platsvarumärke och marknadsföringsinriktning:

”Nynäshamn – där havet och livet möts.”

Övergripande mål och nämndmål för Nynäshamns kommun

Alliansen prioriterar en effektiv ledning och styrning av kommunen och vill säkerställa den kommunala kärnverksamheten. Kommunens övergripande mål ska stödja visionen om en hållbar utveckling och möjligheter för alla, och är satta utifrån en gemensam dialog med samtliga partier om inriktning. De tre övergripande målen fokuserar på utbildning, omsorg utifrån varje individ samt att Nynäshamn ska vara en levande kommun med framåtanda och goda förutsättningar för företag att växa och skapa nya arbetstillfällen.

(7)

De tre övergripande målen är:

1. Nynäshamns kommun utbildar med god kvalitet: Nynäshamns kommun ger goda förutsättningar för barn, elever, studenter, pedagoger och rektorer att lyckas varje skoldag. Nynäshamns kommun utbildar, invånare i alla livsskeden och skapar förutsättningar för en ljus och trygg framtid. Skolan inspirerar och attraherar såväl nuvarande som nya kommuninvånare.

2. Nynäshamns kommun har en god omsorg som ser behoven utifrån varje individ: Invånarna i Nynäshamns kommun som har behov av vård och omsorg upplever trygghet. De insatser som ges utgår från människors egna resurser, behov och delaktighet. Servicen är utvecklad så att den motsvarar dagens och framtidens behov. Genom en väl utvecklad digitalisering skapas ett större utrymme för mänskliga möten. Människor som riskerar att hamna i utanförskap fångas upp tidigt. De

förebyggande insatserna är viktiga inom kommunens samtliga verksamheter.

3. Nynäshamn är en levande kommun med framåtanda och goda

förutsättningar för företag att växa och skapa nya arbetstillfällen: Det är lätt att både driva och etablera företag i kommunen för att skapa lokala arbetstillfällen och tillväxt. Företag och invånare ska vara nöjda med kommunens service, infrastruktur och tillgång till bostäder.

Verksamhet år 2022

Nämndens ansvarsområde

Barn- och utbildningsnämndens ansvar är uppdelat i två delar. Det kommunala huvudmannaskapet och den statliga regleringen genom skollagstiftningen. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för kommungemensamma mål och riktlinjer inom nämndens område. Nämnden har kommunfullmäktiges uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av huvudmannaskapet för skolväsendet och ansvarar för drift av kommunal verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannaskapet för skolväsendet medför även ett ansvar för fristående verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet. Detta omfattar

tillståndsgivning, tillsyn samt handläggning av anmälningar och annan synpunktshantering.

Viktiga förutsättningar för måluppfyllnad och budgethållning

Ekonomiska och organisatoriska förutsättningar

Barn- och utbildningsnämndens verksamheter finansieras till största del av en peng som verksamheten får per barn/elev och som fördelas utifrån kommunbidraget. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter har sedan lång tid bedrivit ett arbete med att skapa en ekonomisk effektivitet i organisationen och jämförelser med kommuner med liknande

strukturella förutsättningar visar att verksamheten idag bedrivs under mycket kostnadseffektiva former. Detta faktum kan samtidigt innebära risker för att det finns mindre utrymme att möta nya utmaningar som uppstår.

I den nuvarande grundskoleorganisationen har verksamheterna olika förutsättningar.

Strukturella snedfördelningar kompenseras genom strukturtillägget i resursfördelningen men organisatoriska skillnader så som skolors storlek och skillnader i förutsättningar att nå optimala

(8)

elevpengen innebär att klasstorlekar på uppemot 30 elever krävs för att rektorsområdenas ekonomi ska gå runt. Det är inte möjligt att uppnå denna optimala klasstorlek vid samtliga enheter på grund av elevunderlagets storlek och den nuvarande organisationen av

rektorsområdena. Vid vissa skolenheter riskerar man att få ett elevantal som resulterar i

klasstorlekar på runt 20 elever. Då kommer underskott uppstå för den aktuella årskursen utifrån dagens nivå på elevpengen. Generellt gäller också att skolenheter med få årskurser har sämre möjligheter att balansera upp ett underskott på grund av dåliga delningstal i en årskurs, än enheter med flera årskurser. I förskolan finns ett politiskt beslut om ett tak om 19 barn per avdelning varför barngrupperna ännu inte utökats i samma omfattning som klasserna i grundskolan.

Den första september 2021 inrättades näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden i kommunen.

För barn- och utbildningsnämnden innebär den nya organisationen att ansvaret för

gymnasieskolan och vuxenutbildningen i kommunen går över till den nya nämnden. Det innebär också att rent praktiska frågor behöver hanteras mellan de båda nämnderna för att inom de båda förvaltningarna odla en god dialog kring frågeställningar och arbetsuppgifter som bör hanteras gemensamt inom utbildningsområdet. Det bedöms vara viktig att bibehålla en röd tråd för förhållningssätt och ställningstaganden som bör gälla för hela skolområden oavsett

huvudman på den kommunala nivån.

Prioriterade områden för måluppfyllelse

Två områden är särskilt prioriterade i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan:

satsningar på lärmiljö, i begreppets vidare mening, och olika insatser för ökad likvärdighet inom skolan. Bedömningen är att huvudmannen inom dessa områden kan ge verksamheterna förutsättningar för verksamhetsutveckling som på sikt både är effektiviserande och kvalitetshöjande åtgärder.

Grundskolorna, liksom förskolorna uppger att antalet elever i behov av särskilt stöd ökar och att de har svårt att möta dessa elevers behov inom ramarna för befintlig organisation. Det kan samtidigt konstateras att kostnaderna för placeringar på resursskolor och skolor med

behandling har ökat och förväntas fortsatt öka de kommande åren, vilket innebär att de medel som kan fördelas i barn- och eleversättning riskerar att urholkas. I syfte att vända denna utveckling skulle en satsning på verksamhetsutveckling inom området tillgängliga lärmiljöer kunna skapa bättre förutsättningar för att i verksamheterna möta varje barns och elevs behov och på så vis undvika framtida kostnadsintensiva särlösningar. Genom att verka för en lärmiljö som är tillgänglig för ett större antal elever ur ett fysiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv.

Införandet av digitala arbetssätt och digitalisering av processer ska på sikt leda till ökad tillgänglighet, effektiviseringar och kostnadsbesparingar såväl som en höjning av kvaliteten i verksamheten. Under 2022 planeras ett nytt barn- och elevadministrativt system att införas.

Mål och nämndaktiviteter

Till varje respektive kommunövergripande mål finns fastställda nämndmål. Nämndmålen beslutas av kommunfullmäktige och följs upp med stöd av indikatorer och måltal.

Tvärsektoriella frågor som miljö- och klimat, ekonomi och kvalitet i verksamheterna samt HR får egna mål som också tillförs nämnden. De antagna klimat- och miljömålen utgör kommunens styrdokument för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn och styr riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp av växthusgaser år 2045. I följande förteckning listas de

(9)

mål som åligger nämnden. Därtill sammanställs de nämndaktiviteter som planeras under året för att nå hög måluppfyllnad.

Nynäshamns kommun utbildar med god kvalitet

Nynäshamns kommun ger goda förutsättningar för barn, elever, studenter, pedagoger och rektorer att lyckas varje skoldag. Nynäshamns kommun utbildar, med god kvalitet, invånare i alla livsskeden och skapar förutsättningar för en ljus och trygg framtid. Skolan inspirerar och attraherar såväl nuvarande som nya kommuninvånare.

Mål

Barn, elever, pedagoger och rektorer lyckas varje skoldag Invånare i alla livsskeden upplever en ljus och trygg framtid

Kommunens verksamheter håller god kvalitet och god ekonomisk hushållning Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och klarar kompetensförsörjningen Kommunen lever upp till fastställda miljö- och klimatmål för en hållbar utveckling

Indikator Utfall

2018 Utfall

2019 Utfall

2020 Utfall

2021 Utfall

2022 Mål 2022 Barn, elever, pedagoger och rektorer lyckas varje skoldag

Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,

hemkommun, andel (%)

72,2% 73,5% 72,1% 72,0% 75,0%

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram,

hemkommun, andel (%)

85,3% 87,9% 84,0% 87,1% 88,0%

Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun,

genomsnitt (17 ämnen)

218,0 226,0 232,0 228,0 227,0

Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola åk 1-9, kommunala skolor, andel (%)

61,2% 60,1% 58,7% 63,0%

Elever i åk 5 som har studiero på lektionerna, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

65% 68% 69%

(10)

Elever i åk 8 som har studiero på lektionerna, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

57% 61% 62%

Invånare i alla livsskeden upplever en ljus och trygg framtid Elever i åk 5 som trivs i

skolan, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

85% 83% 85%

Elever i åk 8 som trivs i skolan, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

90% 88% 90%

Elever i åk 9 som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, andel (%) hemkommun - flickor

52% 44% 43%

Elever i åk 9 som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, andel (%) hemkommun - pojkar

26% 19% 18%

Elever i åk 9 som ofta tycker det är riktigt härligt att leva, andel (%) hemkommun - flickor

51% 51% 55%

Elever i åk 9 som ofta tycker det är riktigt härligt att leva, andel (%) hemkommun - pojkar

66% 74% 72%

Elever i åk 5 som känner sig trygga, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

86% 90% 91%

Elever i åk 8 som känner sig trygga, andel (%) instämmer helt eller delvis, skolkommun

91% 90% 92%

Kommunens verksamheter håller god kvalitet och god ekonomisk hushållning Prognosavvikelse

jämfört med barn- och 2,0%

(11)

utbildningsnämndens budget, andel (%)

Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och klarar kompetensförsörjningen Hållbart

medarbetarengagemang (HME). Index baserat på nio frågor om motivation, styrning och ledarskap.

81,4 78,0 79,0

Sjukfrånvaro, andel sjukfrånvarotimmar av den totala ordinarie arbetstiden (%)

7,56% 6,87% 9,72% 6,80%

Kommunen lever upp till fastställda miljö- och klimatmål för en hållbar utveckling Andel av nämndens

miljö- och klimatmål som uppfylls helt eller till stor del, (%)

44,4% 66,7%

Nämndaktivitet

Mål 1: Barn, elever, pedagoger och rektorer lyckas varje skoldag Flerspråkighet i förskolan inklusive modersmål ska uppmärksammas

Beskrivning:

Barn med annat modersmål än svenska ska enligt förskolans läroplan ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen.

Antalet barn med annat modersmål varierar i Nynäshamn, i vissa områden kan drygt 30 olika språk återfinnas. I kvalitetsuppföljningar inom förskolan har användning av handlingsplanen för modersmål identifierats som ett förbättringsområde. Under läsåret 21/22 ska arbetet med flerspråkigheten utvecklas med fokus på att det skall bli en naturlig del av undervisningen.

Skolframgång som norm – utvecklingsplan för positiva och höga förväntningar på alla elever ska tas fram Beskrivning:

Varje elev har enligt läroplanen rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Forskning har visat att höga förväntningar är en av flera viktiga aspekter för framgångsrik undervisning och att relationen mellan lärare och elever på flera sätt är en viktig förutsättning. Att påminna om vikten av ett inkluderande förhållningssätt och positiva, höga förväntningar bland eleverna har bedömts vara en viktig insats för att bibehålla en undervisningskultur som leder till framgång för eleverna.

Kvalitetssäkring av underlag ska genomföras Beskrivning:

(12)

För att kvalitetssäkra underlag krävs ett löpande underhållsarbete när det gäller registerdata som ligger till grund för statistik och analyser på olika nivåer inom organisationen. Det pågående arbetet med att effektivisera och

tillgängliggöra verksamhetsdata har understrukit ett behov av att säkerställa en gemensam hantering i olika

verksamhetssystem. I den moderna organisationen förutsätts verksamhetsdata finnas tillgänglig för beslutsfattare vid behov för att stödja analyser och resonemang vilket ställer krav på standardiserade arbetsmetoder. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att se till att formerna innebär tillgång till god statistik över tid inom olika för verksamheten relevanta områden. Kvalitetssäkringen ska omfatta en bred genomgång av viktig verksamhetsstatistik kring arbetsmiljö, kompetensförsörjning, närvaro och olika resultatuppgifter i verksamheten.

Mål 2: Invånare i alla livsskeden upplever en ljus och trygg framtid Utemiljöerna inom förskolan ska fortsätta utvecklas

Beskrivning:

Förskolan i Nynäshamn strävar mot att även förskolornas miljöer - ute som inne - ska stödja ett projekterande förhållningssätt. Miljön ska stödja utgångspunkten om det kompetenta barnet genom att vara tillgängligt och på placerat på barnets nivå. Materialet ska vara ostrukturerat- och återbruksmaterial som inte styr i någon speciell riktning till skillnad från färdiga leksaker. Miljöerna ska vara välkomnande, både när det gäller estetiken och tillgängligheten av materialet. Ett basmiljödokument har tagits fram för att ge en gemensam grund för utformningen av miljöerna men det finns fortfarande ett behov av att utveckla flera gårdar i linje med de pedagogiska

utgångspunkterna. Insatser ska därför genomföras för att säkerställa detta syfte.

Gemensamt kompetenslyft kring digitala verktyg i grundskolan och grundsärskolan ska genomföras Beskrivning:

Utbildningen inom Nynäshamn har erfarit en snabb utveckling inom digitalisering på bredden inom verksamheterna.

Flera insatser har genomförts för att lyfta den digitala basmiljön där investeringar i datorer, nätverk och annan infrastruktur för digitalisering har genomförts. En lärplattform har också införskaffats för att utgöra en gemensam bas för undervisning och kommunikation.

Ett behov av att säkerställa en likvärdighet i arbetssätt och att digitaliseringens fördelar realiseras inom alla verksamheter har nu identifierats. För att säkerställa en digital baskunskap planeras utbildningsinsatser under läsår 2021/2022 för medarbetare i årskurs 7-9, gymnasiet och Campus Nynäshamn. Denna insats ska därefter kompletteras med att samma basutbildning ges till medarbetare i övriga årskurser i grundskolan och grundsärskolan.

Kulturskolans roll i att bidra till en attraktiv lärmiljö i kommunens skolor ska utvecklas Beskrivning:

Skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande finns angivna i skollagen samt läroplaner och kursplaner.

Det handlar både om att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud men även om att använda estetiska uttryckssätt och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Samverkan mellan kulturskola och grundskola kan omfatta saker som att kombinera tjänster eller arbeta i olika typer av samarbeten där kulturskolans personal kan använda sin expertis för att stödja skolans uppdrag i de delar där det är gynnsamt.

Kulturskolan bedöms kunna vara en positiv kraft för skolans lärmiljö och bidra till en motivation till inlärning bland eleverna. För att kunna göra detta på ett för bägge parter gynnsamt sätt behöver arbetsformer utvecklas mellan kulturskola och kommunens skolor där det tydliggörs vilka uppdrag och vilka förutsättningar som krävs för att utveckling av attraktivitet och lärmiljö kan ske. Syftet är att beskriva vilka insatser som kan göras, vilka effekter de kan förväntas leda till och vilka förutsättningar som behöver vara för handen för att ett fördjupat samarbete ska komma till stånd.

Handlingsplanen Främjande förebyggande förskola ska implementeras

Beskrivning:

Antalet barn med fysisk funktionsnedsättning och andra dokumenterade svårigheter har ökat i förskolan i Nynäshamn.

Förskolan har nu tillsamman med avdelningen stöd och utveckling tagit fram en barnhälsoplan med fokus på främjande och förebyggande, Främjande och förebyggande förskola. Planen beskriver hur verksamheten ska inriktas

(13)

för att skapa goda förutsättningar för barnens välmående och utveckling. Planen ska implementeras under kommande läsår.

Nynäshamnsmodellen ska etableras tillsammans med socialförvaltningen

Beskrivning:

Under 2021 har fokus varit på samverkan mellan de frågor där socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Efter diskussioner i gemensamma arbetsutskott mellan nämnderna har ett arbete för ökad samverkan kring barn och unga sjösatts under rubriken Nynäshamnsmodellen. Modellen beskriver hur socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kan samverka inom sina respektive uppdrag för att förebygga skolfrånvaro och ohälsa bland kommunens barn och elever.

Skolans kunskaper i att hitta fungerande strategier för att stötta elevers lärande ska utvecklas Beskrivning:

Sedan en tid har arbete pågått inom den centrala elevhälsan med att utveckla metoderna för att möta elever i behov av stöd. Utgångspunkten för arbetet är att söka förklaringar till barnets beteende i balansen mellan nödvändiga färdigheter och situationens kravnivå. Detta öppnar för att tillsammans hitta fungerande lösningar och strategier snarare än att placera förklaringen hos den enskilda eleven och dennes motivation eller förutsättningar. Under 2022 ska förvaltningen tillsammans med samtliga verksamheter inom grundskolan implementera metoder för att lyfta sin förmåga att möta elever i behov av stöd. En av metoderna som kommer att införas inom hela grundskolan är CPS, samarbetsbaserade och proaktiva lösningar. En utvecklingsinsats för utformandet av åtgärdsprogram ska också genomföras.

Mål 3: Kommunens verksamheter håller god kvalitet och god ekonomisk hushållning Modell för en hållbar skolorganisation ska beskrivas

Beskrivning:

Sedan en tid har frågeställningar om hur en skolorganisation ska vara utformad för att ge goda förutsättningar till att möta de kvalitetskrav som ställs på en skolenhet samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna är stabila. Även frågan om verksamhetslokalernas utformning och placering i kommunen är en viktig förutsättningsfråga i en kommun av Nynäshamns demografi och geografiska utsträckning.

Förvaltningen har i verksamhetsplanen för år 2021 uppdraget att följa upp basersättningen inom grundskolan för att säkerställa att ersättningsmodellen stämmer överens med den nya timplanen. Arbetet väntas leda till en utvecklad förståelse av vilka organisatoriska förutsättningar som behöver föreligga för att god ekonomisk bärkraft ska kunna uppnås på enhetsnivå. Sammantaget kan insatserna leda till att en beskrivning av en skolorganisation som ger goda förutsättningar i form av ekonomisk, organisatorisk och pedagogisk hållbarhet göras. En rapport till nämnden ska beskriva grundläggande utgångspunkter för skolorganisationen.

Mål 4: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare och klarar kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningsplanen ska etableras som ett långsiktigt arbetssätt

Beskrivning:

Under innevarande år arbetas för första gången med förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Syftet är att beskriva insatser som behövs för att stärka arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare som klarar kompetensförsörjningen i en situation där det råder brist inom flera yrkesgrupper som är viktiga för förvaltningen, inte minst inom lärarkåren.

Planen är framtagen med utgångspunkt i kommunens övergripande kompetensförsörjningsplan och hämtar inspiration från SKR:s underlag för arbete inom området.

Det senaste kollektivavtalet för lärare, HÖK21, innehåller krav om att ta fram en partsgemensam plan för området strategisk kompetensförsörjning som hanterar områdena arbetstid,

(14)

arbetsmiljö, arbetsorganisation och lönebildning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Beslutet innebär att arbetet behöver ses över för att säkerställa att kommunen som arbetsgivare möter de krav som finns kring strategisk kompetensförsörjning.

Kompensatorisk Undervisning för Lärande och Forskning – en utvecklad form för samverkan mellan grundskolan och högre utbildning ska etableras

Beskrivning:

Ett samarbete med KTH har inletts där praktiknära forskning kommer att bedrivas inom matematik och naturvetenskap för lärare. På sikt väntas satsningen också innefatta skolledare. Insatsen går under namnet

Kompensatorisk Undervisning för Lärande och Forskning och innebär att tillsammans utveckla, testa och utvärdera en samverkansmodell kopplat till examensarbeten och verksamhetsförlagd utbildning på lärarutbildningen inom Civilingenjör- och Lärarprogrammet på KTH.

Erbjudande för kompetensutveckling inom verksamheterna ska förstärkas – utbildningserbjudanden efter behov med olika inriktning

Beskrivning:

En viktig aspekt av kompetensförsörjningen rör kontinuerlig kompetensutveckling som är anpassad både till sitt innehåll och i tid till de behov som finns bland medarbetarna. I den fastställda kompetensförsörjningsplanen beskrivs ett behov av att utveckla infrastrukturen för att tillhandahålla utbildningar genom att förbättra möjligheterna att ta del av ett utbildningsutbud digitalt. Därtill behöver utbudet av kompetensutveckling beskrivas över tid där både insatser av obligatorisk och frivillig karaktär kan återfinnas. Förvaltningen ska ta fram ett erbjudande kring

kompetensutveckling som över tid svarar mot efterfrågan som finns bland medarbetarna och samordna insatsen med kompetensförsörjningsplanen.

Förvaltningens rapportering av det systematiska arbetsmiljöarbetet till nämnden ska utvecklas Beskrivning:

Under de senaste två åren har nya frågeställningar kring arbetsmiljö vunnit ytterligare aktualitet till följd av den pågående pandemi som har plågat världen. Omständigheterna har inneburit genomförande av genomgripande förändringar av arbetsmiljön som troligen har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för arbetsmiljön – såväl fysiskt som socialt och organisatoriskt. Utöver ansvaret för att säkerställa en fungerande arbetsmiljö för medarbetarna kan konstateras att arbetsmiljön har effekter på kommunens attraktivitet som arbetsgivare, ekonomi och

verksamhetsresultat.

Under hösten ska en medarbetarundersökning genomföras som ett led i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete.

Insatsen innebär att viktiga underlag tas fram som beskriver upplevelserna av arbete i kommunen på enhetsnivå, avdelningsnivå och förvaltningsnivå. Arbete med underlaget ska ske för att analysera och aggregera viktiga insatser inom arbetsmiljöområdet. I den situation som kommunen befinner sig i finns det särskild anledning att utveckla det underlag som nämnden får del av för att kunna ta sitt arbetsgivaransvar.

Verksamheten Insikten ska fortsätta utvecklas Beskrivning:

Under 2021 har förvaltningen har haft uppdraget att utveckla verksamheten vid Insikten till att bli en intern

kompetensförsörjningsresurs inom förskolan. Verksamheten har invigts och arbetet har kommit igång men insatserna har hämmats av de restriktioner som har funnits under den pågående pandemin. Insatser för att etablera arbetssätt behöver därför fortsätta även under 2022.

Systematiken för uppföljning av legitimation och behörighet bland lärarna ska utvecklas

Beskrivning:

(15)

Nynäshamns kommun har en lägre andel lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett ämne samt lärare i grundskolan med specialpedagogisk högskoleexamen jämfört med Stockholms län och riket enligt offentlig statistik. I förvaltningens kompetensförsörjningsplan beskrivs ett arbetssätt där rekryteringsprocessen kvalitetssäkras och en systematisk uppföljning av rekrytering görs för att öka behörigheten och kartlägga vilka verksamheter som har behov av ökat stöd i rekrytering.

Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört internkontrollinsatser för att säkerställa att regelverket kring legitimerade lärare följs. I samband med kontrollerna har ett behov identifierats av att utveckla en tydligare systematik för arbetet – såväl för att skapa en tydlighet kring hur läget ser ut som för insatserna för att öka andelen legitimerade och behöriga lärare.

Mål 5: Kommunen lever upp till fastställda miljö- och klimatmål för en hållbar utveckling Projektet Hållbar utveckling i Nynäshamn ska bidra till en klimatsmart kost

Beskrivning:

Kostverksamheten spelar en viktig roll i att minska klimatpåverkan av kommunens verksamheter. Ett särskilt projekt, hållbar utveckling i Nynäshamn, har initierats kommungemensamt där flera verksamheter samverkar med det lokala näringslivet för att förkorta distributionsvägar för mat, stärka det lokala näringslivet och bidra till att lokalt hållbart kretslopp. Insatsen bedrivs med stöd av EU-medel. Ur ett miljö- och klimatperspektiv finns en potential att både minska utsläpp vid transporter och möjligen också att möjliggöra ekologiska inköp i högre utsträckning. Insatsen kan på sikt innebära att ställningstaganden behöver göras kring hur matrelaterade inköp ska organiseras i Nynäshamn för att möjliggöra beskrivna miljövinster.

Återbrukscenter ska fortsätta etableras under året

Beskrivning:

En del i förskolans ställningstagande kring lärmiljöer är att det material som används i verksamheterna ska vara ostrukturerat- och återbruksmaterial. Syftet med att använda denna typ av material är att utveckla och stimulera barnens kreativitet samt att ta vara på material som annars skulle ha ansetts förbrukat. Under hösten 2020 öppnades ett återbrukscenter vid det pedagogiska centrumet Insikten. Till återbrukscentret ska förskolepedagoger bjudas in för att inspireras kring hur man kan bygga lärmiljöer och skapa undervisningsinnehåll med hjälp av återbruksmaterial.

Till följd av de svårigheter som pandemin har inneburit finns behov av att fortsätta arbetet med att etablera insatserna kring återbrukscentret. Centret har en viktig roll i att sprida kunskap kring miljö- och klimatfrågor till barnen i förskolan och bidrar på så vis till ökad måluppfyllelse för miljö- och klimatmålen.

Barn- och utbildningsnämnden har sedan en tid använt en metod som innebär att motivtexter formuleras där det beskrivs hur nämnden ser på hur målet kan påverkas och vilken roll målet har för den övergripande måluppfyllelsen. I Bilaga Motivtexter för verksamhetsmål återfinns denna beskrivning.

(16)

Organisation

Barn- och utbildningsförvaltningen leder, administrerar och genomför på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden den utbildningsverksamhet som bedrivs av kommunen inom för- och grundskolan inklusive den myndighetsutövning som detta innebär. Förvaltningen organiseras enligt följande:

• Förvaltningschefen: Leder verksamheten och bildar tillsammans med avdelningscheferna förvaltningens ledningsgrupp.

• Avdelning förskola: Förskola och pedagogisk omsorg.

• Avdelning grundskola: Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, naturskolan.

• Kulturskolan

• Kostenheten

• Förvaltningsstaben: Central förvaltning och administration.

• Avdelning stöd och utveckling: Centrala stöd och utvecklingsfunktioner så som specialpedagoger inom förskola, skolpsykologer, skolläkare, samordnande skolsköterska, enheten för närvarostöd, kurator vid ungdomsmottagningen.

Medarbetare

Antalet anställda ökade under 2021, framför allt inom förskolan till följd av en ökning av barnantalet inom förskolan vilket medfört krav på utökad bemanning. Vidare låg sjukfrånvaron för samtliga medarbetare under 2021 på en förhöjd nivå relativt nämndmålen, till viss del beroende på de rådande rekommendationerna under coronapandemin. I och med kopplingen till pandemin är det möjligt att sjukfrånvaron kommer att förändras i takt med att restriktioner lättar.

Enligt Skolverkets prognos väntas framöver ett stort antal behöriga lärare och förskollärare saknas i hela landet och rekryteringsbehovet beräknas vara som störst de närmaste åren.

(17)

Lärare och förskollärare utgör en stor del av förvaltningens medarbetare och arbetet med kompetensförsörjning är mycket viktigt. Här utgör förvaltningens handlingsplan en central del i det strategiska arbetet med att säkerställa rätt kompetens och ökad måluppfyllelse.

Handlingsplanen inkluderar kompetensförsörjning för samtliga befattningar inom förvaltningen, den plan för kompetensförsörjning som är under utarbetande kommer att vara en viktig utgångspunkt för den strategiska planeringen på området under perioden 2022–2025.Det finns också ett behov av att kompetensförsörjningsinsatserna harmoniseras med de insatser som har pekats ut inom lärarnas kollektivavtal.

Analys av den medarbetarundersökning som har genomförts under hösten 2021 pågår för närvarande i verksamheterna. I början av 2022 kommer en samlad analys av förvaltningens behov att presenteras för barn- och utbildningsnämnden.

Internbudget

Nämndbidrag

Nämndbidrag (mnkr) År 2021 Förändring 2022 År 2022

Barn- och

utbildningsnämnden 686,0 38,1 724,1

Näringslivs- och

arbetsmarknadsnämnden -137,2 -8,5 -145,7

Barn-och

utbildningsnämnden exkl.

Näringslivs- och

arbetsmarknadsnämnden

548,8 29,6 578,4

Kommunfullmäktige har fastställt Mål- och budget 2022 för Nynäshamns kommun. Barn- och utbildningsnämnden har i fördelningen erhållit ett kommunbidrag på 724,1 miljoner kronor. Av dessa ska 145,7 miljoner kronor avgå till Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden. Kvar blir då ett justerat nämndbidrag på 578,4 miljoner kronor.

Barn- och utbildningsnämnden erhåller i nämndbidraget en kompensation för ökade

personalkostnader och platsköpskostnader på 2,2 procent, hyresökningar kompenseras med 2,0 procent och övriga driftskostnader kompenseras med 1,7 procent. Volymkompensationen uppgår till totalt 18,6 miljoner kronor så volymkompensation till vuxenutbildning avräknats.

Utöver det ersätts kapitalkostnader med 2,1 miljoner kronor och generellt statsbidrag kompenseras med 0,8 miljoner kronor.

Driftsbudget

Nämndbidrag per verksamhetsområde

(mnkr) År 2021 Förändring 2022 År 2022

Förvaltningschef 7,2 5,1 12,3

Förvaltningsstab 46,1 4,2 50,3

(18)

Stöd och utveckling 10,7 -0,8 9,9

Kosten 34,5 -3,4 31,0

Förskola 166,6 8,7 175,3

Grundskola 264,5 16,6 281,1

Grundsärskola 11,7 -1,2 10,4

Kulturskola 7,5 0,4 8,0

Summa nämnden 548,8 29,5 578,4

Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till internbudget och

investeringsbudget för barn- och utbildningsnämnden 2022. Budgeten har sammanställts av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning i samarbete med Barn- och

utbildningsförvaltningen.

Utöver uppräkning enligt Mål- och budget 2022 sker också följande tillskott på verksamhetsområdena.

Förvaltningschefens nämndbidrag utökas dels på grund av att semesterlöneskulden budgeteras motsvarande 1,5 miljoner samt dels att volymbufferten motsvarande 3,4 miljoner kronor är placerad på ansvaret. Bidragen från Migrationsverket beräknas minska vilket både beror på att undervisningen i Svenska för invandrare (SFI) omorganiseras till Näringslivs- och

arbetsmarknadsnämnden. samt att färre nyanlända elever förväntas komma till kommunen.

Förvaltningsstaben erhåller nämndbidrag för tillkommande kapitalkostnader för digitala verktyg samt en budget före upphandling av elevhanteringssystem. Budgetmedel för

hyresgästanpassningar av lokalerna tillförs förvaltningsstaben motsvarande 0,9 miljoner kronor.

Kapitalkostnaderna ökar till följd av investeringar i IT, renovering av befintliga lokaler, nya förskolelokaler som medför investeringar i inventarier och förskolegårdar. Förvaltningen konstaterar en ny nivå på driftskostnaderna (kapitalkostnaderna). Det tillskott som tillförts möjliggör att nämnden genomför de investeringar som är planerade.

Justeringar sker på verksamhetsområdena, då delar av nämndbidraget för exempelvis kosten flyttar till Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden. Även förändring i barn- och elevvolym påverkar verksamhetsområdenas nämndbidrag.

Basersättningarna räknas upp med 2,0 procent. Lokalerna inklusive städkostnader ersätts i sin helhet via lokalersättningen, där full kompensation sker.

Strukturtillägget inom grundskola kvarstår på en nivå om 8,5 miljoner kronor och fördelas till verksamheterna enligt tidigare beslutad modell som redovisas i bilaga resursfördelning.

(19)

Budget per verksamhetsområde (mnkr)

Intäkter år 2022 (Bidrag och övriga intäkter)

Kostnader år 2022 (personal och drift)

Budget netto år 2022

Förvaltningschef 13,3 -13,3 0

Förvaltningsstab 52,3 -52,3 0

Stöd och utveckling 10,1 -10,1 0

Kosten 46,0 -46,0 0

Förskola 205,8 -205,8 0

Grundskola 321,6 -321,6 0

Grundsärskola 13,7 -13,7 0

Kulturskola 8,8 -8,8 0

Summa nämnden 671,6 -671,6 0

Barn- och utbildningsnämnden planerar för 1 620 barn inom förskola och pedagogisk omsorg.

Befolkningsprognosen för ettårsklasserna 1-5 år är på 1 803 barn, när det har justerats med servicegraden inom förskola på 94 procent bedöms 1 695 barn finnas i förskola eller pedagogisk omsorg den 31 december 2022. Det saknas således budget för 75 barn.

Inom grundskola och grundsärskola planeras för 3 455 elever. Befolkningsprognosen för ettårsklasserna 6-15 år är på 3 578 elever. Det innebär att 125 elever är obudgeterade.

I volymbufferten finns budgetmedel på 3,4 miljoner. Det motsvarar 31 elever i kategorin F-2, 25 elever i kategorin 3-5 och 22 elever i kategorin 6-9. Totalt motsvarar det 77 elever vilket ger en obudgeterad elevvolym på 46 elever och 75 barn.

Tillskottet i Mål- och budget 2022 har inte medgivit möjlighet att fullgöra budget för hela befolkningsprognosen. Det ska samtidigt tillfogas att befolkningsprognosen för 2022 visar på ett utgångsvärde per den 31 december 2022 vilket inte ska förväxlas med ett medelvärde över året. Det finns med andra ord skäl att tro att den faktiska differensen under året kommer vara något lägre än den teoretiskt framräknade.

Inom fritidshemmen är 1 301 elever budgeterade för 2022.

Taxor och avgifter

Barnomsorgsavgifterna regleras av Skolverkets förordning för maxtaxa. Då kommunen tillämpar maxtaxa erhålls ett statsbidrag från Skolverket beräknat till 5,9 mnkr för 2022.

Barnomsorgsavgifterna för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem beräknas uppgå till 24,2 mnkr. Av dessa tillfaller 15,9 mnkr skolchefen för förskolan och 8,3 mnkr skolchefen för

grundskola. En minskning på 0,6 mnkr är beräknad, som baseras på både ett lägre utfall för barnomsorgsavgifter 2021 samt en lägre volymprognos för elever i fritidshem för 2022.

Förvaltningen anser även till år 2022 att en höjning av terminsavgiften för Kulturskolan är

(20)

Investeringsplan

Investeringsbudget 2022-2025

(mnkr) 2022 2023 2024 2025

Förvaltningschef 0,2 0,4 0,4

Förvaltningsstab 2,5 2,2 1,5 2,0

Kosten 0,3 0,3 0,3 0,3

Förskola 1,7 2,4 4,0 2,5

Grundskola 3,0 3,7 3,4 3,4

Grundsärskola 0,2 0,2 0,2 0,2

Kulturskola 0,2 0,2 0,2 0,2

Summa nämnden 8,0 9,0 10,0 9,0

Barn- och utbildningsnämnden disponerar totalt 8,0 mnkr i investeringsbudget enligt Mål- och budget 2022. Budgeten är avsedd att täcka utgifter för IT, möblemang och lärverktyg.

Investeringar som avser ombyggnad i verksamhetslokaler, nybyggnad och dylikt ingår inte i nämndens investeringsbudget.

Internräntan som är del av kapitalkostnaden sänks till 2022, från 1,25 procent till 1,0 procent.

Investeringsbudgeten medger ett utrymme för utgifter kopplade till en investering. När inköpet är genomfört och investeringen komplett påbörjas avskrivning av investeringen, som baseras på investeringens förväntade livslängd. Till avskrivningen debiteras också en internränta.

Tillsammans är avskrivningen och internräntedebiteringen, kapitalkostnaden. Det är

kapitalkostnaden som i sin tur belastar driftsbudgeten, det vill säga nämndens resultaträkning.

När nämnden genomför investeringar är det av yttersta vikt att det finns ett driftsutrymme för att kunna bära kapitalkostnaden för en investering. Således kommer driftsbudgeten att påverkas flera år efter att en investering är genomförd.

Ovanstående investeringsbudget utgår från den 10 -åriga investeringsplan som barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram. År 2022 och 2024 räcker budgetmedlen, medan år 2023 saknas 2,0 miljoner kronor och 2025 saknas 4,0 miljoner kronor. Denna avsaknad seglas inte i tabellen ovan utan ovanstående tabell utgår från den beslutade investeringsramen.

Upphandling

Behov Uppskattad volym eller

kostnad per år Kommentar

Lärplattform för pedagogiskt arbete

samt kommunikation Uppskattningsvis 300 tkr årlig kostnad Upphandling av lärplattform inleds under året

Barn- och elevadministrativt system Upphandlingsförberedelser pågår, kostnadsbilden oklar Upphandling slutförs under våren, införandeprojekt tar därefter vid.

(21)

Datorer – lärare

Behov om ungefär 350 enheter finns baserad på historisk inriktning, inriktningen behöver förtydligas och tidplanen för upphandlingen är oklar.

Tidplanen för upphandlingen behöver övervägas.

I ovanstående tabell listas upphandlingar som är aktuella vid förvaltningen under år 2022.

Listan kan komma att kompletteras med nya behov.

Plan för intern kontroll

Intern kontroll bidrar till att verksamheten når sina mål, att informationen och rapporteringen om verksamheten och dess ekonomi är tillförlitlig och att verksamheten efterlever lagar och regler m.m. En bra intern kontroll förebygger, upptäcker och åtgärdar fel och brister som hindrar att organisationen kan nå mål på ett säkert och effektivt sätt. Kravet på intern kontroll har sin grund i kommunallagen (2017:725). Här nedan följer nämndens plan för kommande års intern kontroll.

Område Rutin Kontrollmoment Kontroll-

ansvarig Kontrollmetod

inkl. omfattning Rapport sker till

Tidpunkt för rapport

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitets- rapporter enligt skollagen

1. Inom samtliga skolformer finns plan för hur det löpande arbetet och arbetet med måluppfyllelsen följs upp.

2. Enheterna följer de avdelningsgemensamma formerna för det systematiska kvalitetsarbetet.

3. Analysen i respektive avdelnings

kvalitetsrapport utgör grund för

utvecklingsarbete inom avdelningen.

Avdelnings- chef förvaltnings- stab

Förskola och grundskola har ett årshjul/plan för kvalitetsdialoger och dess innehåll.

Stickprov och granskning av minst 2 enhetsrapporter inom grundskolan.

Närvaro vid minst 2 kvalitetsdialoger inom förskolan.

Granskning av hur avdelningarnas kvalitetsrapporter svarar mot de av VP fastställda aktiviteter.

Barn- och

utbildningsnämnden September (T2)

Arbetsmiljö Efterlevnad av rutiner inom området

1. Kommungemensamma riktlinjer för

arbetsmiljöronder efterlevs.

2. Handlingsplaner med anledning av medarbetar- undersökningen upprättas.

3. Granskning av antalet skyddsombud fördelade på enheterna.

Skolchefer och avdelningschefer

Arbetsmiljöronder genomförs i varje verksamhet.

Alla avdelningschefer gör kontroller inom sina verksamheter (totalurval).

Barn- och

utbildningsnämnden

Februari (T3)

(22)

Barn och elevers utveckling mot målen avseende

grundskolan (extra anpassningar och särskilt stöd)

Dokumentation enligt rutiner

Kvalitetssäkring av process i Vklass:

1. Lärarna dokumenterar extra anpassningar som görs för elever i Vklass.

2. Verksamheterna använder formulär och mallar i Vklass för utredning om särskilt stöd.

3. Verksamheterna upprättar

åtgärdsprogram i Vklass.

Avdelnings- chef stöd och utveckling

Stickprov på extra anpassningar, utredningar och åtgärdsprogram från samtliga

rektorsområden (minst två fall per RO granskas).

Barn- och

utbildningsnämnden Maj (T1)

Skolpliktsbevakning Uppföljning av placeringar

1. Månadsvis kontroll av att elever som är folkbokförda i Nynäshamns kommun har en aktuell placering genomförs.

2. Skolorna har en rutin för att eftersöka elever som saknar aktuell placering.

Avstämning med

skoladministratörer. Barn- och

Delegationsbeslut

Efterlevnad av delegations- ordningens bestämmelser

1. Delegationsbeslut fattas enligt delegationsordning.

2. Delegationsbesluten dokumenteras korrekt.

3. Delegationsbeslut som ska anmälas till nämnden rapporteras.

Kontroll av delegationsbeslut (kan vara inom ett specifikt område eller vissa punkter i delegationsordningen) som redovisats för nämnden jämfört med fattade delegationsbeslut.

Barn- och

Diarieföring Efterlevnad av rutiner

1. Rutiner för diarieföring följs i alla verksamheter.

2. Sekretessdokument som finns registrerade i 360 återfinns även i elevakten och vice versa.

3. Åtgärdsprogram som upprättas i Vklass registreras i 360.

Huvud- registrator BUF

Stickprov (20) Huvudregistrator kontrollerar verksamheternas registratur. Annan registrator kontrollerar Huvudregistratorns registratur.

Avdelningschef

förvaltningsstab Maj (T1)

Kvalitetssäkra processer för uppföljning av särskole- verksamheten

Kvalitets- rapporter enligt skollagen

1. Gemensamma kriterier används för att avgöra kvaliteten i

verksamheterna.

2. Det finns rutiner för att sammanställa

särskoleverksamhetens

Införliva särskolan i den regelrätta kvalitetsuppföljningen i Hypergene enligt grundskolans modell.

Genomgång av kvalitetsrapporter på avdelningsnivå inom vilka uppföljning av

Barn- och

(23)

resultat på

huvudmannanivå. särskoleverksamheten

beskrivs övergripande.

Personuppgifts- behandling

Upprättande av korrekt dokumentation

1. Registerförteckningar upprättas för de personuppgifter som behandlas

2. PUB-avtal finns för de system som behandlar personuppgifter.

Avstämning med avdelningschefer och administrativa chefer utifrån de uppgifter som finns

registrerade i 360.

Barn- och

Ekonomisk uppföljning

Löpande uppföljning av ekonomi genomförs

1. Månatlig uppföljning av det ekonomiska läget i verksamheterna genomförs.

2. Vid behov planeras åtgärder för budget i balans. Åtgärderna följs upp vid nästkommande avstämning.

Uppföljning tillsammans med controller vad gäller det ekonomiska läget i verksamheterna.

Barn- och

Kompetensförsörjning Avslutnings- samtal genomförs

Avslutningssamtal med medarbetare som slutar genomförs.

Kontroll av att avslutningssamtal har genomförts med medarbetare som slutat.

Barn- och

utbildningsnämnden

Februari (T3)

Kompetensförsörjning Utlysning av tjänster följer skollagens krav

Tjänster tillsatta av personal enligt Skollagen 2 kap. 18 § utlyses i enlighet med paragrafens 2:a stycke.

Antal tjänster tillsatta av obehöriga lärare vid respektive enhet jämförs med antal tjänster som utlysts av enheten i samband med läsårsstart.

Barn- och

En övergripande risk- och konsekvensanalys har genomförts på de olika målområdena i verksamhetsplanen 2022. Riskanalysen utgör underlaget för upprättandet av den interna kontrollplanen. Analysen ska identifiera risker eller felkällor, sannolikheten att de inträffar samt en bedömning av konsekvenserna. Granskningsområden väljs sedan ut med utgångspunkt från genomförd riskanalys. De områden, där en tydlig uppföljning i verksamhetsplanen kopplat till indikatorer eller indikatorsområden redan finns, har inte tagits med i internkontrollplanen.

Vidare har tidigare internkontrollplan, och resultatet av de genomföra kontrollpunkterna

analyserats. De områden där brister upptäckts vid kontrollen och åtgärder satts in kommer även att tas med i internkontrollplanen för 2022 i syfte att följa upp insatserna. Områden där inga brister upptäckts kommer inte tas med i internkontrollplanen 2022.

Förvaltningschef ansvarar för rapportering till nämnden avseende granskning, åtgärdsplan samt vilka förbättringsåtgärder som genomförts, tidpunkt för återrapportering av respektive

kontrollpunkt framgår av internkontrollplanen.

(24)

Verksamhet år 2023-2026

Framtida förutsättningar för hög måluppfyllnad och budgethållning

Nämndens bedömning utifrån nuvarande nivå på barn- och elevpengen är att det på sikt kommer att krävas en organisatorisk omställning inom utbildningsorganisationen mot ett färre antal större enheter, detta gäller såväl inom förskola som grundskola.

Inom förskoleområdet behöver nämnden på sikt ta ställning till vilken servicenivå kommunen ska erbjuda. Om nämnden behöver göra fortsatta besparingar kan dessa ske genom

omprioriteringar av resurser från verksamheter och service som erbjuds idag men som kommuner inte har ett lagstadgat ansvar att bedriva och tillhandahålla. Detta för att undvika nedskärningar i verksamheter som omfattar nämndens kärnuppdrag.

Det finns signaler om etablering av fristående verksamheter i kommunen. Sådana etableringar innebär utmaningar för kommunen, inte minst i ekonomiskt hänseende. Fristående

verksamheter gör att kommunen måste ha en beredskap för eventuella konkurser, eftersom det kommunen som garanterar elevens utbildning. Även inom förskolan finns samma utmaning även om det under senare år har varit brist på plats som har kännetecknat situationen. Ytterst är denna beredskap en kostnadsfråga.

Brist på ändamålsenliga lokaler och trångboddhet förekommer inom grundskolan, där

exempelvis eleverna från Humlegårdsskolan och Lilla Gröndal flyttats in i Gröndalsskolan redan under våren 2020. Detta bör avhjälpas när lilla Gröndal återuppbyggts under 2022.

Planläggning pågår även i Ösmo för skola som ska ersätta Vanstaskolan, en skola som beräknas vara klar 2027.

Förvaltningens prognos indikerar en fortsatt brist på förskoleplatser under 2022 och att det kan bli utmanande att upprätthålla platsgarantin. I centrala Nynäshamn har Kullsta förskola

evakuerats till Backlura förskola på grund av renovering. När förskolan flyttar tillbaka 2022 bör Backlura kunna tas i bruk som permanent förskola. Under 2021 har en ny förskola startats i privat regi med en planerad kapacitet på sex avdelningar. Av analysen i lokalförsörjningsplanen 2021–2029 framgår att detta sammanlagt bör klara av det ökade behovet i tätorten.

Projektering för ny förskola på Humlans tomt beräknas starta under 2022 och en förskola kan stå klar 2024. Om det projektet genomförs kan kommunen enligt nuvarande prognosunderlag stå med en överkapacitet av förskolelokaler.

Under 2022 kommer två nya avdelningar etableras på Hallängens förskola vilket tillfälligt bör lösa platssituationen i Ösmo. Detta är en temporär lösning fram till att ny förskola finns på plats. Det planläggs för två nya förskolor i Ösmo varav den första beräknas vara klar för

inflyttning 2024. I Sunnerby byggs en ny förskola vilken är klar under 2022 och det planeras för en ny förskola och skola i området Källberga.

Kommande lagförslag

Barn- och utbildningsnämnden har identifierat ett antal kommande lagförslag och

regelförändringar som med stor sannolikhet kan komma att påverka nämndens verksamheter.

Undantag från kravet på legitimation upphör. Kortfattat innebär det att undantaget från kravet på lärarlegitimation för lärare som anställdes före den 1 juli 2011 tas bort. Undantaget gäller dock fortfarande för speciallärare utan lärarexamen under vissa förutsättningar. Upphörandet