Författare (År) Land Sökmatris Information Kvalitet SBU
Babaei och Taleghani (2019)
Iran
#10
Titel: Compassionate Care Challenges and Barriers in Clinical Nurses: A Qualitative Study
Syfte: Att utforska sjuksköterskors kontextuella utmaningar och barriärer för att utföra medkännande omsorg. Design: Etnografisk, multimetodisk studie.
Urval: Tio medicinska och kirurgiska avdelningar från två sjukhus. Bekvämlighetsurval. Deltagarna bestod av 40 sjuksköterskor
(32 kvinnor och 8 män) i olika rang, 16 patienter och 8 familjemedlemmar.
Datainsamling: Observationsstudier (20 dagar) och semikonstruerade djupintervjuer under 2014–2016. Datainsamlingen
fortsatte tills forskarna var övertygade om att inga fler nya idéer, begrepp och kategorier kunde utvinnas från data och datamättnad hade inträffat.
Analys: Corbin and Straus metod användes med den grundade teorin som utgångspunkt. Rigor uppnåddes.
Resultat: Studien ger en förståelser av de barriärer och utmaningar som finns för att utöva medkännande omvårdnad. För att
lösa detta behöver man ta bort befintliga hinder och förbättra de faciliteter som utövarna behöver. Uppmärksamheten bör läggas på de mänskliga dimensionerna, holistisk vård. Därför behöver sjuksköterskans arbetsbörda minskas och uppmärksamma dennes emotionella, fysiska och mentala behov. Den kulturella aspekten i samhället behöver beaktas då det kan hindra
sjuksköterskan att utföra medkännande omvårdnad. Sjuksköterskorna önskade även mera undervisning i patientcentrerad och medkännande omvårdnad.
Hög
Babaei, Taleghani och Kayvanara (2016)
Iran
#10
Titel: Compassionate behaviours of clinical nurses in Iran: an ethnographic study Syfte: Att utforska medkännande omvårdnad hos iranska sjuksköterskor Design: Etnografisk ansats.
Urval: Genom ett ändamålsenligt urval valdes 20 sjuksköterskor och 12 patienter från sex medicinska och fyra kirurgiska
avdelningar i Iran 2014–2015. De utvalda sjuksköterskorna hade minst en kandidatexamen och ansvarade för patientvård på avdelningarna med en arbetslivserfarenhet från 1 till 29 år. De utvalda patienterna hade ett examensbevis eller en
kandidatexamen.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Datainsamling: Observationer, semi-strukturerade intervjuer och fältanteckningar samlades in under 20 månader.
Observationsstudien pågick 12 månader, totalt 290 h. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med 20 Sjuksköterskor intervjuades och 12 patienter från medicinska och kirurgiska avdelningar.
Analys: Strauss och Corbin-metoden som baseras på en ständig jämförelse användes på ett grundad teoretiskt sätt. Rigor
validerades enligt Guba och Lincoln. Tidsintegrationstekniken användes för att säkerställa validiteten (3 ggr om dagen). Även giltigheten kontrollerades med medlems kontroll för trovärdighet för data och koder. Dessutom jämfördes några av koderna och kategorierna med deltagarnas kommentarer. Överförbarhet genomfördes genom intervjuer med olika deltagare.
Resultat: De viktigaste resultaten från denna studie hade fyra kulturella teman inklusive kärleksuttryck och medkänsla i form av
icke verbala emotionella beteenden, empati med andra, emotionellt stöd för patienter vid sängen, och ej vårdande beteende. Totalt innehöll den 13 delteman. Kärlek och medkänsla i behandlingen av patienter uttrycks vanligtvis i form av icke-verbalt beteende. Då beröring enligt islamisk tro endast är tillåtet för vård av patienter av samma kön. Den mest uppenbara vänligheten i iransk kultur är öppenhet och ett leende med ett aktivt lyssnande. Ett viktigt empatiskt och medkännande beteende som demonstreras av sjuksköterskor i denna studie var att dela patientens lidande och känslor. Kulturellt är medkänsligt beteende när det gäller känslomässigt stöd för patienten förknippat med att ha humor, läsa persisk poesi och ha muntlig kommunikation. Kulturellt är medkänsligt beteende när det gäller känslomässigt stöd för patienten förknippat med att ha humor, läsa persisk poesi och ha muntlig kommunikation. Alla deltagare betonade vikten av medkännande vård för patienter. De talade också om nackdelarna med att försumma medkänsla.
Horsburgh och Ross (2013)
Storbritannien
#10
Titel: Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses
Syfte: Att utforska nyexaminerade sjuksköterskor uppfattningar om medkännande omvårdnad och faktorer som underlättar och
förhindrar utförandet.
Design: Kvalitativ design.
Urval: Ändamålsenligt urval. Sjuksköterskor med mindre än ett års erfarenhet av yrket. Studiedeltagarna arbetade inom
akutsjukvård, vård av personer med kroniska sjukdomar, primärvård och vård av personer med multipla vårdbehov.
Datainsamling: Fokusgrupper och intervjuer. 7 st fokusgrupper hölls med totalt 42 deltagare.
Analys: Grundad teori. Data analyserades och grupperades efter koder, som sedan integrerades i teman och jämfördes med data
från föregående fokusgrupper. Denna konstanta jämförelse och analys ledde till utveckling av teman.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Resultat: fynden indikerar en motsättning mellan förmågan att agera och struktur, dvs den kontext vården bedrivs inom. En
stöttande arbetsmiljö möjliggör medkännande omvårdnad, även om individen ansvarar för sitt eget vårdgivande. Flera studiedeltagare lyfte att medkännande omvårdnad inte bara är viktig i relationen mellan sjuksköterska-patient, utan även sinsemellan kollegor. Några av studiedeltagarna upplevde att omvårdnad inte kan existera utan medkänsla.
Jakimowicz, Perry och Lewis (2018)
Australien
#5
Titel: Insights on compassion and patient-centred nursing in intensive care: A constructivist grounded theory Syfte: Att utforska patientcentrerad omvårdnad, medkännande tillfredsställelse och empatitrötthet från
intensivvårdssjuksköterskors perspektiv.
Design: en kvalitativ, konstruktivistisk grundad teori-studie med ansats att ta fram en teori.
Urval: Två intensivvårdsenheter för vuxna i Australien under 2016 med totalt 200 registrerade anställda sjuksköterskor. Av dessa
rekryterades 21 sjuksköterskor som skulle vara involverade i kritisk vård med minst sex månaders erfarenhet.
Datainsamling: Fördjupade intervjuer genomfördes med anteckningar och fältanteckningar.
Analys: Konstant jämförande analys användes för att analysera och jämföra data som samlats in inom och mellan intervjuer för
att bekräfta likheter och skillnader. Mjukvaran NVIVO 10 användes. Simultant under analysprocessen kontrollerades resultatets giltighet och rigorositet där fortsatt rekrytering gjordes tills datamättnad uppnåddes.
Resultat: Resultatet påvisar hur viktigt det är att uppnå balans i krav och support för att kunna utföra en medkännande
omvårdnad. Utifrån detta skapades en kärnkategori ”Förväntningar”. Denna är komplex och består av en form av ömsesidighet mellan sjuksköterskor, tillsynsorgan, enhetsledningsteam, kollegor, patienter och samhällens krav såväl som att ta hand om sig själv. Balansen av att uppnå förväntningarna och support att kunna uppnå dem är därför en kritisk faktor för att kunna utföra person-centrerad omvårdnad med medkänsla.
Hög
Jones et al. (2016)
Australien
#10
Titel: Delivering compassionate care in intensive care units: nurses’ perceptions of enablers and barriers
Syfte: Att identifiera faktorer australienska intensivvårdssjuksköterskor identifierade hjälpte eller hindrade dem från att vara
medkännande gentemot sina patienter och deras närstående.
Design: Kvalitativ ansats.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Urval: Intensivvårdssjuksköterskor från en intensivvårdsavdelning i Australien. Samtliga avdelningens anställda sjuksköterskor (n
= 191) deltog i en fortbildningsworkshop som utforskade medkännande omvårdnad, varav 171 gav samtycke till att medverka i studien.
Datainsamling: Data samlades in från sjuksköterskors upplevelser av medkänsla utifrån ett fortbildningsinitiativ (CPD: continuing
professional development). Under dessa CPD-workshops hölls diskussioner, och därefter ombads deltagarna reflektera över sin egen situation genom att identifiera faktorer de upplevde främjade eller hindrade deras egen förmåga att visa medkänsla. Deltagarna skrev dessa reflektioner på post-it-lappar, som utgjorde studiens data. Data från 171 sjuksköterskor användes i studien. Totalt insamlades 857 post-it-lappar varav 392 representerade hjälpande faktorer och 465 hindrande faktorer.
Analys: En tematisk analys genomfördes. Data kodades till teman, initialt utifrån frekvens. Allt eftersom studien fortlöpte (CDP-
initiativet pågick under 11 veckor) tillkom data som inkluderades i analysen. Samtliga data analyserades flertalet gånger. Analysen genomfördes av tre av studiens författare. Efter all data samlats in samlades samtliga studieförfattare för att diskutera och gemensamt säkerställa att analysen representerade data på ett korrekt sätt.
Resultat: Resultatet delades inte enbart upp i hjälpande och hindrande faktorer, utan även i kategorierna ”på arbetsplatsen” och
”utanför arbetsplatsen”. Inom kategorin ”på arbetsplatsen” identifierades två subkategorier: teamkultur och kontakt med patienter/anhöriga. Stöd från kollegor på arbetsplatsen visade sig vara en viktig hjälpfaktor då den lyftes av många
studiedeltagare. Brist på kollegors stöd identifierades därmed som en hindrande faktor. Liknande mönster sågs gällande ledning. Att skapa kontakt med patient och anhöriga ansågs en hjälpande faktor medan motsatsen, att inte få möjlighet till detta, betraktades som ett hinder. Inom kategorin ”utanför arbetsplatsen” identifierades två subkategorier:
kunskap/förståelse/erfarenhet och externa faktorer hemma/i det sociala livet. Nijboer och van der
Cingel (2019)
Nederländerna
#1
Titel: Compassion: Use it or lose it?: A study into the perceptions of novice nurses on compassion: A qualitative approach Syfte: Att utforska nyblivna, nederländska sjuksköterskors syn på medkänsla inom omvårdnad samt få inblick i deras strategier
för att bibehålla och utveckla medkännande omvårdnad.
Design: Explorativ, kvalitativ design.
Urval: Ändamålsenligt urval. Nederländska sjuksköterskor med 0-5 års erfarenhet av att arbeta som sjuksköterska inkluderades.
Totalt 14 studiedeltagare. Studiedeltagarnas arbetsplatser varierade; primärvård, geriatrik, sjukhusvård, neurologi samt intensivvård.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Datainsamling: explorativa, semistrukturerade intervjuer samt deskriptiva anteckningar om exempelvis studiedeltagaranas icke-
verbala beteende.
Analys: En tematisk analys genomfördes för att ge en riklig beskrivning av data. De två första intervjuerna kodades individuellt
och diskuterades därefter sinsemellan författarna för att säkerställa neutralitet i fynden. 93 öppna koder genererades, därefter organiserades och kategoriserades dessa koder i sammanlagt tolv kategorier. Utifrån kategorierna genererades fyra teman.
Resultat: Analysen resulterade i följande teman: medkänsla som del av den professionella identiteten, att balansera i miljöns
inflytande, strategier för att hantera miljöns inflytande samt ökad medvetenhet och utveckling av medkännande beteende över tid. Studiedeltagarna såg medkänsla som ett huvudvillkor för god vård och som ett nyckelvärde inom omvårdnad. Förmågan att uttrycka medkänsla ansågs länkat till sjuksköterskans individuella karaktär och personlighet. Vissa sjuksköterskor såg medkänsla som uttröttande och att den medkännande handlingen behövde resultera i någon slags effekt för att vara värdefull.
Arbetsplatsens organisation och arbetslaget visade sig påverka den medkännande omvårdnaden, likaså relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Studiedeltagarna upplevde en obalans mellan viljan att visa medkänsla och vardagens verklighet. En positiv arbetskultur visade sig stimulera medkännande beteende bland studiedeltagarna. Det viktigaste resultatet, enligt studieförfattarna, är vikten av mod för att upprätthålla medkännande omvårdnad. Att stärka nyblivna sjuksköterskors empowerment för att uppmuntra dem använda ”rebelliska” strategier ger den medkännande omvårdnaden möjlighet att blomstra.
Shimoinaba, O'Connor, Lee och Kissane (2014)
Japan
#3
Titel: Developing relationships: A strategy for compassionate nursing care of the dying in Japan
Syfte: Syftet var att utforska relationen mellan sjuksköterskor och patienter på palliativa vårdenheter i Japan, samt hur
utvecklingsprocessen av dessa relationer ser ut.
Design: Kvalitativ design med grundad teori.
Urval: 159 Palliativa vårdenheter spridda över Japan kontaktades för att med simpelt urval rekrytera registrerade sjuksköterskor
som frivilligt ville delta. Urvalet fortsatte under hela studien då fler deltagare behövde rekryteras baserat på den framväxande teorin. Totalt deltog 13 sjuksköterskor.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Datainsamling och analys: I grundad teori sker datainsamling och analys parallellt och interagerar kontinuerligt under hela
forskningen. 18 djupintervjuer med tretton sjuksköterskor utfördes. Nya rekryteringar eller re-intervjuer gjordes tills datamättnad uppstod.
Resultat: Sjuksköterskan skapade relationer genom att utvecklade ett person-person förhållande där de vävde sin professionella
roll men samtidigt bjöd på sin personliga sfär. Fyra element växte fram för att bygga person till person förhållande och det var att vara öppen (med närvaro lyssna för att möta och se sin egen mänsklighet öppenhjärtigt), visa förståelse (genom att sätta sig in patientens personliga erfarenheter men också familjens skapa en empatisk validerande relation), att ge tid och energi (gå den där extra milen för att ge patient och familj något extra) samt till sist att applicera den primär sjuksköterskerollen (genom att vara patientens advokat som har en djupare relation med patienten och familjen kan man ge den bästa vården i livets slutskede). För att kunna stödja patient och familj behöver man även stödja sig själv. Skapandet av dessa speciellt djupa relationer resulterar i en saknad och sorg när denna försvinner. De anser därför man behöver skydda sig genom en viss distansering. Men med ökad förståelse för relationens värde vägde det upp sorgen även om specialistutbildning kan behövas för att stärka sjuksköterskan. Tehranineshat et al.
(2019)
Iran
#3
Titel: Nurses', patients', and family caregivers' perceptions of compassionate nursing care.
Syfte: Att identifiera och beskriva medkännande omvårdnad utifrån sjuksköterskors, patienters och närståendes erfarenheter. Design: Kvalitativ, explorativ design.
Urval: Ändamålsenligt urval. Sjuksköterskor (20 st): sjuksköterskeexamen, minst två års erfarenhet av yrket, inte vara
arbetsrelaterat utmattad under intervjutillfället, vara förberedd inför intervjutillfället. Patienter (8 st): över 18 år, sjukhusinlagda minst 3 dagar, möjlighet att delta i intervju minst 45 minuter, inte tagit lugnande eller annat läkemedel som kan påverka medvetandet, ingen förekomst av psykologisk sjukdom. Närstående (6 st): över 18 år, direktkontakt med patienten, ingen känd metabolisk eller psykologisk sjukdom, inte tagit droger som kan ge sinnespåverkan, inte vara mentalt eller fysiskt trött på grund av att ha varit involverat i patientens vård.
Samtliga urvalsgrupper: att kunna förbereda sig fysiskt och mentalt inför intervjutillfället, vilja delta i studien och kunna tala farsi.
Datainsamling: Djupintervju och semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor, närstående och patienter, fokusgrupper med
sjuksköterskor, och fältanteckningar.
Analys: Innehållsanalys.
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Resultat: Studiedeltagarnas erfarenheter av medkännande omvårdnad visade sig i tre teman; effektivt samspel (kategorier: god
kommunikation och emotionellt stöd), professionalism (kategorier: klinisk färdighet och följsamhet till moraliska värden) och kontinuerlig, mångsidig vård (kategorier: möta holistiska behov, kontinuerlig vård).
Valizadeh et al. (2018)
Iran
#2
Titel: Nurse’s perceptions of organisational barriers to delivering compassionate care: A qualitative study Syfte: Att utforska arbetsplatsrelaterade och organisatoriska barriärer till medkännande omvårdnad utifrån ett
sjuksköterskeperspektiv.
Design: Kvalitativ, explorativ design.
Urval: 15 sjuksköterskor från fyra olika sjukhus i Tabriz, Iran. Sjuksköterskorna ska a) ha tagit minst sjuksköterskeexamen b) ha
arbetat som sjuksköterska i minst ett år c) vilja delta i studien
Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Innehållsanalys.
Resultat: De huvudsakliga orsakerna som hindrade studiedeltagarna från att kunna ge medkännande omvårdnad var alla
relaterade till brist på stöd inom arbetskulturen. Inom temat belystes bland annat hög arbetsbelastning, personalbrist och att medkännande omvårdnad inte värdesätts tillräckligt högt inom vare sig arbetsorganisation eller utbildning.
Hög
Zamanzadeh et al. (2018)
Iran
#10
Titel: Factors facilitating nurses to deliver compassionate care: a qualitative study.
Syfte: Att utforska vad som underlättar medkännande omvårdnad i daglig praxis ur iranska sjuksköterskors perspektiv. Design: Kvalitativ studie.
Urval: Ändamålsenligt urval. För att säkerställa en bred mångfald av deltagare, valdes 16 sjuksköterskor som arbetade i olika
kliniska miljöer från fyra sjukhus i nordvästra Iran. Tio av dem var kvinnliga och sex manliga. Deltagarnas ålder varierade mellan 26 och 42 år, och arbetslivserfarenhetens intervall var mellan 1 och 26 år.
Datainsamling: Fördjupade, semikonstruerade intervjuer under en 9-månadersperiod mellan april och december 2015.
Datamättnad inträffade när ingen ny kod erhölls i de två senaste intervjuerna.
Analys: Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Lincoln och Guba rekommendationer för att upprätthålla rigoritet
Författare (År) Land Sökmatris
Information Kvalitet
SBU
Resultat: Ett huvudtema "fördjupning av individens kapacitet för medkännande vård" framkom som resultat av dataanalysen.
Enligt deltagarna underlättade vissa faktorer dem att visa medkänsla mot sina patienter. "Personligt system med värderingar och övertygelser" är ett av dem. Det handlar om att det finns personliga attribut, andlighet och familjens uppfostran. Även om medkänsla är en medfödd känsla, finns det vissa individuella faktorer och personliga attribut som kan påverka kultiveringen av medkänsla. Att visa medkänsla mot andra beror på sjuksköterskans egenskaper och att ha ett personligt intresse. De uppgav att deras organisation inte tvingade dem att visa medkänsla utan väljer själva att visa medkänsla där andlighet är viktig faktor för deras strävan att leverera medkännande vård i klinisk praxis. Familjens uppfostran har del i hur sjuksköterskan visar medkänsla. Våra familjer, särskilt föräldrar, har instruerat oss att hjälpa andra människor. Denna hjälp kan relateras till min bror, min syster eller min patient. Det finns även altruistiska motiv. Altruistiska beteenden identifierades som en annan motivation för
medkännande vård bland sjuksköterskor: Jag tror att medkännande vård är en form av mänskligt beteende, detta motiverar mig att vara medkännande mot patienter. Andra kategorin handlade om "patientupplevelse av sjuksköterskor". Genom att själva varit patient eller vårdat en familjemedlem hjälpte det sjuksköterskorna att sätta sig in i patientens situation. Den tredje kategorin inkluderade "positiva förebilder av medkänsla". Genom positiva förebilder lär man sig hur medkännande omvårdnad ska utföras. Det kan vara andra sjuksköterskor, lärare eller kolleger.