(Information till de förskollärare som medverkat i intervjun)
Hej!
Tack för att Du tar dig tid att vara med i vår intervju! Vi är som sagt två studenter som läser sista terminen på förskollärarutbildningen och håller just nu på att skriva vårt examensarbete. Arbetet handlar om utvecklingssamtal i förskolan med fokus på barnens inflytande. Vi är ute efter pedagogernas tankar kring detta och därför ber vi att du under intervjun svarar så personligt som möjligt. Det är alltså dina åsikter vi vill ha fram! Vi skickar här våra
intervjufrågor och hoppas att du har möjlighet att reflektera över dessa i förväg. Intervjuerna kommer att spelas in på en bandspelare för att vi sedan ska kunna dokumentera dessa. Under intervjun kommer vi båda två att närvara, en ställer frågor och den andra dokumenterar skriftligt. I examensarbetet kommer varken era namn eller er förskola att nämnas. Vi uppskattar att samtalet kommer att ta ca 30-45 min.
Intervjufrågor
1. Vad är utvecklingssamtalens syfte? Reflektera!
2. Vems eller vilkas tankar skall ligga till grund för planering av utvecklingssamtal?
3. Anser du att har barnen inflytande i utvecklingssamtalen och i så fall på vilket eller vilka sätt?
4. Vad innebär barns inflytande för dig?
5. Hur anser du att det som kommer fram i utvecklingssamtalen ska gynna barnen?
6. Vad bör komma fram under ett utvecklingssamtal för att utvecklingsmässigt kunna gynna barnen?
Vi ser fram emot att träffa dig!
Bilaga 2
Intervju med Pedagog 3
Fråga 1: Vad är utvecklingssamtalens syfte?
Då måste jag säga att jag tycker att det har förändrats under årens gång. Jag har ju jobbat i 32 år. Syftet med dom nuförtiden tycker jag är att föräldrar och barn ska få vara delaktig i sin egen utveckling och att man ska uppmärksamma barns lärande. Även att de får sitta i en lugn stund för ofta i den hära, man har ju tamburkontakt varje morgon man träffar ju föräldrarna väldigt mycket inom förskolan om man jämför med skolan. Så ofta har man ju bra kontakt, men just det här att en gång per termin eller en gång per år få sätta sig ner i lugn och ro tillsammans med föräldrarna och barnen, ibland uppgjort i förväg vad man ska prata om och ibland inte, vi har lite olika. Föräldrarna ska få en inblick i och en delaktighet i vår verksamhet och hur barnet förhåller sig till vår miljö och till vår verksamhet och deras utveckling, hur vi på bästa sätt kan stödja dem på den vägen.
- Ni har med barnen i utvecklingssamtalen?
Ja , vi har med barnen, det har vi haft länge. I höst har jag gjort lite annorlunda för jag är ensam förskollärare på avdelningen. Vi har oftast haft två samtal per år, ett på hösten och ett på våren, men då har vi varit fler förskollärare så vi har delat upp dem. I år har jag nu på hösten gjort så här att jag har tagit alla föräldrar bara för att de ska få en lugn stund att få sitta och fundera över sitt barn och hur vi har det i gruppen och vad som har hänt och vise versa och då har de inte haft med barnen, men annars har vi alltid med barnet och då är det barnet som för sitt eget samtal. Barnet har valt ut ett kort eller det har valt att berätta någonting och sen har vi suttit tillsammans. Så har det sett ut ungefär.
- Vilka åldrar har ni?
1-5 år. Vi har alltid haft barnen med, vi har då startat flugan, vi har varit igång i åtta år och vi har alltid haft barnen med, så var det ju inte förr.
Fråga 2: Vems eller vilkas tankar ska ligga till grund för planering av utvecklingssamtalen? Ja det är egentligen allas, föräldrarna, barnen och vår för vi har ju olika upplevelser allihop av varandra och barnen. Föräldrarna har ju sin bild av barnet och jag har min upplevelse här och min kollega har en annan upplevelse för barnen är ju olika mot oss allihop, och så barnets tankar själv naturligtvis. Som vi brukar ha gjort i alla fall tidigare(haha) tidigare och tidigare, då har vi ofta tagit ett foto för det är enkelt att prata runt omkring. Teckningar kan man också prata om men det är som svårt tycker jag, det är enklare med ett foto för man ser så bra. Det blir också konkret för barnen. Ofta har man tagit ett foto och så har man suttit och funderat, vad säger det här fotot mig för någonting? Vad ser jag för lärande, ser jag något samspel med andra barn, med pedagoger med lärare eller? Varför har jag valt det här fotot över huvud taget? För någonting i mig säger någonting eftersom jag väljer precis det där kortet.
- Är det barnen som valt kortet?
Nej, det är jag som valt foto först, den här gången. Förra gången valde barnen, men det är en
utveckling det där också. Sen när jag sagt mina upplevelser runt omkring, då tar jag med mig barnet och så pratar vi om det här kortet, hur de har upplevt den här situationen . Vad de ser för lärande, varför de var ensam, varför de var tillsammans med den och den, ja typ alla de där frågorna. Sen när
jag har både mitt och barnens då går jag till mina kollegor och säger att nu har vi kommit underfund med det här. Har ni någonting att tillägga, hur är barnet mot dig och hur är barnet mot dig liksom så här i olika situationer? Då får vi liksom en bild, sen då har jag och barnet tagit det där fotot till
föräldrarna och så har vi berättat runt omkring det här fotot. Då har jag och barnen kommit överens om vad vi då ska säga till föräldrarna.
- Barnet får också dina tankar?
Ja , jajjamen, jajjamen! Så har vi gjort tidigare. I fjol då när vi valde att barnen skulle välja sitt eget foto. Varje barn har var sin mapp på datorn där vi för in kort, då fick de sitta och titta igenom sin mapp och så fick barnen välja ut ett kort som de ville berätta om och visa för mamma och pappa, så då valde vi att göra det den vägen i stället. Så där har det gått, man lär sig under tidens gång tills man känner att det blir bra. Så lite så har vi gått till väga. Förr i världen då hade vi mallar och så hade vi, dom ska kunna det och dom ska kunna hoppa där och dom ska kunna…
Fråga 3: Vad betyder barns inflytande?
Det betyder jätte mycket, inom vissa ramar, mm för det är vi vuxna som sätter ramarna, det kan man aldrig komma ifrån. Jag tycker ju att barn ska ha inflytande över det de kan, det barn kan ha inflytande över. Vi har funderat mycket över, vad kan de ha inflytande över? Hos oss kan de ha inflytande över, vilken de vill leka med vissa gånger, och vissa gånger inte, för då ser vi att nej men det där gick inte så bra, så kanske kan vi utmana dig genom att sätta ihop dig med dig, så de får inte alltid välja så, ibland får de välja utifrån det men ibland är det vi som styr utifrån det vi ser. De kan ha inflytande över vilken vila de vill ha på dagen, hos oss får de välja massage eller läs, och där är det fritt fram, det är ingen ålder heller utan de bara väljer.
Våra förmiddagar är väldigt styrda utifrån den gruppsammansättning vi har. Vi har många barn med handlingsplaner och sånt där som behöver struktur i sin vardag, eftermiddagen då väljer de helt fritt mest, vem de vill leka med och så där. Med mat och sånt här, de behöver ju inte äta om de inte vill, alltså, har föräldrarna sagt att de måste smaka då vet ju barnet att det måste, men alltså det är inget tvång eller nått sånt där. Naturligtvis är det vi som styr, men har barnen en vettig förklaring om liksom så här, så är det deras idé som ska igenom, det är inte vårat, det ska inte vara någon maktkamp, utan har barnen bestämt och har en logisk förklaring då köper vi den. Men det är jätte svårt. Sen har vi någonting hos oss också, vi har fluganmöten. För barnen vet ju att vi har avdelningsmöten där vi vuxna sitter och bestämmer, säger dom., vad vi ska göra och vise versa och då har barnen fluganmöten så att de får vara med och tala om och dom vet att det som bestäms på fluganmöten det är det som ska gälla. Vi kan välja sallader, vi kan ta upp saker och ting som inte fungerar så bra, vi kan ta upp saker och ting som fungerar bra, vi har likabehandlingsplanen som vi pratar jätte mycket om, just det här hur vi ska vara mot varandra, och så har jag en bok där jag skriver, det är alltid jag som håller i
fluganmötena, där vi då skriver vad vi bestämmer och sen har vi bestämt och det inte hålls för exempel, då diskuterar vi, ja men hur ska vi göra för att komma ihåg det här nu då? Ja, men vi kan göra hjärtan där vi skriver någonting på eller vi kan göra en lapp där, ja då får dom ju göra det och sätta upp. Så man försöker att få dom delaktig det som går, men det skulle gå att göra jätte mycket mer men det, man försöker i alla fall. Och sen just det här med delaktighet det är ju att alla ska få komma till tals. Vi har två samlingar när vi sitter och äter frukt på morgonen och där att det är viktigt att man går en runda, är det någon som har någonting att berätta idag? Så att alla känner att dom är inbjuden till ett samtal. Men det finns mycket mer där.
Fråga 4: Anser du att barnen har inflytande i utvecklingssamtalen, och i så fall på vilket eller vilka sätt?
Ja i deras samtal har dom det, för det är dom som styr för vi har en pärm också, typ en portfoliopärm så den får dom också ta med sig och visa föräldrarna då när dom tar det här kortet och så får dom visa föräldrarna då vad dom har jobbat med för någonting, som de har med sig i pärmen, och det är så roligt för det var första gången vi gjorde barnsamtalen nu då, och det blev så, en del tog för sig, och tyckte att yes! nu du, och så berätta dom och visa och jag behövde inte säga någonting, andra vart som en liten mus så här, och vågade inte säga någonting, så fick man ju lirka och hjälpa på traven då, vad hade vi pratat om? Ofta så är det ju barna som det gäller, och när vi har samtalen så försöker jag alltid, för jag och barnen vet, det ska aldrig komma någonting som barnen inte vet om, utan barnen ska veta vad vi ska ta upp på samtalet. Jag får liksom inte säga, och sen vet du så var det så här att Kalle han hoppade på Nils eller, det kommer aldrig fram på ett samtal så inte, utan det vi ska säga till mamma och pappa det har vi kommit överens om. Blir det så där då så att barnen inte säger någonting, kommer du ihåg vad vi pratade om då, vad vi skulle göra när det blev så här? Så att man vänder sig till barnet, man pratar inte med mamman eller pappan utan man vänder sig till barnet, så att jag tycker dom är väldigt delaktig i samtalen även om jag har väldigt lätt för att prata (skratt) dom får vara med, ja det tycker jag.
- Det har ingen betydelse vilken ålder dom är i?
Nej, nej. Vi har ju tvååringar som är med på sitt samtal utifrån sina förutsättningar naturligtvis. Innan nu också, fick dom bestämma vad dom ville bjuda mamma och pappa på. Då fick dom två val, sockerkaka eller chokladbollar, då gjorde alla sina chokladbollar, hur många behöver du? hur många kommer tror du? så då hade dom dukat upp fika så det var jätte spännande.
Fråga 5: Hur anser du att det som kommer fram i utvecklingssamtalen ska gynna barnen?
Ja alltså, det som kommer fram t.ex. om, vi kan ju aldrig bestämma hur ett barn ska bli eller någonting sånt, det gör vi ju inte, vi kan ju inte bestämma att om du hoppar på ett ben så blir du lyckligare människa, utan det är ju barnet, alltså det är så fel det här med utveckling, det blir ibland så
motsträviga känslor för naturligtvis så vill vi ju att barnen ska bli, att dom mål vi har är att det ska bli en stark individ som törs säga, här är jag och det här tycker jag, och det ska man bli respekterad för, men till att komma dit så gäller det ju att man tar de där positiva bitarna, att stärka dom, att du är duktig på det här, det här klarar du jätte bra, det fixar du, att ta vara på dom där, i våra
utvecklingssamtal tillsammans med barnen där har vi ju bara positiva saker, är det någonting som vi behöver diskutera som är, någonting som ska tränas om man så säger, så har vi aldrig barnen med i det samtalet utan då tar vi det i ett extra med föräldrarna, för det finns ju sånna saker också. Då tar vi det med föräldern och säger att nu behöver vi kanske sitta en stund varje dag, med ditt barn och nått fler barn då, så att i lugn och ro få sitta och spela ett spel för att få träna matematiska begrepp eller ja andra begrepp, lägesbegrepp eller vad som helst. Det finns ju ändå i en, det där utvecklingspsykologiska tankesättet, det gör det fast man försöker få en balans på det, så att det inte är det som tar över handen utan att man har en balans. När man då har haft ett utvecklingssamtal och det kommer fram någonting t.ex. att föräldern säger att, jag upplever att ni är ute alldeles för lite, för oss är det viktigt att våra barn får vara ute. För att när vi har haft samtalen då går vi igenom allihop i arbetslaget. Då kan jag säga ja men Kalles föräldrar tycker att vi är ute alldeles för lite, hur ska vi liksom göra det? Barn behöver ju vara ute eller vice verca. Ja men då kan vi ju säga att, för att tillmötesgå lite grand så kan vi bestämma att vi går ut varje eftermiddag så att man försöker tillmötesgå, det får inte bli nån önskelekstuga liksom så att alla föräldrars vilja, utan det är verksamheten som styr i alla fall. Men man försöker ju ändå att om det är någonting specifikt som föräldrarna vill, att vi ska jobba med eller någonting så försöker vi att få in det i alla fall nån period och nån gång. Sen får man ju tänka på att barnen är här en lång stund,
vi ska inte göra allt på ett år eller en termin, utan vi ska så dom här fröna så att under fem år så har dom kanske fått det man upplever att de behöver med sig i ryggsäcken.
Fråga 6: Vad bör komma fram under ett utvecklingssamtal för att utvecklingsmässigt kunna gynna barnen?
Ja, det är där jag är lite kluven. För att gynna utveckling, det tycker jag är, det är inte barnet som har stor del, ja det är klart att barnen har stor del, men största delen är alla ramfaktorer runt omkring, det är liksom hur lokalerna ser ut, hur mycket barn det är i gruppen, förhållandet pojkar och flickor,
ålderssammansättning, det är personalen, det är hur personalen jobbar, vilken utbildning dom har, vilket förhållningssätt man har, så egentligen tror jag att själva barnets utveckling om man ska se det, det kommer nog i alla fall, men det gynnas mest om man har allt det där perfekt runt omkring sig, för är det en stökig grupp, stökiga barn, typ så där, då kan man ge sig fasiken på att då är det rörigt runt omkring allt annat också, men finns det en bra struktur och en bra organisation och medarbetare som trivs med varandra och som har ett utbildat mål och visioner, att hit ska vi jobba och alla är konkret då, och inget skitsnack och dösnack utan man jobbar när man är här, då utvecklas barnen bra, så bra som dom kan. För då har man också det synsättet i personalgruppen att vi vet varför vi är här. Vi vet vilket uppdrag vi har, vi vet att vi vill föra varje barn dit och vi vill att dom ska få prova på att utveckla alla möjliga kompetenser dom har, vi vill ha in mycket drama, vi vill ha in rörelse, vi vill ha in målning, vi vill ha in att dom vågar stå där och visa upp sig och berätta att det här är min teckning och den här har jag gjort. Så då spelar det inte så stor roll själva barnet egentligen, det är en bisak, utan det är
förutsättningarna runt omkring som är viktig tror jag. Och jag menar, du kan förändra barns beteende genom att göra annorlunda, för ofta får ju ett barn, ja men han är så jobbig eller hon är så jobbig och hon gör si eller så, ja men vänd på det, titta på dig själv, hur gör du? Om du gör annorlunda mot den personen så kanske det blir helt annorlunda. Så ja jag tror lite mer på dom yttre förutsättningarna och vilken roll man har i arbetslaget och hur det funkar, för att barnen ska må bra. Visst finns det vissa bitar, att alla barn kommer i sin fas naturligtvis, men den kommer i alla fall och den kan bli mer eller mindre gynnsam beroende på vilken förskola dom är på, det tror jag.