Granskningsmall för kvantitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Bilaga II
Granskningsmall för kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Bilaga III
Sökmatris
Databas Sökord Avgränsningar Antal
Träffar Antal Lästa Titlar Antal Lästa Abstrakt Antal Lästa Artiklar Antal Valda Artiklar Cinahl Heart failure
AND Self-Care AND Patients’ experience
Peer reviewd. 2015–2020 English language 24 956 802 83 0 0 83 0 0 83 0 0 4 0 0 3
Cinahl Heart failure AND Self-care AND Patient attitudes
Peer reviewd. 2015–2020 English language 24 956 802 73 0 802 73 0 115 73 0 5 6 0 1 2 Cinahl Patient
AND Heart failure AND Self-care OR Self-management AND Adherence Peer reviewd 2015 – 2020 English language 709 864 17 873 754 755 2 221 0 0 0 0 200 0 0 0 0 200 0 0 0 0 4 0 0 0 0 1 Cinahl Patient experience
AND Living AND Heart failure
Peer reviewd 2015 – 2020 English language 61 325 4121 98 0 0 98 0 0 50 0 0 5 0 0 3 Pubmed Heart failure
AND Self-care AND Patient experience
English language 2015–2020 . 64 254 1142 100 0 300 100 0 85 40 0 4 2 0 2 2 Pubmed Self-care OR Management AND Heart failure AND Patients experience
English language 2015–2020 759 589 61 179 75 739 62 107 0 0 0 110 0 0 0 50 0 0 0 5 0 0 0 1 N=15
Bilaga IV
Artikelmatris - Författare
År Land
Titel Syfte Design
Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Chew, H. S. J., Sim, K. L. D., Cao, X. & Chair,
S. Y. 2019 Singapore
Motivation, Challenges and self-regulation in heart failure self-care: a theory-driven qualitative
study
To adopt the TST as a guiding framework to explore the underlying mechanism HF self-care
behavior improves.
Kvalitativ studie Intervjuer
N=20 Verktyg som påverkar patientens följsamhet till egenvård vid hjärtsvikt är stöttning av familj och anhöriga. En oro och dåligt samvete till familj och anhöriga upplevdes för att patienten inte ville att ansvaret för vården ska
ligga på dem. Motivation till att följa egenvården sänktes hos yngre patienter då de blev sämre fast de följde råden som de fått av sjukvården.
Att vilja att leva i nuet och njuta av livet som fanns kvar gjorde att egenvården inte följdes.
Hög Fry, M., McLachlan, S., Purdy, S., Sanders, T., Kadam, U. T., & Chew-Graham, C. A. 2016 England
The implactions of living with heart failure; the impact on everyday life,
family support, co- morbidities and access to
healthcare: a secondary qualitative analysis
To use secondary analysis to interrogate a qualitative data set to explore the experiences of patients living with heart failure
Kvalitativ studie Intervjuer
N=11 Patienterna uppger att det är svårt att se koppla symtom till hjärtsvikten, eller om det är på grund av andra sjukdomar eller läkemedelsbiverkan.
Detta ledde till att livskvaliteten sänktes och påverkade även familjen negativt. Patienterna uppger att en tidig utbildning om hjärtsvikt och
symtom gjorde att patienterna fick en drivkraft i att utföra den förebyggande egenvården. Stöttning av familjen gav en positivitet i att utföra egenvård. Patienterna beskriver även att det är viktigt med en bra relation till sjukvården, detta fungerade bäst med specialistsjuksköterska och läkare, sämre fungerade det i öppenvården då det fattades kontinuitet.
Hög Grant, J. S., Graven, L. J., & Fuller, K. 2018 USA Problems experienced in the first month after discharge from a heart
failure-related hospitalization
To identify high-priority problems experienced by individuals the first month
after discharge from an acute care facility with a diagnosis of heart failure.
Kvalitaiv studie Intervjuer
N=19 Efter hemkomst från sjukhuset var det svårt för patienterna att hantera symtom som uppkommer av hjärtsvikten, så som trötthet, utmattning, huvudvärk, torrhosta, andnöd, sömnsvårigheter och glömska. Problem med att följa kostplanen var på grund av bristande kunskaper. Svårt att läsa innehållsförteckningar på matvaror, bristande förståelse om salt och begränsningar. Svårigheter att utföra fysisk aktivitet i det dagliga livet beror på symtom som trötthet och låg energi hos patienterna. Andra stora problem som uppkom var negativa känslor och humör, så som depression, ångest, låg livskvalitet och låg motivation, detta på grund av att patienterna inte kunde utföra det dom ville på grund av sjukdomen.
Svårigheter att komma ihåg att ta sina ordinerade läkemedel rätt tid, väga sig dagligen samt vätske- och salt restriktioner var svåra utmaningar för
patienterna samt vad patienterna bör äta eller inte. Efter fyra veckor hemma efter sjukhusvistelsen kom patienterna på olika strategier för att
komma ihåg läkemedel, vikt och registrera vätska genom att använda mobiltelefonens påminnelsefunktion. Hjelmfors, L., Sandgren, A., Strömberg, A., Mårtensson, J., Jaarsma, T., & Friedrichsen, M. 2018 Sverige
“I was told that I would not die from heart failure”:
Patient perceptions of prognosis communication.
the aim of this study was to describe HFpatients' experiences of prognosis
communication and explore howthese experiences affected their
preferences for future communicationabout the prognosis. Kvalitativ Semistrukturerade intervjuer med 4 grupper. Patienterna som hade svår hjärtsvikt
intervjuades efter gruppintervjuerna indivuduellt
N=15 Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av att leva med hjärtsvikt och olika uppfattningar om prognosen många av patienterna som deltog i studien uppgav att de inte fått någon information och undervisning om sin prognos kring sin hjärtsvikt medan andra patienter beskrev att sjukvårdspersonalen hade gett information på ett sätt som överensstämde
med deras preferenser.
Hög Jaafar, M. H., Villiers-Tuthill A., McGee, H., & Morgan, K. 2019 England
The relationship between Depression and Anxiety
and Heart failure patients’ adherence to
self-care recommendations
To investigate the relationship between depression and anxiety and heart failure patients’
self-care behaviour.
Kvantitativ studie Skattningsforumulär
N=161 Patienter med hjärtsvikt beskriver att de som inte har något socialt stöd, låg kunskap, få alternativ för kost, ångest och depression har lägre följsamhet till egenvårdsråd. Det egenvårdsrådet som var lägst utfört var daglig vikt, detta på grund av brist på kunskap. Patienterna är i behov av mer kunskap och för att följa egenvårdsråden bättre beskriver patienterna avsaknad av informationsgrupper kring hjärtsvikt för att få kunskap och
stöttning i sin sjukdom.
Hög Li, C.-C., Chang, S-R., & Shun, S.- C. 2018 Taiwan
The self-care coping process in patient with chronic heart failure: a
Qualitativ study
To understand the self- care coping process in chronic heart failure
patients.
Kvalitativ studie Intervjuer
N=27 Många av deltagarna kämpade med de som vården sa var rätt och patientens egna preferenser. Vissa deltagare berättade att de upplevde egenvården som stressande och att de ibland gick från egenvårdråden, de
tog en paus från att äta saltsnål kost då maten upplevdes som tråkig och inte god att äta. Vissa deltagare accepterade läget och deras sjuka kroppar
och gjorde inga livsstilsförändringar då det ansåg att sjukdomen var obotlig och inget att göra åt. Medan andra deltagare erkände att de var
rädda för döden vilket resulterade i att de följde de råd som vården
Hög Mangolian Shahrbabaki, P., Nouhi, E., Kazemi, M., & Ahmadi, F. 2017 Iran
The sliding context of health: the challenges faced by patients with heart failure from the perspective of patients, healthcare providers and
family members
To understand the challenges faced by patients with heart
failure.
Kvalitativ studie
Intervjuer
N=12 Studien visade patienters svårigheter att hantera sin hjärtsvikt från att de diagnostiserades fram tills de hade uppnått en stabil tillvaro där de kunde hantera sin sjukdom. Mentala och psykologiska påfrestningar påverkade patientens liv negativt och även deras familj. Okunskap kring sjukdomen skapade ångest och depression vilket förvärrade symtomen och ledde till ökad frekvens av inläggning. Kunskap kring sjukdomen och symtom förbättrade patientens livskvalitet vilket sjuksköterskan spelade en viktig roll i att identifiera patientens problem utifrån dennes individuella behov, undervisa och informera om egenvård. . Hög Mansouriyeh, N., Poursharifi, H., Sadeghi, M. R. T., Seirafi, M. R. Illness-related worries as a mediator among depression, anxiety and
To describe the association between heart failure patients’ perception of their illness and how
Kvantitativ studie skattningsformulär
N=149 Patienter med ångest eller depression utövas en lägre följsamhet till egenvård. Patienterna saknar patientutbildning för att minska depression
och ångest som i sin tur ökar egenvårdsutförande.
2018 Iran
self-care in heart failure
patients. the maintain their self-care after discharge from hospital Nordfonn, O K.,
Morken, I. M., Bru, L E., & Lunde Husebö, A
M. 2018. Norge
Patients’ experience with heart failure treatment and self-care -A qualitative study exploring the burden
of treatment
To explore chronic heart failure patients’ perceptions of the burden
related to treatment and self-care
Kvalitativ studie Individuella intervjuer
N= 17 Emotionella utmaningar upplevdes som den största påfrestningen genom att ett nytt liv har startats med hjärtsvikt. En otrygghet att vara i hemmet istället för sjukhuset där hjälp med att kunna registrera förändringar i
kroppen som orsakades av hjärtsvikten.
Hög
Rong, X., Peng, Y., Yu, H-P., & Li,
D. 2016 China
Cultural factors influencing dietary and
fluid restriction behavior: perceptions of
older Chinese patients with heart failure
To explore the cultural factors related to dietary
and fluid restriction behaviors among older
Chinese patients.
Kvalitativ studie Intervjuer
N=15 Beroende på vad patienterna har för vanor sedan tidigare var det svårare att följa egenvårdsråd. Patienterna kopplar mat och dryck till olika vanor och vet om att alla kommer dö när deras tid är inne. De vill därför leva i nuet och inte känna att dom har undvikit goda maträtter för att få en bättre
hälsa. Det kom även fram att det var genant att avstå får mat och dryck som de blev bjuda på hos vänner för att det var för högt saltinnehåll
Hög
Sampaio, C., Renaud, I., & Ponce Leão, P.
2018 Portugal
“When illness dictates who I am”: A hermeneutic
approach to older adults with heart disease.
The overall aim of this study was to describe how
older people with advanced chronic heart failure experienced their everyday lives and created
meaning of their experiences, with a focus
on personal dignity.
Kvalitativ Tre intervjuer med varierande struktur. Intervjuerna spelades in
och transkriberades.
N=12 Av äldres patienters erfarenheter är det tydligt att bemötandet från omgivningen hade betydelse för hur patienterna uppfattade sig själva och
sin situation. Hög Sevilla-Cazes, J., Ahmad, F. S., Bowles, K. H., Jaskowiak, A., Gallagher, T., Goldberg, L. R., Kangovi, S., Alexander, M., Riegel, B., Barg, F. K., & Kimmel, S. E. 2018 USA
Heart failure home management challenges
and reasons for readmission: A qualitative study to understand the patient’s
perspective
To understand patient and caregiver
challenges to heart failure home
management and perceived reasons for readmission Kvalitativ studie Intervjuer
N=31 Sex faktorer påverkade egenvården i hemmet. Det var osäkerhet gällande rekommendationerna som patienterna har fått, motsägelse kring patientens tolkning av symtom och agerande vid komorbiditet
socioekonomiska faktorer, hopplöshet efter misslyckad behandling trots god efterlevnad och en stark känsla på de begränsningar som orsakas av
hjärtsvikt
Son, Y.-J., Lee, Y.-M., & Kim, E.
Y. 2018 Australien
How do patients develop self-care behaviors to
live well with heart failure?: A focus group
interview study
To explore how patients with HF adhere to self- care and create self-care agency after HF diagnosis
by examining the experience
Kvalitativ studie Intervjuer
N=25 Patienterna beskriver att de behöver acceptera sjukdomstillståndet för att kunna utföra egenvård. Att använda sig av mål och värdera livet var en
faktor till att förstå livsstilsförändringar och att utföra egenvård. Information till patienterna för att förstå sin sjukdom och hälsa är ett behov för att kunna leva längre genom att utföra egenvård. Rädsla över att
en allvarlig försämring ska ske motiverar patienterna att följa egenvård. Stöttning av och en god relation till familj och vårdpersonal är en hjälp till
att få ett gott beteende till livsstilsförändringar och en tro att patienten klarar av detta. Vid följsamhet till egenvård ledde till färre återinläggningar på sjukhus och var en drivande faktor till att följa
egenvårdsråden. Hög Wei Seah, A. C., Tan, K. T., Huang Gan, J. C., & Wang, W. 2016 Singapore Experience of patients living with heart failure: A descriptive qualitative
study
To explore the experiences, needs, and
coping strategies of patients living with heart
failure in Singapore
Kvalitativ studie Intervjuer
N=15 Patienterna upplever en osäkerhet om sin framtid, lever en dag i taget. Stress, ångest, depression och rädsla är känslor som uppkommer hos patienterna med hjärtsvikt som leder till sömnlösa nätter. Patienterna upplever sig själva som en börda för sin familj på grund av att de behöver mycket hjälp och kan inte hjälpa till i hemmet lika som tidigare. En del av patienterna har gjort livsstilsförändringar genom kosten, att sluta röka, sluta dricka alkohol och utföra fysisk aktivitet. Vid utförandet av fysisk aktivitet så som promenader behöver patienterna ha gott om tid på sig för att ta sig dit dom ska, på grund av andnöd är det besvärligt att utföra fysisk
aktivitet. Vid egenvårdsråd och medicinska behandlingar belyser patienterna att det är upp till var och en att ta rätt val för att återfå en bättre
hälsa, ingen annan kan göra förändringarna än en själv, men med hjälp av sjukvårdsteamet som kan se vilka behov patienten har. De flesta patienterna hade tillräckligt med kunskap om hjärtsvikt och vikten av att
förändra kost och följa behandlingar.
Hög
Woods, L. S., Duff, J., Roehrer, E., Walker, K., & Cummings, E.
2019 Australien
Patients’ experiences of using a consumer mHealth app for self- management of heart failure: Mixed-methods
study
To determine patient experience of using the app to self-manage heart
failure.
Mixad metod Skattningsskala och
intervjuer
N=8 Att patienterna kan använda en app för att registrera kost och vätskeintag samt daglig vägning gav en bättre överblick på hur mätvärdena ser ut. Att registrera via appen var lättare på grund av att patienterna har telefonerna med sig överallt och kan lättare registrera. Patienterna använde inte sig av alla funktioner som finns i appen som läkemedelslista, kalender och symtom, men ser en potential att använda sig av detta. En positiv sak med
appen är att kan ha läkemedelslista som alltid är aktuell och uppdaterad när läkemedelsförändringar sker. Information om kost, vätska och fysisk
aktivitet som finns på appen var ingen ny information för patienterna. Flera av patienterna föredrog att fortsätta använda sina gamla vanor att registrera vätska, vikt och möten men att appen skulle vara bra för
personer som inte har några rutiner på hur det ska registreras.