• No results found

BILAGOR Bilaga 1

In document Att samtala om sexuell hälsa (Page 34-38)

Tabell 3, Översikt över granskad litteratur Författare, år och land,

tidskrift

Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité

Albers, L.F., Bergsma, F.B., Mekelenkamp, H, Pelger, R., Manten-Horst, E. & Elzevier, H.W. 2020, Nederländerna Journal of Cancer Education

Syftet var att få insikt i vårdgivarens perspektiv och identifiera bästa arbetssätt för att diskutera sexuell hälsa hos unga. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 14 deltagare 8 sjuksköterskor 6 läkare (onkologer och hematologer) 11 kvinnor, 3 män.

Det var viktigt att vårdgivaren tar upp diskussion om sexuell hälsa och att tajmingen för när samtalet sker är rätt. Majoriteten av vårdgivarna hade inte fått utbildning om sexuell hälsa och ansåg att det borde finnas redan i grundutbildningen. För att underlätta kommunikationen om sexuell hälsa fanns olika redskap som ett frågeformulär,

informationsbroschyrer och en checklista om sexuell hälsa som vårdgivare kan följa. För att underlätta samtalet kunde vårdgivarna använda sig av olika strategier, bland annat humor, normalisering av ämnet och att aktivt fråga om sexuell hälsa.

Hög

Annerstedt, C.F. & Glasdam, S. 2019, Sverige

Journal of Clinical Nursing

Syftet var att undersöka sjuksköterskors

artikulationer av stöd och kommunikation kring sexuell hälsa med patienter. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 7 grundutbildade sjuksköterskor på cancerklinik. 7 kvinnor.

Sjuksköterskorna diskuterade en viss norm kring sexualitet som sammanfattades som att sex tillhör människor i reproduktiv ålder i monogama förhållanden. Sjuksköterskorna tyckte att den sexuella hälsan var en låg prioritet på kliniken och hade en patient sexuella problem så diskuterades och behandlades bara fysiska problem. Den mesta samtalet om sexuell hälsa tog sig form i skrift i form av informationsblad.

Canzona, M.R., Garcia, D., Fisher, C.L., Raleigh, M., Kalish, V. & Ledford, C.J. 2016, USA

Patient Education and Counseling

Syftet var att undersöka kommunikationsbeteend en hos vårdgivare som underlättar eller hindrar kliniska interaktioner kring samtal om sexuell hälsa. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 80 deltagare 40 patienter, 40 vårdgivare. 7 sjuksköterskor varav resten läkare, gynekologer, onkologer, Behavioral Health Specialists. 20 kvinnor, 20 män (Vårdgivare).

Studien fann likheter och skillnader i vad vårdgivare och patienterna tyckte som fungerade bra kring samtal kring sexuell hälsa. De var överens om att visa medkänsla och visa respekt för individuella behov var viktigt. Patienter och vårdgivare tyckte olika i exempelvis dessa frågor: vilka frågor som bör ställas, när ämnet ska tas upp och att vårdgivaren signalerade när den var obekväm i samtalet.

Medelhög Cathcart-Rake, E., O’Connor, J., Ridgeway, J.L., Breitkopf, C.R., Kaur, J.S., Mitchell, J,… Jatoi, A. 2020, USA

The American Journal of Hospice & Palliative Care

Syftet var att förstå varför diskussioner om sexuell hälsa inte sker och hur man kan lära sig ta upp dessa diskussioner med cancerpatienter. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 25 deltagare (Patienter) 20-79 år 16 kvinnor, 9 män

Deltagarna ansåg att ämnen som könsidentitet, sexuell läggning och sexuell hälsa var viktigt att samtala med vårdpersonal om, men att det sällan togs upp. De gav fyra exempel på saker som skulle kunna förbättra samtalen: tajming, att först kolla av med patienten hur mottaglig den är idag för att samtala om ämnet, kontakt med personalen och språket.

Medelhög

Ciydem, E., Kackin, O. & Kutlu, F.Y.

2020, Turkiet

Perspectives in Psychiatric Care

Syftet var att fastställa psykiatrisjuksköterskors erfarenheter och åsikter angående bedömning av patienters sexuella hälsa. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. Frågeformulär. 8 psykiatrisjuksköter skor 2 män, 6 kvinnor.

Sjuksköterskornas utmaningar handlade främst om attityder och miljön de arbetar i. De prioriterade inte sexuell hälsa. Sjuksköterskorna beskrev att de behövde mer träning och kunskap inom området. De hade en medvetenhet om den professionella rollen och dess ansvar att vara en möjlighet att ge bra vård inom sexuella hälsan, att ha en holistisk syn.

Ejegi-Memeh, S., Hinchliff, S. & Johnson, M.

2021, Storbritannien

Journal of Advanced Nursing

Syftet var att utforska barriärer och främjande faktorer till sexuella diskussioner mellan vårdgivare i

primärvården och kvinnor över 50 år med diabetes typ 2. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 10 deltagare (Patienter) 50-83 år 10 kvinnor.

Relationen mellan patient och vårdgivare kunde vara avgörande för om en diskussion om sexuell hälsa hände eller inte. Kände deltagarna att de blev

lyssnade på och om vårdgivarens egenskaper passade patienten var chansen större att samtalen skedde. Deltagarnas känsla av kontroll över deras sexuella hälsa, välmående och sjukvård kunde även påverka om samtalet togs upp. Deltagarna antog att det var vårdgivarens ansvar att ta upp frågan om sexuell hälsa. Hög Kazmerski, T.M., Borrero, S., Tuchman, L.K., Weiner, D.J., Pilewski, J.M., Orenstein D.M. & Miller, E.

2016, USA

Pediatrics

Syftet var att identifiera attityder, erfarenheter, barriärer och främjande faktorer inom sexuell och reproduktiv hälsa hos kvinnor med cystisk fibros och deras

vårdgivare. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 22 Kvinnor med cystisk fibros 16 Vårdgivare varav 12 män.

Det var viktigt för både patienter och vårdgivare att sexuell hälsa diskuterades i vården. Det var en stor barriär att både patienter och vårdgivare var obekväma i att samtala om sexuell och reproduktiv hälsa. Det behövdes mer utbildningsresurser och standardiserade diskussionsunderlag för att underlätta samtalen om sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnor med cystisk fibros föredrog tidiga och öppensinnade samtal om sexuell och reproduktiv hälsa som var initierat av vårdgivaren.

Hög

Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A. 2016, Sverige

Journal of Clinical Nursing

Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter och

möjligheter att diskutera sexuell hälsa med patienter i primärvården. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 9 sjuksköterskor med specialistutbildning inom primärvård, diabetes eller barnmorska 8 kvinnor, 1 man.

Sjuksköterskorna fann två faktorer som förhöjde möjligheten att föra samtal om sexuell hälsa med sina patienter: mer utbildning i frågan samt tydligare riktlinjer och mål på organisationsnivå.

Sjuksköterskorna hade delade erfarenheter kring att samtala om ämnet. Studien fann att deltagarna tyckte det var lättare att samtala med män och yngre patienter.

Malta, S., Temple-Smith, M., Bickerstaffe, A., Bourchier, L. & Hocking, J. 2020, Australien

Australasian Journal of Ageing

Syftet med studien var att få en överblick över barriärer och faktorer som

möjliggör diskussioner om sexuell hälsa inom primärvården från äldre vuxnas perspektiv. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 21 deltagare (Patienter) 60-90+ år. 9 kvinnor, 12 Män

Äldre patienter upplevde en motverkan av att samtala om sexuell hälsa med vårdgivare. Viljan är att vårdgivaren startar samtal om sexuell hälsa. Deltagarna kunde känna sig avvisade av vårdgivare och att deras oro om sexuell hälsa inte togs på allvar. Det fanns en rädsla av att bli dömd av vårdgivaren. Det upplevdes finnas en attityd från vårdgivare om att äldre bör vara asexuella. Deltagarna vill underlätta diskussion om sexuell hälsa genom att normalisera ämnet. Resursstöd som underlättar att ta upp ämnet var exempelvis en hemsida och en checklista som kan användas i samtalet mellan den äldre och vårdgivaren.

Medelhög

Pascual, A., Wighman, A., Littooij, E.C. & Janssen, T. 2019, Nederländerna

Disability and Rehabilitation

Syftet med studien var att analysera

sjuksköterskor inom rehabiliterings

uppfattningar angående barriärer och främjande faktorer kring samtalet om inneliggande patienters med ryggmärgsskador sexuella hälsa. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 25 sjuksköterskor. 21 kvinnor, 4 män.

Sjuksköterskornas attityder i att samtala om sexuell hälsa var att sexuell hälsa är viktigt men att det inte tas upp ofta med patienterna. Det finns både barriärer och främjande faktorer om exempel hur förberedd sjuksköterskan var innan mötet. Exempel på barriärer som togs upp: för lite kunskap om ämnet,

organisatoriska problem, tidsbrist, samarbetet i det multiprofessionella teamet och att ämnet fortfarande anses vara tabubelagt.

Hög

Quinn, C., Happell, B. & Browne, G.

2011, Australien

International Journal of Mental Health Nursing

Syftet var att uppmuntra sjuksköterskor inom mental hälsa att reflektera över deras attityder och hur de samtalade med patienter om deras sexuella hälsa.

Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 14 sjuksköterskor. 8 kvinnor, 6 män. 24-60 år.

Sjuksköterskorna hade olika syn på att samtala om sexuell hälsa. Vissa ansåg att sexualitet inte var en prioritet bland deras arbetsuppgifter, att de gärna hellre gav ansvaret till en annan kollega eller

profession. De såg att andra sällan tog upp ämnet och kunde se att ämnet var svårt att prata om från bådas perspektiv. Vissa kunde se patienterna som asexuella.

Saunamäki, N. & Engström, M. 2014, Sverige

Journal of Clinical Nursing

Syftet var att beskriva legitimerade

sjuksköterskors reflektioner om att diskutera sexualitet med patienter. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 10 deltagare, sjuksköterskor. 8 kvinnor, 2 män.

Sjuksköterskorna i studien såg ganska olika på frågan kring att samtala om sexuell hälsa. Vissa såg det som en självklarhet att i deras profession så ingick det att ta upp samtalet, medan andra förstod att de borde göra det, men kände sig obekväma eller tyckte att läkaren borde ta upp samtalet. Saker som

underlättade samtalet: humor, rutin och kunskap. Saker som gjorde samtalet svårare: tidsbrist, kunskap, träning, tabubelagt ämne.

Hög Traumer, L., Jacobsen, M.H. & Laursen, B.S. 2018, Danmark Scandinavian Journal of Caring Science

Syftet var att förstå hur patienter med cancerdiagnos eller kronisk sjukdom upplever sexuell dysfunktion och upplevelse om sexualitet som ett tabubelagt ämne i sjukvårdssystemet. Semistrukturer ade kvalitativa intervjuer. 10 deltagare (Patienter). 21-66 år 10 kvinnor. 4 med cancer, 6 med kronisk sjukdom.

Några deltagare i studien tog själva upp frågan om sexuell hälsa med sina vårdgivare. Vissa hade god erfarenhet medan andra blev avvisade eller kände att personalen blev obekväm kring ämnet. Patienter som inte tog initiativ till ämnet kände antingen inte sig redo att samtala om det, eller upptäckte att de eller vårdgivaren inte tagit upp ämnet. Olika barriärer som påverkade samtalet om sexuell hälsa togs upp: tid, kön på vårdgivaren samt relationen till vårdgivaren.

Hög

Yodchai, K., Hutchinson, A.M. & Oumtanee, A. 2018, Thailand

Journal of Renal Care

Syftet var att undersöka thailändska nefrologi sjuksköterskors uppfattningar om att samtala om sexuella problem med patienter som får dialysbehandling. Semistrukturer ade kvalitativa intervjustudier. 20 Nefrologi sjuksköterskor. 19 kvinnor, 1 man.

Sjuksköterskorna tyckte att kunskapen om sexuell hälsa behövde förbättras för att kunna ge patienterna bättre stöd. Det kunde underlätta att skapa tillit hos patienten innan diskussionen togs upp. Sedan var det enligt sjuksköterskorna viktigt att hitta en lämplig tid och plats att ha samtalet. De kände uppskattning från patienterna och deras partners när de fick hjälpa till med deras sexuella problem.

In document Att samtala om sexuell hälsa (Page 34-38)

Related documents