Bilaga 1 – Intervjuguide
Bilaga 2 – Progressionstabell GY11
Bilaga 3 – Statistiker från Lärarnas Riksförbund Bilaga 4 – Läraryrkets yttre och inre styrkrets
Bilaga 1: Intervjuguide
Intervjuguide: Gymnasiekurs Idrott och hälsa 1
Bakgrundsfrågor
• Ålder?
• Undervisningsämnen förutom idrott?
• Antal anställningsår som idrottslärare på gymnasiet?
Uppfattningar av kunskapskraven i idrott och hälsa 1
•
Anser du att GY11:s kunskapskrav i idrott och hälsa 1 är en förbättring ellerförsämring gentemot de gamla från Lpo94? Utveckla gärna ditt svar.
Kunskapskravens tydlighet genom värdeorden
• Upplever du att kunskapskraven är tydliga i sitt utförande genom värdeorden? Utveckla gärna ditt svar.
• Hur tolkar du progressionen mellan följande värdeord? Ge gärna exempel. Ø översiktligt – utförligt – utförligt och nyanserat
Ø med viss säkerhet - med säkerhet?
Implementering av kunskapskraven
• På vilka sätt arbetar du med kunskapskraven i idrott och hälsa 1?
• På vilka sätt förmedlar du kunskapskraven i idrott och hälsa 1 till dina elever?
Betygens likvärdighet
• Anser du att kunskapskraven i idrott och hälsa 1 främjar eller motverkar kursbetygens likvärdighet? Utveckla gärna ditt svar.
Bilaga 3: Statistiker från Lärarnas Riksförbund (2012) och Lärarnas Riksförbund (2013) Statistik 1 Statistik 2 Statistik 3 Statistik 4 Statistik 5 Statistik 6 16
Förändrade kriterier – de nya kunskapskraven
Ett av de centrala områden som den statliga utredningen (SOU 2007:28) om det mål- och kriterierelaterade systemet granskade, var hur betygskriterierna var utformade och vilka ord som användes för att beskriva de olika typer av kunskaper och färdigheter som eleverna skulle uppvisa för olika betyg. En kritik mot de dåvarande betygskriteri- erna var att de var allt för oprecisa och lämnade ett för stort tolknings- utrymme för lärarna. Ur detta perspektiv har lärarna i undersökningen fått skatta vilken betydelse de bedömer att den nya utformningen av kunskapskraven kommer att få på hur rättvisande bedömningarna är:
7% 43% 27% 12% 5% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Mycket positiv påverkan
Viss positiv påverkan Oförändrat Viss negativ påverkan Mycket negativ påverkan Vet ej
Vilken påverkan bedömer du att de förändrade kriterierna får på hur rättvisande bedömningarna av elevernas kunskaper är?
Endast 17 procent av lärarna bedömer att de nya kunskapskraven kom- mer att få en negativ påverkan på hur rättvisande bedömningarna av elevernas kunskaper är. Hälften av lärarna svarar att de bedömer att det kommer att få viss positiv, eller mycket positiv påverkan och nästan en tredjedel bedömer att det kommer att vara oförändrat.
18
Som tabellen visar så gäller att ju mer fortbildning lärarna har fått, desto större positiv påverkan bedömer de att de förändrade kunskaps- kraven kommer att få på hur rättvisande bedömningarna är, och vice versa. Som rapporten även visar framledes så återkommer detta sam- band i fler frågor.
Lärarna har också ombetts att bedöma hur de tror att likvärdigheten i betygssystemet kommer att påverkas av de nya kunskapskraven. Resul- taten framgår av följande diagram:
4% 38% 42% 7% 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Förbättras i stor grad Förbättras i någon grad Den kommer att vara oförändrat Försämras i någon grad Försämras i stor grad Vet ej
Hur tror du att likvärdigheten i betygssystemet kommer att påverkas av de nya kunskapskraven?
En betydande majoritet av lärarna (84 procent) bedömer att likvärdig- heten antingen kommer att vara oförändrad eller förbättras i och med de nya kunskapskraven. Endast tio procent tror att likvärdigheten kom- mer att försämras i någon grad. Dessa resultat är dock svårtolkade. I och med att ett av målen med förändringarna i betygssystemet har varit att systemet ska möjliggöra ökad likvärdighet, kan den höga andelen lärare som svarar att likvärdigheten kommer att vara oförändrad ses som ett underkännande av förändringarna. Dock återkommer exakt samma samband i denna fråga som i den föregående, nämligen att de som fått minst fortbildning i störst omfattning anser att likvärdigheten
22
i och med att Skolverkets tillvägagångssätt för implementeringen av GY2011 och Lgr11 skiljt sig åt samt att de grundskollärare som nu ska sätta betyg i årskurs 6 för första gången nåtts av speciella insatser. Skillnaderna mellan huvudmän och skolformer är statistiskt signifikanta.
Har fortbildningen varit tillräcklig?
Redan i tabellen ovan har resultaten relaterats till frågan som handlar om i vilken utsträckning lärarna i undersökningen bedömer att de fått tillräckligt med fortbildning. De samlade resultaten av lärarnas svar på denna fråga framgår av följande diagram:
5%
35%
46% 14%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Ja, i mycket hög grad
Ja, i tillräcklig grad Nej, inte i tillräcklig grad
Nej, inte alls
Anser du att du har fått tillräckligt med fortbildning för att kunna sätta betyg på rätt grunder under detta läsår?
Undersökningen visar att de typer av problem som framkommit i Riks- revisionens tidigare granskningar av statens insatser för en likvärdig be-
tygsättning tycks upprepa sig.8 Så stor andel som 60 procent av lärarna
i undersökningen svarar att de inte anser att de fått tillräckligt mycket fortbildning för att kunna sätta betyg på rätt grunder detta läsår. Det finns också signifikanta skillnader mellan fristående och kommunala huvudmän som är intressanta att notera. Lärarna vid fristående skolor anser i något större utsträckning (41,7 procent) att de fått tillräckligt
8 Jmf Riksrevisionen (2004; 2011)
19
antingen kommer att vara oförändrad eller att den kommer att försäm- ras. Därigenom tycks det inte orimligt att lärarna också i någon mån skulle kunna svara utifrån de implementeringsmässiga förutsättningar de anser att systemet har getts. Det vill säga, att de lärare som anser sig ha fått för lite fortbildning kanske också bedömer det nya systemets eventuella effekt på likvärdigheten utifrån deras egen bedömning att de fått för lite fortbildning.
I undersökningens resultat finns inga skillnader mellan lärare i olika ämnen eller i olika skolformer.
Fortbildningen och dess omfattning
Vilka fortbildningsinsatser har lärarna tagit del av?
Den typiska fortbildningsinsats som en lärare har fått ta del av är att denne har deltagit i antingen Skolverkets konferenser för lärare eller i en fortbildning anordnad av sin huvudman samt att läraren sedan har fått tid att tillsammans med sina ämneskollegor gå igenom och disku- tera förändringarna: 45% 7% 45% 73% 8% 7% 0% 20% 40% 60% 80% Deltagit i Skolverkets … Via min huvudman … Fortbildning … Fått tid till att … Inga alls Annat, nämligen:
Vilka typer av implementeringsinsatser från staten och din huvudman har du tagit del av gällande förändringarna i betygssystemet? (flera svarsalternativ är möjliga)
med fortbildning än deras kollegor vid kommunala skolor (34,1 pro- cent) anser. Och på samma sätt anser lärarna vid kommunala skolor att de inte fått tillräckligt mycket fortbildning (47,7 procent i kommunala skolor och 40,0 i fristående).
Resultaten på nästa fråga i undersökningen följer samma mönster. Där svarar totalt 57 procent av lärarna att de inte känner sig trygga med det nya betygssystemet och andelen som inte känner sig tillräckligt trygga är något högre i kommunala skolor än i fristående.
5% 38% 47% 10% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Ja, i mycket hög grad Ja, i tillräcklig grad Nej, inte i tillräcklig grad Nej, inte alls Vill ej uppge
Känner du dig trygg med det nya betygssystemet?
Föga förvånande är sambandet mellan i vilken grad lärarna känner sig trygga med betygssystemet och hur mycket fortbildning de har fått mycket tydligt; ju mer fortbildning lärarna har fått, desto tryggare känner de sig med systemet. Sambandet kan illustreras i en tabell på samma sätt som tidigare i rapporten:
Bilaga 4: Läraryrkets yttre och inre styrkrets