8:1 Pilotundersökning
Följande text är en sammanfattning av en intervju jag gjort med tre grundskolelärare, där jag undersökt undervisningsmetoden Flipped classrooms fördelar och nackdelar, och visar på de gemensamma tendenser som framkommit under intervjuerna. De första fem överskrifter i denna bilaga redogör för metodens fördelar, och de efterföljande sju överskrifter redogör för metodens nackdelar. Lärarna som intervjuats kommer för anonymitetens skull att omtalas som lärare 1 (undervisar i bild och språk), lärare 2 (undervisar i historia, bild och språk) och lärare 3 (undervisar i bild och språk).
Struktur, förberedelse och effektiv inlärning
Lärare 2: ”Man får en mer effektiv tid i skolan. Allmänt är eleverna "med" och det är fler
elever som faktiskt gör sina läxor men också under lektionerna. Eleverna vet att innan de frågar mig om hjälp så ska de kolla på filmen, vilket innebär att de ”onödiga” frågorna minimeras, och filmen blir som en hjälp/extralärare. Eleverna är dessutom någorlunda på samma ställe kunskapsmässigt när de har sett filmen, de vet antingen helt eller på ett ungefär vad dagens lektion handlar om och innehåller, vilket gör att eleverna slipper lägga energi på att spekulera och bli osäkra inför lektionen.”
Lärare 3: Man kan koncentrera sig på att hjälpa barnen i arbetet med de uppgifter de fått
tilldelade. Det ger snabbt en bild av på vilken nivå den enskilda eleven ligger. Eleverna kan använda den tid de behöver. Det gagnar både de långsamma och de snabba, då det inte ger någon tid till spillo. De kan dessutom repetera undervisningen så många gånger de behöver.
Koncentrations - och inlärningssvårigheter och diagnoser
Lärare 2: Jag tycker att metoden fungerar bra för de elever som har ADHD. Dessa elever har
möjlighet att pausa filmen när de har behov för det. Instruktionen pågår dessutom under kortare tid (en vanlig film är 5-10 min), vilket kräver mindre av dem genom denna film då de inte behöver komma ihåg genomgången på samma sätt- den finns alltid tillgänglig. Elever med ADHD har mycket svårt att komma ihåg genomgångarna, och de elever jag har med diagnosen har alltid filmen klar och tillgänglig eftersom att de vet att de behöver den. På så sätt ger metoden eleverna möjlighet att få självinsikt och ta ansvar. Eleverna har i denna
metod mer lika förutsättningar när det kommer till diagnoser. Jag har elver med ADHD, autism, ordblindhet och elever som är för tidigt födda vilket leder till hjärnskador och massiva inlärningsproblem. De ordblinda elever jag har har lättare för att undervisas genom metoden Flipped clasroom eftersom att instruktionerna är mer muntligt istället för skriftliga
instruktioner som de skall läsa. Jag både tecknar och förklarar i filmen och förmedlar alltså budskapet på olika sätt.
Självständighet och självförtroende
Lärare 2: Läxorna kan göras närsomhelst, och läxläsningen blir därmed mer flexibel. Läxorna
kan t.ex. "göras" när de är på väg någonstans, och eleverna är inte beroende av att skapa lugn och plats för att göra läxan. Det är en fördel för alla men speciellt pojkarna jag undervisar har haft problem med att skapa det rum som krävts. Med Flipped classroom blir eleverna mer självständiga, då behöver inte minimal hjälp för att göra sina läxor, eller ingen hjälp alls.
Socialisering, samarbete och gemensamt lärande
Lärare 2: Eleverna kan diskutera ämnet/filmen på sin klass-sida, där både klasskompisar och
elevernas lärare kan gå in och svara på frågor och diskutera uppgiften. Mina elever brukar se filmerna tillsammans, ofta i grupper om 3-4 elever, både då de tycker att det är trevligast så men också då kan de hjälpa varandra. Hälften av mina killar går på fotboll och hälften på ishockey, och de tittar på filmerna ihop under sportspauserna.
Klass, genus, etnicitet
Lärare 2: Elevernas förberedelsenivå är mycket jämn; de är mindre beroende av
hemförhållandena jämfört med klassisk läxläsning. Det är lättare att behålla pojkarnas
uppmärksamhet jämfört med klassiska läxor, jag vet inte varför det är på det sättet, men det är lättare för mina pojkar att sätta sig ner och se en film än att till exempel räkna några sidor i en bok. Metoden är också en fördel vid kulturella skillnader eftersom att jag kan visa exempel på olika sätt att utföra uppgiften, något som en majoritet av eleverna inte kan få hjälp med hemifrån då deras föräldrar ofta kommer från en annan kultur där språket, vilket också inkluderar bildspråket, skiljer sig åt.
Lärare 3: Man undgår att elevernas föräldrar gör barnens läxor.
Tidskrävande förberedelser
eleverna ska kunna ställa till den genomgång som görs. Undervisningen blir därför mycket mekanisk för mig och öppnar inte upp för kritiskt ställningstagande och reflektion. Jag har kunnat märka att det är mycket viktigt att filmgenomgångarna är mycket konkreta, då elevernas förberedelse hemma inte ger dem möjlighet för att ställa frågor undervägs.
Lärare 2: Det tar mycket lång tid.
Tekniska förutsättningar
Lärare 2: Metoden kräver att samtliga i klassen har den teknik som krävs, ex ipads, mobiler.
Dock har jag endast haft en elev på tio år som inte haft internet hemma, och dessutom får mina elever låna hem ipads från skolan.
Inlärning på egen hand
Lärare 1: Eleverna blir ansvariga för sin egen inlärning, vilket kräver att de har mycket stor
självinsikt och vetenskap om sin egen inlärning när de skall förbereda sig till lektionerna på det sättet. Eleverna kan se och återse lärarens instruktion så många gånger de behöver, men hur många gånger är det? Hur vet man, när man sitter där hemma, om man har koll på sitt ämne? Jag tycker att det är ett stort problem med flipped classroom att ny kunskap skall läras i hemmet utan möjlighet för att ställa frågor till läraren, och jag tror att eleverna har lika
möjlighet, alltså lika dålig möjlighet, att lära sig genom metoden. Genom att säkra sig att ny kunskap istället tillägnas i klassrummet, har eleverna större möjlighet för att prova sin nya kunskap och få rättat eventuella missuppfattningar med det samma. Jag anser att om eleverna ska göra sina läxor hemma, är det inte ny vetenskap man skall arbeta med, utan exempelvis tränings- och påbygnadsläxor - inte förberedelsesläxor
Lärare 2: Många föräldrar har svårt att acceptera det nya sättet, de har en förutsättning/vana
kring hur läxor ska se ut. Som lärare har du inte konkret bevis på att eleverna har gjort sin läxa/förberedelse inför lektionen, dock blir detta synligt under lektionen. När jag lägger upp en film brukar jag länka till en efterföljande uppgift så att eleverna vet om de har styr på det de gör. Uppgiften rättas direkt så att eleverna kan se hur de ligger till kunskapsmässigt. Eleverna kan hamna i en situation där de arbetar med en uppgift som de inte förstår, men den risken finns även med klassiska läxor.
Lärare 3: Elever kommer med klassisk undervisning ha problem med att göra hemläxor i det
undervisade ämnet, då det kan vara svårt att få hjälp hemifrån. Principiellt anser jag inte att vi lärare kan kräva eller förvänta oss att elevernas föräldrar hjälper dem med läxorna.
Mekanisk, opersonlig undervisare
Lärare 3: Det blir snabbt en rättningsuppgift att undervisa. Man riskerar att elever fortfarande
efter många repetitioner av förklaringarna fortfarande inte förstår, då det inte finns utrymme till frågor, individuella förklaringar och ordval, vilka finns till hands när man undervisar ansikte mot ansikte och känner till barnens nivå och optimala inlärningssätt. Förståelsen kan förloras totalt om undervisningen inte sker på individuell nivå.
Passar inte för de yngsta
Lärare1: Jag anser inte att elevernas ålder spelar någon roll. Det viktiga är att det som
undervisas är mycket konkret.
Lärare 2: Metoden passar dåligt till de yngsta eleverna; från förskolan till årskurs 2 eller 3.
Om inlärningen skall fungera ska det vara något roligt, mer underhållande för att kunna hålla dessa elever koncentrerade. Flipped classroom fungerar för elever på mellanstadiet, passar bättre för högstadiet, och för elever på gymnasiet hade det varit kanon.
Lärare 3: De mindre klasserna kan som utgångspunkt ha svårt att förstå meddelanden som
innehåller mer än en upplysning. Detta lär begränsa undervisningens utbud, med mindre att man självklart uppfinner små ”moduler” som eleverna klickar vidare på när de förstått respektive delmoment.
En metod mest lämplig för teoretiska ämnen
Lärare2: Metoden passar dåligt til idrott. Där är det i högre grad learning by doing, och det
krävs inte så mycket teoretisk förkunskap hos eleverna. Mycket av idrottsinnehållet är
praktiskt, exempelvis simning, vilket är svårt att visa i en film. Det kan då vara svårt att se och koordinera rörelsen, dock blir koordinationen lättare vid tonåren. Det är svårt att relatera genom att bara se någon annan göra det utan att kroppsligt göra det själv. Samma sak gäller med musik. Man spelar trummor med kroppen, det är alltså en rörelse kroppen ska lära sig, inte en tanke hjärnan skall lära sig arbeta med.
Lärare 3: Jag kan tänka mig att uträkningar av räknesätt och mer fyrkantiga (regelrätta)
områden så som böjning av ordklasser och liknande hade kunnat vara givande på detta sätt.
En metod för komplettering
Lärare 1: Om flipped classroom ska ha en plats i grundskolans undervisning, skall den vara
på detta sätt, men kanske delelement eller kortare förlopp.
Lärare2: Jag tycker att metoden ska vara ett komplement för andra undervisningsformer, eftersom att elever lär sig på olika sätt och inte endast skall möta en undervisningsform. Men det är upp till läraren att bestämma hur undervisningen skall se ut.
Lärare 3: Jag kan se fördelar och nackdelar med både flipped classroom och klassisk
skolundervisning, så en kombination där båda metoderna används efter behov, nivå,
proffesionalism, område mm hade varit en spännande tillgång till undervisning och lärande i grundskolan.
8:2 Instruktionsfilm
Följande länk leder till den instruktionsfilm jag skapat som en del av undersökningen i detta arbete. https://www.youtube.com/watch?v=6-8VxKwyZqA&feature=youtu.be
Länken går även att finna genom att söka på videons/instruktionsfilmens namn; examensarbete2014
8:3 Lektionsplanering
Porträtt och bildanalys, årskurs 7
Eleverna som intervjuas i mitt arbete har tidigare på terminen, i ämnet historia, läst om kungar och drottningar som genom tiderna regerat i Norden. Under en av dessa lektioner har en elev sett ett porträtt av Gustav Vasa i historieboken, och frågat om dennes klädsel, vilket har väckt en idé hos elevernas historielärare. Denne lärare har efter lektionen börjat fundera på de meningsbärande element som ofta finns på historiska porträtt över kungar och drottningar, och har på så sätt fått idén om att använda sig av dessa porträtt i elevernas bildundervisning, då han undervisar samma klasser i bild och historia. Följande bilduppgift är alltså en
fortsättning på ett historiearbete, och de kungar och drottningar som berörts i historieundervisningen återkommer i bildundervisningen.
Tillvägagångssätt
1. Eleverna har fått i uppgift att innan lektionen, genom datorn, mobilen eller ipaden, ta del av en instruktionsfilm (film nr 1) som läraren lagt upp. Filmen visar hur man tecknar
2. Lektionen startar med att eleverna får ställa frågor till läraren rörande den nya uppgiften. 3. När klarhet kring uppgiften råder tilldelas varje elev ett porträtt av en nordisk kung eller drottning. Under porträttet har läraren skrivit namnet på den som är avbildad.
4. Varje elev tilldelas papper, penna, sudd och (om de ej har möjlighet att se filmen på sin mobil) varsin dator eller ipad där instruktionsfilmerna finns tillgängliga för eleven att se på under lektionen. Eleven skall nu öva sig på att teckna porträtt enligt instruktionerna, så många gånger som denne har behov för.
5. När eleven känner sig redo är det dags att teckna ett grundporträtt på den kung eller drottning denne fått sig tilldelad. Porträttet skall inte färgläggas, då fokus ligger på att träna upp tekniken, och därför skissas upp med blyerts.
6. Efter att porträttet tecknats skall eleven titta på nästa film (film nr 2) som läraren lagt upp. Denna film handlar om de meningsbärande element och färgval som finns på monarkporträtt, och visar olika exempel på monarkporträtt vilka analyseras. Filmen finns tillgänglig för eleven under den tid denne arbetar med uppgiften.
7. Nu är det dags för eleven att fundera över olika meningsbärande element och färger som skall tilläggas just elevens porträtt. Eleven får söka efter information om den person som avbildats, exempelvis på internet eller i historieböcker, och välja ett antal meningsbärande element och färger kopplade till just denne monark. Dessa meningsbärande element och färger kan handla om händelser i monarkens liv, egenskaper hos monarkens personlighet eller någonting annat. Valet ligger hos eleven, så länge denne kan motivera sina beslut.
8. De meningsbärande elementen eleven väljer tecknas på porträttet, och blir på så sätt en del av bilden.
9. När eleven är nöjd med det skissade porträttet färgläggs det.
10. Uppgiften avslutas med att varje elev presenterar sitt verk för klassen och motiverar val av element och färger.
Koppling till läroplanen, Lgr11 Bild
I läroplanen75 står det att bildundervisningens ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas, och hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. I bildundervisningen skall eleverna ges
möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap, och få möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Slutligen skall
undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.
Följande centralt innehåll för undervisning i bild årskurs 7–976 kopplas till uppgiften. I uppgiften berörs en del av det centrala innehållet bildframställning, då eleverna genomför presentationer av eget bildskapande. Gällande det centrala innehållet redskap för
bildframställning undervisas eleverna i former, färger och bildkompositioner samt deras
betydelsebärande egenskaper, och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Vidare berörs det centrala innehållet Bildanalys då eleverna i denna uppgift arbetar med bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer, och resonemang förs kring hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Även konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen behandlas i uppgiften, och resonemang förs kring hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. Slutligen utvecklar eleverna ord och begrepp för att kunna läsa och samtala om bilders utformning och budskap.
Jag har valt att inte göra en bedömningsmatris då det är elevernas bildlärare som genomför undervisningen och skall ge eleverna deras omdömen och slutbetyg.
8:4 Frågeformulär läraren
Hur ser du på bildämnets status? Hur ser elever på bildämnet?
Hur ser elevernas föräldrar på bildämnet?
Hur ser skolledningen och lärare i andra ämnen på bildämnet?
Har du hört/sett/ varit i kontakt med någon som undervisar i bild med metoden Flipped classroom?
Har du eller dina lärarkolleger genomgått någon slags utbildning för att lära er arbeta med undervisningsmetoden?
Vad är anledningen till att du bytt undervisningsmetod?
Hur har eleverna reagerat på den nya undervisningsmetoden gällande - Samarbete?
- Inlärning? - Lärarhjälp? - Motivation? - Klassrumsmiljö?
Hur har elevernas föräldrar reagerat på att du börjat undervisa med den nya metoden? Hur har lärare i andra ämnen reagerat på att du börjat undervisa med den nya metoden? Hur har skolledningen reagerat på att du börjat undervisa med den nya metoden? Har du mött reaktioner från någon/några andra?
Hur ser du på bildundervisningens kvalitet med metoden? Förklara. Hur är konsekvenserna för bildundervisningen med den nya metoden? Rekommenderar du undervisningsmetoden för bildämnet? Varför?
Är det någonting man bör tänka på om man bestämmer sig för att prova denna metod i bildundervisningen?
8:5 Frågeformulär eleverna
Vad tyckte du om min instruktionsfilm första gången du hade sett den? Varför tyckte du det?
Min film är 8 minuter lång. Hur lång tycker du att en instruktionsfilm i bild ska vara? Varför?
Vad tycker du om de bilderna jag ritade i min instruktionsfilm? (T.ex. om de var
tydliga/suddiga, om det var bra/dåligt ljus, om de hjälpte dig att förstå hur man skulle göra osv)
Vad tycker du om de instruktioner du hörde i filmen? (t.ex. pratade jag förklarade tillräckligt tydligt hur man skulle göra, om jag sa saker som var onödiga, om jag pratade för
snabbt/långsamt osv)
Var det någonting du hade svårt att förstå när du hade sett instruktionsfilmen? Varför tror du att du hade svårt att förstå det?
Lärde du dig någonting nytt när du tittade på instruktionsfilmen? Vad var det isåfall?
Vad tycker du om det nya sättet ni arbetar på i bild, om du jämför med sättet ni arbetade på innan? Varför tycker du det?
När brukar du titta på instruktionsfilmerna som din lärare har lagt upp? Varför just då?
När du ser en instruktionsfilm, gör du då någonting annat samtidigt? Vad gör du och varför?
Brukar du titta på instruktionsfilmerna ensam eller med någon annan? Varför gör du det?
Vad tycker du om att i förväg veta vad ni ska göra på bildlektionen? Varför tycker du det?
Vad betyder instruktionsfilmerna för ditt lärande? Varför tror du att det är så?
Hur ser du på klassrumsgenomgångar jämfört med att ha genomgångar genom instruktionsfilmer?