Bilagor

Bilaga 1: Ritningar Bilaga 2: Lokalprogram Bilaga 3: Detaljplan

Bilaga 4: Kriterier för trygghetsboende Bilaga 5: Mer trä i byggandet

BILAGA 1 (antal sidor: 12)

Trygghetsboende 1 hus i 5 vån PLAN 1 rok 1

rok 2 rok 3 rok S:a BOA BTA BOA/ BTA ANM

39 45 62 75 entre 1 0 2 2 313 475 0,66 2 1 1 2 2 358 475 0,75 3 1 1 2 2 358 475 0,75 4 1 1 2 2 358 475 0,75 5 1 1 2 2 358 475 0,75 TOTALT 5 4 10 10 29 1745 2375 0,73 Utrymme Anta006C Storlek m2 Summa m2 Anmärkningd Vindfång 1 Matsal 1 70 70 Dimensionerad för 40 personer Kök 1 30 35 Större anpassat bostadskök Hobbyrum 1 45 45 Lounge 1 55 55 Entré 1 Plats för parkering av rullstolar Wc 2 2 4 RWc 1 4,8 4,8 Teknikutrymme 1 10 10 Förråd 1 5 5

Bilaga 2 (antal sidor: 1)

Lokalprogram

Bilaga 3 (antal sidor: 25)

Detaljplan

BILAGA 4 (antal sidor: 6)

Kriterier för trygghetsboende

ÄLDRENÄMNDEN

Handläggare Datum Diarienummer

kjell.holm 2009-11-05

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala

kommun

Dokumentet beskriver de kriterier som, utifrån den förväntade lagstiftningen om

trygghetsbostäder, kommer att utgöra grund för Äldrenämndens ställningstaganden om att

bevilja subventioner i form av ersättning för det sociala innehållet i form av värd/värdinna

samt gemensamhetslokal. Äldrenämnden kommer att fatta beslut om subvention för varje

enskilt objekt på underlag av hyresvärdens ansökan samt bedömning av Fastighetsnämnden

angående om den fysiska tillgängligheten uppfyller fastställda krav. Kommande lagstiftning

på området kan komma att ändra kriterierna.

Åldersgränsen 70 år gäller för av Äldrenämnden subventionerade trygghetsbostäder.

Bostäderna upplåts med hyresrätt och i anslutning till trygghetsbostaden ska en

gemensamhetslokal med yta för gemensamma måltider finnas. Där ska finnas en

värd/värdinna som ansvarar för att hålla daglig kontakt med hyresgästerna, skapa gemenskap

och socialt innehåll i vardagen samt samverka med ideell sektor.

Ansökan om trygghetsbostad

Den som vill hyra en trygghetsbostad vänder sig direkt till hyresvärden, som självständigt

ansvarar för rekryteringen av hyresgäster. Ansökningsförfarandet ska ske på samma villkor

och vara lika tillgängligt för alla sökande som uppfyller ålderskriteriet 70 år.

• Trygghetsbostaden är inte biståndsprövad enligt socialtjänstlagen.

• Hyresvärden svarar självständigt för kö och uthyrning.

• Äldrekontoret tillhandahåller och uppdaterar information om trygghetsbostäder i de

fall gemensamhetslokal och värd/värdinna subventionerats av ÄLN.

Hyresvärds ansökan om subvention för trygghetsbostäder

Förutsättningarna för att få subvention för värd/värdinna och gemensamhetslokal från ÄLN är

att kriterier enligt detta dokument är uppfyllda. Ansökan om subvention görs av hyresvärd till

ÄLN. Beslut om subvention fattas för varje enskilt objekt och underlag till beslut utgörs i

2 (9)

första hand av en ansökan från hyresvärden samt en bedömning av FSN om objektet

motsvarar de fastställda kriterierna.

Socialt innehåll i en trygghetsbostad

En fastighet med trygghetsbostäder bör i normalfallet bestå av minst 20 lägenheter. I

anslutning till en trygghetsbostad kommer att finnas gemensamhetslokaler där även möjlighet

till gemensamma måltider ska finnas samt en värd/värdinna som i samverkan med

hyresgästerna förutsetts arbeta med att

• bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala

kontakter, möten och gemenskap,

• erbjuda stimulans och innehåll i vardagen,

• att främja hälsa och fysiska aktiviteter

• samverka med ideella organisationer.

Verksamheten ska ha en förebyggande inriktning med fokusering på hälsa och friskfaktorer.

Den ska utformas så att den enskilde ges möjlighet till inflytande samt med hänsynstagande

till den enskildes egenansvar.

Värd/värdinna tillhandahålls av hyresvärden. Kompetenskravet för värd/värdinna är att ha en

formell utbildning på lägst gymnasienivå med inriktning mot äldre- och omsorgsverksamhet

inklusive dokumenterad kunskap om hälsa. I samband med introduktionen för att påbörja

arbete som värd/värdinna vid ett trygghetsboende ska ingå den av Uppsala kommun

anordnade utbildningen av frivilligombud på tre halvdagar.

I normalfallet beräknas en årsarbetare kunna svara för 80 lägenheter i trygghetsboende.

Subvention för värd/värdinna föreslås utgå med 5000 kr per trygghetsbostad och år.

Gemensamhetslokal

En gemensamhetslokal ska finnas i anslutning till bostäderna och vara tillgänglig för

hyresgästerna mellan 08.00 och 22.00 varje dag. I lokalen ska det finnas möjlighet till

gemensamma måltider. Gemensamhetslokalen skall vara dimensionerad utifrån

verksamhetens karaktär och antal hyresgäster. Riktmärke är att gemensamhetslokalen ska

svara mot 2 kvm per hyresgäst och att ytan sammanlagt ska utgöra minst 50 kvm.

Hyresvärden ska i sin ansökan beskriva hur man avser att använda den totala

gemensamhetsytan.

Storlek på subvention för gemensamhetslokal är beroende på lokalens standard samt

marknadssituationen. Då en bostad används som gemensamhetslokal, utgår subvention med

motsvarande hyra/kvm och år som utgår för bostäderna i fastigheten.

3 (9)

Uppföljning

Äldrenämnden kommer i lämpliga former följa upp att verksamheten håller avtalad kvalitet

samt att utbetald subvention används på rätt sätt.

En redovisning för föregående verksamhetsår ska senast den 31 januari inlämnas till ÄLN

med beskrivning av verksamhetens genomförande samt hur utföraren bedömer att den levt

upp till gällande kvalitetskrav.

Tilläggstjänster

Service såsom städning, tvätt och inköp kan tillhandahållas av hyresvärd eller annan

serviceproducent genom dennes försorg. Hyresvärd bör även kunna erbjuda/förmedla annan

service som exempelvis fixar- eller hantverksservice, fotvård, frisör samt måltidsleveranser.

Hyresvärden eller annan serviceproducent har möjlighet att ansöka om att bli godkänd inom

kommunens system för eget val för att kunna erbjuda serviceinsatser som kommunen beviljat

den enskilde i form av myndighetsbeslut.

Bilaga

4 (9)

Bilaga

Kriterier för fysisk tillgänglighet för av Äldrenämnden subventionerade

trygghetsbostäder

1. Värd/värdinna

Det ska finnas en värd/värdinna med ansvar att hålla kontakt med hyresgäster, skapa

gemenskap, socialt innehåll och samverkan med ideell sektor.

Av huvuddokumentet framgår möjlighet till subvention, krav på omfattning och

beskrivning av kompetenskrav.

2. Gemensamhetslokal

Gemensamhetslokalen finns i anslutning till bostäderna och ska vara tillgänglig för

hyresgästerna mellan 08.00 och 22.00 varje dag. I lokalen ska det finnas möjlighet att äta

tillsammans. Av huvuddokumentet framgår beräkningsgrund för subvention.

3. Fysisk utformning/tillgänglighet

Trygghetsbostäder ska vara trygga och tillgängliga såväl inomhus som i närliggande

utemiljö. Trygghetsbostad som inrättas i befintligt fastighetsbestånd ska uppfylla

normalnivån enligt Svensk Standard SS 91 42 21, vilket motsvarar kraven i

bygglagstift-ningen och i Boverkets byggregler. Nybyggda trygghetsbostäder ska uppfylla en förhöjd

nivå (utökad tillgänglighet) i Svensk Standard för bostadsutformning, vilken också

beskrivs i SS 91 42 21.

3.1 Trygghetsbostadens belägenhet

- Det närliggande området ska vara tillgängligt för rörelsehindrad och för den som har

nedsatt orienteringsförmåga.

- Allmänna kommunikationer bör finnas i närhet till bostaden.

- Tillgänglighet till service i olika former, t ex apotek, vårdcentral och dagligvaruaffär

bör finnas.

- I närområdet bör det finnas tillgång till grönytor.

3.2 Fastighetens utemiljö

- Nivåskillnader ska vara utjämnade.

- Belysningen runt fastigheten ska vara utformad för säkerhet och trygghet.

- Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg.

- Gång- och cykelvägar bör vara hårdgjorda, släta och halkfria.

- Sittplatser bör finnas i nära anslutning till fastigheten.

- Det bör finnas anpassade ytor för olika aktiviteter. Som exempel kan nämnas

boulebana eller rörelseträdgård.

3.3 Trappor

- Trappor ska alltid vara kompletterade med hiss eller ramp.

- Trappor utomhus ska ha räcke samt i övrigt vara säkert utformade.

- Trapporna bör belysas, särskilt i början och slut.

5 (9)

3.4 Entré till fastigheten

- Entrédörr ska vara möjlig att passera med rullstol.

- Dörrautomatik ska finnas. Armbågskontakt bör placeras på lämpligt avstånd från

entrédörr.

- Låssystemet bör vara funktionellt för rullstolsburna personer.

- Passersystem med porttelefon bör finnas.

- Vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entrén.

- Trappsteg och höga trösklar får ej förekomma i entrén.

- Det bör finnas möjlighet att köra bil ända fram till entrén.

3.5 Allmänt inomhus

- Gemensamma ytor ska vara anpassade för rullstolsburna.

- Nivåskillnader ska vara utjämnade och trösklar bör vara borttagna.

- God orienterbarhet ska finnas. Färgsättning, tydligt markerade våningsplan och

närvarostyrd belysning är exempel på lämpliga åtgärder.

- Alla tunga dörrar ska förses med dörrautomatik, exempelvis till källare, tvättstuga,

garage och förrådsutrymmen.

- Möjlighet att förvara rullstol och rollatorer inomhus ska finnas.

- Möjlighet att förvara och ladda elrullstol bör finnas inomhus eller i direkt anslutning

till entrén.

3.6 Hissar (i hus med mer än ett våningsplan)

- Minimimått på hiss ska vara 1,4 x 1,10 m

- Hissdörr ska ha fritt passagemått på minst 80 cm och bör vara försedd med automatisk

dörröppnare.

- Hiss ska ha nödtelefon och bör ha sittmöjlighet.

3.7 Allmänt i lägenhet

- Möjlighet måste finnas till uppkoppling av trygghetslarm till telefonen. Detta

förutsätter ordinär telefonledning, ej IP-telefoni.

- Brandvarnare ska finnas.

- Balkong eller uteplats/altan bör vara utan nivåskillnader.

- Vid balkong-/altandörr bör tröskel vara utjämnad.

3.8 Köksstandard

- Köket ska lätt kunna anpassas för rullstolsburna personer.

- Spisvakt ska finnas installerad.

3.9 Standard i badrum/WC

- Trösklar till badrum ska vara så låga som möjligt.

- Toalettstol bör vara så placerad att hjälp kan ges av två personer samt att överflyttning

från rullstol är möjlig.

6 (9)

- I duschutrymme ska det finnas möjlighet att ställa in en duschstol.

- Inga fasta skåp bör finnas under handfatet.

- Stödhandtag ska finnas i duschutrymmet.

- Ledbelysning bör finnas i badrum.

3.10 Tvättstuga

- De boende ska ha tillgång till tvättstuga.

I övrigt kommer kraven för tillgänglighet när det gäller nyproduktion av trygghetsbostäder att

styras av kommande regler för investeringsstöd.

För ytterliggare information om fysisk utformningen se:

• Boverkets byggregler - BBR

• Svensk standard SS 94 42 22:2006,

• Bygg ikapp handikapp, AB Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet,

• Kulör & kontrast, AB Svensk Byggtjänst och Emma Newman, 2009,

• Kök – Planering och utformning, Alice Thiberg, SIS Förlag 2007.

BILAGA 5 (antal sidor: 10)

Mer trä i byggandet

Inledning

Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus

högre än 2 våningar. Detta förbud har lett till en 100-årig brist på kunskapsutveckling,

marknad och praxis. Då normerna nu har ändrats så att trä får användas även i höga hus

öppnar sig en ny marknad för avancerat träbyggeri och träarkitektur. Regeringen har initierat

en nationell strategi för ”Mer trä i byggandet”, Ds 2004:01. Denna strategi är uppföljningen

på kommunal nivå.

Att använda trä handlar inte bara om husets bärande stomme utan också om fasader,

invändiga ytskikt och snickerier. Men det handlar också om allt från yttre anläggningar t.ex.

broar, till byggnader och i slutändan möbler.

Det finns en stor potential för tillväxt och ökad sysselsättning om träet förädlas, om ett

industriellt byggande av höga hus i trä utvecklas, om trä kopplas till fullödig arkitektur och

design. Växjö har varit tidigt ute i denna utveckling. För vår region, en skogsbygd med många

träindustrier men också en svag tillväxt utanför Växjö stad ligger regeringens strategi för

”Mer trä i byggandet” helt i linje med våra behov.

Interiör från trähuset, hus M universitetet

1 Motiv

Varför ska kommunen engagera sig i träbyggandet?

• Växjö är centrum i en stor skogs- och träindustriregion. Många mindre orter och

glesbygden i regionen är beroende av denna näringsgren och kan Växjö bidra till att

näringen utvecklas så är det till ömsesidig nytta.

• En satsning på träbyggande är i linje med Växjös miljöengagemang.

• Växjö Universitet har trä som ett viktigt tema. Universitetet och kommunen kan

ömsesidigt stötta varandra.

• Kommunen är en stor byggherre och förvaltare och har intresse av att pressa

byggkostnaderna

• Regeringens träprogram skapar intresse och förhoppningsvis utvecklingspengar för

dem som vill anta utmaningen.

1.1 Regionen

Växjö är centrum i en stor skogs- och träindustriregion

Källa Länsstyrelsen Kronoberg

1.2 Miljö

Kommunen har genom VEAB gjort mycket stora insatser för att med bioenergi

sänka koldioxidutsläppen. Träbyggande kan bidra till detta på ett annat sätt:

”…

En kubikmeter av ett träd motsvarar ett ton koldioxid. Om trä i större utsträckning

används i långlivade produkter, såsom byggnadsverk, reduceras i viss omfattning

utsläppen av växthusgaser. Det sker dels genom att trämaterialet används och byggs

in utan att förbrännas eller förmultna och dels genom att träet utgör substitut för ett

annat material, som annars skulle ha använts i byggnadsverket. Om man gör en

beräkning och inkluderar substitutionsprincipen kommer man fram till att varje ton

trä tar hand om mer än ett ton fossil koldioxid beroende på vilket material

träkonstruktionen ersätter i bygget. En lägenhet på 72 m

²

som byggs i en

halvmassiv träkonstruktion består av ca 15-20 m

³

trä och har enligt denna

beräkningsmetod sett till att minst ca. 15 ton mindre koldioxid släpps ut till

atmosfären jämfört med ett nybyggt i annat material. Det motsvarar

koldioxidutsläpp från cirka åtta års bilkörning för ett svenskt normalhushåll.

Trähuset har därtill med säkerhet ett högre återanvändningsvärde både när det

gäller restmaterial som kan demonteras och i det fall trähuset en gång rivs och

förbränns under energiåtervinning (2.5.2). Ju mer långlivade produkter som består

av trä desto större blir klimateffekten. Byggnader, med en livslängd på 100-120 år,

är från den synpunkten en idealisk produkt att använda trä i. Exakt hur sådana

effekter kommer att få genomslag i framtida nationella åtaganden enligt

klimatkonventionen, är ännu inte klartgjort. Dock har denna fråga om långlivade

träprodukter kommit upp på agendan inför kommande förhandlingar.

…” Ds 2004:

1.3 Profil

Kommunen har byggt eller medverkat till ett stort antal trähus, bland andra:

Kvarngården, Ingelstad

Trähuset, hus M universitetet, Växjö

Växjös omfattande och avancerade träbyggande har väckt stor uppmärksamhet. Välle Broar,

som är en naturlig fortsättning, har redan i sitt programskede, blivit ett varumärke och

ytterligare stärkt Växjös profil som träbyggarstad.

1.4 Universitetet

Universitetet är en utvecklingsmotor för regionen. Det är av största vikt för Växjö att

universitetet utvecklas och kan hävda sig i en allt hårdare konkurrens.

Universitetet har, med ett långsiktigt stöd från SÖDRA, satsat kraftfullt på trä med 10

professorer och 20 doktorander. I samverkan med LTH och SP Trätek är man en mycket

kompetent aktör inom området. Kommunen kan med sin planering och sitt byggande skapa en

arena, VälleBroar, för forskning och fortbildning.

Välle

Broar

Kommunen kan också delta i olika forskningsprojekt på nationell och internationell nivå och

på så sätt stärka forskning och utveckling i regionen.

1.5 Byggkostnader

Kommunens bolag har de senaste 5 åren investera ca 2.5 miljarder i nya byggen. Det är ett

stort intresse att byggandet rationaliseras och priserna pressas. På småhussidan är trä helt

dominant och träts möjligheter till industriellt byggande, lätta transporter och snabbt montage

utnyttjas väl. I högre bebyggelse och för annat än bostäder har inte ett industriellt träbyggande

utvecklats tillräckligt. Kommunen kan genom sin planering och sin byggherreroll medverka

till en utveckling; vilken effekt den får på kostnaderna återstår att se.

1.5 Regeringens träprogram

Regeringens vision:

”om 10-15 år ska trä vara ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige – och på sikt i

Europa”

Ansvarige ministern, Ulrica Messing, skriver med syfte på Välle Broar: ”Om man vill göra

allvar av målsättningen om att trä ska vara ett naturligt och självklart alternativ i byggandet så

behöver vi lokala innovatörer som vågar genomföra storskaliga projekt med trä som

byggmaterial.”

Regeringens vision, som i hög grad skulle gynna vår region, behöver samverka med lokala

insatser. Det finns alltså en ömsesidig nytta med att vi utvecklar ett träprogram och

förhoppningsvis då också får centralt stöd för forskning, utveckling och erfarenhetsspridning.

2 Kommunens roller och verktyg

Kommunen har flera nivåer att arbeta på från kommunfullmäktige till styrelser/nämnder och

verkställande förvaltningar/bolag.

Mer trä i byggandet, anger fullmäktiges mål och direktiv till lägre nivåer. Viktiga områden

pekas ut där kommunen kan agera och vilken inriktning arbetet ska ha. Det är sedan upp till

respektive förvaltning/bolag att pröva och konkretisera möjligheterna. Prövningen ska även i

de fall där träet valts bort dokumenteras.

Fullmäktige har framför allt tre områden att peka på:

1) Fysisk planering och mark/exploatering. För att åstadkomma ett byggande med den

volym och kvalité som kommunen önskar behövs en kontinuitet med stark

projektstyrning från plan till byggande. Redan i planskedet kan kommunen söka

lämpliga samarbetspartners och anpassa planens volym och innehåll. Planens

intentioner följs upp i mark- och exploateringsavtal. Biskopshagen, Sandsbrohöjden

och Bäckaslöv är aktuella exempel på detta.

En särskild roll har Välle Broar. Med sitt läge, på näset mellan Växjösjön och

Trummen, i skärningspunkten mellan stadskärnan och universitetet, har området unika

kvalitéer. Där ryms ca 1000 lägenheter eller motsvarande 100 000 kvm lokalyta.

I programmet för Välle Broar visas en kvartersstad med tanken att området kan byggas

ut successivt, tomt för tomt, under en 10 – 15-årsperiod. På så sätt skapas en

fortgående byggexpo som kan bli en arena för forskning, erfarenhetsåterföring och

marknadsföring.

Denna arena, ”den moderna trästaden”, förutsätter att alla inblandade parter är

besjälade av ambitionen att i varje projekt utveckla teknik, produktion och arkitektur.

Det förutsätter också en stor öppenhet så att forskning och erfarenhetsåterföring kan

ske utan hinder.

2) Kommunen kan anvisa sina bolag att pröva träets möjligheter i varje nytt projekt, att

bolagen utvecklar sitt träkunnande och utvärderar genomförda projekt. Däremot bör

fullmäktige undvika att styra tekniska lösningar vars konsekvenser och ekonomi inte

kan överblickas i ett programskede.

3) Samverkan ut i samhället med: universitet, andra kommuner, byggherrar,

entreprenörer m.fl. Detta är en samverkan som kan ske regionalt och nationellt men

också i internationella projekt och nätverk; flera svenska kommuner är engagerade i

utvecklingen, på nordisk nivå finns ett samarbete ”Nordiska Trästäder, nationellt och

internationellt finns möjligheter till pengar för FoU kring träbyggande, energi, miljö.

3. Kommunfullmäktiges mål och direktiv

Kommunens mål är en ökad användning av trä i högre bebyggelse. Under den kommande

10-årsperioden ska Välle Broar utvecklas till en modern trästad.

Kommunens styrelser/nämnder och förvaltningar/bolag ska i sina verksamheter beakta de

motiv som angetts ovan. Särskilt gäller:

• I den fysiska planeringen ska, i inledningen av ett projekt, träbyggandet prövas. I

detaljplanerna ska när det är relevant framgå av planbeskrivningen hur frågan

hanterats och i genomförandebeskrivningen ska redovisas hur ambitionerna uppnås.

• Det ska finnas planberedskap för mindre projekt där entreprenörer engagerade i att

utveckla träbyggandet kan få utrymme.

• Inom området för Välle Broar, dvs. marken mellan Vallviksvägen/P G Veijdes väg

och Växjösjön/Trummen, ska så långt kommunen kan påverka det, all bebyggelse

bidra till ”den moderna trästaden”. Det kan gälla teknik, produktion eller arkitektur.

Det kan gälla trä i stommen, trä i fasader, trä i snickerier och inredning. Det kan gälla

renodlade trälösningar men och också utveckling av träets möjligheter i samverkan

med andra material.

Alla projekt i Välle Broar ska vara öppna och tillgängliga för forskning och

utvärdering.

I planerna för Välle Broar ska den stadsbild som ”trästaden” kräver regleras i

planbestämmelserna.

• Planer, markanvisningar och exploateringsavtal ska utnyttjas för att etablera samarbete

med de byggherrar och entreprenörer som vill utveckla träbyggandet.

• Tekniska nämnden ska vid anläggningar i den offentliga miljön pröva träets

möjligheter.

• Kommunens egna bolag ska i varje byggprojekt pröva träets möjligheter.

Bolagen ska utveckla sin kompetens i träbyggande. Genomförda träbyggnadsprojekt

ska utvärderas tekniskt och ur förvaltningssynpunkt. En kunskapsbas ska byggas och

spridas.

• Berörda förvaltningar och bolag ska, med hänsyn tagen till resurser och nytta,

medverka i forskningsprojekt, nätverk och kunskapsspridning.

1 Institutionen för teknik 351 95 Växjö tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40 1

In document Visualisering av tomten Pelarsalen, VälleBroar (Page 35-93)