Visualisering av tomten Pelarsalen, VälleBroar

Visualisering av tomten Pelarsalen, VälleBroar

Visualization project in Välle Broar

Ort, Datum: Växjö, 2010-05-20 Poäng: 15 hp

Ämne/Kurs Handledare: Bengt Adolfi, Setra Group AB Handledare: Magnus Silfverhielm, Linnéuniversitetet, Institutionen för Design Examinator: Benny Fransson, Linnéuniversitetet, Institutionen för Teknik Examensarbete nr: TEK XXX/2010 Sebastian Sjöholm och Fredrik Gunnarsson

Organisation/ Organization Författare/Author(s) Linnéuniversitetet Sebastian Sjöholm Institutionen för teknik Fredrik Gunnarsson Linnaeus University

School of Engineering

Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Silfverhielm Benny Fransson

Titel och undertitel/Title and subtitle

Visualisering av tomten pelarsalen, Välle broar/ Visualization project in Välle Broar Sammanfattning (på svenska)

Rapportens syfte är att skapa en visualisering av ett trygghetsboende där det boende känner att de får ett meningsfullt och trivsamt liv. Bostadsområdet ska innefatta två stycken

bostadshus med tillhörande parkeringsplatser, ett gemensamhetshus, samt en innegård. Vi har försökt skapa en trivsam miljö som ska vara trygg och lättillgänglig. Gemensamhetshuset är tänkt att skapa samvaro, möten, men också vara en plats där man ska kunna äta

gemensamma måltider och bedriva hobbyverksamhet.

Vårt mål var att visualisera boendet så att betraktarna får en reell och trevlig bild över området, husen och interiörerna. Detta har vi försökt åstadkomma genom att skapa tredimensionella bilder med hjälp av Autodesk ADT och Google Sketchup.

Nyckelord

Trygghetsboende, Visualisering, Välle broar, Trälyftet, Setra

Abstract (in English)

The thesis purpose is to create a trygghetsboende⁵ where older residents could live an enjoyable life. The physical planning of the environment should be safe and accessible and should be a place for socializing, meetings and enjoyment.

The design presented in drawings made in Autodesk ADT and visualizations produced with Google Sketchup.

5 Type of housing meant for people over 70. The physical planning of the residential should make possible an independent life as well as a live with daily help.

Key Words

Trygghetsboende, Visualization, Välle broar, Trälyftet, Setra

Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2010 Svenska/Swedish

Internet/WWW http://www.lnu.se

Sammanfattning

Rapportens syfte är att skapa en visualisering av ett trygghetsboende där det boende känner att de får ett meningsfullt och trivsamt liv. Bostadsområdet ska innefatta två stycken bostadshus med tillhörande parkeringsplatser, ett gemensamhetshus, samt en innegård. Vi har försökt skapa en trivsam miljö som ska vara trygg och lättillgänglig. Gemensamhetshuset är tänkt att skapa samvaro, möten, men också vara en plats där man ska kunna äta gemensamma måltider och bedriva hobbyverksamhet.

Vårt mål var att visualisera boendet så att betraktarna får en reell och trevlig bild över området, husen och interiörerna. Detta har vi försökt åstadkomma genom att skapa tredimensionella bilder med hjälp av Autodesk ADT och Google Sketchup.

Summary

The report's purpose is to create a visualization of a "trygghetsboende⁵" where older residents could live an enjoyable life. Residence shall include two residential buildings with associated parking, a common house and a courtyard. We have tried to create a pleasant environment that is safe and accessible. The common house is supposed to create get-togethers, meetings, but also be a place where you can eat common meals and engage in leisure activities.

Our goal was to visualize the neighborhood so that the viewer gets honest and tempting picture of the area, the houses and interiors. We have attempted to do this by creating three-dimensional images using Autodesk ADT and Google Sketchup

.

5 Type of housing meant for people over 70. The physical planning of the residential should make possible an independent life as well as a live with daily help.

Abstract

Rapportens syfte är att skapa en visualisering av ett trygghetsboende där det boende känner att de får ett meningsfullt och trivsamt liv. Miljön ska vara trygg och lättillgänglig samt vara en plats för samvaro, möten och trivsel.

Utformningen presenteras som ritningar gjorda i Autodesk ADT och som visualiseringar framställda med Google Sketchup.

Nyckelord:

Trygghetsboende Visualisering Välle broar Trälyftet Setra

Förord

Välle broar projektet startade 2006 och var menat att öka intresset och kunnandet kring träbebyggelse samtidigt som området skulle sammanfläta Teleborg och universitetets campus med Växjö centrum. Under de fyra år projektet har pågått har en rad byggnader uppförds och fler är igång med projekteringen.

Efter att kommit i kontakt med Magnus Silfverhielm Professor på Universitetet och arkitekt på AIX arkitekter i Stockholm väcktes idén om att vidareutveckla ett pågående projekt. Den tänkta tomten, Pelarsalen 1 som ägs av Setra¹ är tänkt att bebyggas med Setras trälyftet². Projektet som är i idéfasen skulle nu omarbetas och vår uppgift blev att med delvis färdiga förutsättningar utforma och visualisera ett trygghetsboende med trälyftet² som utgångspunkt.

Rapportskrivarna vill ge ett stort tack till:

Magnus Silfverhielm Professor på Universitet och arkitekt på AIX för inspiration, vägledning, entusiasm och idén till examensarbetet.

Bengt Adolfi Projektledare för trälyftet på Setra Group ABför vägledning, tillmötesgåendet och idén till examensarbetet.

Klas Eriksson Arkitekt på AIX arkitekter för tillhandahållande av ritningar.

Benny Fransson Adjunkt på instutitionen för teknik, för vägledning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...I Summery... IV Abstract... IV Förord ... VI Innehållsförteckning... VII

1. Introduktion ...1

1.1 Bakgrund... 2

1.2 Syfte ... 2

1.3 Mål ... 2

1.3.1 Huvudmål ... 2

1.3.2 Delmål...3

1.3.2.1 Delmål 1... 3

1.3.2.2 Delmål 2... 3

1.3.2.3 Delmål 3... 3

1.3.2.4 Delmål 4... 3

1.3.2.5 Delmål 5... 3

1.3.2.6 Delmål 6... 3

1.4 Avgränsningar ... 3

2. Teori... 4

3.3 Historien bakom Vällebroar ... 4

3.4 Allmänt om trälyftet... 5

3.5 Allmänt om trygghetsboende ... 5

3. Metod ... 6

3.1 Insprationsinlägning... 6

3.2 Representativt från verkligheten ... 6

3.3 Metod till vald tomt ... 6

3.4 Metod till visualisering... 7

3.5 Kritik till vald visualiseringsmetod... 7

4 Genomförande ... 8

4.1 Fördjupningar förutsättningar ... 8

4.1.1 Platsen ... 8

4.1.2 Boendeform ... 10

4.1.3 Trälyftet... 11

5. Resultat ...13

5.1 Bostadshus... 13

5.1.1 Exteriört ... 13

5.1.2 Interiört ... 14

5.2 Gemensamhetshus ... 16

5.2.1 Exteriört ... 16

5.2.2 Interiört ... 17

5.3 Tomten... 20

6. Analys... 23

7. Diskussion ... 24

8. Slutsatser ... 25

9. Referenser ... 26

9.1 Litteratur... 26

9.2 Internet... 26

9.3 Förklaringar... 26

10. Bilagor ... 27

1. Introduktion

Miljöfrågor har i allmänhet under senare år blivit en viktig fråga inom många områden.

Klimatförändringar har tagit allt större plats i media och har blivit en angelägenhet hos allmänheten. Miljösmarta lösningar eftersträvas inom allt fler områden.

Inom byggbranschen har miljöfrågorna i synnerhet hamnat i fokus. Ett energieffektivt byggande är numera mer regel än undantag. Gamla traditionella material och

byggmetoder har ifrågasatts, samtidigt som nya har utvecklats.

Växjö kommun har under senare år varit i framkant i när det gäller miljöeffektivt byggande. Kommunen har valt att utveckla träbyggandet som ett sätt att nyttja både dess miljömässiga fördelar samt öka intresset och kunskapen att bygga i trä.

Ett steg i kommunens miljöinriktning är Välle Broar projektet som startade 2006.

Projektet är menat att under en tio till femtonårsperiod i form av träbebyggelse sammanfläta Universitetets campus och Teleborg med centrum.

Växjö Universitet har under flera år forskat och utbildat inom skog och trä.

Kommunen och universitetet ligger även bakom en rad projekt som på grund av sitt nytänkande blivit uppmärksammande både i övriga Sverige och internationellt. I Välle broar projektet har det bland annat uppförts fyra 8-våningshus, vilka är Sveriges högsta bostadshus i trä. Sveriges största trähus finns även det i Växjö och är en Universitetsbyggnad med en area på 11 000 kvm.

1.1 Bakgrund

Som studenter på byggnadsutformningsprogrammet vid Linnéuniversitetet har man under utbildningens gång insett möjligheten med träbyggnation både arkitektoniskt, byggtekniskt och miljömässigt. Den industrialiserade träbyggnationen ger framför allt ekonomiska och produktionsmässiga fördelar medan det ur arkitektonisk synvinkel gett upphov till nytänkande. Att tänka kreativt men rationaliserat kommer i framtiden skapa mycket intressanta byggnader.

Bakgrunden till vårt examensarbete är att Setra¹ planerar exploatera en tomt, där man valt att inrikta sig på trygghetsbostäder. Det finns sedan tidigare enkla idéskisser på en utformning av vanliga bostäder, tänkta att byggas med trälyfte². Med handledning från Magnus Silfverhielm professor på Linneuniversitetet och kontakter med

projektledaren för trälyftet², Bengt Adolfi på Setra¹ skall området utformas och visualiseras som trygghetsbostäder.

1.2 Syfte

Rapportens syfte är att skapa en visualisering av ett trygghetsboende där det boende känner att de får ett meningsfullt och trivsamt liv. Bostadsområdet ska erbjuda ett tryggt boende med hög tillgänglighet, där utrymme för gemensamma måltider, samvaro, rekreation och hobby kan erbjudas.

1.3 Mål

Att med byggsystemet trälyftet² som utgångspunkt utforma och visualisera ett modernt trygghetsboende på tomten Pelarsalen.

1.3.1 Huvudmål

Att utforma ett tryggt bostadsområde innehållande två punkthus med sammanlagt 58 lägenheter samt ett gemensamhetshus som ger utrymme för samvaro, gemensamma måltider, hobby samt rekreation. Målet är sedan att visualisera området

tredimensionellt för att skapa en reell bild för betraktarna.

1.3.2 Delmål

1.3.2.1 Delmål 1

Ta fram förutsättningar och analysera detaljplanen för tomten Pelarsalen.

1.3.2.2 Delmål 2

Fördjupa oss om vilka behov och regler som ligger till grund för ett trygghetsboende.

1.3.2.3 Delmål 3

Ta fram ytor för de funktioner som ska finnas i området.

1.3.2.4 Delmål 4

Placera dessa ytor på ett effektivt och tilltalade sätt.

1.3.2.5 Delmål 5

Fastställa situationsplan, utforma planlösningar för lägenheterna och gemensamhetshuset.

1.3.2.6 Delmål 6

Visualisera området på ett tilltalande sätt.

1.4 Avgränsningar

Rapporten innehåller inte undersökningar kring vilket bostadsbehov som finns i området, då dessa förutsättningar redan är givna från Setra¹. Planlösningar för teknikutrymmen och lägenhetsförråd ges utrymme för i en källarvåning men ritas inte upp. Hela tomten är förutsatt som byggbar och att de geologiska förutsättningarna antas kunna möjliggöra en byggnad med källarplan.

Utformningen av gemensamhetshuset har gjorts utefter egna värderingar och tolkningar av riktlinjer, ingen undersökning har gjorts. Ett konstruktionsmässigt tänk har tillämpats vid utformningen, men dimensionerings och energiberäkningar kommer inte göras.

2. Teori

2.1 Historien bakom Välle broar

Trä och skogsindustrin är av betydelse för Kronobergs region, använda sig av mer trä i byggnader gynnar både regionen och miljön. Regeringen införde en nationell strategi gällande ”mer trä i byggandet” som uppmanar till utveckling av träbyggandet. Då Växjö under en tid varit i framkant gällande miljöfrågor och träbyggande anses denna strategi komplettera Växjös miljöpolitik. En uppföljning av strategin gjordes på kommunal nivå och antogs av kommunfullmäktige 2005, se bilaga 5.

Projekt Välle Broar är otvivelaktigt Sveriges största projekt inom träbyggnadsteknik.

Det påbörjades 2006 och var då menat att ”utveckla kunskapen om träbyggandet, viga dess användningsområde och bidra till ett ökat intresse för träbyggandet.”

(http://www.vallebroar.se/). Växjö kommun har vigt ett 15 hektar stort område som under en 10 -15 års period ska utvecklas till att bli ”den moderna trästaden”.

(http://www.vallebroar.se/). Området är tänkt att användas som en fullskalig arena för utvecklingen av det industriella trähusbyggande och allt därtill. Varje enskilt byggprojekt ska vara öppet för forskare som under en längre tid skall kunna bedriva forskning och utveckling inom byggprocessens alla områden.

Med ambitionen att leverera ett till två byggen per år är tanken att utvecklingen av träbyggnadstekniken ska fortgå och successivt optimeras. Det finns uppsatt tre mer övergripliga ambitioner med projektet Välle Broar:

1) "att utveckla träbyggandet så att kunskapen om och intresset för att bygga i trä ökar"

2) "att bygga miljövänligt och energisnålt med trä som en naturlig komponent"

3) "att med ett konsumentperspektiv utnyttja träts affektionsvärden och estetiska kvalitéer"

(http://www.vallebroar.se/)

Platsen som avsatts till projektet motiveras även ur stadsplaneringssynpunkt för Växjö som stad. Man har under en tid talat om en förtätning av staden. Till en början var Stadsdelen Teleborg medvetet planerad som en förort till Växjö stad.

Befolkningsutvecklingen och expansionen har gjort att Teleborg krupit närmare stadskärnan, men än idag finns det en tydlig barriär mellan centrum och Teleborg i form av Välle Broar som fungerar som en genomfartsled. Tids nog ska sambandet mellan de båda sjöarna Trummen och Växjösjön, bli en naturlig sammanflätning av staden.

Målet med bebyggelsen inom området är ”att ge området en sammansatt bebyggelse där olika funktioner, som bostäder kommersiella ytor och arbetsplaster blandas”.

(http://www.vallebroar.se/)

2.2 Allmänt om trälyftet

1996 startades en förstudie under begreppet compact living av stiftelsen

Vetenskapsstaden i samarbete med OJ compact, Trätek, AssiDomän Timber och KTH. Utredningen skulle ta reda på förutsättningarna för en ny metod att volymbygga bostadshus i flera våningar.

Tanken med den nya byggmetoden var att man skulle finna ett effektivt system för massivträbyggande. Väggar och bjälklag skulle vara helt i trä med inriktning på volymbyggande, man ville ta steget från halvprefabricerat till helprefabricerat. När projektet gick in i fas två rekommenderade styrgruppen för projektet att man skulle tillämpa teknikerna som utvecklats i ett projekt.

När de vetenskapliga studierna var avslutade påbörjades projektering och uppförandet av det första huset. Huset byggdes på Roslagstullsbacken i Stockholm och var ett trevåningshus i souterräng och stod klart för inflyttning i mars 2001. Projektet ansågs så lyckat att man valde att fortsätta utvecklingen av systemet. Fler projekt har senare används sig av trälyftet² och en av de byggherrar som visat stort intresse är Setra¹. Setra¹ har bland annat projekterat och byggt kvarteret Ekorren i Skellefteå, där åter igen träbyggandet tagits in i stadsmiljön, med hjälp av trälyftet². Även ett

trygghetsboende för människor över 70 år har börjat projekteras av Setra¹ i Kalix.(Adolfi & Jakobsson 2005)

2.3 Allmänt om Trygghetsbostäder

Enligt äldreboendedelegationen finns ett flertal olika definitioner av äldreboende med olika behov som skall tillfredställas. Men då det redan är bestämt att på den aktuella tomten ska byggas bostäder av formen trygghetsbostäder följer här en förklaring av boendeformen.

Trygghetsbostäder är en form av boende som skall innehas av dem som fyllt 70 år.

Enligt Äldredelegrationens ska dessa utformas utifrån orden ”bo för att leva”

( http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/94755). Ett trygghetsboende är till för dem som till största delen eller helt är oberoende av hjälp, men samtidigt vill leva i en tryggare och anpassad miljö med social gemenskap med god tillgänlighet.

3. Metod

3.1 Inspirationsinläsning

Den arkitektoniska inspirationen till arbetet har till stora delar samlats på Internet, då de flesta projekt publiceras där. Även tidskrifter rörande arkitektur, byggande och trä har studerats för att hitta inspiration.

Förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldreboende i Svensk författningssamling har studerats noga. Eftersom det finns vissa krav för att få investeringsstöd till trygghetsboende har denna förordning åtskilliga gånger återkommit.

3.2 Representativt verkligheten

Resultatet av arbetet har även inspirerats av de ett antal studiebesök. Kvarteret Limnologen samt husen Eken och Linden på Vallviksvägen 4 har besökts, här har materialval och arkitektoniska uttryck studerats.

Tidigare projekt som uppförds med trälyftet² har studerats för att få en bild av möjligheter och begränsningar när man använder sig av byggsystemet. Kvarteret Ekorren som nyligen uppfördes i Skellefteå har granskats, dessa är ritade av Magnus Silverheilm från AIX arkitekter åt Setra¹. Magnus Silfverhielm har även fungerat som vår handledare vilket har gett oss god kännedom av projektet. Huset som i stort sätt helt är byggt i trä har gett ingivelse i hur materialet och byggsystemet går att använda.

Undersökningar kring boendeformen trygghetsboende har gjorts genom att studera avslutade och pågånde projekt. Trygghetsboendet Kosmo Närlunda Park i

Helsingborg och kvarteret Duvan som är ett pågående projekt i Kalix har studerats närmare. Kvarteret Duvan har förutom att det ska bli ett trygghetsboende varit intressant ur synvinkeln att det ska uppföras med trälyftet². Även detta projekt har Magnus Silverheilm ritat åt Setra¹ vilket medfört att vi fått god kännedom av projektet.

3.3 Metod till vald tomt

Den aktuella tomten går under namnet Pelarsalen och är rubricerat på situationsplanen som en större tomt. I verkligheten är tomten uppdelat på två ägare, Setra¹ och

Derome³. Samma förutsättningar gäller på båda markägares tomter men aktuellt för vårt projekt är den östra delen av tomten som ägs av Setra¹. Tomten är placerad längst med Vallviksvägen, sydväst om mataffären Willys.

3.4 Metod till Visualisering

Det aktuella visualiseringsprogrammet som används är främst Googles Sketchup Pro 7.0 med det externa renderingsprogrammet IDX Renditioner i kombination med Autodesks ADT 2007. Tvådimentionella filer ritat i ADT importeras till Sketchup vilket möjliggör en bättre tredimentionell visualisering än vad som ges möjlighet till i ADT.

Då Sketchup är ett kraftfullt och relativt enkelt program valdes detta då våra kunskaper idag inte sträcker sig till de mer avancerade visualseringsprogrammen.

3.5 Kritik till vald visualiseringsmetod

Sketchup är i grund och botten ett väldigt enkelt program som går relativt snabbt att lära sig. Enkelheten i programmet kan även kritiseras, till skillnad från

branchanpassade program såsom ADT så är Sketchup mer allmänt, det finns inga direkta versioner av programmet som är anpassad för en viss bransch. Detta medför att ritandet blir ineffektivt i jämförelse med program som exempelvis Autodesk Revit.

Autodesk ADT 2007 är ett i tiden omodernt program, möjlighet till tredimentionell visualisering finns, dock är potentialen svag för renderingar. Därför ritas bara planlösningar och fasader i detta program, för att sedan expoteras som mall till volymritning i Sketchup.

4 Genomförande

4.1 Fördjupningar förutsättningar

4.1.1 Platsen

Det aktuella området ligger under en av kommunen antagen detaljplan (se bilaga 3) restriktioner i planen säger att antal våningar inte får överskrida sex. Ett område innanför tomtegränsen i syd, nord och väst reserveras mot byggnation. (markerat med gult på översiktsbilden). Tomten är uppdelad i två delar där den östra delen är den för oss aktuella. Placeringen längst med Vallviksvägen som är en relativt trafikerad väg ska tas hänsyn till. Det gula området längst med Vallviksvägen skulle kunna möjliggöra för en trottoar med anslutning till gång -och cykelvägen öster om tomten. Att ansluta bostadsområdet med den redan befintliga gång -och cykelvägen skulle i så fall ge en säker transportled över den trafikerade vägen.

Topografin i området är relativt mild sett till höjdskillnader, från +167 till +172 meter i öst till väst. Vägen stiger med samma intervall men ligger ca en meter högre. För att området inte ska kännas underminerat bör husens plushöjd ligga i höjd med vägens.

Då högsta tillgänglighetsnivå ska tillämpas är plana ytor på gården att föredra, detta skulle innebära att den östra delen av tomten skulle höja sig över vägens nivå, vilket i detta fall skulle bli knappt en meter. Med låga hus framför tomten i söder ges bra förutsättningar för dagsljus vid en eventuellt öppen gård mot vägen.

Översiktsbild över området.

En inventering utförd av AIX arkitekter i Stockholm på bekostnad av Setra har tidigare gjorts. Denna visar att det finns rester från ett parklandskap med så kallade vargträd, dessa bör i den mån det går bevaras. Med ett vargträ menas i praktiken ett vanligt träd med grövre stam och kraftigare grenar, vargträdet suger åt näringen från närliggande träd och växer sig större än träden i sin omgivning.

Exempel på vargträd.

4.2.2 Bostadsform

Trygghetsbostäder är ett nationellt begrepp och ska på samma grunder kunna bli klassat. Bedömare kring investeringsstöd i frågan är länsstyrelsen i respektive län. I Kronobergs Län har man hittills inte gjort någon bedömning av denna typ av

boendeform och Växjö Kommun har inte heller tagit fram några riktlinjer för vad som ska gälla i kommunen.

I Uppsala kommun har man tagit fram riktlinjer för uppförande av trygghetsbostäder, som tidigare sagt är begreppet nationellt och utifrån dessa riktlinjer i kombination med egna värderingar och tolkningar har dessa använts. Se bilaga 4.

Hela området är tänkt att kunna bli klassat som trygghetsboende, vilket för med sig ett antal krav som måste uppfyllas. Bestämt från början var att det handlade om två stycken lägenhetshus utformade som punkthus samt ett gemensamhetshus.

Bostadsformen är relativt ny och det finns i dagsläget få referensobjekt. Känt om lägenheterna är dock att dem ska utformas utefter svensk standards högsta tillgänglighetsnivå.

Planlösningar på ett projekterat trygghetsboende med tillämpning av trälyftet² har erhållits från AIX arkitekter samt att ett lokalprogram för husen erhölls från Setra¹, se bilaga 2. Utifrån dessa förutsättningar och svensk standard ska en anpassad

planlösning tas fram.

Tekniskt finns vissa begränsningar att förhålla sig till, modulmåtten på volymerna är framförallt det som påverkar mest. Bredden på en volym begränsas av logistiken och det är i dagsläget möjligt med bredder upp till 3,7 meter, samtidigt är längden mer flexibel och kan vara upp till 13 meter långa.(Adolfi & Jakobsson, 2005)

Utöver lägenheter med hög tillgänglighetsnivå ska även de boende ha tillgång till en gemensamhetslokal. Kraven på utformning är väldigt diffusa och manar delvis till egna tolkningar. Det som står klart är att utrymmen för gemensamma måltider, rekreation, samvaro och hobbyverksamhet ska finnas tillgänglig.

Tillämpning av trälyftet² vid utformning utav gemensamhetshuset är svårt på grund av de korta spännvidderna. Utöver trälyftet² så är även Setra¹ återförsäljare av

limträprodukter vilket är mer passande i denna typ av byggnad. Därför bestämdes redan från början att utgångspunkten för gemensamhetsbyggnaden ska vara en byggnad med limträstomme.

Första steget i utformningen är att ta fram ett lokalprogram med ytor för de

gemensamhetsbyggnaden. I ”kriterier för trygghetsbostäder” från Uppsala kommun (Bilaga 4) står det att byggnaden ska vara dimensionerad utifrån verksamhetens karaktär. Ett riktmärke gällande yta ges med minst 2 kvm per boende, detta skulle inbära att våra approximativt 80 boende minst skulle dela på 160 kvm.

4.2.3 Trälyftet

Bärförmågan i systemet är i dagsläget tillräckligt hög för att bygga i upp till 5 våningar.

Väggarna består av 5 stycken skikt, det yttre och inre skiktet består av 18 mm tjocka korslimmade brädor liknande limfogskivor. Mellanskikten består av slutna luftfickor som bildas på grund av att man placerar horisontalt placerade brädor på ett

centrumavstånd av 300mm. De slutna luftfickorna bidrar till att fuktvandringen i tvärled minimeras samt bidrar till bättre värmeisoleringsförmåga. Värmeförluster minemeras även av att man på utsidan av fasaden kan placera obruten isolering.

(http://www.setragroup.se/en-gb/building-systems/Setra-Tralyftet/)

Bjälklagen består av två delar, en övre del och en undre. Den övre fungerar som golv i volymen medans den undre fungerar som tak i volymen under, Det bärande bjälklaget består av en massivträplatta och varierar i tjocklek beroende på vilken spännvid som vill åstadkommas. Utrymmet emellan gör det möjligt för diverse installationer och ljuddämpande isolering.

Detalj infästning vägg, bjälklag

Ljudtransmission mellan lägenheter har varit en återkommande fråga vid byggnation av alla typer av flerbostadshus. Fördelen med trälyftet² ur detta perspektiv är att man bygger med volymer. Ställer man två volymer intill varandra med ett visst mellanrum och fyller med mineralull i mellan så får man en dubbelskalig konstruktion med en bra ljudisoleringsförmåga. Största problemet ligger i anslutningen på det vertikala planet där flanktransmission skapas.

Tidigare använde man sig av en elastisk remsa mellan volymerna som bevisats uppfylla ställda myndighetskrav, med forskningsinsatser har man för trälyftet² tagit fram en konstruktion som uppfyller kraven för ljudklass B⁴. Detta har man åstadkommit genom ett specialdesignat rullager i stål som endast är 200 mm långa, den korta längden minskar fysisk kontakt mellan volymerna och därmed ljudöverföring.

Byggnader som projekteras med trälyftet² ges stora möjligheter till val av fasadmaterial.

Med boendesprinkler installerat går det ur brandsynpunkt att förse husen med träfasader likväl som man invändigt kan använda sig av stommen som ytskitkt.

Viktigt är att man utformar fasaden så att inträngning av vatten dräneras ut. Kvalitativt virke med en hållbarhet på 50 år bör väljas. Behandlade träfasader kräver generellt mer underhåll, varpå man bör välja obehandlat kärnvirke på de delar av huset som är svårtillgängliga. Vid en eventuell färgsättning av träfasaden bör en färg användas som är öppen för fuktvandring.

Trälyftet² har många fördelar och lämpar sig bra för utformning av bostäder, trots att spännvidderna på volymbredden är begränsad till ett invändigt mått på 3,7 meter. Vid projektering av byggnader som kräver större öppna ytor är det är systemet mindre lämpligt. (Adolfi & Jakobsson, 2005)

“Boendesprinkler är tekniskt mycket enklare att installera än konventionell sprinkler. Den använder det normala tappvattensystemet och vattenmängderna per sprinklerhuvud är generellt låga. Systemet löser ut vid lägre temperaturer och är dimensionerat för att endast ett fåtal sprinklerhuvuden ska utlösas.

Brandtekniskt dimensioneras antalet sprinklerhuvuden så att branden stoppas redan i inredningen och brandspridningen förhindras. Elden slocknar i brist på ny näring.

Om man har boendesprinkler i lägenheterna kan vissa lättnader medges när det gäller andra brandkrav, så kallade tekniska byten”(http://www.traguiden.se/)

5. Resultat

5.1 Bostadshus

5.1.1 Exteriör

Lägenhetshusen är två identiska punkthus som är spegelvända. Husen är rektangulära och har utvändiga mått på 26.5 x 17.6 meter och 15 meter höga. Uttrycket av huset är tämligen avskalat där fasadmaterialen och fönstervariation ändå ger liv. Entréerna är riktade mot gården, detta både som en följd av ett krav i sfs³, men även för att denna sida är den trivsammaste att komma in och ut på.

Fasadmaterialet är till största del puts med inslag av lärkpanel. Exteriörens påverkas även av fönstren, som både för att skapa ett arkitektoniskt uttryck samt fördelar i interiören har varierade storlekar. Fasaderna präglas även av de stora balkongerna som är uppbyggda helt i trä, där limträpelare för ner lasterna till marken.

Husen har sadeltak som är täckt med takpapp. Taket vilar på limträbalkar som löper med takutsprånget vilket visar på träts konstruktionsmässiga egenskaper.

Fasadbild tagen från sydväst.

5.1.2 Interiör

Invändigt är de gemensamma delarna av husen rymliga, detta som en följd av att rullstolsburna enkelt ska kunna röra sig. Även avställning för rollatorer och rollstolar finns kopplat till den centrerade entrén. Här hittar man även hissen lättillgängligt placerad.

Varje våning bortsätt från entréplanet (som består av fem lägenheter) består av sex lägenheter. Det är en mindre och en större enrumslägenhet, två stycket identiska tvårumsläger samt två identiska trerumslägenheter på övriga plan. På första planet är entrén placerad där de övriga planen är inredda med den större ettan. Alla lägenheter följer svensk standards högsta krav, dvs. är anpassade för att personer med

rörelsehinder utan svårighet ska vara förmögna att bo i dem. Lägenheterna har varsin rymlig balkong med utgång från vardagsrummet.

De stora fönsterpartierna medför att lägenheterna blir ljusa och rymliga. De varierade fönsterstorlekarna skapar en livfull inre miljö, samtidigt som de fönstren med låg brösthöjd ger en härlig utsikt även från sittande position.

Som en följd av att lägenheterna följer svensk standards högsta krav är rummen rymliga. Badrummen är anpassade så att det finns utrymme att sätta in en duschbrits.

Tvättmaskiner finns i alla badrum för att underlätta det vardagliga livet. Köken har rikliga ytor och diskmaskin är standard i alla lägenheter.

Materialvalen i lägenheterna följer den för övrigt naturliga linjen som trälyftet² står för.

Träparkett är standard i vardagsrum, sovrum och kök medan badrummen är helt i kakel och klinkers. Väggfärgerna är ljusa för att skapa rymd och ljusa innemiljöer.

Öppna ytor mellan kök och vardagsrum skapar rymd.

Låga fönster i vardagsrummet bidrar till god utsikt.

Bild tagen från soffan mot köket.

5.2 Gemensamhetshus

5.2.1 Exteriört

Stommen i gemensamhetshuset består av limträ, med kompletterande

utfackningsväggar i ett plan. Byggnaden är ganska enkel i sin form, i en rektangulär volym med ett förskjutet sadeltak. Genom att använda sig av olika lutning på taket 12°

resp 8° får byggnaden ett mer livfullt uttryck. Västra delen av taket med 12° lutning förlängs och bildar tak till ett vindfång och en uteplats under tak. Lutningen på taket gjorde det möjligt att använda sig av sedumtak vilket lämpar sig väl i den naturliga miljön som eftersträvas. Båda taken har försetts med ett rejält takutsprång på långsidorna. Detta som ett arkitektoniskt utryck, samtidigt som det fungerar som väderskydd åt fasaderna, skydd mot solljus under sommarhalvåret och som ett skyddande tak när man vistas uatnför.

För att framhäva limträstommen gjordes den synlig i fasaden genom att förskjuta väggarna inåt. Fönster med låg brösthöjd placerades mellan pelarna för god sikt i både öst och väst stående som sittande, glaspartier båda sidor om vindfånget ger utsikt in mot gården.

Träfasader i naturfärgade vertikala lärkpaneler har valts i fasaden på de båda långsidorna och för vindfånget. Kortsidornas fasad består av horisontal rödmålad granpanel i tre olika dimensioner monterad som lockpanel som ger ett originellt uttryck.

Bild tagen från innegården.

2.2 Interiört

Gemensamhetshuset är utformat för att på bästa sätt ta vara på dess ytor och fånga ljuset. De delar av huset de boende spenderar mest tid och där ljusinsläppet har stört betydelse är placerade mot söder, för att fånga flest soltimmar. Matsalen där de gemensamma måltiderna serveras är placerad i den sydöstra delen av huset och loungen i den sydvästra delen. Hobbyrummet och köket är placerade i den norra delen då dessa rum inte har samma nytta av ett stort ljusinsläpp. I taket av entrén är en stor takljuskupol placerad.

Matsalen har stora fönster med låg brösthöjd mot öster och ett stort fönsterparti mot söder ut mot gården för att släppa in dagsljuset. I taket är takljuskupoler insatta för att på så sätt gynna ljusinsläppet ytterligare. Utanför är en veranda som löper runt hörnet placerad där en kaffe kan avnjutas om vädret tillåter. Mot korridoren står limträpelare med glaspartier i mellan, vilket fungerar som skiljevägg mellan rummen. Mot köket är en disk placerad, här är meningen att man från köket ska kunna servera maten på ett smidigt sätt.

Likt lägenheterna är materialvalet i matsalen till stora delar trä. Exempelvis är pelarna och balkarna av limträ synliga, golvet är beklätt med ekparkett och serveringsdisken är i ek. Väggarnas kulörer varierar mellan ljusa färger för att frambringa rymd och varmare färger för att skapa gemytlighet. Matsalens har en öppen utformning med en enkel inredning, där de runda borden ska främja samvaron.

I den sydvästra delen av huset är loungen placerad. Detta är en mer avslappnad miljö där stora soffor och fåtöljer dominerar inredningen. Även här är limträbalkarna synliga i taket och golvet är beklätt med parkett, likt matsalen är det även stora glaspartier mot gården samt ett fönsterband i öst för ljusinsläpp och utsikt. Väggarna mot korridoren är beklädda med träpanel och tegel. Loungen har även utrustats med en öppen spis och en bar för att uppnå en trivsam och avslappnad miljö, båda murade av tegel.

Köket i den nordöstra sidan av huset är funktionellt inrett med stora arbetsytor. I den nordvästra delen av huset är hobbyrummet placerat, där exempelvis vävning och mindre snickeriverksamhet är tänkt bedrivas. Även här har takljuskupoler satts in för att ta vara på dagsljuset.

Loungen med baren och öppna spisen.

Matsalen, längst in åt höger skymtar man serveringsdisken och köket.

Bild tagen från norra delen av huset mot entrén.

Blid tagen från entrén mot ingången till hobbyrommet. I taket anas takljuskupolen.

4.3 Tomten

Området består av två stycken identiska rektangulära punkthus, som är placerade vinkelrät längst med vägen. Mellan de två husen ligger gemensamhetshuset förskjutet norrut. Detta skapar plats åt innergården som fördelaktigt är placerad mellan de två husen och på så sätt sammankopplar alla byggnader. Parkeringsplatser är uppdelat i två, 16 platser bakom var hus i norr varav en av dessa är handikappsplatser.

Gården är öppen ut mot Vallviksvägen i söder vilket optimerar solljuset in till gårdsområdet. En naturlig anslutning skapas även till Vallviksvägen, genom ett trottoarstråk utmed vägen kopplas området samman med den befintliga gång –och cykelvägen öster om tomten. För att inte området ska kännas nedgrävt ligger entrénivån på en höjd av +169,8 meter.

Simulering skuggor, 3 juni kl 10.00

Situationsplan.

Tre stycken befintliga Lövträd bevaras i området mellan den nya trottoaren och befintliga vägen. Delar av befintligt trädområde öster om den östra parkeringen samt längs med gång –och cykelvägen ger ett mindre skogsområde.

Gångvägarna är utformade så att man från trottoaren ges direkta anslutningar till båda entréer. I mitten av gården finner man sittplatser, bouleplan och ett mindre

grönområde. Gångstigarna är belysta med pollare som kompletteras med lyktstolpar, och lampor på fasaden. Alla gångytor är belagda med platta betongstenar som uppfyller kraven för tillgänglighet.

Bild tagen från valviksvägen.

Flygbild från sydväst.

Bild tagen från västra parkeringen.

Bild tagen från balkong, tredje våningen.

6. Analys

Till skillnad från traditionella äldreboenden är meningen med trygghetsboende att de boende ska bo mer självständigt. Om man jämför med vanliga bostäder är våra anpassade så att de boende lättare kan klara sig på egen hand, och om behov finns ska viss vardaglig hjälp vara tillgänglig.

Det finns många likheter mellan vårt trygghetsboende och ett traditionellt äldreboende. Skillnaden är att de gemensamma aktiviteterna är samlade i ett

gemensamhetshus, där man vid behag kan delta i gemensamma måltider eller umgås med de övriga boende. Eftersom lägenheterna är utrustade med samma förnödenheter som i ett vanligt boende finns här möjlighet att sköta sin egen vardag.

I gemensamhetshuset har vi försökt skapa en modern atmosfär där en positiv känsla ska infinna sig. I de ofta ganska konservativa äldreboendena kan lätt en sjukhuskänsla infinnas, vi har istället skapa en varm trivsam miljö.

I vår visualisering har vi försökt framhäva en angenäm känsla som ska locka beaktarna.

Genom att både ta med ett större perspektiv och de mindre detaljerna har vi lyckats skapa en helhetsbild av interiörerna, exteriörerna och området.

7. Diskussion

Vi är i helhet nöjda med vårt resultat där en reell bild av husen och området har skapats. Våran visualisering tycker vi ger en rättvis och tilltalande bild av området för beaktarna.

Situationsplanens utformning kändes tämligen naturlig, där husen är placerade på ett sätt så innergårdens storlek har främjats. Parkeringarna har försökt gömds undan genom att placera dem bakom husen så nära infartsvägen som möjligt.

Gemensamhetshusets position centrerat på tomtens norra del skapar rymd åt innergården samtidigt som de boende från båda bostadshusen når det lätt. Solens orientering har också inverkat på situationsplanen. För att ta vara på dagsljuset i största mån lämnade vi tomten öppen mot söder. På så sätt tar både gemensamhetshusetes södra fasad och innergården till vara på de värdefullaste soltimmarna. Även samtliga balkongerna på de två husen kommer någon gång under dagen ligga i solen.

Eftersom man från kommunen kan få investeringsstöd vid nybyggnation av trygghetsbostäder finns det vissa krav att följa. I Växjö kommun har det dock ännu inte uppförts något trygghetsboende, de boenden som finns i kommunen är befintliga bostäder som gjords om till trygghetsbostäder. Detta medförde att det inte fanns några tidigare utredningar kring investeringsstöd. Detta medförde att vi inte hade några mallar från kommunen. Istället fick vi hitta information hos andra kommuner och följa de minimikrav som fanns i sfs³. Främst hade detta påföljden att vi på eget bevåg fick bestämma ytorna på gemensamhetshuset. Vi valde att vara tämligen generösa då minimikravet på 2m² per boende kändes i underkant. Istället valde vi att låta de cirka 80 boende dela på 250 m² vilket är drygt 3m² per boende. Vi tror dock att kvaliteten i de extra kvadratmeterna väger upp de extra byggkostnaderna.

Då planerna för bostadshusen till störta del tillhandahölls av Setra¹ har vi inte reflekterat så mycket över dessa. Vi har dock försökt skapa trevliga innermiljöer med hjälp av fönsterstorlekar, fönsterplaceringar och invändiga material, vilket vi anser har lyckats.

Gemensamhetshuset som vi har arbetat upp från grunden, var relativt komplicerat att utforma. Eftersom erfarenhet saknas av denna typ av hus har vi fått förlita oss på vårt förnuft. Huset har försökts utformas så att det ska vara så trivsamt och avslappnat som möjligt. Matsalen är ganska traditionell, de runda borden är ett försök att skapa en miljö där man kan samtala och umgås. Loungen är formad för samvaro där man kan avnjuta en whiskey i trevligt sällskap eller dricka te framför den öppna spisen. Om en person med större erfarenhet hade utformat huset är det mycket möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut. Vi tror dock att vi format ett hus som man går till för att trivas och inte för att man behöver.

8. Slutsatser

I vår rapport har vi presenterat en utformning och en visualisering av ett trygghetsboende med utgångspunkt från Setras¹ trälyftet². Vi har skapat ett

bostadsområde där förhoppningsvis de boende känner att de får ett meningsfullt och trivsamt liv. Utformningen av bostadsområdet innefattar två bostadshus med tillhörande parkeringsplatser, ett gemensamhetshus, samt en innegård.

Husen är två stycken punkthus i ett tämligen traditionellt uttryck. Gemensamhetshuset innefattar en matsal, en lounge, ett hobbyrum samt ett kök. På innergården finns möjlighet att koppla av på någon av bänkarna och att spela boule.

Vi har med hjälp av Autodesk ADT samt Google Sketchup visualiserat området, husen och vissa interiörer för att skapa en reell bild av området för beaktarna.

9. Referenser

9.1 Litteratur

Adolfi, B. och Jakobsson, O. (2005) Trälyftet: ett byggsystem i massivträ för flervåningshus, Stockholm svenska byggtjänst, Stockholm.

Thiberg, A. (2007) Kök: Planering och utformning, SIS Förlag AB, Stockholm.

Örnhall, H (2008) Bostadsbestämmelser: En handbok om byggbestämmelser för bostäder och bostadsmiljö -nybyggnad och ombyggnad. Svensk byggtjänst, Mölnlycke.

Beyer, G (2006) Tackla klimatförändringen, använd trä. Cei bois, Bryssel.

9.2 Elektroniska källor

Setra Group, om trälyftet, hämtat 2010-03-27 från:

http://www.setragroup.se/en-gb/building-systems/Setra-Tralyftet/

Träguiden, om träbyggande, hämtat 2010-04-15 från: http://www.traguiden.se/

Riksdagen, om trygghetsboende, hämtat 2010-04-02,

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3281&dok_id=GVB3103 Regeringen, om trygghetsboende, hämtat 2010-04-03 från:

http://www.sweden.gov.se/sb/d/12309/a/135987

Cg textures, material till modellen i Google Sketchup, hämtat 2010-05-15, http://www.cgtextures.com/

9.3 Förklaringar

1Setra Group AB.

2Trälyftet, prefabricerat modulsystem för flervåningshus i trä.

3Svensk författningssamling.

10. Bilagor

Bilaga 1: Ritningar Bilaga 2: Lokalprogram Bilaga 3: Detaljplan

Bilaga 4: Kriterier för trygghetsboende Bilaga 5: Mer trä i byggandet

BILAGA 1 (antal sidor: 12)

Ritningar

Trygghetsboende

1 hus i 5 vån

PLAN

1 rok

1

rok 2 rok 3 rok S:a BOA BTA BOA/ BTA ANM

39 45 62 75

entre 1 0 2 2 313 475 0,66

2 1 1 2 2 358 475 0,75

3 1 1 2 2 358 475 0,75

4 1 1 2 2 358 475 0,75

5 1 1 2 2 358 475 0,75

TOTALT 5 4 10 10 29 1745 2375 0,73

Utrymme

Anta006C

Storlek m2

Summa

m2 Anmärkningd

Vindfång 1

Matsal 1 70 70

Dimensionerad för 40 personer

Kök 1 30 35

Större anpassat bostadskök

Hobbyrum 1 45 45

Lounge 1 55 55

Entré 1 Plats för parkering av

rullstolar

Wc 2 2 4

RWc 1 4,8 4,8

Teknikutrymme 1 10 10

Förråd 1 5 5

Bilaga 2 (antal sidor: 1)

Lokalprogram Gemensamhetshus

Bilaga 3 (antal sidor: 25)

Detaljplan

BILAGA 4 (antal sidor: 6)

Kriterier för trygghetsboende

ÄLDRENÄMNDEN

Handläggare Datum Diarienummer

kjell.holm 2009-11-05

Kriterier för subventionering av trygghetsbostäder i Uppsala kommun

Dokumentet beskriver de kriterier som, utifrån den förväntade lagstiftningen om

trygghetsbostäder, kommer att utgöra grund för Äldrenämndens ställningstaganden om att bevilja subventioner i form av ersättning för det sociala innehållet i form av värd/värdinna samt gemensamhetslokal. Äldrenämnden kommer att fatta beslut om subvention för varje enskilt objekt på underlag av hyresvärdens ansökan samt bedömning av Fastighetsnämnden angående om den fysiska tillgängligheten uppfyller fastställda krav. Kommande lagstiftning på området kan komma att ändra kriterierna.

Åldersgränsen 70 år gäller för av Äldrenämnden subventionerade trygghetsbostäder.

Bostäderna upplåts med hyresrätt och i anslutning till trygghetsbostaden ska en gemensamhetslokal med yta för gemensamma måltider finnas. Där ska finnas en

värd/värdinna som ansvarar för att hålla daglig kontakt med hyresgästerna, skapa gemenskap och socialt innehåll i vardagen samt samverka med ideell sektor.

Ansökan om trygghetsbostad

Den som vill hyra en trygghetsbostad vänder sig direkt till hyresvärden, som självständigt ansvarar för rekryteringen av hyresgäster. Ansökningsförfarandet ska ske på samma villkor och vara lika tillgängligt för alla sökande som uppfyller ålderskriteriet 70 år.

• Trygghetsbostaden är inte biståndsprövad enligt socialtjänstlagen.

• Hyresvärden svarar självständigt för kö och uthyrning.

• Äldrekontoret tillhandahåller och uppdaterar information om trygghetsbostäder i de fall gemensamhetslokal och värd/värdinna subventionerats av ÄLN.

Hyresvärds ansökan om subvention för trygghetsbostäder

Förutsättningarna för att få subvention för värd/värdinna och gemensamhetslokal från ÄLN är

att kriterier enligt detta dokument är uppfyllda. Ansökan om subvention görs av hyresvärd till

ÄLN. Beslut om subvention fattas för varje enskilt objekt och underlag till beslut utgörs i

2 (9)

första hand av en ansökan från hyresvärden samt en bedömning av FSN om objektet motsvarar de fastställda kriterierna.

Socialt innehåll i en trygghetsbostad

En fastighet med trygghetsbostäder bör i normalfallet bestå av minst 20 lägenheter. I

anslutning till en trygghetsbostad kommer att finnas gemensamhetslokaler där även möjlighet till gemensamma måltider ska finnas samt en värd/värdinna som i samverkan med

hyresgästerna förutsetts arbeta med att

• bryta isolering och ensamhet och skapa förutsättningar för värdefulla sociala kontakter, möten och gemenskap,

• erbjuda stimulans och innehåll i vardagen,

• att främja hälsa och fysiska aktiviteter

• samverka med ideella organisationer.

Verksamheten ska ha en förebyggande inriktning med fokusering på hälsa och friskfaktorer.

Den ska utformas så att den enskilde ges möjlighet till inflytande samt med hänsynstagande till den enskildes egenansvar.

Värd/värdinna tillhandahålls av hyresvärden. Kompetenskravet för värd/värdinna är att ha en formell utbildning på lägst gymnasienivå med inriktning mot äldre- och omsorgsverksamhet inklusive dokumenterad kunskap om hälsa. I samband med introduktionen för att påbörja arbete som värd/värdinna vid ett trygghetsboende ska ingå den av Uppsala kommun anordnade utbildningen av frivilligombud på tre halvdagar.

I normalfallet beräknas en årsarbetare kunna svara för 80 lägenheter i trygghetsboende.

Subvention för värd/värdinna föreslås utgå med 5000 kr per trygghetsbostad och år.

Gemensamhetslokal

En gemensamhetslokal ska finnas i anslutning till bostäderna och vara tillgänglig för hyresgästerna mellan 08.00 och 22.00 varje dag. I lokalen ska det finnas möjlighet till gemensamma måltider. Gemensamhetslokalen skall vara dimensionerad utifrån

verksamhetens karaktär och antal hyresgäster. Riktmärke är att gemensamhetslokalen ska svara mot 2 kvm per hyresgäst och att ytan sammanlagt ska utgöra minst 50 kvm.

Hyresvärden ska i sin ansökan beskriva hur man avser att använda den totala gemensamhetsytan.

Storlek på subvention för gemensamhetslokal är beroende på lokalens standard samt

marknadssituationen. Då en bostad används som gemensamhetslokal, utgår subvention med

motsvarande hyra/kvm och år som utgår för bostäderna i fastigheten.

3 (9)

Uppföljning

Äldrenämnden kommer i lämpliga former följa upp att verksamheten håller avtalad kvalitet samt att utbetald subvention används på rätt sätt.

En redovisning för föregående verksamhetsår ska senast den 31 januari inlämnas till ÄLN med beskrivning av verksamhetens genomförande samt hur utföraren bedömer att den levt upp till gällande kvalitetskrav.

Tilläggstjänster

Service såsom städning, tvätt och inköp kan tillhandahållas av hyresvärd eller annan

serviceproducent genom dennes försorg. Hyresvärd bör även kunna erbjuda/förmedla annan service som exempelvis fixar- eller hantverksservice, fotvård, frisör samt måltidsleveranser.

Hyresvärden eller annan serviceproducent har möjlighet att ansöka om att bli godkänd inom kommunens system för eget val för att kunna erbjuda serviceinsatser som kommunen beviljat den enskilde i form av myndighetsbeslut.

Bilaga

Kriterier för fysisk tillgänglighet för av Äldrenämnden subventionerade trygghetsbostäder

4 (9)

Bilaga

Kriterier för fysisk tillgänglighet för av Äldrenämnden subventionerade trygghetsbostäder

1. Värd/värdinna

Det ska finnas en värd/värdinna med ansvar att hålla kontakt med hyresgäster, skapa gemenskap, socialt innehåll och samverkan med ideell sektor.

Av huvuddokumentet framgår möjlighet till subvention, krav på omfattning och beskrivning av kompetenskrav.

2. Gemensamhetslokal

Gemensamhetslokalen finns i anslutning till bostäderna och ska vara tillgänglig för hyresgästerna mellan 08.00 och 22.00 varje dag. I lokalen ska det finnas möjlighet att äta tillsammans. Av huvuddokumentet framgår beräkningsgrund för subvention.

3. Fysisk utformning/tillgänglighet

Trygghetsbostäder ska vara trygga och tillgängliga såväl inomhus som i närliggande utemiljö. Trygghetsbostad som inrättas i befintligt fastighetsbestånd ska uppfylla

normalnivån enligt Svensk Standard SS 91 42 21, vilket motsvarar kraven i bygglagstift- ningen och i Boverkets byggregler. Nybyggda trygghetsbostäder ska uppfylla en förhöjd nivå (utökad tillgänglighet) i Svensk Standard för bostadsutformning, vilken också beskrivs i SS 91 42 21.

3.1 Trygghetsbostadens belägenhet

- Det närliggande området ska vara tillgängligt för rörelsehindrad och för den som har nedsatt orienteringsförmåga.

- Allmänna kommunikationer bör finnas i närhet till bostaden.

- Tillgänglighet till service i olika former, t ex apotek, vårdcentral och dagligvaruaffär bör finnas.

- I närområdet bör det finnas tillgång till grönytor.

3.2 Fastighetens utemiljö

- Nivåskillnader ska vara utjämnade.

- Belysningen runt fastigheten ska vara utformad för säkerhet och trygghet.

- Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg.

- Gång- och cykelvägar bör vara hårdgjorda, släta och halkfria.

- Sittplatser bör finnas i nära anslutning till fastigheten.

- Det bör finnas anpassade ytor för olika aktiviteter. Som exempel kan nämnas boulebana eller rörelseträdgård.

3.3 Trappor

- Trappor ska alltid vara kompletterade med hiss eller ramp.

- Trappor utomhus ska ha räcke samt i övrigt vara säkert utformade.

- Trapporna bör belysas, särskilt i början och slut.

5 (9)

3.4 Entré till fastigheten

- Entrédörr ska vara möjlig att passera med rullstol.

- Dörrautomatik ska finnas. Armbågskontakt bör placeras på lämpligt avstånd från entrédörr.

- Låssystemet bör vara funktionellt för rullstolsburna personer.

- Passersystem med porttelefon bör finnas.

- Vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entrén.

- Trappsteg och höga trösklar får ej förekomma i entrén.

- Det bör finnas möjlighet att köra bil ända fram till entrén.

3.5 Allmänt inomhus

- Gemensamma ytor ska vara anpassade för rullstolsburna.

- Nivåskillnader ska vara utjämnade och trösklar bör vara borttagna.

- God orienterbarhet ska finnas. Färgsättning, tydligt markerade våningsplan och närvarostyrd belysning är exempel på lämpliga åtgärder.

- Alla tunga dörrar ska förses med dörrautomatik, exempelvis till källare, tvättstuga, garage och förrådsutrymmen.

- Möjlighet att förvara rullstol och rollatorer inomhus ska finnas.

- Möjlighet att förvara och ladda elrullstol bör finnas inomhus eller i direkt anslutning till entrén.

3.6 Hissar (i hus med mer än ett våningsplan)

- Minimimått på hiss ska vara 1,4 x 1,10 m

- Hissdörr ska ha fritt passagemått på minst 80 cm och bör vara försedd med automatisk dörröppnare.

- Hiss ska ha nödtelefon och bör ha sittmöjlighet.

3.7 Allmänt i lägenhet

- Möjlighet måste finnas till uppkoppling av trygghetslarm till telefonen. Detta förutsätter ordinär telefonledning, ej IP-telefoni.

- Brandvarnare ska finnas.

- Balkong eller uteplats/altan bör vara utan nivåskillnader.

- Vid balkong-/altandörr bör tröskel vara utjämnad.

3.8 Köksstandard

- Köket ska lätt kunna anpassas för rullstolsburna personer.

- Spisvakt ska finnas installerad.

3.9 Standard i badrum/WC

- Trösklar till badrum ska vara så låga som möjligt.

- Toalettstol bör vara så placerad att hjälp kan ges av två personer samt att överflyttning från rullstol är möjlig.

- Öppen duschplats ska finnas, ej duschkabin.

6 (9)

- I duschutrymme ska det finnas möjlighet att ställa in en duschstol.

- Inga fasta skåp bör finnas under handfatet.

- Stödhandtag ska finnas i duschutrymmet.

- Ledbelysning bör finnas i badrum.

3.10 Tvättstuga

- De boende ska ha tillgång till tvättstuga.

I övrigt kommer kraven för tillgänglighet när det gäller nyproduktion av trygghetsbostäder att styras av kommande regler för investeringsstöd.

För ytterliggare information om fysisk utformningen se:

• Boverkets byggregler - BBR

• Svensk standard SS 94 42 22:2006,

• Bygg ikapp handikapp, AB Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet,

• Kulör & kontrast, AB Svensk Byggtjänst och Emma Newman, 2009,

• Kök – Planering och utformning, Alice Thiberg, SIS Förlag 2007.

BILAGA 5 (antal sidor: 10)

Mer trä i byggandet

Mer trä i byggandet

Inledning

Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus högre än 2 våningar. Detta förbud har lett till en 100-årig brist på kunskapsutveckling, marknad och praxis. Då normerna nu har ändrats så att trä får användas även i höga hus öppnar sig en ny marknad för avancerat träbyggeri och träarkitektur. Regeringen har initierat en nationell strategi för ”Mer trä i byggandet”, Ds 2004:01. Denna strategi är uppföljningen på kommunal nivå.

Att använda trä handlar inte bara om husets bärande stomme utan också om fasader,

invändiga ytskikt och snickerier. Men det handlar också om allt från yttre anläggningar t.ex.

broar, till byggnader och i slutändan möbler.

Det finns en stor potential för tillväxt och ökad sysselsättning om träet förädlas, om ett industriellt byggande av höga hus i trä utvecklas, om trä kopplas till fullödig arkitektur och design. Växjö har varit tidigt ute i denna utveckling. För vår region, en skogsbygd med många träindustrier men också en svag tillväxt utanför Växjö stad ligger regeringens strategi för

”Mer trä i byggandet” helt i linje med våra behov.

Interiör från trähuset, hus M universitetet

1 Motiv

Varför ska kommunen engagera sig i träbyggandet?

• Växjö är centrum i en stor skogs- och träindustriregion. Många mindre orter och glesbygden i regionen är beroende av denna näringsgren och kan Växjö bidra till att näringen utvecklas så är det till ömsesidig nytta.

• En satsning på träbyggande är i linje med Växjös miljöengagemang.

• Ett modernt, industriellt träbyggande ger staden uppmärksamhet och en profil.

• Växjö Universitet har trä som ett viktigt tema. Universitetet och kommunen kan ömsesidigt stötta varandra.

• Kommunen är en stor byggherre och förvaltare och har intresse av att pressa byggkostnaderna

• Regeringens träprogram skapar intresse och förhoppningsvis utvecklingspengar för dem som vill anta utmaningen.

1.1 Regionen

Växjö är centrum i en stor skogs- och träindustriregion

Källa Länsstyrelsen Kronoberg

Ett framgångsrikt träprogram kan utveckla näringen och höja sysselsättningen i regionen; det

1.2 Miljö

Kommunen har genom VEAB gjort mycket stora insatser för att med bioenergi sänka koldioxidutsläppen. Träbyggande kan bidra till detta på ett annat sätt:

”…

En kubikmeter av ett träd motsvarar ett ton koldioxid. Om trä i större utsträckning används i långlivade produkter, såsom byggnadsverk, reduceras i viss omfattning utsläppen av växthusgaser. Det sker dels genom att trämaterialet används och byggs in utan att förbrännas eller förmultna och dels genom att träet utgör substitut för ett annat material, som annars skulle ha använts i byggnadsverket. Om man gör en beräkning och inkluderar substitutionsprincipen kommer man fram till att varje ton trä tar hand om mer än ett ton fossil koldioxid beroende på vilket material träkonstruktionen ersätter i bygget. En lägenhet på 72 m

som byggs i en halvmassiv träkonstruktion består av ca 15-20 m

trä och har enligt denna beräkningsmetod sett till att minst ca. 15 ton mindre koldioxid släpps ut till atmosfären jämfört med ett nybyggt i annat material. Det motsvarar koldioxidutsläpp från cirka åtta års bilkörning för ett svenskt normalhushåll.

Trähuset har därtill med säkerhet ett högre återanvändningsvärde både när det gäller restmaterial som kan demonteras och i det fall trähuset en gång rivs och förbränns under energiåtervinning (2.5.2). Ju mer långlivade produkter som består av trä desto större blir klimateffekten. Byggnader, med en livslängd på 100-120 år, är från den synpunkten en idealisk produkt att använda trä i. Exakt hur sådana effekter kommer att få genomslag i framtida nationella åtaganden enligt klimatkonventionen, är ännu inte klartgjort. Dock har denna fråga om långlivade träprodukter kommit upp på agendan inför kommande förhandlingar.

…” Ds 2004:

1.3 Profil

Kommunen har byggt eller medverkat till ett stort antal trähus, bland andra:

Kvarngården, Ingelstad

Wälludden, Växjö

Trähuset, hus M universitetet, Växjö

Växjös omfattande och avancerade träbyggande har väckt stor uppmärksamhet. Välle Broar, som är en naturlig fortsättning, har redan i sitt programskede, blivit ett varumärke och ytterligare stärkt Växjös profil som träbyggarstad.

1.4 Universitetet

Universitetet är en utvecklingsmotor för regionen. Det är av största vikt för Växjö att universitetet utvecklas och kan hävda sig i en allt hårdare konkurrens.

Universitetet har, med ett långsiktigt stöd från SÖDRA, satsat kraftfullt på trä med 10 professorer och 20 doktorander. I samverkan med LTH och SP Trätek är man en mycket kompetent aktör inom området. Kommunen kan med sin planering och sitt byggande skapa en arena, VälleBroar, för forskning och fortbildning.

Välle

Broar