Teorin om lagervärdering förklarar att man vid värdering av ett lager skall utgå från nettoförsäljningsvärdet. Detta värde är det man kan sälja lagret för efter att man gjort avdrag för sina eventuella kostnader i samband med försäljningen. Samtidigt säger teorin att man ska tillämpa försiktighetsprincipen som innebär att man ska värdera lagret till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det framtida nettoförsäljningsvärdet. Är nettoförsäljningsvärdet lägre än försäljningsvärdet uppstår ett nedskrivningsbehov. Lagret ska då värderas ner till det framtida försäljningsvärdet.
Alla fem respondenter framhåller att detta är bilbranschen stora problem. Respondenterna förklarar att det i stora drag bör fungera som teorin beskriver. Det fungerar även när det finns en marknad att jämföra priser med. En av revisorsrespondenterna och en respondent från bilåterförsäljarna förklarar att det finns listor på de bilar som sålts där man kan jämföra värdet på dessa försäljningar med de bilar man har i lager. De andra respondenterna påpekar att det krävs en fungerande marknad att jämföra priser med för att veta exakt hur man ska värdera sitt lager. Den stora svårigheten uppstår när det är en lågkonjunktur och få eller inga bilar säljs. Det finns då inga försäljningar att jämföra med och således blir värderingen av lagret svår att göra. Företagen vet inte hur de ska värdera sina lager och revisorerna får svårt att godkänna de värderingar som företagen gör. Därför är detta ett problem som främst uppstår i en lågkonjunktur med vikande försäljningssiffror. Anledningen till detta problem är egentligen att lagervärderingsteorin kräver att företagen har en fungerande marknad att jämföra priser med. Finns inte denna marknad eller fungerar den inte fullt ut blir värderingen svår att fastställa. Detta leder till att man har svårt att avgöra om ett nedskrivningsbehov existerar eller ej. Om det existerar ett sådant behov är det svårt att avgöra hur stora nedskrivningar som bör göras.
Att bilbranschen är konjunkturkänslig hävdar flera av respondenterna. Detta gör att det framtida försäljningsvärdet på en bil man har i lager ständigt är i förändring. En av respondenterna förklarar detta med en liknelse av en akties värdeförändringar. Anledningen till detta kan ligga i att en bil inte är en särskilt homogen vara likt ett paket mjölk. Mjölk köper människor lika mycket oavsett konjunkturläge. Ett bilköp är en sällanköpsvara och därav kan efterfrågan styras mer av konjunkturläget.
6. SLUTSATS
I detta kapitel redogör vi för våra slutsatser utifrån vårt syfte, teorikapitel och empirikapitel. Vi ger även förslag till vidare forskning inom området.
En del av vårt syfte med denna uppsats har bestått i att vi vill undersöka vilka förväntningar bilåterförsäljare i Uppsala har på revisorn och dess uppgifter. Förekommer det ett förväntningsgap mellan vad revisorer bör göra och bilåterförsäljarnas förväntningar?
Vi anser att bilåterförsäljare utifrån denna uppsats har höga krav på revisorer. De förväntar sig en korrekt granskning av årsredovisningen samtidigt som de är intresserade av en mer rådgivande revisor som kan förbättra deras interna kontroll samt komma med förslag som kan effektivisera företagens verksamhet.
Vi kan utifrån respondenternas svar i uppsatsen dra slutsatsen att förväntningsgap förekommer mellan företag och deras revisorer. Detta grundar vi på att majoriteten av våra respondenter svarade att de anser att ett förväntningsgap finns. Däremot är det svårt för oss att dra en slutsats i vilken utsträckning det förkommer då denna uppsats innefattar ett fåtal företag och revisorer.
När vi undersökt huruvida man minskar ett sådant förväntningsgap har vi utgått från den utredningsmodell som beskrivs i teorisammanfattningskapitlet. Om man främst utgår från figur 2.2 i denna utredningsmodell drar vi slutsatsen utifrån våra respondenters svar att den modellen inte till fullo förklarar hur ett förväntningsgap minskas. När det kommer till hur förväntningsgapet ska minskas är revisorsrespondenterna i uppsatsen lite oense. Den ena framhäver främst ständig kommunikation som nyckeln, medan den andra pekar på vikten av att revisionskåren måste bli bättre på att informera vad revisorn egentligen gör hos företaget. Majoriteten av bilåterförsäljarna upplever att ett samarbete med samma revisor eller framför allt samma revisionsbyrå minskar förväntningsgapet då man utvecklar en bra relation och förståelse med varandra under ett längre samarbete. Dessa olika svar tyder på att lösningen på problemet är mer komplex än vad undersökningsmodellen visar. Denna kräver fler parametrar än vad den innehåller idag.
Dessutom kan vi konstatera utifrån revisorsrespondenternas och några av bilåterförsäljarnas svar att storleken på företaget också spelar roll. Flera framhäver att ett större företag med en fungerande ekonomifunktion har mer kunskap om vad en revisionsprocess innebär, medan ett mindre företag kräver en djupare förklaring för att förstå revisorns uppgifter. Detta tyder på att en generell modell kan verka svår att utforma.
Både revisorsrespondenterna och teorin förklarar att revisorers rådgivning är förenat med krav på vilken typ av rådgivning revisorn kan ge företagen.
Vad som karaktäriserar bilbranschen till skillnad från andra branscher är det främst svårigheten med lagervärderingen. Vi drar slutsatsen att det är oerhört svårt att göra en rättvis lagervärdering när det inte finns en fullt fungerande marknad. Svårigheten beror på den låga försäljning av bilar som gör att det finns få priser att jämföra med.