Uppsala Universitet
Företagsekonomiska Institutionen Ekonomprogrammet VT09
Kandidatuppsats i Företagsekonomi
Förväntningsgap inom bilbranschen
Vad gör revisorn och vad tror kunden?
Linus Björketun Jakob Bohm Öhlund Handledare: Robert Joachimsson
SAMMANDRAG
Efter den senaste tidens ”redovisningsskandaler” i bland annat Enron och Worldcom har den finansiella rapporteringen hamnat i fokus. Vilket ansvar har revisorn att räkenskaperna i företaget stämmer överens med verkligheten? Vem bestämmer vad en revisor kan och får göra? Hur ser företagens förväntningar på revisorn ut?
Syftet med uppsatsen är att genomföra en komparativ fallstudie där författarna avser att undersöka om det finns ett förväntningsgap inom bilbranschen i Uppsala. Om ett förväntningsgap existerar, hur kan detta då minskas? Dessutom syftar författarna att undersöka vad som kan karakterisera en revision av ett företag i bilbranschen jämfört med andra branscher. Fallstudien är komparativ då den har utgångspunkt i både ett revisors- och företagsperspektiv. Författarna använder sig i uppsatsen av en utredningsmodell som innebär att ett förväntningsgap uppstår när ett företags förväntningar är högre på revisionen än vad revisorn kan göra enligt god revisionssed. Modellen föreslår vidare förväntningsgapet minskas genom att god revisionssed utökas för att möta företagens förväntningar samtidigt som revisorer tydliggör för företag vad som ingår i god revisionssed.
Författarna kommer fram till att förväntningsgap inom bilbranschen i Uppsala förekommer.
Däremot är problemet komplext och således behöver uppsatsens utredningsmodell kompletteras med fler parametrar för att ge en mer rättvisande bild om hur ett förväntningsgap uppstår och minskas.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 1
1.1BAKGRUND REVISORN... 1
1.2BAKGRUND FÖRVÄNTNINGSGAP... 1
1.3BAKGRUND BILBRANSCHEN... 1
1.4PROBLEMDISKUSSION OCH PROBLEMFORMULERING... 2
1.5SYFTE... 3
1.6AVGRÄNSNING... 3
2. TEORI... 4
2.1VAD ÄR REVISION? ... 4
2.1.1VEM HAR NYTTA AV REVISIONEN? ... 4
2.1.2 Revisorns uppgift ... 5
2.1.3 Revisorns roller ... 5
2.2LAGERVÄRDERING... 7
2.2.1 Värdering till verkligt värde ... 7
2.2.2 Försiktighetsprincipen... 7
2.2.3 Lägsta värdets princip ... 8
2.2.4 Nedskrivningsbehov... 8
2.3FÖRVÄNTNINGSGAP... 8
2.3.1 Definitioner... 8
2.3.2 Bakomliggande orsaker till förväntningsgapet... 9
2.3.3 Hur kan förväntningsgapet minskas? ... 10
2.4GOD REVISIONSSED... 11
2.5TEORISAMMANFATTNING... 11
3. METOD ... 13
3.1VAL AV METOD... 13
3.2VAL AV FALLSTUDIEOBJEKT... 13
3.3INSAMLING AV DATA... 13
3.3.1 Intervjuer ... 14
3.3.2 Urval... 15
3.4OPERATIONALISERING... 15
3.5KÄLLKRITIK... 15
4. EMPIRI... 17
4.1INTERVJU MED CHRISTER LUNDMARK,ABG.PERSSON... 17
4.1.1 Förväntningsgap... 17
4.1.2 Bilbranschen... 18
4.2INTERVJU MED KERSTI LINDGREN,HEDIN BIL... 18
4.2.1 Förväntningsgap... 20
4.2.2 Bilbranschen... 20
4.3INTERVJU MED NICKLAS KNUTSSON,UPPLANDS MOTOR... 20
4.3.1 Förväntningsgap... 21
4.3.2 Bilbranschen... 22
4.4INTERVJU MED JONAS MÅRTENSSON,KPMG ... 23
4.4.1 Förväntningsgap... 24
4.4.2 Bilbranschen... 24
4.5INTERVJU MED HANS BJELKBERG,ÖPWC... 25
4.5.1 Förväntningsgap... 26
4.5.2 Bilbranschen... 27
5. ANALYS ... 28
5.1REVISIONSBERÄTTELSEN ÄR EN KVALITETSSTÄMPEL... 28
5.2REVISORN HAR EN NY ROLL... 28
5.3FÖRVÄNTNINGSGAP... 29
5.4BILBRANSCHEN HAR PROBLEM VID VÄRDERING AV LAGER... 30
6. SLUTSATS ... 32
6.1FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 33
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 34
7.1TRYCKTA KÄLLOR... 34
7.2LAGAR... 34
7.3OTRYCKTA KÄLLOR... 35
BILAGOR... 36
BILAGA1–INTERVJUFRÅGOR TILL REVISORER... 36
BILAGA2–INTERVJUFRÅGOR TILL BILHANDLARE... 37
1. INLEDNING
I detta kapitel ges en inledning till det valda ämne följt av en problemdiskussion och problemformulering. Därefter redogörs uppsatsens syfte samt avgränsningar för att ge en tydligare bild vad som kommer att behandlas i uppsatsen.
1.1 Bakgrund Revisorn
Efter den senaste tidens ”redovisningsskandaler” i Enron och Worldcom har revisorns granskning av finansiell rapportering hamnat i fokus. När en revisor granskar ett företags räkenskaper gäller det att veta vilka poster som skall granskas eftersom det varken finns tid eller pengar till att gå igenom alla poster. Revisorn arbetar med att välja ut vilka poster som skall granskas utifrån en metodik kring väsentlighet och risk. Generellt kan vi säga att revisorn skall granska de poster som är såpass väsentliga att om de är fel kan komma att påverka intressenternas investeringsbeslut i företaget. Därav kan inte revisorn garantera att alla poster i räkenskaperna är helt korrekta. Revisorn utför granskningsarbetet i enlighet med vad god revisionssed föreskriver i Sverige samtidigt som han eller hon försäkrar sig till rimlig grad att årsredovisning inte innehåller några väsentliga fel.
1.2 Bakgrund Förväntningsgap
Företaget som anlitar en revisor har förväntningar på revisorn och revisionen. När förväntningarna hos företagen inte motsvarar de faktiska arbetsuppgifterna hos revisorn uppstår det ett så kallat förväntningsgap. Förväntningsgapet leder till missförstånd mellan revisorn och kunden samtidigt som revisionsarbetet försvåras. De inblandade parterna i revisionsprocessen vill minimera detta förväntningsgap i största möjliga mån. Eftersom gapet i grunden uppkommer genom att förväntningarna på revisionsprocessen skiljer sig åt handlar det först och främst om att tydliggöra vad en revision innebär utifrån kundens sida och inte minst vad en revisor faktiskt får och kan göra. (FAR, 2006 s.131 f.)
1.3 Bakgrund Bilbranschen
Ett bilköp är för majoriteten av alla människor ett stort investeringsbeslut. Inköpet av bil sker efter ett övervägande mellan olika märken och modeller. Bilbranschen har drabbats hårt av
den rådande globala lågkonjunkturen. Ett exempel är General Motors som under lång tid varit ett av världens största biltillverkande företag samtidigt som det ofta omnämns som ett av världens största företag sett till intäkter (Fortune, 2008). Idag är läget ett annat, General Motors har tagit emot cirka 31 miljarder kronor (SVT, 2009b) i bidrag från den amerikanska staten, slutat att tillverka fyra av sina bilmärken samtidigt som de försöker att sälja bilmärkena Opel, SAAB och Hummer. Vi kan konstatera att bilbranschen i sig är konjunkturkänslig, i sämre tider tenderar folk att prioritera bort bilinköp till förmån för mer vardagliga inköp. För bilåterförsäljarna ute i landet betyder lågkonjunkturen en minskad försäljning av både nya och begagnade bilar. Sett till antalet nyregistrerade personbilar under perioden januari – april i år kan vi urskilja en nedgång på 30,4 procent jämfört med samma period förra året (SVT, 2009a).
1.4 Problemdiskussion och problemformulering
Förväntningsgapet vållar problem både för revisorn och kunden eftersom revisionsprocessen försvåras. Det som är väsentligt för revisorn kanske inte alls kunden anser vara lika väsentlig och de risker revisorn påpekar kan kunden i sin tur ha känt till under en längre tid.
Revisionsarbetet handlar om en dialog mellan de både parterna för att på ett så smidigt och smärtfritt sätt som möjligt kunna granska företaget och ge en rätt visande bild av företaget utåt.
Bilbranschen befinner sig i en ansträngd situation idag med minskad efterfrågan på bilar i och med att vi befinner oss i en djup lågkonjunktur. Hur kan det tänkas att revisorn hanterar en revision hos en bilåterförsäljare där lönsamheten går ner, marginalerna per såld bil sjunker och företaget försöker se över sina kostnader. Om revisorn kommer in och börjar ifrågasätta värderingar av till exempel bilar i lager, hur reagerar företaget då? Posterna som är väsentliga för revisorn att granska i en högkonjunktur är de lika väsentliga att granska i en lågkonjunktur?
Den rådande situationen inom bilbranschen har väckt uppsatsförfattarnas intresse att närmare undersöka bilåterförsäljarnas förväntningar kring vad en revisor har för arbetsuppgifter samt vad revisorerna anser att de ska göra. Kan det tänkas att ett förväntningsgap föreligger angående revisorns roll inom bilbranschen? Påverkas revisorns arbete av att bilbranschen och
dess återförsäljare befinner sig i en lågkonjunktur där efterfrågan på bilar är låg? Nämnda frågeställningar har lett oss fram till uppsatsens syfte.
1.5 Syfte
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar bilåterförsäljare i Uppsala har på revisorn och dess uppgifter. Förekommer det ett förväntningsgap mellan vad revisorer bör göra och bilåterförsäljarnas förväntningar? Om ett sådant gap finns, hur kan det minskas?
Finns det något som karaktäriserar revision av bilåterförsäljare till skillnad andra branscher?
1.6 Avgränsning
Denna uppsats kommer att avgränsa sig till att undersöka bilbranschen i Uppsala. Vi kommer att granska bilförsäljningsföretag i kommunen för att se om det finns ett förväntningsgap inom denna bransch. Detta gör att vi inte kommer att kunna dra några generella slutsatser för hela branschen, utan enbart för de företag som är verksamma inom kommunen.
2. TEORI
I detta kapitel kommer vi att redogöra för teorier som är centrala för uppsatsen syfte. Vi kommer att avverka delar som bland annat behandlar vad revision är, vilka roller en revisor har och vad ett förväntningsgap är. Kapitlet avslutas med en teorisammanfattning och där vi även redogör för vår utredningsmodell.
2.1 Vad är revision?
Enligt föreningen auktoriserade revisorer är revision ”att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning”
(FAR, 2006 s 19). Denna definition av revision använder sig även Eriksson och Kulin av (2009).
2.1.1 Vem har nytta av revisionen?
Det är inte bara för företagets ägare som en revision görs. Alla intressenter har nytta av en revision. Revision ger ökad pålitlighet åt ett företags finansiella information. Skulle inte denna kontroll göras av revisorer skulle alla olika intressenter vara tvungna att göra denna kontroll själva. Ägaren i ett litet företag har ofta en bra överblick över företaget och dess verksamhet. Däremot i stora börsnoterade företag kan ägarna vara väldigt många med olika stor ägarandel som inte alls har samma inblick i verksamheten. För dem blir den information de får från styrelse och VD som sedan revisorn granskar den information de litar till. Därför är de väldigt måna om att företagets uppgifter är rättvisande, för att sedan kunna fatta beslut angående sitt ägande. Banker och andra kreditgivare har intresse i att företaget kan betala tillbaka de lån de har. Säkerheten för dem blir den bedömning som en opartisk revisor gör av företagets finansiella information. För ett företag ska kunna få kredit hos en leverantör gäller det att företaget har en trovärdig finansiell information. Som kund är man intresserad av om företaget i framtiden kan garantera leveranser innan man gör en beställning. Som anställd har man ett mer långsiktigt perspektiv. Man vill ha sin anställning och inkomst garanterad.
Revisorn kan ofta vara ett bollplank till förmån för styrelse och VD vid diskussion om olika ekonomiska frågor inom företaget. För stat och kommun hjälper revisorn med att se till att företaget betalar de skatter och avgifter som de bör. (FAR, 2006 s 20-21)
Figur 2.1 Intressenter som har nytta av en revision. (källa: FAR, Revision – en praktisk beskrivning s 27, 2006).
Revisionen ser till företaget följer spelreglerna och skapar således trygghet och trovärdighet.
Denna trygghet och trovärdighet gäller inte bara externt mot intressenter utan även internt inom företaget. (FAR 2009a)
2.1.2 Revisorns uppgift
Enligt Aktiebolagslagen, ABL (2005:551) 9 kap. 3§ skall revisorn granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning.
Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Detta framgår även i revisionslagen 5§ (1999:1 079).
2.1.3 Revisorns roller
Revisorn har rollen som både rådgivare och granskare. Den viktigaste rollen har den som granskar. Vilket innebär som tidigare nämnt att den granskar ett företags ekonomiska information och förvaltning. Detta rapporterar sedan revisorn om i sin rapport om detta, oftast en revisionsberättelse. I samband med revision kan även revisorn hjälpa till med rådgivning.
Det är dock viktigt att denne då följer god yrkessed och de lagar som finns uppsatta. Dessa
råd som ges i samband med en revision, anses vara så naturliga att de ingår i revisionen.
Dessa råd är inget hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. Även då revisorn ger rådgivning utöver det som görs i samband med revision bör denne vara försiktig med vilka råd denne kan ge med tanke på lagens krav och god sed. Det är viktigt att revisorn inte sätter sitt oberoende vid revision på spel när den intar denna roll. Dock är denna form av rådgivning som har ett naturligt samband med revisionsverksamheten uppskattad av företag. (FAR 2006 s 127-129) De Ruyter och Wetzels (1999) hävdar att även företag som inte har använt sin revisor till rådgivningstjänster är positiva till det då det ser fördelar att ha både revision och rådgivning ”under samma tak”.
Ger revisorn råd till kunder som inte är kunder av deras revisionsverksamhet kan detta göras med mindre begränsningar. Fortfarande måste revisorn vara objektiv när han tar ställning i frågor och i de råd han ger företag. (FAR 2006 s 127-129)
Till skillnad från en konsult har revisorn ofta bättre insyn i ett företags verksamhet genom sitt revisionsuppdrag vilket gör att den inte behöver lägga ner lika mycket tid på att förstå vilka eventuella problem ett företag vill ha hjälp med att lösa. Viktigt att poängtera är dock att revisorn aldrig får vara med och fatta beslut. Han får ge råd och synpunkter, men det är företaget som beslutar om vilka åtgärder som ska göras. Ofta intar revisorn rollen som ett bollplank. T.ex. i små företag kan det vara endast en person som fattar beslut. Denne diskuterar då problem med revisorn istället för att diskutera dessa problem med någon annan i företaget. (ibid. s 129f)
Det finns även risker med revisorers rådgivning. Revisorn bör akta sig för att ge råd som kan störa dennes opartiskhet och självständighet. T.ex. bör revisorn akta sig för att ge råd om placeringar av finansiella tillgångar, då revisorn sedan ska inta en kritisk ställning till värderingen av denna tillgång. Revisorn ska då själv granska det råd som han gett. Då uppstår ett s.k. självgranskningshot. Även om revisorn själv anser att han haft en självtändig och opartisk ställning, kan andra intressenter ha en annan åsikt och tvivla på detta. Detta leder till att revisorns revisionsberättelses trovärdighet blir lidande och således även företagets årsredovisning. (ibid. s. 130)
2.2 Lagervärdering
Inom bilbranschen utgör lagret en stor del av företagens tillgångar. Detta gör att värderingen av lager är en viktig aspekt vid revision av företagen i denna bransch.
2.2.1 Värdering till verkligt värde
Vid värdering av ett lager till verkligt värde skall värdet på lagret spegla marknadens värdering av den tillgången idag. Verkligt värde på en tillgång i form av till exempel ett lager är det pris som kan erhållas vid en försäljning efter att avdrag gjorts för de kostnader som uppstår vid en försäljning. Det verkliga värdet kan också vara det marknadspris som uppstår om tillgången omsätts på en aktiv marknad. Finns det ingen aktiv marknad kan det verkliga värdet göras genom en bedömning av det pris som kan uppnås mellan två oberoende parter som är intresserade av att transaktionen genomförs. Bedömningen får då utgå från likartade tillgångar som nyligen har sålts. Problemet med metoden grundar sig att bedöma hur likartade tillgångarna bör vara och hur nyligen försäljningen ska ha skett. (Smith 2006 s 179f)
2.2.2 Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen kan beskrivas med hjälp av ett exempel med en kaffegrossits lager innehållandes två olika scenarier. I båda scenarierna köper grossisten in kaffe för 40 Tkr.
Lagret värderas således till anskaffningsvärdet, 40 Tkr. I det första scenariot förväntas lagret i framtiden säljas för 50 Tkr. I det andra scenariot har världsmarknadspriset på kaffe sjunkit och grossisten tror inte att han kan sälja lagret för mer än 35 Tkr. Skillnaden mellan dessa två scenarion är att i det första värderas lagret fortfarande till anskaffningsvärdet, 40 Tkr. Medan man i det andra värderar lagret till det förväntade framtida försäljningsvärdet, 35 Tkr.
Grossisten kommer då att redovisa en förlust trots att lagret inte har sålts än. Principen innebär att man ska värdera lagret till det lägsta värdet, om man väljer mellan två ”tänkbara”
värden. I scenario 1 värderas lagret fortfarande till 40 Tkr, då det värdet är lägre än 50 Tkr. I scenario 2 är det samma skillnad mellan 40 Tkr och 35 Tkr, i det scenariot värderas lagret till 35 Tkr. Detta kan också kallas lägsta värdets princip, om det är omsättningstillgångar som åsyftas. (Smith 2006 s 86 ff.)
2.2.3 Lägsta värdets princip
Lägsta värdets princip är ett uttryck för försiktighetsprincipen vid värdering av lager. I dessa fall talar man om nettoförsäljningsvärde istället för verkligt värde. För ett färdigvarulager är detta värde försäljningsvärdet efter att avdrag gjorts för eventuella försäljningskostnader.
(Smith 2006 s. 133) Smith (2006) förklarar skillnaden med hänvisning till International Accounting Standars 2 (IAS 2), ”nettoförsäljningsvärdet inte är detsamma som verkliga värdet av lagret. Det verkliga värdet är marknadens värdering av lagret på balansdagen, medan nettoförsäljningsvärdet skall ge uttryck för företagsledningens förväntningar.” (Smith 2006 s 134)
2.2.4 Nedskrivningsbehov
Ett nedskrivningsbehov uppstår när nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet.
Lagret skrivs då ned till nettoförsäljningsvärdet och en förlust redovisas. (Smith s. 136)
2.3 Förväntningsgap
Vi kommer att förklara vad teorin anser att ett förväntningsgap är genom att ge ett antal olika definitioner på förväntningsgap. Sedan kommer teoretisk förklaring av bakomliggande orsaker och åtgärder för att minska förväntningsgapet ges.
2.3.1 Definitioner
Förväntningsgap inom revisionsbranschen har definierats av många olika författare genom åren. Den förste att använda uttrycket ”förväntningsgap” i revisionssammanhang var Carl D.
Liggio. Han definierade förväntningsgapet till skillnaden mellan nivåerna av förväntad prestation hos den självständige revisorn och användarna av den finansiell information som revisorn presenterade. (Koh & Woo, 1998 s. 147 f) Kort därefter utvidgade The Cohen Commission (Commission on Auditors Responsibilities) Liggios definition till att även inkludera förväntningarna hos allmänheten. Om allmänhetens förväntningar och behov av en revision skiljer sig från vad revisorn kan och rimligtvis bör utföra ansågs ett förväntningsgap föreligga. (ibid.)
Zikmund (2008 s. 20) talar även han om ett förväntningsgap som grundar sig i en upplevd skillnad mellan vad revisorn själv anser sig utföra och vad allmänheten har för bild angående vad en revisor skall åstadkomma.
FAR menar att ett förväntningsgap lättast uppstår när intressenternas förväntningar hos det granskade företaget inte överensstämmer med de uppgifter revisorn faktiskt får och kan göra.
Inom områden som årsredovisningens ”riktighet”, obestånd och konkurs, förskingringar och andra oegentligheter, kan förväntningsgap ofta uppstå. (FAR, 2006 s. 131)
2.3.2 Bakomliggande orsaker till förväntningsgapet
I paritet med de många definitioner av förväntningsgapet finns det även åtskilliga diskussioner kring orsaker till varför problemet existerar.
Lagstadgad revision samt att man använder samma ramverk oavsett företagets storlek anses vara två orsaker till förväntningsgapet. I stora bolag har revisorn inte samma möjlighet till att granska posterna i räkenskaperna som han/hon har i mindre bolag. Ytterligare faktorer som bidrar till förväntningsgapets fortlevnad är branschens otydliga kommunikation gällande vilka tjänster de har att erbjuda, ökad efterfrågan på finansiell information från allmänheten samt det faktum att affärslivet ständigt utvecklas i en allt snabbare takt. Den snabba utvecklingen inom affärslivet bidrar även till att det inte råder samma kontinuitet inom företagen idag som tidigare. Därtill har vi en föränderlig marknad från vilken våra redovisningsregler hämtar värden, vilket i slutet leder till subjektiva bedömningar och volatilitet i räkenskaperna. (Ehlin, 2008)
Andra författare menar att förväntningsgapet uppkommer som ett resultat av en naturlig eftersläpning över tiden inom revisionsyrket när revisorerna identifierar och anpassar sig efter intressenternas förväntningar vart efter dem utvecklas och förändras. Förväntningsgapet kan även uppkomma som en påföljd av motsägelsen i ett självreglerade revisionsystemet där statens engagemang är lågt. (Koh & Woo, 1998 s. 148)
En annan orsak till att ett förväntningsgap uppstår kan härledas till upphandlingsfasen mellan uppdragsgivare och revisionsbyrå. För att inte revisionsbyrån ska tappa kunden till någon annan byrå kan det vara lätt att försköna revisorns roll till den grad att den innebär mer än att bara granska räkenskaperna. Svårigheten kan ligga i att sälja in en revisionstjänst utan
mervärde och det kan lätt sluta med att revisionsuppdraget kan komma att innefatta mer än vad det egentligen är tänkt från början. (Cassel, 1996 s. 190)
2.3.3 Hur kan förväntningsgapet minskas?
Likväl som det finns åtskilliga definitioner och orsaker till förväntningsgapet finns det även åtskilliga författare som har tankar kring hur förväntningsgapet kan komma att minimeras.
FAR anser att problemet kan angripas från två håll. Intressenterna kan i större omfattning informeras om vad en revision faktiskt innebär samt vilka roller en revisor har. Vidare kan det även tydligare framgå hur ansvarsfördelningen mellan revisorn, VDn och styrelsen ser ut. Det åligger klienten och revisorn att definiera revisionsuppdragets egentliga innehåll, allt enligt RS 210 Villkor för revisionsuppdrag. Villkoren i varje specifikt uppdrag skrivs vanligen ner i ett s.k. uppdragsbrev. (FAR, 2006 s. 132)
Andra författare anser att förväntningsgapet minskas genom att låta revisorn utöka sina rapporter, se över ordvalen och formuleringarna i rapporterna samt utförligare skriva om vad en revision faktiskt medför och innebär. Studier visar att revisorerna genom dessa förändringar bland annat ökar förståelsen för revisionens omfång, betydelse och struktur samtidigt som det även inverkar på intressenternas förväntningar gällande revisionen och revisorns roll. (Koh & Woo, 1998 s. 150)
Vidare kan även förväntningsgapet minskas genom att kunskapsnivån hos intressenterna ökar.
Författare har genom studier funnit att om allmänheten informeras gällande revisionens utformning och begränsningar samt vad revisorns roll är minskar förväntningsgapet eftersom revisorns ansvar förtydligas och de lär sig att förstå innebörden av revisionsberättelsen. (ibid.)
Zikmund (2008 s.21) anser att förväntningsgapet inom revisionsyrket kan minskas genom att revisorerna lägger mer vikt vid att söka efter och upptäcka bedrägerier inom företagen.
Författaren finner att förväntningsgapet bygger på två faktorer, dels revisorns förmåga att upptäcka bedrägerier samt revisorns ansträngningar kring att upptäcka bedrägerier.
Ytterligare ett sätt att minska förväntningsgapet är genom att mer övergå till en mer efterfrågestyrd revision. Revisionen kan då skräddarsys efter ett reellt behov och kunden vet
då i större utsträckning om vad som kommer att ske under själva revisionen. Idag när revisorerna kommer ut till företagen de ska granska saknas denna tydlighet vilket leder till att ett förväntningsgap uppstår. (Ehlin, 2008)
2.4 God revisionssed
Enligt Föreningen Auktoriserade Revisorer innebär god revisionssed; ”Revision ska enligt aktiebolagslagen utföras enligt god revisionssed. Revision bygger på förtroende. Kompetens, oberoende och tystnadsplikt är grundkraven för att omvärlden ska kunna ha förtroende för revisorn. Enkelt uttryckt är god revisionssed detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme” (FAR 2009b)
2.5 Teorisammanfattning
I teorikapitlet har vi bland annat beskrivit vad revision är, innebär och vad en revisors uppgift är. Vi har även förklarat vem som har nytta av revisorns arbete och varför dessa intressenter har nytta av en revision. Dessutom har vi gett ett antal olika definitioner på vad ett förväntningsgap är. Vi kommer i denna uppsats att använda oss av FAR:s definition på detta.
Förväntningsgapet uppstår när intressenternas förväntningar hos det granskade företaget inte överensstämmer med de uppgifter revisorn faktiskt får och kan göra. Inom områden som årsredovisningens ”riktighet”, obestånd och konkurs, förskingringar och andra oegentligheter, kan förväntningsgap ofta uppstå. (FAR, 2006 s. 131)
Detta illustreras också i figur 2.2. Det är FAR:s definition och denna figur som vi har valt att använda som utredningsmodell för den empiriska undersökningen.
Figur 2.2 Förväntningsgapet (källa: FAR, Revision – En praktisk beskrivning 2006).
3. METOD
I detta metodkapitel redogör vi för och förklarar våra metodiska val. Vi förklarar även hur arbetet i stora drag har planerats och genomförts. Vi presenterar även hur den empiriska undersökningen har gått till. Kapitlet avslutas med en operationalisering som sammanbinder teorin med empirin.
3.1 Val av metod
Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en komparativ fallstudie där vi jämför revisorers och företags syn på förväntningsgap inom bilbranschen. Eftersom vi ville studera ämnet på djupet, skapa förståelse för vad förväntningsgap innebär och undersöka om det existerar föll valet på kvalitativ metod. Enligt Eriksson & Wiedersheim-Paul (2006 s. 127 ff.) Är fördelen med en fallstudie att man studerar få fall ur många aspekter. Man gör en undersökning på djupet av t.ex. en bransch, ett företag eller ett beslut. Man kan också skapa möjligheter till att göra jämförelser om man väljer att undersöka mer än ett fall.
3.2 Val av fallstudieobjekt
Vi har valt att studera förväntningsgapet inom revision från två perspektiv. Dels från revisorers perspektiv och dels från ett antal företags perspektiv. Detta för att vi ville göra en jämförelse mellan dem i hur de upplever revision och förväntningsgap. Anledningen till att valet föll på bilförsäljningsföretag var främst på grund av att vi anser att den branschen är konjunkturkänslig och således kan det vara en faktor som påverkar förväntningsgapet.
Framförallt under en lågkonjunktur då företag vill ge sken av att de gör bättre resultat än vad de i själva verket gör.
3.3 Insamling av data
Våra empiriska data har erhållits i form av de intervjuer vi har genomfört med revisorer och anställda på de bilförsäljningsföretag vi avsett att granska. De teoretiska data har vi samlat in genom att söka litteratur i universitetsbibliotekets olika sökmotorer t.ex. Libris, Ebscohost, Artikelsök. Dessutom har vi använt oss av FAR:s (Föreningen Auktoriserade Revisorer) program; FAR SRS Komplett, som finns vid Ekonomikums bibliotek. Detta har gett oss en bra bild av vad som hittills publicerats inom området. Exempel på sökord vi har använt oss utav; ”Förväntningsgap”, ”expectation gap” och ”revision”. Särskild nytta har vi haft av de
sekundärdata som föreningen auktoriserade revisorer ger ut. Framförallt boken Revision - En praktisk beskrivning har gett oss en väldigt god grundkunskap om vad revision innebär.
3.3.1 Intervjuer
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få utförliga svar från respondenterna och samtidigt ha möjligheten att kunna ställa mer djupgående följdfrågor. På vårt egna initiativ har respondenterna fått se våra övergripande frågor i förhand för att kunna förbereda sig. Detta gav respondenterna chans att få en inblick i vad vår uppsats skulle komma att handla om och det öppnade möjligheter till utförligare svar. Nackdelen med detta är att respondenterna även kunde planera sina svar och därmed enbart kunna visa upp de goda sidorna av sin arbetsgivare. Däremot förberedde vi eventuella följdfrågor som respondenterna inte sett innan intervjuerna. Detta för att inte låta intervjuerna bli för strukturerad.
Intervjuerna sammanställdes sedan. Efter vår sammanställning av intervjuerna tog vi kontakt med respondenterna igen för att säkerställa att de tolkningar vi gjort är riktiga. Detta skedde genom att vi kort efter att intervjuerna ägt rum lyssnade igenom intervjuerna ett antal gånger samtidigt som vi jämförde de svaren med de anteckningar vi gjort under intervjun. Efter detta skrev vi i ihop ett dokument som mejlades till respondenterna och där vi önskade att de kunde säkerhetsställa att tolkningarna som gjort var riktiga.
Alla intervjuer utom en har spelats in för att underlätta för oss vid sammanställningen och samtidigt kunna göra rättvisa tolkningar av respondenternas svar. Anledningen till att en av intervjuerna inte spelades in var på grund av respondentens begäran. Anledningen till att vi valde besöksintervjuer och inte t.ex. telefonintervjuer var de fördelar vi såg med att se respondenternas kroppsspråk och engagemang, risken för att respondenten läser innantill försvinner och dessutom får man en kontrollerad på intervjusituationen. Då endast en intervju genomfördes i Stockholm och resterande i Uppsala har vi inte drabbats av höga kostnader i samband med resor som annars skulle kunna ha påverkat vårt val av intervjuform. (Eriksson
& Wiedersheim-Paul 2006 s. 97f.)
3.3.2 Urval
Vi har intervjuat två revisorer och tre anställda på bilförsäljningsföretag. Urvalet har delvis skett subjektivt då vi i revisorernas fall önskade att de har viss kunskap om branschen. I bilförsäljningsföretagen ville vi intervjua personer med ekonomianknytning och som är insatta i revisionen av företaget. Vid val av företag ville vi inom bilbranschen undersöka de större bilfirmorna inom Uppsala län. Av revisionsföretagen valde vi att kontakta två av de större byråerna. Inom dessa byråer har vi valt att intervjua revisorer som är insatta och gör revisioner av företag inom bilbranschen. Detta var också anledningen till att vi tog kontakt med de större byråerna då vi misstänkte att chansen var störst att de hade revisorer som var insatta i bilbranschen.
3.4 Operationalisering
För att koppla vårt teoriavsnitt till empirin gjorde vi två intervjuguider (som finns som bilagor till uppsatsen) med teorikopplade frågor som vi sedan ställde till respondenterna. Ena guiden var ämnad för revisorerna och den andra för de anställda på bilförsäljningsföretagen.
Intervjuguiderna var relativt lika till de båda respondentgrupperna. Detta eftersom vi som tidigare nämnt ville göra en jämförelse mellan vad de både grupperna ansåg. De första fem frågorna i båda intervjuguiderna kan kopplas till den grundläggande teorin i revisionsavsnittet; vad revision är, vem som har nytta utav den och vad en revisors uppgift är.
Frågorna 6, 7 och 8 till revisorerna och fråga 6 och 7 till de anställda på bilförsäljningsföretagen är kopplad till teorin om revisorns olika roller. Frågorna om vad som är speciellt med bilbranschen är kopplat till lagervärderingsteorin och till sist är frågorna om förväntningsgap kopplat till teoriavsnittet om förväntningsgap. Dessutom har tagit hjälp av den undersökningsmodell som beskrivs i teorisammanfattningen.
3.5 Källkritik
Vi anser att våra källor är pålitliga. Vi har strävat efter att hela tiden ha ett kritiskt förhållningssätt till det vi läst och hört. Vi har dels använt oss utav böcker som används som kursböcker på universitet vilka får anses som tillförlitliga. Samma sätt de metodböcker som har blivit rekommenderade under denna kurs metodutbildning. Det vi ställer oss kritiska till är det faktum att det kan invändas mot att för stor del av vårt teoriavsnitt utgörs av de data som är insamlat från olika verk utgivna av föreningen auktoriserade revisorer. Detta kan få till
nackdel att vårt teoriavsnitt får en infallsvinkel i form av revisorers synsätt på ämnet. Vi har försökt att komplettera dessa data med andra källor men har haft svårt att hitta källor som beskriver revisorns arbete och revisionsprocessens ur ett grundläggande perspektiv. Att ha det perspektivet har varit viktigt för oss för att kunna återge läsaren en så bra bild som möjligt av yrket och dess roll.
Vad gäller intervjuerna är vi medvetna om att respondenterna gärna vill framhäva företagens ljusa sidor och försköna författarnas bild av företaget. Samtidigt var inte intervjuerna specifikt inriktat på vardera företag utan intervjufrågorna var snarare branschöverskådliga. De frågor som är avsedda på att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar eller hur samarbetet mellan revisorn och företag ser ut, kan vara känsliga för respondenterna. Detta på grund av att dessa frågor mer specifikt utgår från det enstaka företagets perspektiv och sådan information kan vara känslig för företagen att delge författarna. Dessutom, om de medger att ett förväntningsgap existerar mellan revisor och kund eller företaget och dess revisor, kan detta visa på den enskilda revisorn eller företagets brister.
4. EMPIRI
I detta empirikapitel ges en sammanställning av de intervjuer som genomförts som utgör uppsatsens empiridel. Kapitlet inleds med de tre respondenter vi har intervjuat hos bilåterförsäljare för att avslutas med de två revisorer som vi har intervjuat.
4.1 Intervju med Christer Lundmark, AB G. Persson
Christer Lundmark är ekonomichef och har jobbat på AB G. Persson sedan 1999. Han har civilekonom examen från Uppsala Universitet.
Respondenten tycker att han är väl införstådd med vad en revision innebär och att revisorn har lagar som denne måste följa. Något han uppskattar är hur revisorns roll förändrats. Idag tycker han att revisorn utöver revisionen har en mer rådgivande roll. Samarbetet mellan företaget och revisorn underlättar både revisionen och företagets interna kontroller.
AB G.Persson har haft samma revisor i 7-8 år. Respondenten tycker detta är en fördel då företaget med hjälp av revisorns råd hela tiden kan trimma rutiner inom företaget. Han jämför denna relation med den relation han själv vill ha med sina kunder. Känner revisorn till företaget och dess rutiner väl kan de brister som finns förbättras från år till år. Nackdelen däremot är att både företaget och revisorn kan bli bekväma i sina roller. Dessutom anser han att man får tänka på att de interna kontrollerna även kan påverkas av personalförändringar. Då AB G.Persson även har ägarkrav lägger han stor vikt vid att man är ärlig med revisorn och visa upp eventuella brister i ett tidigt skede för att underlätta arbetet.
Respondenten har höga förväntningar på att revisorn ska kunna göra en tolkning av företagets värderingsmoment. Med sin erfarenhet och bredd från andra företag kan revisorn ha information som kan hjälpa företaget.
4.1.1 Förväntningsgap
Respondenten anser inte att ett förväntningsgap finns mellan dem och deras revisor. Han förklarar att de är väl införstådda med att revisorn har lagar och sed som denne måste följa vid revisionen. Han tycker även att revisorn gör det som företaget förväntar sig av revisorn. Dock
anser han att revisorer gärna vill friskriva sig från eventuella fel som trots all finns. ”De är måna om att ha både hängslen och livrem”. För att minska eventuella förväntningsgap så anser respondenten att det är viktigt att företag är ärliga mot sin revisor och förklarar de eventuella brister som finns. Utifrån respondentens erfarenhet upplever han att revisorer förklarar väl vilka lagkrav de har och som de måste följa vid sin revision.
4.1.2 Bilbranschen
Det som kännetecknar bilbranschen enligt respondenten är dess höga lagervärden. Detta gör lagervärderingen till en viktig punkt. Hur vet man vad värdet på ett lager av begagnade bilar är? Vad är kunden beredd att betala vid en lågkonjunktur? Detta är väldigt svårt att förutse anser respondenten. Han jämför detta med hur man kan förutse priset på en aktie om till exempel två månader? Det är lite samma resonemang som gäller vid begagnade bilar. Detta gör revisorns jobb svårt vid revidering av bilföretag. Givetvis är det även svårt för företagen också, att göra en rättvis värdering av lagret. Ett annat exempel som respondenten tar upp är valutaförändringar. Som i denna lågkonjunktur där kronans värde sjunker snabbare än euron.
De bilar AB G.Persson har då blir plötsligt billigare för tyskar, vilket kan öka företagets försäljning, men ökar även värdet på bilen då? Detta tycker respondenten är svåra frågor att ta ställning till.
4.2 Intervju med Kersti Lindgren, Hedin Bil
Hedin Bil AB ingår i en koncern med huvudkontor i Göteborg. I koncernen finns det 25 filial kontor med 800 anställda och tre affärsdrivande aktiebolag. Hedin Bil i Uppsala ansvarar även för kontoren i Enköping och Linköping.
Vi intervjuade Kersti Lindgren, administrationsansvarig för Hedin Bil AB i Uppsala. Hon har jobbat på ekonomiavdelningar sedan 1967 på flera företag i Uppsalaområdet. På Hedin Bil har hon arbetat i två omgångar om totalt 5 år. Kersti har jobbat med start direkt efter det att hon gick ut gymnasiet med sin ekonomiexamen, inriktning redovisning.
På grund av att respondenten varit aktiv inom olika ekonomifunktioner under en längre tid tycker hon sig se en tydlig utveckling av revisorns roll och uppgifter. Tidigare handlade det mest om att säkerställa kundens bokföring, där stor fokus lades på redovisningstekniska
frågor. Idag har revisorn mer antagit rollen som rådgivare, allt större fokus läggs på visionära frågor. Exempel på detta kan vara att kartlägga företagets marknad, att ge tips på hur företaget kan effektivisera en process eller liknande. Samtidigt påpekar respondenten att det idag är större krav på revisorn om man ser till lagstiftningen, det finns fler lagar och krav som företagen måste rätta sig efter. Tidigare upplevdes det som att när revisorn hade gått igenom räkenskaperna, framkom en känsla av lättnad eftersom revisorerna la ner mer tid på just företagets redovisning. Idag upplever respondenten att denna känsla inte infinner sig eftersom revisorn inte hinner med att granska posterna lika noga i balansräkningarna, revisorn tittar på de stora balansposterna och har som sagt ett mer uttalat rådgivningsfokus.
Nyttan av revisorn och revisionen för Hedin Bil anser respondenten vara att de får en kvalitetsstämpel mot företagets intressenter.
När det gäller respondentens förväntningar på revisorn framhålles att revisorernas självgående är en förutsättning. Revisorerna får inte ta upp alltför mycket tid av respondentens dagliga arbete, en förutsättning för detta är att revisionsbyrån inte skickar nya revisorer varje gång.
Samarbetet med nuvarande revisorer går bra eftersom de varit med under flera år och därmed känner företaget.
Vidare anser respondenten att det får anses nyttigt för revisorn att vara väl insatt i respektive bransch där kunden bedriver sin verksamhet. Varje bransch har sina egna specifika frågor som revisorn har en fördel av att känna till när de kommer ut till kunden.
Dialogen med revisorn sker inte på vecko- månadsbasis, respondenten träffar revisorn någon gång under året för den så kallade löpande revisionen för att säkerställa det löpande arbetet i företaget och under slutrevisionen. Respondenten upplever dock att mindre och mindre arbete läggs på den löpande verksamheten. En förklaring till detta är att revisorerna vet att Hedin Bil har bra och grundliga rutiner och därmed behövs det inte göra lika många stickprov under året. I dagsläget anser respondenten att det inte finns något behov av en förändring gällande revisorns roll. Att kartlägga kundens behov av revisorn samt ta reda på kundens förväntningar anses som väsentliga för att revisionen skall komma att fortgå på enklast möjliga sätt.
När det gäller vilka fel som revisorn skall upptäcka är respondenten väl medveten om att det kommer att finnas småfel som revisorn missar. Ansvaret ligger ytterst på bolaget,
internkontrollen har revisorn ingen absolut kontroll över. Revisorns uppgift ligger i att se till att det finns fungerande interna rutiner och att kontrollerna fungerar och motverkar de fel som uppkommer i största möjliga mån.
4.2.1 Förväntningsgap
Gällande ett eventuellt förväntningsgap kring Hedin Bils förväntningar på vad revisorn skall göra samt vad revisorerna faktiskt kommer att granska anser respondenten förkommer.
Respondenten anser det vara viktigt att kommunicera vad företaget förväntar sig av revisorn samt att revisorn klargör för kunden vad de tänker granska. Storleken på revisionsbyrån samt storleken på kunden anses även spela in när det kommer till om ett eventuellt förväntningsgap förekommer. När revisionsbyrån är stor och kunden till exempel ingår i en större koncern ökar förväntningsgapet eftersom kunden förväntas veta vad en revisor skall granska. Det vill säga revisorn informerar inte kunden om dennes arbete i samma utsträckning som den gör hos mindre kunder. Detta på grund av att revisorn tar för givet att det större företaget har en högre kunskapsnivå om vad revisionen innebär. Respondenten understryker vikten av att revisionsbyråerna är tydliga med vad deras uppgift är eftersom alla kunder besitter olika grad av kunskap gällande vad en revision innebär.
4.2.2 Bilbranschen
En typisk fallgrop inom bilbranschen och viktig för företaget anser respondenten vara värderingen av de bilar som alla återförsäljare har i lager, speciellt begagnade bilar, eftersom just denna värdering påverkar resultat i stor utsträckning. Bilarna värderas efter ett marknadspris och att sätta detta marknadspris är oerhört svårt eftersom marknaden är väldigt föränderlig och konjunkturkänslig. Respondenten menar att det inte kan vara lätt för revisorerna att ha åsikter i just denna fråga.
4.3 Intervju med Nicklas Knutsson, Upplands Motor
Upplands Motor är en koncern med huvudsäte i Uppsala och Stockholm. Totalt innefattar koncernen ca 350 anställda. Nicklas Knutsson är Ekonomichef på Upplands Motor Uppsala AB. Det har han varit sen början på år 2001. Han har en personalvetarexamen från Uppsala Universitet där han även har läst företagsekonomi.
Respondenten tycker att en revisor har två roller, en granskande och en rådgivande. Den granskande är den ”klassiska” revisorn som ser till att företagets räkenskaper är rätt. Den rådgivande rollen innebär att revisorn hjälper företaget med frågor som kan uppkomma under ett år. Företaget använder sig av en revisionsbyrå som är insatt i branschen, vilket respondenten upplever som en stor nytta för företaget. Utöver revisionen använder Upplands Motor samma byrå även till rådgivning i stor utsträckning. Respondenten poängterar att det inte är samma personer som sköter revisionen som ger rådgivning till företaget.
Upplands Motor har samarbetat med denna byrå under hela perioden som respondenten varit anställd på företaget. De hade samma byrå innan och respondenten vet inte exakt vilket år samarbetet startade. Fördelen med detta är att revisorerna blir väldigt självgående när de väl är hos Upplands Motor och utför revisionen. Även om huvudrevisorn i granskningsteamet varit med flera år, sker förändringar inom teamet för att på så sätt minimera risken för att de blir hemmablinda. Den största delen av rådgivningen sker inte under själva revisionen utan löpande under året. Respondenten menar att då är företaget bättre förberett inför revisionen och denna går förhoppningsvis smidigare.
Upplands Motor har höga förväntningar på sin revisionsbyrå. Framförallt när det gäller granskningsteamet så är de ofta inriktade på olika delar på revisionen. Där kan även företaget komma med önskemål om de vill byta ut vissa assistenter eller se andra förändringar.
Respondenten anser att revisionen tillför företaget en kvalitetsstämpel som de sedan kan visa upp gentemot intressenter. Han tror att även om revisionsplikten kommer att försvinna så kommer många företag fortsätta nyttja revisionsbyråer, just på grund av denna kvalitetsstämpel.
4.3.1 Förväntningsgap
Respondenten anser att det är viktigt med nära dialog för att i ett tidigt skede minimera det förväntningsgap som kan uppstå. Man skulle kunna beskriva det som att gap kan uppstå under ett år men att man genom en nära dialog där man berättar om sina förväntningar och är lyhörd på vad motparten tycker, närmar sig varandra och således minskar gapet. Vidare menar respondenten att det är viktigt att revisionsbyrån anpassar sig efter storleken på företaget som revideras. Alla företagen besitter olika mycket kompetens och kunskap om vad en revision
innebär. När revisionsbyrån anpassar sig redan från start bidrar detta till att ett eventuellt förväntningsgap minskar.
Flera av återförsäljarna av Volvo i Sverige nyttjar samma byrå. Detta anser respondenten gör att byrån är insatt i branschen och även på den typ av bilar som företaget säljer. En gång per år samlar även byrån alla återförsäljare som är klienter och informerar om förändringar inom branschen, till exempel nya regler och lagar som revisionsbyrån måste följa. Detta årliga möte hjälper till att förebygga ett eventuellt förväntningsgap när revisorerna sedan väl kommer ut till respektive återförsäljare.
4.3.2 Bilbranschen
Ägarstrukturen inom bilbranschen utmärks enligt respondenten av att en stor del av återförsäljarna ägs av privatpersoner och familjer vilka bestämmer över exempelvis utdelningen samt vilka vägval återförsäljarna skall göra. Fördelen med denna ägarstruktur är enligt respondenten att beslutsvägarna blir snabba, vilket är en nödvändighet eftersom branschen i sig är väldigt föränderlig.
I lågkonjunkturer pekar respondenten på att det läggs extra arbete på att värdera lagret gällande bilar samt reservdelar. I branschen värderas bilarna hos återförsäljarna runt om i landet efter en och samma riksprislista, denna lista innehåller försäljningspris för generella bilmodeller med ett visst miltal. För hålla en samstämmig front ut mot kunderna brukar ledningsgrupperna inom koncernen träffas ett par gånger per år för att diskutera igenom marknadsläget och kapitalbindningsläget. Värdering och prissättning sker oftare och är under fokus när marknaden svänger .
Frågan om restvärdet på bilarna främst mot företagskunder är Upplands Motor restriktiva med. Här är det upp till respektive återförsäljare att sätta ett värde på varje bil, utifrån riktlinjer från Volvofinans som är återförsäljarnätets finansbolag. Det är många faktorer som skall tas med i beräkningarna, däribland de små marginalera samt det faktum att bilbranschen är föränderlig. Respondenten menar även att ägarna i Upplands Motor har ett uttalat långsiktigt tänk, där varje affär idag även måste ses utifrån ett perspektiv om tre år när företaget vill byta in sin bil mot en ny.
4.4 Intervju med Jonas Mårtensson, KPMG
Jonas Mårtensson är auktoriserad revisor på KPMG där han har jobbat sedan år 2000. Han klientstock består främst av mindre och medelstora ägarledda företag. Han är påskrivande revisor åt 170-180 bolag, de flesta i Uppsala. Dessutom är han även ansvarig för marknadsfrågor på KPMG:s Uppsalakontor.
Respondenten anser att revision handlar om att säkerhetsställa siffror. När han är färdig ska årsredovisningen ge en rättvisande bild, däremot kan små fel finnas. Däremot ska inte en läsare av en årsredovisning påverkas av om felet hade rättats eller inte. En viktig funktion som en revisor har är att säkerhetsställa för alla intressenter att årsredovisningen är rätt. Det förtroende man ger när man skriver på årsredovisningen är otroligt viktig.
Respondenten berättar att det är viktigt att deras kunder kan lämna en årsredovisning som är kvalitetssäkrad. Han vill även att kunderna ska få ett mervärde utöver själva revisionen. Detta kan till exempel handla om att komma med förslag på hur de kan förbättra kontroller av vissa saker. På grund att detta har respondenten en ambition att jobba nära kunden. Han uttrycker att han vill vara en stöttepelare även under de delar av året då han egentligen inte är i kontakt med kunden. De ska kunna ringa löpande under året. Då kan man reda ut ett problem tidigt, att man till exempel åker ut till kunden en förmiddag och löser eventuella problem. På så sätt underlättar det att kunden jobbar med något som respondenten sedan tycker annorlunda om när man kommer till den tidpunkt då en revision ska genomföras.
Däremot påpekar han att det är viktigt att hålla isär rådgivning och revision. Om man som revisor till exempel ger ett råd att köpa Ericssonaktier och dessa aktier sedan faller i värde, då är man väldigt illa ute. Revisorn kan då tvingas behöva kräva en nedskrivning av värdet på dessa aktier. Då har man gett kunden ett råd som man sedan själv ska granska. Däremot att till exempel ge råd om att de bör anlita ett inkassoföretag, att vissa kravrutiner förändras till det bättre etcetera är exempel på råd som kan ges med större fördel. ”För om det inte fungerar idag så kan de bara bli bättre, och således är inte ett sådant råd kritiskt att ge”.
På KPMG:s Uppsalakontor finns 27 stycken anställda, varav 10 av dessa jobbar med redovisning. Så redovisning är en av deras stora tjänster. Mindre eller medelstora företag som inte har en ekonomifunktion i sin organisation uppskattar ofta detta.
4.4.1 Förväntningsgap
Respondenten hävdar att det definitivt finns ett förväntningsgap. Han tycker att revisionskåren generellt sett är väldigt dåliga på att informera om vad de gör. De gör väldigt mycket jobb, men i slutändan så lämnar man en revisionsberättelse, ett A4papper. Där måste de förbättra sig på att informera om vad de gör. Gapet tycker han är olika stort beroende på företagens storlek. Desto större företaget är, desto minde är gapet. Detta beror på att större företag har en ekonomifunktion där de är mer insatta i vad revision innebär. De kan också ha en helt annan utbildning som gör att de lättare förstår revisorns arbete. Mindre företag kanske inte ens förstår revisorns juridiska ansvar. Anledningen kan vara att revisorn är mindre bra på att förklara detta ansvar för kunden. Små kunder tror ofta att revisorn bläddrar igenom alla verifikationer, de tror inte att man gör urval i sin granskning. I och med avskaffandet av revisionsplikten så är det i revisorernas intresse att än mer förklara vad de gör.
För att minska gapet tycker respondenten att revisorer bör berätta mer om vad de gör och hur de jobbar. Det är även viktigt att fråga kunden, om han är nöjd, vad han vill att revisorn ska göra, vilket av det som revisorn har levererat som funkat och vad som kunde ha gjorts annorlunda. Dialogen mellan kund och revisor är väldigt viktig i arbetat med att minska förväntningsgapet. Kunderna å sin sida kan mer framföra och ifrågasätta vad de vill. I många fall kan kunden också tycka att revisorn granskar vissa områden för mycket. Till exempel en ekonomichef som sliter hårt med något som sedan granskas hårt. Om man börjar ifrågasätta dennes arbete eller värderingar kan det vara känsligt. Som revisor gäller det då att framföra detta på rätt sätt. Att pedagogiskt förklara att revisorn behöver veta hur värderingen av bilar gjorts för att säkerhetsställa att det är rimligt.
4.4.2 Bilbranschen
Lagerfrågan är stor inom bilbranschen anser respondenten. Speciellt idag, med den lågkonjunktur vi har. Bilars värde kan förändras mycket, även på kort tid. Något som måste uppmärksammas mer är att bilföretag börjar mer och mer sälja bilar med garanterade restvärden. Företag som köper bilar kräver till exempel att bilförsäljaren garanterar att de köper tillbaka bilen till 40-50% av marknadsvärdet om tre år. Det svåra är att man inte har en aning om vad bilen är värd om tre år. Nu först har problemet på riktigt blivit allvar då begagnatpriserna sjunkit mycket. Har man garanterade restvärden som överstiger marknadsvärdet måste man göra en avsättning för framtida förlust. Respondenten tycket att
det är för lite fokus på detta i till exempel årsredovisningar. Detta beror säkert också på att det historiskt sett inte varit något större problem.
I övrigt så anser respondenten att bilbranschen är konjunkturkänslig. Företag inom den har mycket fasta kostnader som gör att det blir svårt att minska kostnader i en lågkonjunktur. Man är väldigt känslig för försäljningsvolymer vilket gör att resultaten går väldigt mycket upp och ner. Under lågkonjunktur byggs lager av bilar upp. Dessutom står bilarna länge i lager vilket gör att priserna på dessa bilar faller. Får man till exempel inte en bil såld på fyra månader kan det lätt uppkomma ett nedskrivningsbehov. Verkstadsdelen påverkas också, i en lågkonjunktur åker bilägare lite längre innan man lämnar in sin bil på reparation. Dessutom lever många bilföretag på att de bilar som säljs sedan kommer tillbaka för att servas och repareras. I år är revisionen av bilföretag väldigt komplex på grund av lågkonjunkturen.
Respondenten tycker att detta kan vara ett problem då han anser att företag vid dåliga resultat vill ta så lite kostnader som möjligt och tvärtom vid goda resultat. Han berättar att de strävar mot mitten, att hålla jämna resultat mellan åren. Revisorn får då när han granskar företaget titta på om det till exempel gått bra, kunde det ha gått ännu bättre och tvärtom? Det är utgångspunkten för en revisorns granskning. Vid dåliga resultat kanske företaget inte har skrivit ned sina bilar tillräckligt mycket.
Ett stort problem inom bilbranschen är hur man ska värdera bilar man har i lager.
Respondenten berättar om exempel från i höstas då det knappt såldes en bil, och då kan man fundera över priset på bilen. Om inga bilar säljs så finns det inte någon marknad att jämföra priser med. Är priset på en bil noll då? Då är det jättesvårt att värdera billager.
4.5 Intervju med Hans Bjelkberg, ÖPwC
Hans Bjelkberg är en auktoriserad revisor vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Stockholm där han har jobbat i 34 år. Hans klientstock består till största del av stora och medelstora utlandsägda dotterbolag och där ingår en del generalagenter samt återförsäljare inom bilbranschen.
Revision för respondenten kan delas upp i två delar. Dels den teoretiska, där revision ses som en återsyn, en genomgång av vad som har skett historiskt. Praktiskt ser respondenten på revision som en väsentlig ingrediens i näringslivet, för att ge säkerhet, bedöma
finansmarknaden samt ge möjlighet för företagen att skaffa finansiering. Revision ses som en kvalitetsstämpel på de siffror som företagen sedan visar upp när de söker krediter, vid upphandlingar eller mot andra intressenter exempelvis underleverantörer.
Respondenten anser att revisorns roll skiljer sig beroende på företagens storlek. I de allra minsta bolagen används revisorn i större utsträckning till vardagliga frågor, frågor som rör ägarna (så kallade ”plånboksfrågor”), exempelvis förmånsvärden på bilar, dagliga traktamenten, skattefrågor etcetera. I de allra största börsnoterade bolagen har de i allmänhet redan bestämt sig hur de skall gå tillväga och där kontaktas revisorn till stor del endast för att se om denne har några synpunkter. I de medelstora bolagen där bolagen saknar ledarkapacitet eller kunskap internt får revisorn istället svara på frågor inom en mängd olika områden.
Främst frågor kring hur man ska bedriva och lägga upp verksamheten samt frågor gällande företagets internkontroll. Här köper kunden i större utsträckning en revisionstjänst för att nyttja revisorns erfarenhet för att lösa ett visst problem samtidigt som de får en kvalitetsstämpel på företaget.
Sett till den historiska utvecklingen angående revisorns roll ser respondenten skillnader på många sätt. Revisionsyrket var bredare tidigare, revisorerna kunde arbeta i större utsträckning efter praxis inom branschen. Idag har handlingsutrymmet minskat, nu finns det fler regler att följa. Internt inom revisionsbyrån förekommer regler samt både nationellt och internationellt gällande skatt, redovisning etcetera. Regelverket är mer restriktivt idag och manöverutrymmet är smalare, frågor där revisorn inte är helt säker måste tas upp med experter på området. Det går inte längre att bara säga ”nu kör vi” till kunden.
4.5.1 Förväntningsgap
En öppen dialog och att ständigt kommunicera med kunden är nyckeln till en lyckad revision enligt respondenten. Ett verktyg som revisorn använder för att konkretisera förväntningar både utifrån kund och revisor är ett så kallat uppdragsbrev. I uppdragsbrevet står det förklarat vad revisorn ska göra och vad kunden förväntas göra tillgängligt för att revisionen skall kunna genomföras. Uppdragsbrevet följs sedan upp med avstämningsmöten och avrapporteringsmöten etcetera.
Respondenten anser att ett visst förväntningsgap kan uppkomma gällande vilka poster revisorn granskar i ett visst företags räkenskaper. Revisorerna använder sig av en relativt hög materialitetsgräns och tittar på posterna de anser vara väsentliga. Den allmänna uppfattningen är, enligt respondenten, att revisorn går igenom alla poster och säkerställer att posterna stämmer ner på tusentals kronor när revisorn i själva verket granskar med en säkerhet om hundratusentals kronor. Respondenten talar om att revisorerna arbetar med plus- och minusfel. Enskilda poster kan skilja sig relativt stort men i slutändan kan det gå jämt ut, detta blir en bedömningsfråga för revisorn från fall till fall.
4.5.2 Bilbranschen
Respondenten ser att det är få bolag inom bilbranschen som uppnår en lönsamhet genom att endast sälja nya och begagnade bilar. Detta på grund av att marginalerna är för små.
Återförsäljarna tjänar pengar genom att de bilar som kommer ut på marknaden behöver service samt att ägarna köper reservdelar vid behov. Detta är affärsidén hos majoriteten av de återförsäljare som är aktiva på marknaden idag.
I lågkonjunkturer kan det hos vissa återförsäljare, där försäljningen har stoppat och lagret av nya- och begagnade bilar har förblivit oförändrat, bli aktuellt med ett nedskrivningsbehov.
Återförsäljarna får inte ut de pengar man tror av bilarna. Två faktorer för branschen som kan öka nedskrivningsbehovet enligt respondenten är räntesänkningar och valutaförändringar. En väsentlig del av de bilar som säljs i Sverige är tillverkade utomlands och därmed importerade.
I och med importen blir valutafrågan aktuell, kraftiga svängningar på valutamarknaden tvingar återförsäljarna att justera priserna på bilarna de säljer.
Praxis inom branschen, enligt respondenten, för att värdera bilarna som återförsäljarna har i lager är att använda de listor på försäljningspriser som utkommer en gång i kvartalet. Listorna innehåller statistik över verkliga försäljningspriser på olika bilar, generellt efter en viss bilmodell, årsmodell och ett visst miltal. För återförsäljarna handlar det dock om en värdering per individ av bilarna eftersom den ena aldrig är den andra lik i fråga om utrustning etcetera. I en lågkonjunktur läggs allt större vikt vid just denna punkt, både från återförsäljarnas sida samt revisorn.
5. ANALYS
I detta kapitel kopplar vi samman vårt teorikapitel med empirikapitlet. Detta görs med utgångspunkt i uppsatsen syfte. Kapitlet har som syfte att diskutera fram huruvida teorin stämmer överens med empirin.
5.1 Revisionsberättelsen är en kvalitetsstämpel
Enligt teorin är revisorns syfte att primärt planera, granska och rapportera huruvida ett företags räkenskapsuppgifter stämmer överens med de lagar och regler som finns. När revisorn är klar med denna revisionsprocess och rapporterat om detta i sin revisionsberättelse är det ett kvitto på att företagets räkenskaper är trovärdiga. Företaget kan då dra nytta av revisionsberättelsen. De kan visa upp denna som ett kvitto vid kontakt med dess intressenter.
I enlighet med teorin är alla respondenter överens om att revisorns viktigaste roll är att granska företagets räkenskaper och se till att den följer de lagar och regler som är uppsatta.
Detta är inte särskilt förvånande då lagen kräver att revisorn gör detta. Alla respondenter var dessutom överens om att revisionsberättelsen är en kvalitetsstämpel på att deras finansiella information är trovärdig när revisorn med hög säkerhet har fastslagit detta. Respondenterna var även överens om att den största nytta företaget har av en revision är att kunna visa upp en kvalitetsstämpel för dess intressenter som illustreras i figur 2.1.
5.2 Revisorn har en ny roll
I teoriavsnittet förklarar FAR att revisorn inte bara har en roll som granskare av företags finansiella information. Det finns ytterliggare en roll som innebär att revisorn även kan ge företag rådgivning. Detta kan ske dels i samband med revision och dels utanför densamma.
Samtliga respondenter förklarar att de anser att revisorn har två roller, den granskande och den rådgivande. Majoriteten anser också att den rådgivande rollen är den som utvecklats och kommit fram mer genom åren. Detta är inget som nämns i teorin. Till exempel förklarar respondenter från både revisorshåll och bilåterförsäljare att revisorer har gått från att vara allmänkunniga till att idag vara mer experter och på så sätt har de även kunnat erbjuda rådgivningstjänster. Detta kan ha sin förklaring i att revisorer sett en chans att vidga sin marknad från den rent ”siffermässiga” revisionen till att även kunna erbjuda rådgivningstjänster. Detta har gjort att revisionsbyråerna idag konkurrerar med vissa
