Bildernas funktion 34

De bilder som förekommer i böckerna utgör en viktig del av den upplevelse mottagaren får. Som nämnts tidigare kan de både assistera och expandera den berättelse som texten förmedlar. I Ronny och Julia och tjejbacillerna (Gahrton och Unenge, 1997) och Varulven ylar (Jensen, 2005) är teckningarna enkla och utan större detaljrikedom. De bjuder generellt sett inte in till vidare utforskning. Lillekatt kan många gåtor (Löfgren, 2000) har lika enkla teckningar men dessa varieras i takt med att berättelsen fortskrider. Det igenkännbara i kattansikten kontrasteras mot den konstanta och fantasifulla förändringen av kläder och miljöer och lockar fram tankar om de roller som människor tar på sig, både inom yrket och privat. Fotografierna i Skurken i Muminhuset (Jansson, 1980) ger idéer om hur man praktiskt kan berätta genom bilder. Alla skolor har tillgång till digitalkameror och har därmed ett utmärkt kommunicerande redskap. Vanligt förekommande i böckerna är att kroppsspråk och ansiktsuttryck visar hur personerna mår och vad de känner. ”Där går Tjuv-Alfons!” (Bergström, 1991) använder sig även av färg och form för att förmedla känslor. Det finns två aspekter av dessa bilder. För det första leder de mot en medveten diskussion om varför rött betyder kärlek men också fara, grått är tråkigt och likheten mellan regndroppar och tårar. Hur

35 uppfattar vi omvärlden? Om någon viskar och pekar, varför tolkar vi det inte som någonting positivt? Den andra aspekten är det undermedvetna. Ur pedagogens synvinkel kan det vara intressant att se hur eleven reagerar på en så pass surrealistisk och suggestiv berättelse som Hanna huset hunden (Tidholm, 2004). Trots den stora variationen i bildernas utförande är de ett tydligt kreativt medium som eleverna kan läsa av och lära sig. Att många av teckningarna är naivistiska underlättar kreativt arbete med dem då eleven själv får utforska möjligheterna med färg och form som kommunikationsmedel.

5.2.5 Förankring i skolämnena

För att ytterligare styrka bilderböckernas praktiska funktion följer här en kort redogörelse för vilka element som vore lämpliga att använda inom de olika ämnena. Detta är det sista steget från teori och abstraktion till konkret praktik. Det ska inte ses som en handledning utan som en exemplifiering av tidigare resultat.

Att böcker har en nära koppling till skolämnet svenska faller sig naturligt. Men som kursplanen (Skolverket, 2005b) för ämnet visar på handlar svenska inte bara om att läsa och skriva. Ämnet ska främja kommunikation i alla dess former. Bilderböcker fungerar utmärkt vid läsinlärning. Bildernas stöd skapar hos eleven en förförståelse som gör texten lättare att förstå. I det urval som gjordes för uppsatsen är en av böckerna särskilt skriven för att användas vid läsinlärning, Varulven ylar (Jensen, 2005), och många fler bilderböcker av samma slag finns att tillgå. För att öka förförståelsen hos eleven kan böckerna läsas högt och kanske även diskuteras innan eleven läser själv. Många böcker ingår även i en serie, vilket innebär att presentationen av bokens huvudpersoner och teman inte måste presenteras noggrant i varje bok. I ”Där går Tjuv-Alfons” (Bergström, 1991) är detta extra tydligt då ingen som helst form av presentation sker. Även Ronny och Julia och tjejbacillerna (Gahrton och Unenge, 1997), Mamma Mu gungar (Wieslander, 2001), Varulven ylar (Jensen, 2005), Bu och Bä får besök (Landström, 2006) och En skurk i Muminhuset (Jansson, 1980) ingår i längre serier. Därefter kan man arbeta vidare med den redan bekanta litteraturen. Vissa böcker lämpar sig väl för att dramatiseras, så som Lillekatt kan många gåtor (Löfgren, 2000) och Ronny och Julia och tjejbacillerna (Gahrton och Unenge, 1997). De har en tydlig handling, många karaktärer och goda möjligheter till att förändras och skrivas om. Historien om Ronny och Julia är dessutom skriven på vers med rim varvid den kan omvandlas till sång och musik Även Lilla Nollan och dom andra (Sandberg, 1985) kan dramatiseras. Intressant blir då att knyta an till det ämne som generellt sett ses som väldigt svårt att ämnesintegrera, nämligen

36 matematiken. Detta abstrakta ämne kan mycket väl konkretiseras med hjälp av räknesagor och dramatisering av dessa. Precis som personerna i boken kan eleverna få representera siffror. Boken är fylld med möjligheter och idéer på vad man kan använda för att räkna och många olika sätt som jämförs. Fyra kan även vara 4 och till och med fyra små råttor. Många av bilderböckerna kan göras om till räknesagor. Om Julia har tre djur i sin vagn hur många måste hon samla ihop för att få tio? Att kunna analysera, reflektera och argumentera kring sig själv och situationer eleven möter tillhör även det matematikämnet. Även de samhälls- och naturorienterande ämnena visar på olika aspekter av detta undersökande och reflekterande lärande. Vilka spår följer Lilla My för att hitta skurken? Vilken av mackorna som Bä brer till Bu hade du helst valt? Vilken hade du inte valt? Varför? Hur bygger man en gunga? Vad hade du tagit med dig om du skulle ut i världen som Lillekatt? Vad hade du tagit med dig om du visste att du skulle möta så många faror? Hur vet man vad som är ett husdjur? Vilka djur är husdjur? Vad är skillnaderna? Att lära sig olika strategier för insamlande, sorterande och kategoriserande är centralt för inlärningen av matematik och även förekommande i många andra ämnen på ett eller annat sätt.

Bilderböckerna blir i högsta grad en del av den dialog som Bakhtin (Dysthe, 1996) talar om. Pedagogen väljer en bok som hon tycker passar till undervisning inom elevens eller elevskarans nära utvecklingszon. Bokens text och bild förmedlas och genom pedagogiska övningar responderar eleverna på olika sätt. Resultatet leder till internalisering av kunskaper och därmed en förändring av den nära utvecklingszonen. Genom detta fortsätter dialogen. Elevernas nya kunskaper ger en reaktion i omvärlden att andra pedagogiska redskap krävs, andra medierande verktyg, och undervisningen utvecklas. Det är ett konstant samspel mellan elev och pedagog likväl som mellan elev och omvärlden i stort. På många sätt kan till och med ett metaperspektiv på lärande träda fram. Många av personerna i böckerna lär sig någonting längs vägen eller visar upp tydliga kunskaper. Lillekatt är väldigt klipsk. Hur kommer det sig att han kan svaret på så många gåtor? Julia verkar inte förstå att man inte kan ha alla djur som husdjur. Mamma Mu lär sig i högsta grad något hon inte kunnat tidigare: att gunga. Hur gjorde hon? Även Bu och Bä experimenterar en hel del och utforskar sina egna möjligheter när de försöker få ner katten ur trädet. De går inte till en vuxen och ber om hjälp utan försöker att lösa situationen själva, med de medel som finns att tillgå.

37 5.2.6 Sammanfattning

Bilderböckernas styrka ligger i att de erbjuder en möjlighet för den enskilda eleven och en elevskara i sin helhet att skapa en gemensam kontext. Utifrån denna kontext kan vidare undervisning fortsätta. Böckernas lättillgänglighet, både fysiskt och kognitivt, och variation gör dem till utmärkta medierande redskap inom den enskilda elevens nära utvecklingszon. En analys av bilderböcker genom ett sociokulturellt perspektiv belyser hur man pedagogiskt kan planera undervisning med och utifrån dessa. Tydligast framstår de stora möjligheterna för värdegrundsarbete kopplat till bilderböckerna. Dessa har ofta en tydlig hållning till genus och respekt av andra människor som stämmer väl överens med läroplanens (Skolverket, 2005b) värdegrund. Vidare koppling till specifika ämnen och teman varierar från bok till bok. Centralt är dock att huvudpersonerna i bilderböckerna nästan alltid är barn, vilket gör det lättare för eleven att identifiera sig med händelserna i boken. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan bilderböckerna utgöra en del av stödstrukturen då de antar en roll av stabilitet som vidare undervisning kan utgå från. Den stora mängden olika bilderböcker som finns tillgängligt och möjligheten att variera arbetet med de enskilda böckerna gör att undervisningen kan individanpassas och även följa med då den nära utvecklingszonen förändras. Då lärande framförallt sker i sociala sammanhang innebär gemensamt arbete med bilderböcker i en elevskara att en allmän kontext växer fram vilket pedagogen kan utnyttja. Den dialog som uppstår mellan bilderboken och barnet och elever sinsemellan är oerhört viktig. Förhoppningen är att detta kreativa, sociala och individanpassade arbetssätt lockar fram elevens egen vilja att lära sig.

5.3 Avslutande kommentarer

Den här uppsatsen handlade ursprungligen om tematiskt arbete i grundskolans tidigare år. Det var inte förrän jag nästan hade skrivit klart som jag insåg att arbetet spretade åt två olika håll. Huvudrollen som jag inledningsvis ville ge ämnesintegrationen hade helt överskuggats av bilderböckernas fantastiska pedagogik. Så jag satte mig ner med den otrevliga uppgiften att såga bort de delar som inte hörde dit och komplettera med det som saknades. Slutresultatet är alltså något helt annat än det jag från början tänkt. Inte desto mindre blev det genomarbetat, tydligt och faktiskt riktigt bra, tycker jag.

Med slutprodukten i hand finns det en del som jag skulle kunna ha gjort annorlunda. Självklart var det inte roligt att radera tio sidor text om ämnesintegration, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Inte heller resulterade den tidsödande kontakten med bibliotek runt om

38 i landet i något egentligen användbart. Å andra sidan var detta en del i arbetsprocessen. Jag vet att det största problemet då man börjar skriva uppsats är att man vill inkludera så mycket. Genom att utforska ett större område än vad jag slutligen relaterade till i den färdiga uppsatsen anser jag att resultatet blev mer gediget och förankrat i den akademiska värld som den faktiskt utgör en del av. Hade jag haft mer tid skulle jag med glädje utvidgat det undersökta materialet från tio böcker till kanske tjugo eller till och med ännu fler. Dessutom vore det väldigt intressant att gräva djupare i Vygotskijs och Bakhtins teorier och den litteratur som uppstått kring dessa. Jag hade helt enkelt velat visa upp en djupare teoretisk förankring än vad som har varit möjligt inom de väldigt begränsade tidsramarna. Bredda källmaterialet, fördjupa teorin, tillföra praktiska övningar som testas ute på skolorna. Koppla samman det hela med intervjuer av lärare, så väl som elever, föräldrar, författare, förläggare och alla andra som på ett eller annat sätt har inflytande över barns utveckling är kanske snarare någonting för någon annan att forska vidare om. Själv tänker jag nämligen ta med de kunskaper som arbetet med uppsatsen har gett mig och undervisa, både med hjälp av bilderböcker och på en himla massa andra roliga, spännande och svåra sätt.

39

Referenser

Litteratur

Dysthe, Olga. Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur, Lund 1996. Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur, Lund 2003.

Lindqvist, Gunilla. Från fakta till fantasi. Om temaarbete utifrån skapande ämnen och lek. Studentlitteratur, Lund 1989.

Nikolajeva, Maria (red.). Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen. Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet, Stockholm 1992.

Patel, Runa och Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund 1994.

Skolverket. Kursplan 2000. 2000. Hämtad från http://www.skolverket.se, 2008-09-01.

Skolverket. Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. 2005a. Hämtad från http://www.skolverket.se, 2008-09-20.

Skolverket. Lpo 94. 2005b. Hämtad från http://www.skolverket.se, 2008-09-01.

Skolverket. Kursplan och kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha lärt sig vid slutet av

det tredje skolåret. Matematik. Svenska / Svenska som andraspråk. 2008. Hämtad från

http://www.skolverket.se, 2008-10-23.

Sveriges Författarfond. De mest utlånade författarna i folk- och skolbibliotek 2006. Hämtad frånhttp://www.svff.se, 2008-09-13.

Wertsch, James V. Department of Antrhropology, University of Washington St Louis. Hämtad från http://www.artsci.wustl.edu/~anthro/blurb/b_wertsch.htm, 2008-11-16.

Tryckta källor

Bergström, Gunilla. ”Där går Tjuv-Alfons”. Rabén och Sjögren Bokförlag, Stockholm 1991. Gahrton, Måns och Unenge, Johan. Ronny och Julia och tjejbacillerna. BonnierCarlsen Bokförlag, Stockholm 1997.

40 Jensen, Jørn. Varulven ylar. Bonnier utbildning, Sundbyberg 2005.

Landström, Lena och Landström, Olof. Bu och Bä får besök. Rabén och Sjögren Bokförlag, Danmark 2006.

Lindgren, Barbro och Eriksson, Eva. Julia vill ha ett djur! Eriksson och Lindgren, Danmark 2002.

Löfgren, Ulf. Lillekatt kan många gåtor. Bokförlaget Opal AB, Ungern 2000.

Sandberg, Inger och Sandberg, Lasse. Lilla Nollan och dom andra. Carlsen/if, Danmark 1985. Tidholm, Anna-Clara. Hanna huset hunden. Alfabeta bokförlag AB, Stockholm 2004.

Wieslander, Jujja och Nordqvist, Sven. Mamma Mu gungar. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2001.

42 Bilaga A Nedan följer en lista över de trettio mest utlånade barnboksförfattarna på svenska bibliotek 2006. Listan är en förkortad version av Sveriges Författarfonds statistik (http://www.svff.se). Namn markerade med asterisk (*) har inte publicerat en eller flera bilderböcker enligt uppsatsens definition. Listan gör ingen skillnad på illustratör och författare.

1. Astrid Lindgren 2. Gunilla Bergström 3. Anders Jacobsson 4. Sören Olsson 5. Martin Widmark* 6. Eva Eriksson 7. Jörn Jensen 8. Sven Nordqvist 9. Måns Gharton 10. Johan Unenge 11. Barbro Lindgren 12. Mati Lepp 13. Helena Willis 14. Lasse Sandberg 15. Inger Sandberg 16. Arne Norlin 17. Jens Ahlbom 18. Catarina Kruusval 19. Olof Landström 20. Viveca Lärn* 21. Gunilla Wolde 22. Anna-Clara Tidholm 23. Håkan Nesser* 24. Ulf Löfgren 25. Pia Hagmar* 26. Lena Landström 27. Henning Mankell* 28. Gorge Johansson 29. Laura Trenter* 30. Jonas Burman

43 Bilaga B Följande listor över de mest utlånade bilderböckerna har sammanställts från information given av de enskilda biblioteken. De är alla en del av längre listor vilka även innehåller övrig barnlitteratur och ofta även ungdomslitteratur. Listorna har sammanställts med uppsatsens definition av bilderböcker i tankarna. För att göra längden på listorna hanterbar har de begränsats till de tio mest utlånade böckerna under vissa år. Listorna är sorterade med den mest utlånade boken överst. Först kommer författare sedan titel och slutligen år för den första svenska upplagan.

Malmö stadsbibliotek:

Tio mest utlånade bilderböckerna 1999-2008

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Bergström, Gunilla Osynligt med Alfons 1998 Bergström, Gunilla Flyg! Sa Alfons Åberg 1997 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002

Wieslander, Jujja Mamma Mu bygger koja 2007

Lindgren, Astrid Emil med paltsmeten 1995 Edvall, Lilian Kaninen som längtade hem 1999 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001

Bergström, Gunilla Näpp! Sa Alfons Åberg 1994 Uppsala stadsbibliotek: De tio mest utlånade bilderböckerna 2006-2007 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001

Jacobsson, Anders Maskeradlådan 1998

Wolde, Gunilla Emmas verkstad 1977

Bergström, Gunilla Hurra, för pappa Åberg! 1993

Lööf, Jan Pelle träffar en lokförare 2004

Bergström Gunilla, Näpp! sa Alfons Åberg 1994

Landström Olof, Bu och Bä i blåsväder 1995

Lööf, Jan Pelle i djungeln 2005

Kruusval, Catarina Lilla Tulla får en potta 2001

Landström, Olof Bu och Bä i städtagen 1996

Västerås bibliotek: De tio mest utlånade bilderböckerna 2006 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001 Bergström Gunilla Alfons och soldatpappan 2006 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002 Wieslander, Jujja Mamma Mu får ett sår 2006 Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003 Bergström, Gunilla God natt Alfons Åberg 1993 Stenberg, Birgitta Billy och grisarna 2000 Bergström, Gunilla Vem spökar, Alfons Åberg? 2002

Landström, Lena Bu och Bä får besök 2006

44

De tio mest utlånade bilderböckerna 2007

Bergström Gunilla Alfons och soldatpappan 2006 Lindgren, Astrid Känner du Pippi Långstrump, 1947 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001 Wieslander, Jujja Mamma Mu får ett sår 2006 Rey, Hans Augusto Nicke Nyfiken på rymdfärd 1968 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002 Bergström, Gunilla Vem spökar, Alfons Åberg? 2002

Landström, Lena Bu och Bä får besök 2006

Bergström, Gunilla Näpp! Sa Alfons Åberg 1994 Lööf, Jan Pelle och farbror Ottos uppfinning 2006 Stockholms stadsbibliotek:

De tio mest utlånade bilderböckerna 2007

Lindgren, Astrid Känner du Pippi Långstrump? 1947 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002 Bergström, Gunilla Näpp! sa Alfons Åberg 1994

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Bergström, Gunilla Osynligt med Alfons 1998

Landström, Olof Bu och Bä på sjön 1996

Landström, Olof Bu och Bä får besök 2006

Landström, Olof Bu och Bä i städtagen 1996 Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003

Rey, Margret Pricken 1949

Gislaveds bibliotek

De tio mest utlånade bilderböckerna 2006

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003

Wieslander, Jujja Mamma Mu bygger koja 1995

Nordqvist, Sven Tuppens minut 1996

Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001

Rey, Margret Nicke Nyfiken på sjukhus 1969

Wieslander, Jujja Mamma Mu åker bobb 1994

Johansson, George Mulle Meck bygger ett flygplan, 1995

Stenberg, Birgitta Billy och den nya flickan 1996

Wieslander, Jujja Mamma Mu får ett sår 2006

De tio mest utlånade bilderböckerna 2007

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Nordqvist, Sven Tuppens minut 1996

Rey, Margret Nicke Nyfiken på sjukhus 1969

Nordqvist, Sven Kackel i grönsakslandet 1990

Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003

Norelius, Einar Petter och hans 4 getter 1951

Wieslander, Jujja Mamma Mu åker bobb 1994

Wieslander, Jujja Mamma Mu bygger koja 1995

Rey, Hans Augusto Nicke Nyfiken på rymdfärd 1968

45 Linköpings stadsbibliotek:

De tio mest utlånade bilderböckerna 2006

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Bergström, Gunilla Näpp! sa Alfons Åberg 1994 Wieslander, Jujja Mamma Mu bygger en koja 1995 Bergström, Gunilla God natt Alfons Åberg 1993 Bergström, Gunilla Flyg! Sa Alfons Åberg 1997 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001

Norlin, Arne Här kommer flygplanet 2001

Bergström, Gunilla Hurra för pappa Åberg! 1993

Landström, Olof Bu och Bä på sjön 1996

Bergström, Gunilla Alfons och hemlige Mållgan 1976

De tio mest utlånade bilderböckerna 2007

Wieslander, Jujja Mamma Mu städar 1997

Lindgren, Astrid Känner du Pippi Långstrump? 1947 Bergström Gunilla Alfons och soldatpappan 2006

Bergström, Gunilla Alfons och Milla 1985

Wolde, Gunilla Totte städar 1970

Bergström, Gunilla Näpp! sa Alfons Åberg 1994

Lööf, Jan Pelle i djungeln 2005

Landström, Olof Bu och Bä i skogen 2006

Lindenbaum, Pia Gittan och fårskallarna 2001 Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003 Göteborgs folkbibliotek:

De tio mest utlånade bilderböckerna 2006

Lindgren, Astrid Känner du Pippi Långstrump 1947 Nordqvist, Sven När Findus var liten och försvann 2001 Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003 Bergström, Gunilla God natt Alfons Åberg 1972 Lindenbaum, Pia Gittan och älgbrorsorna 2003 Bergström, Gunilla Näpp! sa Alfons Åberg 1994 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002 Bergström, Gunilla Flyg! Sa Alfons Åberg 1997 Lindenbaum, Pia Gittan och fårskallarna 2001

Landström, Olof Bu och Bä i skogen 2006

De tio mest utlånade bilderböckerna 2007

Landström, Olof Bu och Bä får besök 2006

Lindgren, Astrid Känner du Pippi Långstrump 1947 Wieslander, Jujja Mamma Mu får ett sår 2006 Bergström Gunilla Alfons och soldatpappan 2006 Bergström, Gunilla Hur långt når Alfons? 2002 Lindenbaum, Pia Gittan och fårskallarna 2001 Wieslander, Jujja Mamma Mu åker rutschkana 2003 Lindenbaum, Pia Lill-Zlatan och morbror Raring 2006 Bergström, Gunilla Näpp! sa Alfons Åberg 1994

46 Bilaga C Kursplan 2000

Precis som läroplanen finner man i kursplanerna strävansmål och uppnåendemål. De senare är preciserade till vilka kunskaper eleven bör ha uppnått i tredje9, femte respektive nionde klass. Exakt vilka kunskaper och färdigheter varje årskurs skall förmedla finns således inte i de nationella styrdokumenten. Dock tillhandahåller varje enskild skola, eller rektorsområde, en unik lokal kursplan som ger precision till de befintliga styrdokumenten. Nedan följer en beskrivning av de aspekter inom skolämnena som är relevanta för uppsatsen.

Svenska

Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och teater. (Skolverket, 2000:96)

Så inleds kursplanen för skolämnet svenska, något som visar på dess enorma spännvidd och komplexitet. Det handlar inte bara om att kunna tala, läsa och skriva utan om kommunikation i alla dess former och uttryck. Möjligheten att på ett bra sätt använda språket är fundamental för all undervisning. Texter är mer än tryckta ord. De är en källa till kunskap, fantasi och erfarenhet som kan upplevas på många olika sätt. Det är skolans uppdrag att låta eleverna uppleva denna mångfald, till vilken även bilders roll i litteraturen har betydelse. Texterna ska läsas, förstås, tolkas och upplevas, både enskilt och i grupp. Även om språket och litteraturen är centrala i ämnet handlar det om ett vidgat textbegrepp som i själva verket inbegriper inte bara läsning utan även avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium.