Det uppenbara temat 32

I den intertextuella analysen av de tio bilderböckerna framträdde flera områden eller teman tydligt. Det igenkännbara ställs ofta i kontrast till det främmande, sagans traditionella form har en plats i bilderbokens berättarteknik och skildringen av barndomsmiljöer är lika brokig som den är i verkligheten. En medvetenhet om genusfrågor och människans känsloliv är vanligt förekommande. Några av dessa teman är återkommande i stora delar av materialet medan andra är mer unika.

Kontrasten mellan det igenkännbara och det främmande drar skarpa gränser och skapar en spänning i berättelsen som gör den mer attraktiv för mottagaren. Genom bekanta objekt, så som hyreshus och föräldrar, kan mottagaren identifiera sig med bokens huvudperson och händelser. Denna identifikation kan även ske genom att huvudpersonen upplever något som för eleven är onormalt. När Lilla My smyger omkring i Muminhuset är det inte alls märkligt att det bor en gammal förfader ovanpå kakelugnen. Som Dysthe (1996) skriver är barn aktiva och i grunden intresserade. Vad som krävs är förutsättningar för att detta intresse ska frodas, något som de dramatiska händelserna i många av bilderböckerna främjar. När förfadern ovanpå kakelugnen beter sig ovanligt, tittar fram och mumlar, då vet Lilla My att något är i görningen för så brukar han inte göra. Eleven känner genom Lilla My hur spänningen ökar. Genom att fånga elevens intresse skapar man inte bara goda förutsättningar för fortsatt

33 läsande. Pedagogen kan även leda undervisningen vidare mot måluppfyllelse med hjälp av bilderboken. Självklart är det inte bara spänningen i en bok som skapar intresse hos en elev. Vad som lockar är högst individuellt och det är upp till pedagogen att finna ut vilken typ av litteratur och vilka teman som passar den enskilda eleven och den större elevskaran.

Den värdegrund som kortfattat presenteras i Lpo 94 (Skolverket, 2005b) genomsyrar även kursplanerna (Skolverket, 2000). Likabehandling och respekt är viktiga aspekter i skolans verksamhet. Författarna av bilderböckerna gör ofta medvetna val av ämnen och skapar en positiv relation till skolans styrdokument. En av de tydligaste aspekterna på denna typ av ställningstagande är valet av huvudpersoner. I Varulven ylar (Jensen, 2005), Ronny och Julia och tjejbacillerna (Gahrton och Unenge 1997) och Bu och Bä får besök (Landström, 2006) utgörs huvudpersonerna av både en tjej och en kille. Identifikationen för mottagaren, den elev som tar del av bilderboken, blir på så sätt lättillgängligare (Lindqvist, 1989). Berättelsen om Ronny och Julia handlar till och med om hur könsrollerna ser ut och hur de kan förändras. Även då författaren inte garderat sig genom att ha en huvudperson av varje kön är genusperspektivet och viljan att slå hål på befintliga könsroller, närvarande. Det yttrar sig i att huvudpersonen ofta har en kamrat av det motsatta könet. Alfons har sin Milla, Mamma Mu har Kråkan och Julia som jagar efter ett djur slår sig ihop med en liten kille. Samtidigt kan man ifrågasätta vilken nytta detta genustänkande utgör i praktiken. Dysthe (1996) skriver att man inte bör framhäva kontexter som barnen egentligen inte förstår. En stor nytta med en tjej och en kille som centrala figurer är att båda könen kan identifiera sig med honom eller henne. Att detta automatiskt leder vidare till att eleven finner det naturligt att både tjejer och killar umgås på lika villkor är något som pedagogen måste arbeta med. I det fallet utgör de många paren i bilderböckerna en utmärkt utgångspunkt.

Orättvisor presenteras i bilderböckerna på en mängd olika sätt men är ett av de vanligast återkommande ämnena. Många av dessa består av situationer som mottagaren, det vill säga eleven, sannolikt upplevt själv, antingen som utsatt eller som antagonist. Alfons blir falskeligen anklagad för stöld och får känna på hur det är att bli misstrodd inte bara av folk i allmänhet, utan även av sin bästa vän. Vad gör man om man anklagas för någonting man inte gjort? Vad kan Alfons göra? Varför pekar de andra barnen på Alfons? Varför viskar de till varandra? Varför är vänner viktiga? Hos Ronny och Julia är det huvudpersonen Ronny som sviker sin vän genom att stänga henne ute från killarnas lek. Finns det saker som bara tjejer kan göra? Saker som bara killar kan göra? Måste alla leka med alla? Måste man ha vänner?

34 Till slut inser Ronny sitt fel och väljer tjejbacillerna framför sitt dåliga samvete. Hur kan man göra för att ställa allting till rätta när man har behandlat någon annan orättvist eller gjort någon ledsen? Även Nollan upplever en form av mobbing och utfrysning. Vad betyder det att inte vara värd någonting? Hur vet man att man är värdefull? Är alla lika mycket värda? Har alla sin funktion? Är djur värda lika mycket som människor? Växter? Finns det saker som man måste vara flera stycken för att klara av? Att bygga vidare på bilderböckernas berättelser kan vidga deras betydelse inom det enskilda ämnet. Att diskutera och reflektera över till exempel värdegrundsfrågor är centralt för att eleven ska kunna ta till sig och internalisera kunskapen. Precis som Lindqvist (1989) skriver upplever eleven genom litteraturen. Problem distanseras och lyfts upp på en mer allmän nivå vilket gör att det blir möjligt för alla, även de som kanske är utsatta eller själva utsätter, att delta. Det blir även tydligt varför dessa kunskaper måste förmedlas i sociala sammanhang. Faran med att aktivt jaga efter möjligheter till teman i bilderböcker är dock risken att lyfta fram något som egentligen inte finns där. Pedagogen måste hela tiden relatera sitt arbete till eleven och alltid sträva efter att uppnå största möjliga relevans. Viktigt är att se hur man genom bilderböckerna skapar förförståelse och igenkännande vilket blir till en stödstruktur.