Bild 1: Bilden visar övergången från milleniemålen till de globala målen samt (Griggs, et al, 2013) förslag på ny definition.
Bild 2. Visar hur en produkts livscykel kan visualiseras i olika steg som gör det möjligt att se hur produkten påverkar miljön på olika sätt. Hämtad från (Baumann. Tillman, 2014)
Bild 3. Verktyget visar hur en produkts liv kan förlängas i olika kaskader vilket bidrar till en minskad nyproduktion av råmaterial, transport och energiförbrukning. Hämtad från (Ellen Macarthur 2011).
Bild 4: Bilden visar en visualisering av hur en generell designprocess kan se ut. Hämtad från (Wikberg, Nilsson, Ericson, Törlind, 2015).
Bild 5: En gjutforms- model laddades ner från hemsidan Thingiverse(2020) som sedan 3D- printades ut och användes.(Nilsson, P, 2020)
Bild 6: Det har skrivits mycket om paddan och om intressekonflikter mellan olika aktörer och här är några av rubrikerna på de olika rapporterna. (Nilsson, P, 2020)
Bild 7: Illustration som visar utmaningar i det artbevarande arbetet som kommunekologen pratade om i intervjun. (Nilsson, P, 2020)
Bild 8 och 9: Bilder som är tagna inne på naturområdet ii norra hamnens industriområde som visar närheten ttill industri tomterna samt problematiken med havtorn. (Nilsson, P, 2020)
Bild 10: Aktörer som är kopplade till den grönfläckiga paddan ute i västra hamnen. (Nilsson, P, 2020)
Bild 11: Idéer och tankar som kom genom att gestalta den insamlade informationen på ett väldigt förenklat sätt. (Nilsson, P, 2020)
Bild 12: Aktörernas relation till paddorna. (Nilsson, P, 2020)
Bild 13: Genom att visualisera det insamlade materialet kom det fram idéer kring hur man som produktdesigner hade kunnat arbeta med ämnet på olika sätt. (Nilsson, P, 2020)
Bild 14: Mappen visar händelser, aktörer och objekt och hur de förhåller sig till varandra i tiden. (Nilsson, P, 2020)
Bild 15: Personer, föreningar och händelser som var kopplade till paddan sorteras och presenteras visuellt. (Nilsson, P, 2020)
Bild 16: Metoden resulterade i fyra olika sätt att genom produktdesign arbeta på med informationen som togs fram. (Nilsson, P, 2020)
Bild 17: Snabba skisser som visar olika idéer kring ämnet. (Nilsson, P, 2020) Bild 18: Funktionsanalys som tydligt visar vad som ska uppnås. (Nilsson, P, 2020)
51 Bild 19: Idéer som kom fram under lotus blossom som visar hur 8 idéer genereras från 1 som utgångspunkt. (Nilsson, P, 2020)
Bild 20: Andra omgångens resultat visar kortfattade meningar som beskriver samma idé med andra ord eller helt nya idéer. (Nilsson, P, 2020)
Bild 21: Detta urval av idéer valdes det att gå vidare med då de ansågs vara passande för forskningsfrågan och hade potential att fylla det behov som kartlagts i föregående metod (intervju). (Nilsson, P, 2020)
Bild 22: Funktionsanalys som beskriver vad som måste uppnås med användningen av materialet. (Nilsson, P, 2020)
Bild 23: Växterna samlas in från de platser som rapporterats via artportalen och gratis borttagning från privata tomtererbjuds med. (Nilsson, P, 2020)
Bild 24: En bekämningstjänst som utformats för att lösa de utmaningar som yttrat sig under research. Genom att bekämpa de insaviva arterna gynnas den biologiska mångfalden samt den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020)
Bild 25: De insamlade växterna transporteras till en verktsad där materialet bearbetas och formgjuts. (Nilsson, P, 2020)
Bild 26: En snabb visualisering av som representerar ett objekt skapat av havtornsmaterialet. Den färdiga produkten skulle kunna säljas i en butik i malmö med syftet att sprida kunskap samt för att få intänkter som kan finansiera arbetet. (Nilsson, P, 2020)
Bild 27: Havtornet formgjutet i en 3D- printad mall som visar på formgivningsmöjligheter. (Nilsson, P, 2020)
Bild 28: I de första skisserna experimenteras det kring om havtornet skulle utgöra hela formen eller om det skulle vara en komponent i en större artefakt. Olika objekt som t.ex. prydnadsfat, gjutna krokar för upphängning kommer fram. Här kom en idé om att använda trä från ett skogsbruk som arbetar med hållbar utveckling och som gynnar den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020)
Bild 29: Här kom en idée fram kring en kollektion för flera invasiva arter( Havtorn, jätte balsam och blomsterlupinen) och här experimenteras det med olika sätt att inkludera havtornet på t.ex. genom att göra en bricka som fästs vid objektet som en slags märkning. Idéen visar möjligheten för denna verksamhet att arbeta med flera olika invasiva arter. (Nilsson, P, 2020) Bild 30: Genom att skissa på lite olika varianter av objektet kom en idée om en
tillverkningsteknik där havtornet används som en ifyllning för att skapa ett mönster på sitsen inspirerat av paddans mönster. Detta skulle skapa en intressant detalj som skulle väcka intresse. (Nilsson, P, 2020)
Bild 31: Här visualiseras en tillverkningsmetod där man genom att använda sig av paddans mönster på kroppen gör en detalj på en sits. Paddans mönster graveras in i toppen på sitsen med hjälp av en laserskärare för att skapa en nedsänkning som sedan fylls med en blandning av havtorn och bindemedel. (Nilsson, P, 2020)
Bild 32: Här syns pallen från olika vinklar vilket gör det enklare att bygga en prototyp för att hitta ett enkelt sätt att bygga den slutgiltiga pallen på. (Nilsson, P, 2020)
52 Bild 33: Bilderna visar hur prototypen byggs upp baserad på de skisserna som gjorts. (Nilsson, P, 2020)
Bild 34: Pallen som visas som en rendering på bilden och visar hur havtornet används för att skapa mönstret som är inspirerat av den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020)
Bild 35: Bilden visar hur man med en verksamhet hade kunnat gynna paddan genom att hantera havtornet. En pall produceras med (FSC) märkt trä och med en nedsänkt detalj av havtornet som ett sätt att med produktdesign arbeta för att gynna den grönfläckiga
paddan. (Nilsson, P, 2020)
Bild 36: Bilden visar hur pallens komponenter alla verkar för att gynna paddan och den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020)
Bild 37: Bilden beskriver både de funktioner som konceptet uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020)
Bild 38: Bilden beskriver både de funktioner som produkten uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020)