Design för biologisk mångfald – Hur kan man genom produktdesign gynna den grönfläckiga paddan?

1

Design för biologisk mångfald

Hur kan man genom produktdesign gynna den

grönfläckiga paddan?

Design for biodiversity

How can product design favor the the european

green toad?

Peder Nilsson

Uppsats 20 hp, Kandidatexamen Produktdesign, Kultur och samhälle, K3 Vt 20

2

Sammanfattning

I detta arbete har det undersökts hur man kan arbeta med produktdesign för att gynna den grönfläckiga paddan och den biologiska mångfalden.

Projektet tog utgångspunkt i ett artbevarande projekt i Malmö där metoder som desktop research och intervjuer användes för att samla in information kring hur man arbetar med artbevarande arbete idag samt vilka utmaningar som fanns med att lyckas. Under projektet så experimenterades det med den insamlade informationen med controversy mapping och prototyper som metoder för att hitta potentiella utvecklingsområden. Det fanns flera hot mot paddan och en av de var den regionalt invasiva växten havtorn som spridit sig i paddans område. Projektet resulterade i ett verksamhetskoncept vars huvudsyfte var att bekämpa havtornet och som gjorde det möjligt genom att använda växten som en materialresurs. Syftet med att använda materialet var att skapa intäkter som kunde finansiera bekämpnings arbetet.

Nyckelord:

Hållbar utveckling, artbevaring, grönfläckig padda, havtorn, controversy mappning

Abstract

The purpose of this thesis project was to investigate possible ways of favouring biodivercity and more specificly the endangered european green toad that lives in Norra hamnen in Malmö. To better understand how the conservation work is done today and what problems they are facing, methods such as desktop research, interviews and observations were used. Controversy mapping was used as an experimental method to organize the gathered data and as a tool to generate idéas and explore possibilities. The toad had many threats wich became clear through the exploring methods, one of them was the regional invasive species buckthorn. The project resulted in a busines concept with the main purpose to fight the buckthorn which was made possible by using the plant as a material recourse that could fund the work.

Keywords:

Sustainable development, conservation, European green toad, buckthorn, controversy mapping

3

Innehållsförteckning

1.5. Avgränsning och etiska ställningstaganden S. 6

2. Teori S. 6

2.1. Hållbar utveckling S. 7

2.2 Ekosystem och biologisk mångfald S. 8

2.3. Artbevarande arbete idag S. 9

2.4. Grönfläckig padda S. 9

2.5. Hållbar utveckling inom design S. 10

2.5.1. Livscykelanalys (LCA) S. 10

2.5.2. Fjärilsdiagrammet S. 11

2.5.3. Positive Impact design S. 12

2.6. Designprocess S. 12 2.7. Design rationale S. 12 3. Metod S. 13 3.1. Litteraturundersökning 1 S. 13 3.2. Semistrukturerad intervju 1 S. 13 3.3. Observation S. 14

3.4. Prototyp- gestalta information S. 14

3.5. Controversy mapping S. 14

3.6. Brainstorming S. 15

3.7. Värdemetoden S. 16

3.8. Litteraturundersökning 2 S. 16

3.9. Semistrukturerad intervju 2 S. 16

2.10. Funktionsanalys kring koncept S. 17

3.11. Lotus blossom S. 17

3.12. Visualisering av koncept S. 17

3.13. Funktionsanalys för användning av material S. 17

3.14. Prototyp- havtorn som material S. 18

3.15. Skissprocess, prototyp och modell S. 18

3.15.1. Skissprocess S. 19

3.15.2. Prototyp S. 19

3.15.3. Modell S. 19

4

4. Resultat och analys S. 19

4.1. Litteraturundersökning 1 S. 19

4.2. Semistrukturerad intervju 1 S. 20

4.3. Observation S. 21

4.4. Prototyp- gestalta information S. 22

4.5. Controversy mapping S. 24 4.6. Brainstorming S. 26 4.7. Värdemetoden S. 27 4.8. Litteraturundersökning 2 S. 29 4.9. Semistrukturerad intervju 2 S. 29 4.10. Funktionsanalys för koncept S. 30 4.11. Lotus blossom S. 30 4.11.1. Omgång 1 S. 30 4.11.2. omgång 2 S. 31

4.12. Funktionsanalys för användning av material S. 32

4.13. Visualisering av koncept S. 33

4.14. Prototyp- havtorn som material S. 35

4.15. Skissprocess, prototyp och modell S. 37

4.15.1. Skissprocess S. 37

4.15.2. Prototyp S. 39

4.15.3. Modell S. 40

4.16. Värdering av koncept och produkt S. 42

4.16.1. Värdering av koncept S. 43

4.16.2. Värdering av produkt S. 44

5. Slutsats S. 45

6. Diskussion S. 45

7. Källförteckning och bildförteckning S. 48

5

1. Inledning

1.1. Introduktion

Jordens arter försvinner i allt högre takt och över en miljon riskerar att dö ut till år 2050 visar en rapport av Halkjaer (2019). Det beror på många olika

anledningar som t.ex. allt mer intensiva markanvändningar, försurningar och klimatförändringar som konsekvenserna av de metoder vi använder för att tillgodose alla våra behov som t.ex. livsmedel, energi och vatten osv (ibid). De globala målen handlar om en omställning mot en hållbar framtid där vi tar hänsyn till jordens resursers begränsningar och tänker om kring vårt

levnadssätt. Detta projektet fokuserar på det 15:e globala målet “ekosystem och biologisk mångfald” och det finns utformade metoder inom design för hållbar utveckling som t.ex. Livscykelanalys, circular flows och cradle to cradle som alla är hjälpmedel för hur en designer redan i början av en designprocess kan formge en produkt/ service så att de har en mindre negativ inverkan på det ekonomiska, sociala och ekologiska systemen (Ellenmacarthurfoundation, 2020). Genom att använda dessa metoder vid framtagningen av en ny

produkt eller tjänst kan man minska negativa effekter som t.ex. intensiv markanvändning som är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden (Naturvårdsverket, 2020). En produkt som under sin livscykel orsakar en mindre intensiv markanvändning skulle kunna gynna våra

ekosystem och den biologiska mångfalden men Tischner (2015) menar att det fortfarande har en negativ inverkan och att det därför inte räcker till. Hon menar att det inte räcker att minska de negativa konsekvenserna utan att vi istället måste gynna miljön och ha en positiv inverkan. Det finns arter med väldigt hotad status som gör att de inte kan vänta på en stor förändring utan som kräver mer drastiska åtgärder (United Nations Development Programme, 2020). Det finns inga tydliga metoder för hur man inom designforskning kan arbeta med dessa särskilda fall trots att livet på jorden bygger på att våra ekosystem fungerar samt att vi har en biologisk mångfald (ibid). Detta

projektet syftar till att undersöka hur man kan arbeta med design för hållbar utveckling i dessa särskilda fall där utrotade arter är i behov av drastiska åtgärder som behöver handskas med för att en hållbar framtid.

1.2. Bakgrund

Projektet tog utgångspunkt i ett lokalt artbevarande projekt i Malmö där naturvårdsverket arbetar med den grönfläckiga paddan som är rödlistad och räknas som mycket hotad. Anledningen till att detta projektet valdes var att

6

det fanns goda möjligheter till att intervjua och arbeta med de personerna som var engagerade i projektet. Innan projektet valdes undersöktes alternativ som t.ex. ett artbevarande projekt som drivs av botaniska trädgården i Lund samt Malmöstads insektshotell i Slotsparken som är ett projekt där man vill främja den biologiska mångfalden i stadsmiljöer. Paddornas levnadsmiljöer i Sverige har påverats negativt av mänsklig aktivitet som t.ex. intensiv

kräftodling, övergödning och förändrade grundvattennivåer (Världsnaturfonden, 2020).

1.3. Frågeställning

Hur kan man genom produktdesign gynna den grönfläckiga paddan?

1.4. Syfte

Syftet med projektet är att utveckla de artbevarande arbetet med den

grönfläckiga paddan som görs idag samt att undersöka om de metoder som används i designforskning kan vara användbara i artbevarande arbete. Detta kunskapsbidrag skulle kunna vara användbart för designers som vill arbeta med hållbar utveckling och skulle kunna användas som ett redskap och en process att förhålla sig till och dra lärdom av.

1.5. Avgränsningar och etiska ställningstaganden

I början av projektet undersöktes flera artbevarande projekt. Arbetet med den grönfläckiga paddan i norra hamnen i Malmö valdes då det fanns bra möjligheter till samarbete med relevanta informanter under projektets gång. Intervjuerna som utförts under projektet presenteras i arbetet anonymt då det inte ansågs vara nödvändigt att presentera namnen.

2. Teori

Studiens teoretiska ramverk består av en beskrivning av begreppet hållbar utveckling samt den stora globala problematiken med det rådande art utdöendet och hotet mot den biologiska mångfalden. Sedan introduceras

7

även ett lokalt och konkret exempel i Malmö där man arbetar med att rädda den rödlistade grönfläckiga paddan.

Det redogörs vad designprocessen innebär och sedan presenteras tre olika sätt som man arbetar med hållbar utveckling inom designforskning. Studien är baserad på teorier inom hållbar utveckling och cirkulär ekonomi men

introducerar även användandet av controversy mapping som i projektet används för att utforska utvecklingsmöjligheter inom naturvård och arbete med artbevaring, biologisk mångfald och ekosystem.

2.1. Hållbar utveckling

I (bild 1) visas en definition av hållbar utveckling, de var ett förslag inför

övergången från milleniemålen till de globala målen år 2015 (Griggs, D. et al, 2013). Anledningen till förslaget var att man ansåg att endast en förlängning av milleniemålen inte hade varit tillräcklig då de målen var fokuserade för mycket på extrem fattigdom och utbildning (ibid). De ansåg att

konsekvenserna av den mänskliga aktiviteten i den växande populationen var allt för allvarliga och att de krävde akuta förändringar och åtgärder (ibid). I deras förslag var fokuset på att skydda, utveckla och säkerställa jordens naturliga system som är livsnödvändiga för att ett liv på jorden ska fungera som t.ex. vår atmosfär, hav, skogar, vattendrag och biologisk mångfald (ibid). Deras definition på en hållbar utveckling är:

“Development that meets the needs of the present while safeguarding Earth’s life-support system, on which the welfare of current and future generations depends.”

8 Bild 1: Bilden visar övergången från milleniemålen till de globala målen samt (Griggs,D. et al, 2013) förslag på ny definition.

Det finns olika definitioner på vad som menas med en hållbar utveckling men begreppet fick sin första internationella spridning år 1987 i Världskomissionen för miljö och utvecklings rapport "Vår gemensamma framtid" (World

Commission on Environment and Development, 1987). I rapporten kom de även med förslag i form av milleniemålen som innehöll möjliga

lösningsalternativ för en hållbar framtid uppdelat i de tre pelarna ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (ibid). Deras definition är:

“Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs.”

(World Commission on Environment and Development, 1987) Det handlar om ett långsiktigt perspektiv där man globalt tar ansvar för de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna som är kopplade till våran livsstil (Wikberg Nilsson, et al. 2015). Begreppet hållbar utveckling grundar sig i konsekvenserna av den industriella revolutionen vars linjära ekonomi fört med sig en mängd problem som t.ex. stora mängder avfall, utarmade

9

klimatet. Det arbetas nationellt och internationellt med hållbar utveckling i alla FNs länder och de globala målen är ett exempel på vad för typ av arbete som görs (Regeringen, 2020). Det är både kortsiktiga och långsiktiga mål och strategier som satts upp för att säkerställa en hållbar framtid (ibid).

2.2. Ekosystem och biologisk mångfald

I projektet kommer fokus att vara på det 15e globala målet “ekosystem och biologisk mångfald” och mer specifikt på det femte delmålet “skydda den biologiska mångfalden och naturliga miljöer“. Utan hållbara ekosystem och den biologiska mångfalden hade det varit svårt att tillgodose våra behov som livsmedel, vatten och energi på denna jord (United Nations

Development Programme, 2020). Regeringen (2020) beskriver att de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige är:

”Habitatdegredering och förstörelse av livsmiljöer som konsekvens av sättet vi för vårt jordbruk, skogsbruk och vägar som fragmenterar natur. Föroreningar som kan försämra levnadsmiljöer och fortplantningsförmågan hos arter. Sättet vi fiskar och jagar på som använder mer än vad arten tillväxer. Invasiva arter som dominerar ut inhemsk flora och fauna och skapar en enfald. ”

(Regeringen, 2020) Ett exempel på hur det arbetas med att gynna den biologiska mångfalden i skogsbruket i världens skogar är certifieringen “FCP” (Forest Stewardship Council, 2020). Forest stewardship council är en certifiering för producenter inom skogsbruk vars vision är “ ett skogsbruk som kan tillfredsställa nuvarande och kommande generationers sociala, ekologiska och ekonomiska behov och rättigheter”(ibid). De arbetar med att förändra sättet vi brukar våra skogar på så att de gynnar den biologiska mångfalden (ibid).

2.3. Artbevarande arbete idag

I Sverige arbetas det på olika sätt för att uppnå det 15:e Agenda 2030 målet, Ekosystem och biologisk mångfald, t.ex driver Naturvårdsverket (2019)

“åtgärdsprogram för särskilda arter” där man arbetar med särskilda insatser för de arter som är allra mest utsatta.

10

2.4. Grönfläckig padda

Den grönfläckiga paddan är en rödlistad art med akut hotad status som naturvårdsverket arbetar med idag (Världsnaturfonden, 2020). Paddan lever gärna i kustnära miljöer och trivs i grunda högtempererade vattensamlingar som finns naturligt men som även förekommer ofta även i miljöer skapade av människan som t.ex. kalkbrott. Paddans livsmiljöer har minskat och försämrats under 1900- talet och orsakerna är ofta mänsklig aktivitet som övergödning i jordbruksområden och bebyggelse på strandängar. Dammar har även fyllts med tegel för att gynna kräftodling vilket förstört levnadsmiljön( ibid). Paddan finns idag endast i Skåne och Blekinge med två platser där det finns en större mängd djur (ibid). I Norra hamnen i Malmö finns den näst största vilda

djursamlingen mitt i en industripark byggd av Norra hamnen i Malmö vilket har skapat mycket debatt(ibid).

2.5. Hållbar utveckling inom design

En stor del av problematiken ligger i det sättet produkter framställs, används och sluthanteras idag och därför måste designern tänka mer långsiktigt och ha ett större helhetstänk kring utformningen av nya produkter och tjänster (Thorpe, 2008). Designers kan på så sätt ha en stor förändringsförmåga i framställningen av nya produkter och system då det tidigt i processen kan ta beslut om artefaktens utformning (ibid). Inom design för hållbar utveckling och cirkulär ekonomi är det fokus på att ställa om från det linjära slit och släng samhället som inte tar hänsyn till eller ansvar för jordens resurser (Ellen

Macarthur Foundation, 2011). Metoder som finns inom området t.ex.

“fjärilsdiagrammet” är ett hjälpmedel för hur man kan tänka om kring dagens tjänster och produkter för att det ska göra mindre skada på vår jord (ibid) Dessa handlar om att först designa bort föroreningar och avfall från dagens produkter för att i sin tur bibehålla de material som finns i cirkulära system (ibid). Projektet kommer att förhålla sig till detta systemtänk fast med

utgångspunkt i att utforska problematiken med artutdöende mer grundligt med syftet att direkt gynna en hotad art och den biologiska mångfalden.

2.5.1. Livscykelanalys (LCA)

Livscykelanalys (LCA)är ett värderingsverktyg (se bild 2) som är användbart vid analys av produkter och deras miljöpåverkan (LCA i ett nötskal, 2014). Detta verktyg gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan av olika produkter och tjänster (ibid). Verktyget synliggör även konsekvenserna som kommer när vi producerar våra produkter som t.ex. urarmning av skogar och

11

levnadsmiljöer för olika arter, försurning av vatten som också skadar våra ekosystem och andra arter, utsläpp vid transport osv som bland annat bidrar till den globala uppvärmningen (ibid).

Bild 2. Visar hur en produkts livscykel kan visualiseras i olika steg som gör det möjligt att se hur produkten påverkar miljön på olika sätt. Hämtad från (Baumann. Tillman, 2014)

2.5.2. Fjärilsdiagrammet

I den cirkulära ekonomin har produkter och tjänsters livscyklar inte en början och ett slut som de har i en linjär ekonomi där de produceras, används och sedan slängs (Ellen Macarthur Foundation, 2011). Metoden underlättar att formge en produkt eller tjänst så att de kan ha en så lång livslängd som möjligt. I (bild 3) visas det hur materialet som används alltid lagas,

12 Bild 3. Verktyget visar hur en produkts liv kan förlängas i olika kaskader vilket bidrar till en minskad nyproduktion av råmaterial, transport och energiförbrukning. Hämtad från (Ellen Macarthur Foundation, 2011).

2.5.3. Positive impact design

I texten Changing Paradigms: Designing for a Sustainable Future kritiserar Tischner (2015) den pågående trenden att man inom design för hållbar utveckling har fokus på att endast minimera våra produkters negativa inverkan på miljön. Hon beskriver problematiken med exemplet ”Earth Overshoot Day” som är en årligt återkommande beräkning på när

mänskligheten gjort av med den årliga budgeten av förnyelsebara resurser (Världsnaturfonden, 2017) och menar på att det inte räcker att minska den negativa inverkan. Hon menar att det krävs att vi istället har en strategi som har en positiv inverkan på miljön och kallar den för "Positiv Impact Design" . Citatet nedan beskriver utmaningen med strategin (Tischner, 2015).

"How can we design (and live) and increase the Earth’s natural capital?" (Tischner, 2015) Denna strategi är baserad på Griggs, et al (2013) definition av hållbar

utveckling som sätter jordens livsnödvändiga system i centrum. Enligt Tischner (2015) finns det ett behov av en ny strategi i design för hållbar utveckling som inte bara syftar till att minimera en produkts negativa inverkan på miljön utan

13

som lägger fokus på att påverka miljön positivt (ibid). Detta projektet kommer att bygga på denna strategi där huvudsyftet är att genom design skapa en positiv inverkan på miljön och specifikt för den grönfläckiga paddan.

2.6. Designprocess

Designprocessen kan beskrivas som en följd av metoder och steg som verkar tillsammans för att uppnå ett mål i ett projekt eller en utmaning och kan användas som ett verktyg för att ta fram idéer, koncept, system, tjänster eller produkter (Wikberg, Nilsson, et. al 2015).

2.7. Design Rationale

I en designprocess så argumenteras det mycket och tas många beslut kring komplexa frågor utan självklara svar som påverkar slutresultatet på olika sätt (Wikberg Nilsson, et. al 2015). “Design Rationale” är ett förhållningssätt där dessa val och argumentationer dokumenteras under designprocessens gång (se bild 4) med syftet att bättre förstå processen och vägen till slutresultatet (ibid).

Bild 4: Bilden visar en visualisering av hur en generell designprocess kan se ut. Hämtad från (Wikberg, Nilsson, et. al 2015).

3. Metod

3.1. Litteraturundersökning 1

För att utforska den befintliga kunskapen om området utfördes en

14

Genom att använda keywords relevanta för ämnet som BIologisk mångfald, Artutdöende, Åtgärdsprogram för särskilda arter, Grönfläckig padda i Norra hamnen samlades blandat material in, dels för att hitta metoder och lämplig designforskning samt för att definiera forskningsområdet. De sökmotorer som användes var Malmö universitets bibliotek och Google.

3.2. Semistrukturerad intervju 1

Metoden utformades efter guiden i boken Design : process och metod (Wikberg Nilsson, et. al 2015). För att få en förståelse för hur det faktiska arbetet ute i Norra hamnen såg ut utfördes en semistrukturerad intervju med en person som arbetar på området med artbevarande arbete. Syftet med intervjun var att få en djupare kunskap och tidsaktuella problem som skulle kunna utvecklas. Intervjuer kan användas på olika sätt och kan vara ett användbart redskap i olika delar av designprocessen och i detta fallet var syftet att samla in information kring de arbete som utförts i Norra hamnen för att skydda den grönfläckiga paddan. Tio frågor (se bilaga 1) utformades där syftet vara att få en fördjupad förståelse för hur de artbevarande projektet gick till, vilka utmaningar de stött på och arbetade med och vad det var de ville uppnå i slutändan. Intervjun utfördes via telefon och dokumenterades med anteckningar. Då syftet med intervjun var att samla in information för vidare djupdykning togs beslutet att en inspelning inte var nödvändig. Intervjun pågick i ca 15 minuter och anteckningar fördes under tiden på datorn. Efter intervjun renskrevs anteckningarna för att förtydliga.

3.3. Observation

Observation är en metod som kan användas för att upptäcka

utvecklingsområden och för att identifiera behov genom att t.ex. observera en användare i en speciell situation(Wikberg, Nilsson, et. al 2015).

Observationen användes för att få förståelse för hur miljön i det artbevarande arbetet såg ut med syftet att utvecklingsarbetet senare i arbetet skulle utgå från en faktisk plats. Observationer kan användas vid olika stadier i

designprocessen. I detta fallet var det inte människorna som var i fokus utan istället paddan, naturområdet och dess kringliggande miljö. Observationen utfördes i naturområdet i Norra hamnen med syftet att få en uppfattning om platsens storlek, placering och kringliggande miljö. Observationen var inte tidsbestämd då det inte var några människor på platsen att ta hänsyn till utan utfördes under 2 h där jag gick runt på platsen och dokumenterade med kamera och ett anteckningsblock.

15

3.4. Prototyp- gestalta information

Syftet med prototyp byggande kan t.ex. vara att få en bättre förståelse för design problemet genom att undersöka interaktionen mellan människan och olika lösningar (Wikberg Nilsson, et. al 2015). Prototyper kan göras i olika

stadier av processen för att t.ex. i början av processen gestalta lösningar eller för att senare i processen jobba med tekniska funktionslösningar (ibid). Den insamlade informationen från föregående metoder var spridd och därför krävdes det någon form av förtydling och konkretisering av materialet. Materialet gestaltades på ett förenklat sätt. I detta fallet användes metoden för att gestalta en förenklad bild av problematiken. Pappersbitar i olika färger klipptes ut och symboliserade olika aktörer och objekt som var kopplade till naturområdet i norra hamnen samt en beskrivning av deras relation till paddan.

3.5. Controversy Mapping

Controversey mapping är en metod som har sitt ursprung i arkitektur studier och som kan användas för att kartlägga kontroverser inom arkitektur och stadsutvecklings projekt (Yaneva, 2012). Metoden går ut på att samla in så mycket information som möjligt kring en kontrovers som rör en byggnad eller en planeringsprocess men metoden beskriver varken hur informationen ska samlas in eller vad materialet ska användas till (ibid). En controversy map kan göra det enklare att förstå komplexiteten som ett arkitekturprojekt kan röra sig inom med underliggande politiska, kulturella och sociala dimensioner (idib). Metoden används för att visualisera aktörer som är kopplade till t.ex. ett

objekt, kontrovers eller händelse (ibid). Då föregående metod fungerat för att sätta igång tankar om utvecklingsmöjligheter testades ytterligare en metod för att visualisera materialet på ett nytt sätt med syftet att hitta fler möjliga ingångar. Metoden valdes då informationen som samlats in hade handlat om olika personer, aktörer och händelser vilket gjorde det till ett lämpligt sätt att sortera informationen på. Syftet med att använda metoden var att utforska ytterligare potentiella ingångar som skulle kunna leda till nya

utvecklingsmöjligheter genom att sortera den insamlade datan på ett nytt sätt.Material samlas först in utan att kategoriseras i ett illustrator dokument från olika källor som t.ex. artiklar, intervjuer, bilder och historiska händelser. När materialet samlats in skrevs det ut på papper och bilderna klipptes sedan ut. Bilderna kategoriserades i ett tidsperspektiv så att alla bilder hamnade i en ordning och anteckningar fördes på post-it lappar som beskrev idéer, tankar och som förtydligade sambandet mellan olika händelser, objekt och aktörer.

16

3.6. Brainstorming

Metoden syftar till att snabbt ta fram en stor mängd idéer och har som grundprincip att man ska vara okritisk och öppen för galna idéer (Wikberg, Nilsson, et. al 2015). I början av en brainstorming är det viktigt att definiera vad det är man ska ta fram idéer kring (ibid). De olika problemområdena som konkretiserats var väldigt skilda och för att ytterligare undersöka vilken väg som skulle vara lämplig att gå vidare med utfördes en brainstorm där de olika ingångarna testades för att undersöka vilken ingång som skulle fungera bäst med projektets syfte.

I detta fallet testades en brainstorming utifrån de problemområden som sammanställts ifrån metoderna controversy map och prototyp med syftet att gynna paddan och den biologiska mångfalden och problemområdena var:

• Konflikten mellan aktörerna på området • Hela kontroversen som orsakats av paddan

• Mänsklig aktivitet som skadar den biologiska mångfalden

• Invasiva arter som hotar paddan och den biologiska mångfalden En timer sattes på 20 minuter och sessionen sattes igång. Idéer skrevs och skissades snabbt ner på papper tills tiden var slut.

3.7. Värdemetoden

På engelska kallas metoden för “VALUE” och står för, Advantage, Limitation, UniqueElements och metoden används för att systematiskt utvärdera koncept i en designprocess (Van Boijen, et. al 2014). Metoden kan användas vid olika tillfällen i processen och underlättar att bedöma olika idéer utifrån samma kriterier (ibid). Metoden användes i detta projektet för att utvärdera de idéer som föregående metoden resulterade i, med syftet att sedan välja en idé att gå vidare med. De idéer som framkommit skrevs ner och bedömdes efter dessa 3 rekomenderade punkter (ibid):

● Advantage(A): Vad är fördelarna med idéen/konceptet? ● Limitations(L): Vad är idén/konceptets begränsningar? ● UniqueElements(U): Vad är unikt med Idéen/konceptet?

Metoden var rekommenderad att utföras i grupp men i detta projektet utfördes metoden ensam vilket kan ha påverkat resultatet.

17

3.8. Litteraturundersökning 2

Efter analysmetoderna fanns det behov av ytterligare kunskap och

information, därför utfördes ytterligare en litterturundersökning. Nyckelord som “invasiva arter”, “havtorns bekämpning” och “Naturskyddsföreningens

åtgärder” användes. Det som undersöktes djupare kring var: ● Arbete med invasiva arter i Sverige och deras utmaningar

3.9. Semistrukturerad intervju 2

Ytterligare en intervju utfördes med en expert på invasiva arter i Skåne för att få en djupare förståelse för problematiken med havtorn och invasiva arter. För att förtydliga i vilken ordning metoderna utförts beskrivs intervjun även här. Metoden utformades efter guiden i boken Design : process och metod. (Wikberg Nilsson, et. al 2015). Metoden kan användas vid olika tillfällen i en designprocess, i början av ett projekt kan den användas som ett utforskande redskap med syfte att få förståelse för ett ämne, användare eller

problem(ibid). Intervjun användes för att få en fördjupad förståelse för hur arbetet med bekämpningen av invasiva arter ser ut idag samt vilka

utmaningar det har. Inför intervjun sammanställdes 10 frågor (se bilaga 2), samtalet utfördes via telefon och anteckningar fördes på datorn löpande under samtalet.

3.10. Funktionsanalys kring koncept

En funktionsanalys handlar om att klargöra vad en lösning är tänkt att göra, klara av eller uppfylla (Wikberg, Nilsson, et. al 2015). Metoden syftar till att förtydliga syftet med lösningen utan att beskriva hur den ska göra det (ibid). Det är viktigt att förstå situationen, ha förståelse för involverade personer och miljöer innan man börjar definiera funktioner. För att göra funktionsanalysen användes de tre rekomenderade rubriker som ska underlätta att bygga upp en lista över vad det är som ska göras i arbetet (ibid).

● Huvudfunktion- huvudsyftet med lösningen.

● Delfunktion- Samverkande funktioner som behövs för att uppnå huvudfunktionen.

● Stödfunktion- Funktioner som inte är nödvändiga men som t.ex. kan ge en bättre användarupplevelse.

Funktionsanalysen fungerar som ett underlag som designarbetet kan förhålla sig till. Värdeord ifrån det teoretiska ramverket samt resultat från föregående metoder användes för att beskriva vad som var viktigt att ha med.

18

3.11. Lotus blossom

Metoden används för att skapa ett stort antal idéer snabbt som sedan kan utvecklas i etapper. Syftet med metoden är att testa olika varianter på en idé och att tvinga en att angripa problemet på olika sätt (Vidal, R. V. V, 2006). Metoden tar ett ämne som utgångspunkt för att sedan ta fram 8 idéer kring ämnet. Till sist blir var och en av de framtagna 8 idéerna utgångspunkt för 8 helt nya idéer. Metoden resulterar i totalt 64 förslag (ibid). Metoden utfördes enligt instruktionerna och en timer användes även för att begränsa tiden för varje övning.

3.12. Visualisering av koncept

Det valda konceptet från föregående metod (Lotus blossom) gjordes mer konkret genom att visualisera momenten som beskrivits. Här arbetades det med bilder för de olika situationerna i konceptet som sedan förtydligades med snabba skisser.

3.13. Funktionsanalys för användning av material

Då det i föregående metoder framkommit att havtornet skulle kunna

användas som en materialresurs som skulle kunna finansiera arbetet blev det nödvändigt att göra en till funktionsanalys (Wikberg Nilsson, et. al 2015) utöver den som gjorts för konceptet. En funktionsanalys gjordes för att kartlägga vilka funktioner en sådan användning av havtornet skulle fylla. Även här användes tre rubriker för att beskriva material användningens huvudfunktion,

delfunktioner samt stödfunktioner.

3.14. Prototyp- havtorn som material

Metoden syftade till att undersöka potentiella användningsområden för havtorn som material som skulle kunna ligga som grund inför skissprocess och prototypande. En gjutmall fördigställdes (se bild 5). Havtornet hämtades från en familjemedlem som hade växten i sin trädgård. Då det är enkelt att

beskära växten felaktigt kontaktades en expert på invasiva arter för att få instruktioner kring hur det bör överföras. Det avklippta grenarna samlades i en

19

påse och bearbetades sedan i en mixer till en flismassa som innan gjutningen blötlades. Gjutningarna utfördes utan bindemedel för att se hur materialet användes för att testa möjligheterna i att gjuta i materialet.

Bild 5: En gjutforms- model laddades ner från hemsidan Thingiverse(2020) som sedan 3D- printades ut och användes.

3.15. Skissprocess, prototyp och model

Under processen låg fokus på att möta funktionsanalysen. Med frågorna: ○ Hur kan havtornet användas för att finansiera

bekämpningsarbetet?

○ Hur kan slutresultatet väcka intresse?

○ Hur kan produkten formges så att den är enkel och billig att tillverka?

○ Hur kan produkten sprida kunskap om problematiken? ○ Hur kan produkten bidra med att stoppa spridningen?

3:15.1. Skissprocess

Enkla tankeskisser är ett sätt att utforska den abstrakta problematiken som hjälper att konkretisera idéer (Wikberg Nilsson, et. al 2015). Metoden utfördes ett par gånger där idéer utvecklades vidare mot mer detaljerade skisser.

3.15.2. Prototyp

Prototypen kan användas som metod för att utforska möjligheter, för att presentera för andra intressenter som ett sätt att samla in feedback eller som ett sätt att presentera idéer i slutskedet av ett projekt (Wikberg Nilsson, et. al 2015). I detta stadiet användes prototypen för att utforska form och

20

3.15.3. Model- (CAD) 3D- model

Metoden kan användas för att utveckla lösningar, som underlag för

tillverkning och kan även användas för att kommunicera koncept, produkter och lösningar med renderingar (Wikberg Nilsson, et. al 2015). Metoden syftar till att effektivisera designprocessen genom att bygga upp en 3D model baserat på enkla skisser och prototyper (ibid). I detta fallet användes

metoden för att undersöka sammansättningar och former samt för att kunna använda filen till andra grafiska och kommunikativa delar i arbetet.

3.16. Värdering

I metoden undersöks det hur väl det framtagna konceptet och produkten möter funktionsanalysens krav. Det gjordes genom att svara på frågan om funktionsanalysens huvudfunktion, delfunktioner och stödfunktioner var uppfyllda.

4. Resultat och analys

4.1. Litteraturundersökning 1

Det insamlade materialet kom från tidningsartiklar som publicerats under åren 2010- 2019 och naturvårdsföreningens rapporter. Informationen berörde

väldigt många olika delar av ämnet och var spretigt (se bild 6). Vilket krävde ett tydliggörande för att göra det möjligt att avgränsa men även för att kartlägga de olika potentiella ingångarna.

21

Bild 6: Det har skrivits mycket om paddan och om intressekonflikter mellan olika aktörer och här är några av rubrikerna på de olika rapporterna. (Nilsson, P, 2020)

Genom litteraturundersökningen samlades en stor mängd information in kring ämnet samt information om vilka människor som skulle vara intressanta att prata med för att få djupare förståelse.

4.2. Semistrukturerad intervju 1

För att utforska hur produktdesign skulle kunna gynna den grönfläckiga paddan var det av intresse att samla in information kring dagens

arbetsmetoder av en yrkesutövare. En kommunekolog med god insyn i projektet intervjudes och berättade om projektet. Intervjun gav inblick i de utmaningar som de hade i det artbevarande arbetet vilka ansågs vara viktiga att förstå för att kunna hitta uvecklingsområden. I figuren nedan (bild 7) beskrivs fyra utmaningar som kom fram under intervjun.

22

Bild 7: Illustration som visar utmaningar i det artbevarande arbetet som kommunekologen pratade om i intervjun. (Nilsson, P, 2020)

Den första utmaningen som visas i bilden handlar om politik och de

prioriteringar som Malmö stad har. Malmös vision var att bli den mest folktäta staden vilket är en prioritering och dessa prioriteringar styr vilka beslut som tas. Under intervjun diskuterades hur det hade sett ut om Malmö t.ex. hade haft en vision där biologisk mångfald var av hög prioritet.

Den andra utmaningen handlade om den invasiva arten havtorn som inte bara är ett problem för paddan utan även för många andra inhemska växter i Malmö. Havtornet växer och sprider sig snabbt och försämrar paddans jaktmarker då de föredrar den utan vegetation. Spridningen av havtorn kommer ofta från lokala odlingar i trädgårdar då den inte är olaglig att odla. De hanterar havtornen på olika sätt, de har försökt gräva upp den och då resulterade det i att de slog rotskott och blev ännu fler. De använder sig även utav en kvävningsteknik där de klipper ner havtornen och lägger en plastduk över för att de nya skotten inte ska få någon sol och på så sätt dör de. De undviker användningen av växtgift då det skulle kunna skada paddan och ekosystemen i området.

Den tredje utmaningen hänger ihop lite med den första som är politisk och handlar om politiska prioriteringar då det artbevarande arbetet i stor del finansieras statligt. Här talades det om ekosystemtjänster och hur

artbevarande arbete börjar bli intressant när vi människor kan få någonting tillbaka som t.ex. ren luft från träd och honung från bin men när det handlar om att rädda en rödlistad padda som inte har någon självklar ekosystemtjänst att erbjuda oss så finns det inte samma intresse och är därav en utmaning att finansiera.

Den fjärde utmaningen som diskuterades var arbetet med att sprida arten geografiskt då detta var väldigt komplext och tidskrävande. Han beskrev det

23

som att det tar mycket lång tid att säkerställa att en geografisk spridning har fungerat.

4.3. Observation

Observationen gav insikter i områdets placering, närhet till kringliggande industri samt problematiken med havtornet (se bild 8 och 9). Det fanns många spår av havtornsbekämpning i området där de använde kvävnings tekniker för att hindra växten från att spridas.

Bild 8 och 9: Bilder som är tagna inne på naturområdet i norra hamnens industriområde som visar närheten till industritomterna samt problematiken med havtorn (Nilsson, P, 2020).

4.4. Prototyp- gestalta information

Prototypen visar en förenklad bild av aktörer som påverkar paddans habitat på olika sätt. Informationen som samlats in förenklades här ( se bild 10) vilket gjorde det enklare att förstå och arbeta med, Metoden gav även idéer till projektet (se bild 11 och 12)

Bild 10: Aktörer som är kopplade till den grönfläckiga paddan ute i västra hamnen. (Nilsson, P, 2020).

24 Bild 11: Idéer och tankar som kom genom att gestalta den insamlade informationen på ett väldigt förenklat sätt. (Nilsson, P, 2020).

Bild 12: Aktörernas relation till paddorna. (Nilsson, P, 2020).

Prototypen ansågs vara en lämplig metod och nödvändig då

utgångspunkten i denna designprocess inte nödvändigtvis är relaterat till en typisk produktdesignprocess. Metoden gav en hel del idéer om möjliga vägar till att fortsätta utforska ämnet (se bild 13).

25 Bild 13: Genom att visualisera det insamlade materialet kom det fram idéer kring hur man som produktdesigner hade kunnat arbeta med ämnet på olika sätt. (Nilsson, P, 2020).

4.5. Controversy Mapping

Genom att visualisera de aktörer som var aktuella i ämnet samt deras relation till varandra var det möjligt att undersöka olika potentiella

Utvecklingsområden (se bild 14 och 15). I detta fallet fungerade controversy mappingen som ett bra sätt att sortera den insamlade datan på och

resulterade även i ytterligare förslag på möjliga riktningar i projektet (se bild 16).

26 Bild 14: Mappen visar händelser, aktörer och objekt och hur de förhåller sig till varandra i tiden. (Nilsson, P, 2020).

Bild 15: Personer, föreningar och händelser som var kopplade till paddan sorteras och presenteras visuellt. (Nilsson, P, 2020).

Bild 16: Metoden resulterade i fyra olika sätt att genom produktdesign arbeta på med informationen som togs fram. (Nilsson, P, 2020).

Fyra olika problemområdena som kom fram genom controversy mappingen och de var:

• Konflikten mellan aktörerna på området • Hela kontroversen som orsakats av paddan

• Mänsklig aktivitet som skadar den biologiska mångfalden

27

4.6. Brainstorming

Brainstormingen resulterade i många idéer och tankar som presenteras i snabba skisser och anteckningar. Många av de idéer som kom fram var liknande varandra och har därför reducerats ner till 4 stycken områden (se bild 17).

Bild 17: Snabba skisser som visar olika idéer kring ämnet. (Nilsson, P, 2020).

1. ”Co- working space” - Denna idéen handlade om hur man hade kunnat arbeta med att inkludera paddan som en aktör i de beslut som tas i hur området ska formas och användas. Idéen var inspirerad av Erik Sandelins bok “Designer and the goldcrest” där han försöker inkludera andra arter i en designprocess.

2. “Padd smällan”- Idéen handlar om att med ett stötande objekt väcka uppmärksamhet kring artutdöende och den hotade biologiska

mångfalden. Genom att gå emot de självklara försöka väcka känslor och debatt och på så sätt gynna den biologiska mångfalden och paddan.

3. “Terror paddan” - Idéen grundar sig i faktumet att paddan faktiskt stoppat en ny industriverksamhet från att existera vilket i ett hållbarhets kontext är bra. Tanken var att hitta industrier som har en negativ

påverkan på miljön och sätta stopp för dem genom att göra det trivsamt för utrotningshotade arter i närområdet, vilket i sin tur hade gynnat den biologiska mångfalden.

28

4. “Havtorns hantering”- Denna idé handlade om att lösa de lokala utmaningarna i paddans levnadsmiljö som t.ex. havtornet, som dominerade ut de inhemska arterna och påverkade paddans jaktmarker negativt.

Genom att använda brainstorm som metod gick det att testa idéer snabbt för att se olika möjliga fördjupningsområden i projektet.

4.7. Värdemetoden

Genom att beskriva hur idéerna hade kunnat svara på forskningsfrågan, hur man genom produktdesign hade kunnat gynna den biologiska mångfalden, förtydligades idéernas koppling till ämnet.

Advantage(A): Vad är fördelarna med idéen/konceptet? Limitations(L): Vad är idén/konceptets begränsningar? UniqueElements(U): Vad är unikt med Idéen/konceptet?

1. Co- working space

● (A)- Fördelarna med idén var att paddans behov är med och påverkar beslutstaganden vilket i sin tur hade kunnat leda till lösningar som inte skadar paddan eller andra arter. Detta hade kunnat leda till bättre förhållanden för paddorna.

● (L)- Bristen på kunskap kring hur paddans behov ska bedömmas. ● (U)- Det unika med idén är att paddan får en ny position i

beslutstagande där de faktiskt är med och formar de beslut som tas. Vanligtvis är det naturvårdsverket som arbetar för dem och “för deras talan” men om situationen istället hade varit att de faktiskt var med i beslutsprocessen så hade slutresultaten kanske sett anourlunda ut.

2. Padd smällan

● (A)- Fördelen med idén är att en sådan här metod kan sprida kunskap genom att väcka känslor hos de som betraktar. Genom att arbeta med kritik kan man uppmärksamma ömnet och få människor att tänka till. ● (L)-Begränsningarna med konceptet är att det inte är en lösning på

29

● (U)- Det unika med idén är att den går emot det självklara som hade varit att hjälpa paddan och istället ta den andra sidans parti som vill använda marken som industritomt.

3. Terror paddan

● (A)- Fördelen med idén var att den försöker lösa hela problematiken. Både dagens utmaningar med förstörda levnadsmiljöer men också genom att sätta press på de industrier som skapar dessa problemen. ● (L)- Begränsningarna med idéen var t.ex. hur det skulle finansieras och

om det är en laglig verksamhet att bedriva.

● (U)- Det unika med idéen är själva arbetet med att “designa

levnadsmiljöer”. Industrier som inte tar ansvar i sin produktion skadar levnadsmiljöer, denna verksamhet gör tvärtom då den skapar levnadsmiljöer och skadar industrin istället.

4. Havtorns hantering

● (A)- Fördelarna med denna idé var att den fokuserade på ett konkret problem som var ett direkt, tydligt och dagsaktuellt hot mot paddan och den inhemska biologiska mångfalden.

● (L)- Begränsningarna med idén var att den inte löser alla problem som paddan möter.

● (U)- Det unika med idén var att den fokuserade på ett akut problem specifikt för paddan. Havtornet är ett hot mot paddan som bokstavligt talat växer varje dag och som därför är i behov av att lösas.

Genom att använda denna metoden gick det att kritisera varje idé jämlikt. Varje idé hade potential att arbeta vidare med men själva värderingen av idéerna gjorde det möjligt att välja vilken som var mest lämpad för

frågeställningen och syftet med arbetet. Den fjärde idéen “Havtorns hantering” valdes då den passade med arbetets frågeställning och syfte genom att hantera ett akut hot mot paddan.

4.8. Litteraturundersökning 2

Invasiva arter är en av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket arbetar även med dessa frågor genom att tillexempel sprida information om hur man ska hantera spridningen och bekämpningen nationellt och internationellt. Naturvårdsverkets strategi är att samarbeta internationellt för att på ett förebyggande sätt kunna hindra eventuella

30

fauna samt att de ofta kan föra med sig parasiter och sjukdomar som de lokala ekosystemen inte är bekanta med. Naturvårdsverket har även riktlinjer för hur man ska bekämpa invasiva växter och då handlar det om att man ska göra det rätt tid på året för att minska risken för spridning via fröer, man ska försegla avfallet i plastsäckar och sedan ska man sluthantera det som brännbart. Den insamlade informationen tydliggjorde problematiken och förstärkte vikten av att arbeta med ett sätt att utveckla arbetet med invasiva arter för att gynna den grönfäckiga paddan och den biologiska mångfalden.

4.9. Semistrukturerad intervju 2

Intervjun gav en inblick i hur man arbetar med olika åtgärder för att hantera invasiva arter långsiktigt och kortsiktigt. Det beskrevs som att det enda

ekonomiskt försvarbara var att bekämpa arterna innan de har en för stor spridning, vilket betyder är fokuset inte ligger på de arter som redan har en stor spridning. Under intervjun beskrevs det hur de arbetar med snabba åtgärder som stoppar spridningen av nya arter innan de hunnit sprida sig. De vanligaste sätten som arterna sprider sig är genom trädgårdsodlingar. Det beskrevs även att invasiva arter förekommer vid sidan av vägar vilket är ett resultat av att man efter att ha bekämpat en växt sedan har kört det till soptippen med öppna gallersläp så att rotdelar och fröer spridis ut i

landskapet. Invasiva arter är ett problem och skadar den biologiska

mångfalden och specifikt den grönfläckiga paddan. Det uttrycktes även ett behov av nya tillvägagångssätt och ett större intresse för bekämpningen av invasiva arter. Detta ledde till en mer specifik forskningsfråga.

4.10. Funktionsanalys för koncept

Funktionsanalysen underlätta fortsatt arbete genom att konkret beskriva de viktigaste aspekterna som visas i (bild 18)

31 Bild 18: Funktionsanalys som tydligt visar vad som ska uppnås. (Nilsson, P, 2020).

4.11. Lotus blossom

4.11. 1. Omgång 1

Under metoder tillkommer nya ideer och gamla idéer byggs på ytterligare( se bild 19)

Bild 19: Idéer som kom fram under lotus blossom som visar hur 8 idéer genereras från 1 som utgångspunkt. (Nilsson, P, 2020).

4.11.2. Omgång 2

32 Bild 20: Andra omgångens resultat visar kortfattade meningar som beskriver samma idé med andra ord eller helt nya idéer. (Nilsson, P, 2020).

Bild 21: Detta urval av idéer valdes det att gå vidare med då de ansågs vara passande för forskningsfrågan och hade potential att fylla det behov som kartlagts i föregående metod (intervju). (Nilsson, P, 2020).

33

4.12. Funktionsanalys för användning av material

För att tydliggöra vad användingen av materialet skulle uppnå gjordes en funktionsanalys. Projektet har då två funktionsanalyser, en funktionsanalys för själva konceptet och en funktionsanalys kring hur havtornet hade kunnat användas för att finansiera bekämpningsarbetet. Viktiga aspekter skrevs ner och sollades sedan ner till de tre kategorierna i boxarna (se bild 22) som beskriver huvudfunktion, delfunktioner samt stödfunktioner.

Bild 22: Funktionsanalys som beskriver vad som måste uppnås med användningen av materialet. (Nilsson, P, 2020).

4.13. Visualisering av koncept

Visualiseringen av koncepten som växt fram i föregående metod (lotus blossom) gav en djupare inblick i hur verksamheten hade kunnat fungera. Genom enkla visualiseringar kunde konceptet byggas upp för att visa de olika aktiviteterna som konceptet skulle innebära (se bild 23, 24, 25 och 25). Detta gav även insikt i vad som ytterligare skulle behöva undersökas i projektet för att realisera konceptet.

34 Bild 23: Växterna samlas in från de platser som rapporterats via artportalen och gratis

borttagning från privata tomter erbjuds också. (Nilsson, P, 2020).

Genom visualiseringen av själva insamlandet av de invasiva växterna växtes många tankar fram kring själva utförandet som t.ex:

● Vem ska arbeta på plats med själva bekämpningen? ● Hur ska växterna bekämpas, vilken tid på året?

● Vilka verktyg skulle behövas? ● Vilken kunskap skulle behövas?

Bild 24: En bekämningstjänst som utformats för att lösa de utmaningar som yttrat sig under research. Genom att bekämpa de insaviva arterna gynnas den biologiska mångfalden samt den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020).

Visualiseringen av själva bekämpningen väckte även tankar kring vad för slags transportfordon som skulle kunna användas.

35 Bild 25: De insamlade växterna transporteras till en verktsad där materialet bearbetas och formgjuts. (Nilsson, P, 2020).

Idéen som var att producera en möbelserie för varje bekämpad art där det insamlade växterna används som material väckte under visualiseringen tankar som:

● Hur hanterar man materialet från de invasiva arterna i verkstansmiljön på ett sätt som säkerställer att de inte sprids?

● Hur säkerställer man att de invasiva arterna endast är en resurs tills dess att de är bekämpade och hur förhindrar man ökad efterfråga?

● Vad kan man göra av materialet?

● Kan materialet utgöra hela produkten eller kan den vara en komponent i ett större objekt?

Bild 26: En snabb visualisering av som representerar ett objekt skapat av havtornsmaterialet. Den färdiga produkten skulle kunna säljas i en butik i malmö med syftet att sprida kunskap samt för att få intänkter som kan finansiera arbetet (Nilsson, P, 2020).

36

Genom att visualisera slutprodukten väcktes tankar som t.ex: ● Ska produkten ingå i ett cirkulärt system?

● Vilka material får användas?

● Kan produkten gynna den biologiska mångfalden på ett annat sätt? ● Kan produkten fortsätta ha en positiv inverkan?

4.14. Prototyp - havtorn som material

Genom att prototypa i det riktiga materialet gick det att få en inblick i

användningsmöjligheter (se bild 27). Gjutningen ansågs vara ett bra alternativ då det gav många formgivnings möjligheter. Materialet var i sitt naturliga tillstånd mycket taggigt. Det var en anledning till att materialet maldes ner i en mixer för att göra det mer hanterbart med de verktyg som fanns

tillgängliga. Gjutningen fungerade bra vilket gav goda möjligheter till en vidareutveckling av en slutprodukt.

37 Bild 27: Havtornet formgjutet i en 3D- printad mall som visar på formgivningsmöjligheter. (Nilsson, P, 2020).

38

4.15. Skissprocess, prototyp och model

4.15.1. Skissprocess

Skissprocessen resulterade i en mängd idéer där materialet från havtornet användes på olika sätt (se bild 28, 29, 30, 31och 32).

Bild 28: I de första skisserna experimenteras det kring om havtornet skulle utgöra hela formen eller om det skulle vara en komponent i en större artefakt. Olika objekt som t.ex. prydnadsfat, gjutna krokar för upphängning kom fram. Här kom en idé om att använda trä från ett

skogsbruk som arbetar med hållbar utveckling och som gynnar den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020).

Bild 29: Här kom en idé fram kring en kollektion för flera invasiva arter (ex. Havtorn,

39 havtornet på t.ex. genom att göra en bricka som fästs vid objektet som en slags märkning. Idéen visar möjligheten för denna verksamhet att arbeta med flera olika invasiva arter. (Nilsson, P, 2020).

.

Bild 30: Genom att skissa på lite olika varianter av objektet kom en idé om en

tillverkningsteknik där havtornet används som en ifyllning för att skapa ett mönster på sitsen inspirerat av paddans mönster. Detta skulle skapa en intressant detalj som skulle väcka intresse. (Nilsson, P, 2020)

40 Bild 31: Här visualiseras en tillverkningsmetod där man genom att använda sig av paddans mönster på kroppen gör en detalj på en sits. Paddans mönster graveras in i toppen på sitsen med hjälp av en laserskärare för att skapa en nedsänkning som sedan fylls med en blandning av havtorn och bindemedel. (Nilsson, P, 2020).

Bild 32: Här syns pallen från olika vinklar vilket gör det enklare att bygga en prototyp för att hitta ett enkelt sätt att bygga den slutgiltiga pallen på (Nilsson, P, 2020).

4.15.2. Prototyp

Den enkla pappersmodellen tillverkades av papper och tejp och gav insikt i vilka delar, möten och detaljer som skulle behöva göras (se bild 33). Modellen förtydligade dimensioner och gav riktlinjer och en bas att utgå ifrån för

41 Bild 33: Bilderna visar hur prototypen byggs upp baserad på de skisserna som gjorts. (Nilsson, P, 2020).

4.15.3. Model- (CAD) 3D- model

Det slutgiltiga resultatet är ett verksamhetskoncept som arbetar med

bekämpning av den regionalt invasiva arten havtorn och som gör det möjligt genom att se havtornet som en materialresurs som används för att generera intäkter som kan finansiera bekämpningen (se bild 35 och 36). En

serieproduktion av pallar tillverkade av (FSC) certifierat trä och havtornet är ett alternativt tillvägagångssätt i det artbevarande arbetet som görs idag ( se bild 34).

Bild 34: Pallen som visas som en rendering på bilden visar hur havtornet används för att skapa mönstret som är inspirerat av den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020).

42 Bild 35: Bilden visar hur man med en verksamhet hade kunnat gynna paddan genom att hantera havtornet. En pall produceras med FSC-märkt trä och med en nedsänkt detalj av havtornet som ett sätt att med produktdesign arbeta för att gynna den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020).

43 Bild 36: Bilden visar hur pallens komponenter verkar för att gynna paddan och den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020).

4.16. Värdering av koncept och produkt

Genom att värdera koncept och produkt mot funktionsanalysen som framställts i tidigare metoder kom insikter om vad som var uppfyllt och vad som inte var det (se bild 37 och 38).

44

4.16.1. Värdering av koncept

Bild 37: Bilden beskriver både de funktioner som konceptet uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020).

45

4.16.2.Värdering av Produkt

Bild 38: Bilden beskriver både de funktioner som produkten uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020).

46

5. Slutsats

Studiens frågeställning var “Hur kan man genom produktdesign gynna den grönfläckiga paddan?”

Studien har visat att det finns ett behov av alternativa metoder och ett större intresse i arbetet med invasiva arter, då dagens form av bekämpning är ideell och baserad på lokalsamhällets insatser. Studien visar även att man genom att förhålla sig till strategin “positiv impact design” (Tischner, 2015) kan utforma ett koncept som grundar sig i att ha en direkt positiv inverkan på miljön.

Svaret på arbetets frågeställning “Hur kan man genom produktdesign gynna den grönfläckiga paddan?” är ett verksamhetskoncept som bekämpar havtornet som växer invasivt i naturområdet och som skadar paddans levnadsmiljö. Verksamhetens utformning är en alternativ variant på dagens ideella bekämpningsmetoder som finansieras av skattemedel och som hanterar det insamlade materialet som brännbart avfall. Det nya verksamhets konceptet ser istället havtornet som en materialresurs som används för att tillverka inredningsartiklar som syftar till att finansiera

bekämpningsarbetet. Då invasiva arter är en global problematik finns det möjligheter att arbeta med en liknande process med fokus på andra arter. I projektet har fokus varit att arbeta med hållbar utveckling fast utan att förhålla sig till de metoder som finns inom fältet. Controversy mapping fungerade t.ex. som ett bra verktyg i utforskandet av problematiken då det gav en inblick i aktuella aktörer, objekt och händelser som var intressanta att arbeta med och som kan vara en användbar metod i andra

designforskningsområden.

6. Diskussion

Det kan diskuteras om ämnet är relevant för produktdesigns fältet då det inte hade som fokus att lösa ett problem med en produkt. Istället var studien utformad för att kartlägga och få insikt i hur man arbetar med artbevarande arbete idag samt att undersöka hur man kan arbeta som produktdesigner med att ta fram lösningar. Designers som arbetar med design för hållbar utveckling skulle kunna använda sig av controversy mapping i designprojekt som berör ämnen som inte har en direkt koppling till produktdesign. De åtgärder som krävs för att stoppa artutdöende och för att främja den biologiska mångfalden är viktiga att arbeta med. Kunskapsbidraget från detta projektet kan vara användbart för designers då produktdesignerns roll

47

förändras ständigt vilket skapar behov av t.ex. nya metoder, strategier, processer och positioner.

Den stora problematiken med de invasiva arterna är själva hanteringen då den är väldigt kostsam. Den samhällsorienterade lösningen där

lokalbefolkningen hjälper till med att räkna, rapportera och bekämpa är den minst kostsamma. I detta projekt har fokuset varit på att få ett ekonomiskt intresse i bekämpningen genom att se växterna som en materialresurs. Det är även problematiskt med att se de invasiva arterna som en materialresurs då de endast är en resurs tills dess att de är bekämpade och har slutat vara skadliga.

Controversy mapping användes i början av projektet, en metod som inte vanligtvis används i design för hållbar utveckling men som visade sig vara användbar för att få en helhetsbild av en problematik. Den hade t.ex. kunnat fungera tillsammans med en livscykel analys för att få en större inblick i de konsekvenser som uppstår när vi producerar och tillverkar produkter. Användningen av metoden controversy map öppnade upp för många möjliga ingångar som hade varit intressanta att undersöka vidare i. En co- designfördjupning var t.ex. aktuell i början av processen då kontroversen mellan exploateringschefen och naturvårdsverket var oense om hur man skulle gå till väga. En sådan process skulle kräva mycket kontakt med personerna vilket var svårt att anordna, särskilt under de rådande

omständigheterna kring covid 19. Controversy map som metod i design för hållbar utveckling kan vara användbar när man som i denna metod inte utgår ifrån en produkt utan istället utgår från ett problem som är orsakat av vårt levnadssätt och som man vill ha förståelse för.

När man gör en livscykelanalys så pratar man ofta om att det är bra med lokal produktion utan att gå in på det närmare. Enligt Regeringen (2020) är skogsbruket i Sverige ett av de största hoten mot den biologisk mångfalden vilket betyder att en produktion inte är bra bara för att den är lokal utan att det även handlar om sättet som skogsbruket förs på.

Projektet utfördes under pandemin covid 19 som orsakade stora förändringar i tillvaron vilket kan ha påverkat utformningen och utförandet av studien.

Metoder som behövde utföras i grupp undveks och istället användes

intervjuer över telefon för att få insyn och samla information. Om studien hade varit utformad för att ha mer deltagande från informanter i själva

48

Materialet hade kunnat utvecklas mer djupgående om man t.ex. hade undersökt egenskaperna i en materialdriven process. Det handlar inte om en stor mängd material men det finns många invasiva arter och det är ett

49

7. Källförteckning

Ellen MacArthur Foundation, (2017) What is the circular econo- my?

Tillgänglig via: <https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-econo-

my/what-is-the-circular-economy> [Hämtad 21 Maj 2020]

FSC forest stewardship council. (2020).

Tillgänglig via: <https://se.fsc.org/se-se/om-fsc/vrt-uppdrag > [Hämtad: 17 Juni 2020]. Griggs, D. et al. (2013) ‘POLICY: Sustainable development goals for people and planet’ Nature, 495(7441), s. 305–307.

Halkjaer, E. (2019). Global Assessment Report on Biodiversity and Ecosystem Services. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. LCA i ett nötskal. (2014) Baumann, H. Tillman, A. M.

Tillgänglig via: <

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.research.chalmers.se

198075&lang=sv&site=eds-live> [Hämtad: 17 Juni 2020].

Naturvårdsverket (2020).

Biologisk mångfald. Tillgänglig via:< https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/> [Hämtad 8 Maj 2020].

Agenda 2030. Tillgänglig via: <

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Agenda-2030-och-globala-hallbarhetsmalen/> [Hämtad 5 Maj 2020].

Regeringen (2020). Globala målen.

Tillgänglig via: < https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/> [Hämtad: 5 Maj 2020].

Thingiverse (2020)

Tillgänglig via: <https://www.thingiverse.com/thing:3912997> [Hämtad 5 Maj 2020]. Thorpe, A. (2008). Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi, kultur.

Tillgänglig via: <

https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b1560092&lang=sv&sit

e=eds-live> [Hämtad 5 Maj 2020].

Vidal, R. V. V. (2006) ‘Arthur B. Van Gundy Pfeiffer, 101 Activities for Teaching Creativity and Problem Solving. European Journal of Operational Research, 172(3), s. 1067–1068.

Världsnaturfonden (2020)

Tillgänglig via:< https://www.wwf.se/djur/gronflackig-padda/#artdata> [Hämtad 5 Maj 2020]. Wikberg Nilsson, Å. Ericson, Å. and Törlind, P. Design : process och metod. (2015) ss. 28, 53, 70, 83, 85, 217, 121, 154,155, 157, 161, 182, 182

50

8. Bildförteckning

Bild 1: Bilden visar övergången från milleniemålen till de globala målen samt (Griggs, et al, 2013) förslag på ny definition.

Bild 2. Visar hur en produkts livscykel kan visualiseras i olika steg som gör det möjligt att se hur produkten påverkar miljön på olika sätt. Hämtad från (Baumann. Tillman, 2014)

Bild 3. Verktyget visar hur en produkts liv kan förlängas i olika kaskader vilket bidrar till en minskad nyproduktion av råmaterial, transport och energiförbrukning. Hämtad från (Ellen Macarthur 2011).

Bild 4: Bilden visar en visualisering av hur en generell designprocess kan se ut. Hämtad från (Wikberg, Nilsson, Ericson, Törlind, 2015).

Bild 5: En gjutforms- model laddades ner från hemsidan Thingiverse(2020) som sedan 3D- printades ut och användes.(Nilsson, P, 2020)

Bild 6: Det har skrivits mycket om paddan och om intressekonflikter mellan olika aktörer och här är några av rubrikerna på de olika rapporterna. (Nilsson, P, 2020)

Bild 7: Illustration som visar utmaningar i det artbevarande arbetet som kommunekologen pratade om i intervjun. (Nilsson, P, 2020)

Bild 8 och 9: Bilder som är tagna inne på naturområdet ii norra hamnens industriområde som visar närheten ttill industri tomterna samt problematiken med havtorn. (Nilsson, P, 2020)

Bild 10: Aktörer som är kopplade till den grönfläckiga paddan ute i västra hamnen. (Nilsson, P, 2020)

Bild 11: Idéer och tankar som kom genom att gestalta den insamlade informationen på ett väldigt förenklat sätt. (Nilsson, P, 2020)

Bild 12: Aktörernas relation till paddorna. (Nilsson, P, 2020)

Bild 13: Genom att visualisera det insamlade materialet kom det fram idéer kring hur man som produktdesigner hade kunnat arbeta med ämnet på olika sätt. (Nilsson, P, 2020)

Bild 14: Mappen visar händelser, aktörer och objekt och hur de förhåller sig till varandra i tiden. (Nilsson, P, 2020)

Bild 15: Personer, föreningar och händelser som var kopplade till paddan sorteras och presenteras visuellt. (Nilsson, P, 2020)

Bild 16: Metoden resulterade i fyra olika sätt att genom produktdesign arbeta på med informationen som togs fram. (Nilsson, P, 2020)

Bild 17: Snabba skisser som visar olika idéer kring ämnet. (Nilsson, P, 2020) Bild 18: Funktionsanalys som tydligt visar vad som ska uppnås. (Nilsson, P, 2020)

51 Bild 19: Idéer som kom fram under lotus blossom som visar hur 8 idéer genereras från 1 som utgångspunkt. (Nilsson, P, 2020)

Bild 20: Andra omgångens resultat visar kortfattade meningar som beskriver samma idé med andra ord eller helt nya idéer. (Nilsson, P, 2020)

Bild 21: Detta urval av idéer valdes det att gå vidare med då de ansågs vara passande för forskningsfrågan och hade potential att fylla det behov som kartlagts i föregående metod (intervju). (Nilsson, P, 2020)

Bild 22: Funktionsanalys som beskriver vad som måste uppnås med användningen av materialet. (Nilsson, P, 2020)

Bild 23: Växterna samlas in från de platser som rapporterats via artportalen och gratis borttagning från privata tomtererbjuds med. (Nilsson, P, 2020)

Bild 24: En bekämningstjänst som utformats för att lösa de utmaningar som yttrat sig under research. Genom att bekämpa de insaviva arterna gynnas den biologiska mångfalden samt den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020)

Bild 25: De insamlade växterna transporteras till en verktsad där materialet bearbetas och formgjuts. (Nilsson, P, 2020)

Bild 26: En snabb visualisering av som representerar ett objekt skapat av havtornsmaterialet. Den färdiga produkten skulle kunna säljas i en butik i malmö med syftet att sprida kunskap samt för att få intänkter som kan finansiera arbetet. (Nilsson, P, 2020)

Bild 27: Havtornet formgjutet i en 3D- printad mall som visar på formgivningsmöjligheter. (Nilsson, P, 2020)

Bild 28: I de första skisserna experimenteras det kring om havtornet skulle utgöra hela formen eller om det skulle vara en komponent i en större artefakt. Olika objekt som t.ex. prydnadsfat, gjutna krokar för upphängning kommer fram. Här kom en idé om att använda trä från ett skogsbruk som arbetar med hållbar utveckling och som gynnar den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020)

Bild 29: Här kom en idée fram kring en kollektion för flera invasiva arter( Havtorn, jätte balsam och blomsterlupinen) och här experimenteras det med olika sätt att inkludera havtornet på t.ex. genom att göra en bricka som fästs vid objektet som en slags märkning. Idéen visar möjligheten för denna verksamhet att arbeta med flera olika invasiva arter. (Nilsson, P, 2020) Bild 30: Genom att skissa på lite olika varianter av objektet kom en idée om en

tillverkningsteknik där havtornet används som en ifyllning för att skapa ett mönster på sitsen inspirerat av paddans mönster. Detta skulle skapa en intressant detalj som skulle väcka intresse. (Nilsson, P, 2020)

Bild 31: Här visualiseras en tillverkningsmetod där man genom att använda sig av paddans mönster på kroppen gör en detalj på en sits. Paddans mönster graveras in i toppen på sitsen med hjälp av en laserskärare för att skapa en nedsänkning som sedan fylls med en blandning av havtorn och bindemedel. (Nilsson, P, 2020)

Bild 32: Här syns pallen från olika vinklar vilket gör det enklare att bygga en prototyp för att hitta ett enkelt sätt att bygga den slutgiltiga pallen på. (Nilsson, P, 2020)

52 Bild 33: Bilderna visar hur prototypen byggs upp baserad på de skisserna som gjorts. (Nilsson, P, 2020)

Bild 34: Pallen som visas som en rendering på bilden och visar hur havtornet används för att skapa mönstret som är inspirerat av den grönfläckiga paddan. (Nilsson, P, 2020)

Bild 35: Bilden visar hur man med en verksamhet hade kunnat gynna paddan genom att hantera havtornet. En pall produceras med (FSC) märkt trä och med en nedsänkt detalj av havtornet som ett sätt att med produktdesign arbeta för att gynna den grönfläckiga

paddan. (Nilsson, P, 2020)

Bild 36: Bilden visar hur pallens komponenter alla verkar för att gynna paddan och den biologiska mångfalden. (Nilsson, P, 2020)

Bild 37: Bilden beskriver både de funktioner som konceptet uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020)

Bild 38: Bilden beskriver både de funktioner som produkten uppfyller och inte uppfyller. (Nilsson, P, 2020)

9. Bilagor

Bilaga 1: Intervjufrågor 1

Hur har projektet i Norra hamnen sett ut?

Hur arbetar ni idag, vad görs, när, var, hur ofta, varför. ? Vad vill vi uppnå med projektet ?

Vad är de svåraste utmaningarna Hur hindrar de projektet?

Har ni förslag på hur de hade kunnat vara på ett annat sätt? Vad är det som gör att de inte kan ändras?

Finns det något annat sätt som resultatet hade kunnat uppnås på, hur, varför inte? Om detta vore löst, Hade de gått att uppnå målen då?