5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
5.1 Resultat och analys
5.1.3 Bildskapande
Änggård (2006) talar om pedagogers och elevers olika syn på bildskapande. Enligt Änggård använder pedagoger bildskapande i huvudsak som en del av temaarbeten medan eleverna använder det för att framställa motiv av saker de är intresserade av (a.a. 2006). Flera pedagoger bekräftade detta påstående då de i intervjun berättade om hur de gärna använder bild på olika sätt i temaarbeten. ”Det är att få en röd tråd. När man arbetar med ett tema så vill man ha en röd tråd så att bilden inte bara ska bli ett eget ämne […] Man vill få det som man pratar om att hänga ihop. Speciellt för de yngre eleverna” (Pedagog 3). Pedagog 4 gav ett konkret exempel på hur bildskapande integrerats i svenskundervisningen.
Sen ska man återberätta berättelsen genom att göra fyra bilder som man får lov att skriva till. Men skriva är inte det viktiga utan att rita är det viktiga. Den ska återberättas genom bilderna. Sen ska de ta hem bilderna och öva hemma med sina föräldrar på att återberätta utifrån bilderna. Och sen när de känner sig säkra på det så ska de berätta det för klassen (Pedagog 4).
Pedagogen berättar vidare om hur en sångtext kan resultera i bildskapande:
Eleverna ska kunna läsa texten, förstå vad den handlar om och överföra det i en bild. Sen är det jättespännande med barnen för de kan se en liten detalj i sången och de kan se sången som en helhet. Och det är helt okej hur man vill tolka det (pedagog 4).
Då vi samtalade med de dyslektiska eleverna om bildskapande uttryckte de båda en glädje i att teckna och måla. En av dem gjorde det i stort sett varje dag, medan den andre gjorde det ibland. Ingen av dem hade dock något speciellt syfte med att teckna.
På frågan om pedagogerna trodde att dyslektiska barn är mer talangfulla när det gäller skapande, exempelvis teckning och målning, fick vi medhåll av flera stycken. Ingen av dem hade egentligen belägg för det men tyckte sig ha sett det hos elever de själva haft.
Många språksvaga barn är fantastiska på att jobba med sina händer. Att göra lerfigurer och rita och så. Färglägga. De är jätteduktiga. Men då har de haft mycket svårigheter med att läsa och skriva. Så jag tror faktiskt att det kan hänga ihop (Pedagog 6).
Pedagogerna höll med om att bildskapande gynnar dyslektiska elever, men påpekade samtidigt att även andra elever kan vara gynnade av det. Om Adelskölds rapport från 2006, som talar om bland annat ökad koncentrationsförmåga och positivare attityd till
studierna vid bildskapande, stämmer borde alla elever vara gynnade av bildskapande i undervisningen.
5.1.4 Bildspråk
Enligt Lindö (2002) ses det som en självklarhet inom Reggio Emilia pedagogiken att barnen skapar utifrån de upplevelser de varit med om. Barnen får då möjlighet att bearbeta sina intryck genom skapande verksamhet (a.a. 2002). Även Hansson m.fl. (1992) håller med om att man genom bildspråk kan bearbeta sina intryck för att göra verkligheten begriplig (a.a. 1992). Några av pedagogerna vi intervjuade jobbar aktivt med just detta i undervisningen genom att prata om bilder och deras betydelse. Barnen utvecklar bildspråket genom att veta vad bildproducentens intention är och vad den vill förmedla. I förskolan arbetar man med bildspråk genom att låta barnen skapa utifrån de upplevelser de varit med om. Därefter samtalar man kring bilden som barnet har skapat. ”Jag tror att det är otroligt viktigt för nutidsbarnen idag att arbeta med bild för att kunna sålla och bearbeta sina intryck” (Pedagog 2). Pedagogen påpekade speciellt medias påverkan på eleverna. Hur de har ett växande utbud av information att hantera och sortera som kan vara svårt för eleverna. Men en skola som tar tillvara mediautbudet och gör det till en del av undervisningen är en av de arabisk-svenska skolorna vi besökte. Här får eleverna i hemläxa att exempelvis titta på svenska barnprogram.
Vi har det i våra inriktningsmål. Där har vi digitalundervisning. Målet är att barnen ska genom till exempel TV-tittande få ett bättre ordförråd och ett mer vardagligt svenskt språk. Här får de skolspråket. Men det här med att snacka med varandra det kan de inte så bra. De pratar arabiska hemma och då blir det att de behöver mer vardagsspråk och genom att titta på Bolibompa och de här programmen så får de språket (Pedagog 6).
5.1.5 Bildtolkning
Flera av pedagogerna talade om vikten av att kunna tolka bilder. Metoderna för detta skiljer sig betydligt åt mellan olika pedagoger och skolor. Den ena arabisk-svenska skolan använder sig mycket av bildtolkning då eleverna ska skapa egna berättelser. Genom att prata om bilden först får eleverna ord till bilderna, och därmed underlag till
sin berättelse. På frågan om pedagogen upplevt att elever med en arabisk bakgrund tolkar bilder på ett annorlunda sätt än exempelvis pedagogen själv som har svensk bakgrund fick vi svaret att det inte skiljer något när det handlar om vardagliga saker. Men strax efter berättade pedagogen att det kan bli missuppfattningar och kulturkrockar i vissa specifika fall. Oftast handlar det om att en bild uppfattas som en religiös symbol av eleven, medan pedagogen ser det som vilken bild som helst. I dessa fall kan pedagogen träda in och förtydliga bildspråket. ”Som midsommarstången till exempel. Den ser de som ett kors också, och då får man gå in och ta att midsommarstången är bara en symbol för sommaren och så här. Det handlar om kulturförståelse” (Pedagog 6). Pedagogens upplevelse av hur en kulturkrock, eller kulturell missuppfattning, kan uppstå i bildtolkningen stämmer väl överens med vad Lind m. fl. (1992) skriver i
Tidsbilder perspektiv på skola och bildskapande under 150 år om att barn har lättare
för att tolka en bild om de känner igen innehållet och kan relatera det till sina kulturella och personliga erfarenheter.
I förskolan arbetar pedagogerna med barns bildtolkning. Man lär barn att exempelvis tolka ansiktsuttryck. ”Du lär ju dig att tolka ett ansiktsuttryck med en bild. Man sätter ord på det man ser på bilden. Därför tycker jag att det är viktigt att jobba med bilder. Och ihop med språket” (Pedagog, 1). När vi läser artikeln av Bonnier Carlsen (2010), om hur Mangatecknare använder man sig av tydliga ansiktsuttryck för att uttrycka karaktärernas känslor förstår vi att bildtolkning som innefattar ansiktsuttryck passar in i alla åldrar, inte bara för förskolebarnen.
Pedagog 1, 3 och 4 som själva uttrycker att de arbetar med bildtolkning anser att det gynnar barn i deras språkutveckling. Många pedagoger arbetar ute i skolorna med att barn ska lära sig att tolka framställda bilder för att utveckla sin kreativa sida. ”Så jobbar man med bild, att man ska lära sig att tolka sin bild och andras bilder. Varför har jag målat så? Att uttrycka sig med en bild. Att använda sin fantasi.” (Pedagog 3). Enligt Lpo94 ska bildundervisningen i skolan innehålla såväl analysering och tolkning av bilder som kunskapsförmedling av kommunikation via bilder (Lpo94). Vad vi kunde se i vår undersökning var att pedagogerna överlag verkar ha tagit fasta på analys- och tolkningsbiten men arbetar betydligt mindre med bilden som kommunicerande redskap.
6. Diskussion
Flera av pedagogerna påstod i början av intervjun att de inte arbetar med bild och språkutveckling i kombination, men senare upptäckte de själva att de trots allt gör det. Vi tror att detta kan bero på att kunskapen runt bildens påverkan på läs- och skrivinlärning inte är väl förankrad hos pedagogerna men åtminstone finns i deras undermedvetna. Pedagog 4 trodde att många pedagoger antagligen inte är medvetna om att de arbetar med bild eftersom de inte definierar det som bildämne. Vi anser dock att det kan vara en vinst med att inte definiera allt bildskapande som bildämne. När bild begränsas till den schemalagda tiden begränsas även dess möjligheter till utveckling. För att språket i bilden ska få chansen att utvecklas behöver skapandeprocessen upprepas och återkopplas flera gånger, precis som det står om i Principles of visual
perception där författaren beskriver en utveckling från uppfattningen av löv i ett större
sammanhang till att se detaljerna hos lövet (Bloomer, 1990). Bild har stor potential som ett eget språk och som en kommunikationsmetod och bör, enligt oss, fungera ämnesintegrerat i samtliga ämnen. Genom att ge bildskapandet tillräckligt med utrymme i skolan ger man samtidigt möjligheter till en dialog runt bildskapandet. Denna dialog kan vara mellan eleven och materialet, eleven och läraren eller mellan olika elever. Bilddialogen främjar då elevernas språkutveckling (Bendroth Karlsson, 1998).
Vi har i vår undersökning fått många intressanta exempel på hur pedagoger medvetet arbetar för att integrera bild som ett komplement till läsning, skrivning och/eller tal. Om informationen i Davis (1992) rapport, om att dyslektiska elever främst tänker i bilder och känslor, stämmer borde det vara en självklarhet att låta bilden få stort utrymme i undervisningen, åtminstone då det finns elever med dyslexi i klassen. Pedagog 5 och 6 bekräftar att dyslektiska elever är hjälpta av bilder, men framhäver samtidigt att även elever med andra språksvårigheter är hjälpta av bilder i undervisningen, främst vid läs- och skrivinlärning. Metoden att använda bilder istället för text är något som även Lind & Åsén (1999) menar att alla elever kan ha nytta av. När bilden ses som ett
kommunikationsmedel och bildens språk får utrymme, fritt från ord och bokstäver, kan det förmedla barns inre tankar och känslor.
I de fall där pedagogerna inte arbetar medvetet för att integrera bildämnet med andra ämnen handlar det, enligt oss, snarare om en okunskap eller oförmåga att kunna definiera vad bild integrerat i undervisningen innebär. Efter att vi slutfört vår undersökning har vi förstått att de flesta av de pedagoger som vi intervjuat arbetar mycket mer med integrering av bildämnet än de själva inser.
Vår ambition var att utforska ifall det stämmer, som Boddy-Evans (2010) hävdar i sin forskning, att dyslektiska elever är mer konstnärligt lagda och därmed mer gynnade av bild i undervisningen än genomsnittet av elever. Vår undersökning, som varit ytterst begränsad, gav inget tydligt svar på det påståendet. Snarare tydde det på att bland dyslektiska elever hittar vi lika många variationer på konstnärlighet och intresse för skapande, som bland övriga elever. Efter vår undersökning ansåg vi att det inte fanns tillräckligt belägg för nuvarande påståenden i forskningen. Idén om att det skulle kunna vara möjligt att elever med dyslexi skulle vara mer konstnärligt lagda än genomsnittet togs emot med stort intresse hos både pedagoger och elever, vilket tyder på att det finns ett behov av vidare forskning i ämnet. En eventuell bekräftelse på påståendet skulle kunna vara till stöd för såväl dyslektiska elever som deras pedagoger. För de dyslektiska eleverna tror vi att det i många fall skulle innebära ett positivt lyft, där särskilda talanger uppmärksammas. För pedagogerna kunde det ge möjlighet till ytterligare hjälpmedel för att hjälpa de dyslektiska eleverna på bästa sätt, och ta tillvara deras talanger.
7. Referenser
7.1 Litteratur
Ahlner Malmström, Elisabet (1991). Är barns bilder språk? Stockholm: Carlssons Bokförlag
Ahlner Malmström, Elisabet (1998). En analys av sexåringars bildspråk bilder av
skolan. Lund Univ. Press
Andersson, Bodil (2006) Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Barnes, Rob (1994). Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur, Översättning av Sten Andersson av det engelska originalet från 1987
Bendroth Karlsson, Marie (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996) Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen
hand. Stockholm: Natur och kultur
Bloomer, Carolyn M. (1990) Principles of visual perception. London: The Herbert Press
Bryman, Alan (2008) Social Research Methods. Oxford: Oxford University press Dahlgren, Gösta (2008). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber AB. Ericson, Cilla (1991). Det målande barnet. Almqvist & Wiksell Förlag.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi Lund: Studentlitteratur
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva – Familjeliv och populärkultur i
möte med förskola och skola. Uppsala universitet.
Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (1992). Bildspråkets
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (1999) En annan skola – elevers bilder av skolan som
kunskapsrum och social arena. HLS förlag
Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (1992). Tidsbilder perspektiv
på skola och bildskapande under 150 år. Stockholm Utbildningsradion
Lindö, Rigmor (2002) Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i
didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Swahn, Britta (1998) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Försäkringskassan Stockholms län, Rapport nr. 25
Wallin, Karin, Mæchel, Ingela & Barsotti, Anna (1981) Ett barn har hundra språk. Om
skapande pedagogik på de kommunala daghemmen i Reggio Emilia, Italien.
Stockholm: Utbildningsradion
Änggård, Eva (2006) Barn skapar bilder i förskolan. Lund: Studentlitteratur
7.2 Internet
Adelsköld, Nora (2006-05-08) Bildskapande studenter pluggar bättre
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2006/5/bildskapande-studenter-pluggar- battre/ Hämtat 2010-09-08
Boddy-Evans, Marion (2010) The Artist and Dyslexia, Why dyslexia in an artist can be
a good thing.
http://painting.about.com/od/rightleftbrain/a/ArtistDyslexia.htm Hämtat 2010-09-08 Bonnier Carlsen http://www.bonniercarlsen.se/Manga/ Vad är Manga? Hämtat 2010- 09-29
Dahlgren, Veronica & Magnusson, Frida (2006) Bildens betydelse för utveckling av
barns språkliga förmåga. Examensarbete, Göteborgs universitet.
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3930/1/HT06-1190-23.pdf Hämtat 2010-09-08 Davis, Ronald D. (1992, uppdaterat 2003-09-09)
Graas, Linda & Kjellberg, Therese (2006-05-29) Bilden i ett vidgat textbegrepp,
Samspel mellan bild och text Examensarbete, Göteborgs universitet.
http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:ATjgL35Q1w0J:gupea.ub.gu.se/bitstrea m/2077/558/1/VT06-2611- 03.pdf+l%C3%A4sa+bilder&hl=sv&pid=bl&srcid=ADGEESijbZfVtl4mFS_0QvTBqJ uVm6LMvXHLxcgrvBjvDzChsDFUrLSgzGK7B1rZsuq96bubo3rfCuQqpO- nKRS10ZmYoSmsRveOPFyIPco1t_MIVoonW7djH6vbEHTwIOqRZj6V6mUr&sig= AHIEtbSpGwe13Nw_8HAok-UJf5gsImwf6A Hämtat 2010-09-29
Jonsson, Carina (2006-09-26). Har bilden någon betydelse för läs- och skrivinlärning? http://info.adm.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2336 Hämtat 2010-09-22 Lpo 94, Skolverket
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3869/titleId/BL1010%20 -%20Bild Hämtat 2010-11-01
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhälls-
vetenskaplig forskning.
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf Hämtat 2010-09-04
Åsén, Gunnar (2008-02-19a) Barns bildutveckling
http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=15775, Hämtat 2010-09-08 Åsén, Gunnar (2008-02-19b) Bilden som språk
http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=15774, Hämtat 2010-09-08
7.3 Föreläsningar
Balldin, Jutta & Ljungberg, Caroline (2010-10-05) Föreläsning, analys. Malmö Högskola
8. Bilagor
Bilaga 1
Vi är två lärarstudenter på Malmö Högskola med huvudämne Kultur, Medier, Estetik och åldersinriktning grundskolans tidigare år, förskolan samt fritidspedagog.
Vi är nu inne på vår sista termin och skriver därför just nu vårt examensarbete.
Vi har valt titeln ”Bild som språkutveckling” och våra huvudsakliga frågeställningar är: På vilket sätt främjar arbete med bilder barns språkutveckling?
Hur används bildarbete som språkutveckling på förskolor/skolor?
Vi vill gärna intervjua dig för att höra lite om vilken syn du har på bild som språkutveckling, och om du eventuellt använder det i din undervisning.
Under intervjun har vi tänkt använda oss av diktafon och skriftliga anteckningar. Filerna på diktafonen är ett stöd för vårt minne, och kommer att raderas efter transkription. Alla namn, på så väl personer som skolor/förskolor, kommer att fingeras i examensarbetet.
Vi önskar genomföra intervjuerna under vecka 39 och 40, på en dag och tid som passar dig. Endast en av oss kommer att närvara vid varje intervju.
Vi bifogar även här de frågor vi tänker hålla oss kring under samtalet.
Bilaga 2
Vi är två lärarstudenter på Malmö Högskola med huvudämne Kultur, Medier, Estetik och åldersinriktning grundskolans tidigare år, förskolan samt fritidspedagog.
Vi är nu inne på vår sista termin och skriver därför just nu vårt examensarbete.
Vi har valt titeln ”Bild som språkutveckling” och våra huvudsakliga frågeställningar är: På vilket sätt främjar arbete med bilder barns språkutveckling?
Hur används bildarbete som språkutveckling på förskolor/skolor?
Som en underrubrik i vårt arbete vill vi speciellt fokusera på elever med dyslexi och då är vår frågeställning:
Är dyslektiker gynnade av bildarbete i undervisningen? I så fall, på vilket sätt?
Vi vill gärna intervjua ert barn för att höra lite om hur han/hon upplever bild i samband med läs- och skrivinlärning.
Under intervjun har vi tänkt använda oss av diktafon och skriftliga anteckningar. Filerna på diktafonen är ett stöd för vårt minne, och kommer att raderas efter transkription. Alla namn, på så väl personer som skolor, kommer att fingeras i examensarbetet.
Vi önskar genomföra intervjuerna under vecka 39 och 40, efter överenskommelse med skolan och eleven. Endast en av oss kommer att närvara vid varje intervju. Vi bifogar här de frågor vi tänker hålla oss kring under samtalet.
Mvh, Hiba Diab och Eva Andrén Ludowyke
_____________________________________ Elevens underskrift
ter att mitt barn intervjuas angående bild som språkutveckling för dyslektiker.
_________________________________________ Målsmans underskrift
Bilaga 3
Intervjufrågor till examensarbete
”Bild som språkutveckling”
Eva Andrén Ludowyke och Hiba Diab, Malmö Högskola, HT 2010
1. Arbetar du, i din barngrupp, integrerande med bild och språkundervisning? Om ja, kan du ge något exempel?
2. Kan du ge exempel där du sett att integreringen med bild bidragit till en språkutveckling hos barn?
3. Har din förskola/skola några speciella mål när det gäller barns språkutveckling genom bild? Om ja, hur kan du se att ni i personalgruppen arbetar mot dessa mål?
4. Kan vi få ta del av er verksamhetsplan vad gäller bild och språkutveckling, om ni har en sådan?
5. Hur länge har du jobbat som förskollärare/lärare? 6. När var du klar med din utbildning?
7. Vilket var ditt huvudämne/inriktning?
8. Hade du några estetiska ämnen i din utbildning?
9. Fick du under din utbildning någon form av kunskap kring språkutveckling genom bildämnet?
Bilaga 4
Intervjufrågor till examensarbete
”Bild som språkutveckling”
Elever med dyslexi.
Eva Andrén Ludowyke och Hiba Diab, Malmö Högskola, HT 2010
1. Hur har du upplevt läs- och skrivinlärningen i skolan?
2. Har du fått någon speciell hjälp i skolan pga din dyslexi, och i så fall vad för slags hjälp?
3. Vad tycker du om att teckna/måla? 4. När brukar du teckna/måla? 5. Vad brukar du teckna/måla?
6. Hur använder bildskapande (teckning/målning)? 7. Vilken slags litteratur läser du helst?
8. Har det någon betydelse för dig om boken har illustrationer/bilder eller ej? 9. Vad betyder bilder i en bok för dig?