FNL segrar
(se bilaga 4.1.)Affischen består av följande textuella och visuella element:
1. Bild av karaktär hållandes en amerikansk flagga. Karaktären är klädd i svarta spetsskor, blå frack, röd- och vitrandiga byxor och en cylinderhatt med amerikanska flaggans färger och vita stjärnor. Karaktären föreställer personifikationen av USA, Onkel Sam.
2. Bild av kniptång i svart, konturer kontrasteras med färgen vit. Kniptången kommer in från höger i bild och tångspetsarna är placerade vid karaktären i element etts huvud och fötter.
3. Bild av FNL:s flagga placerat i affischens nedre vänstra hörn. 4. Texten FNL segrar i versaler skrivet i rött med ett fett typsnitt. 5. Affischens bakgrund är vit.
Karaktären som visas i bild föreställer en, i proportion till bildens övriga element, liten person klädd i det amerikanska flaggbanerets färger, rött vitt och blått, utsmyckat med vita stjärnor på hatten. Karaktären, föreställandes Onkel Sam, håller i en amerikansk flagga som är i ungefär samma storlek som personen själv. Karaktären är placerad så att den står i tångens gap, redo att klämmas åt. Placeringen av karaktären till vänster och kniptången till höger går att förstå enligt höger till vänster-strukturen. Karaktären representerar då något givet och kniptången
representerar det nya. Bildspråket är tydligt, Onkel Sam som personifikation av USA, knips åt av ett verktyg. Vad verktyget representerar förtydligas av texten i affischens nederkant, FNL. Alltså är det FNL, det nya, som kniper åt USA, det givna, och segrar. I affischen spelar färgsättningen en stor roll för tydligheten av bildspråket och affischens budskap. Färgerna spelar en stor roll i karaktäriseringen av personen i element ett och blir mycket enklare att avkoda på ett snabbt och tydligt sätt för mottagaren. Färgen på textelement fyra skapar ett samband mellan flaggan i element tre. Tack vare placeringen sida vid sida förknippas inte FNL med den liknande röda färgen på karaktären i element ett.
USA bort från Vietnam
(se bilaga 4.2.)Affischen innehåller följande textuella och visuella element:
1. Texten USA bort från Vietnam i gult. Orden USA bort från är skrivet med ett
sans-seriff-typsnitt med feta bokstäver. Vietnam är skrivet med ett estetiskt utformat typsnitt där bokstäverna ser ut att bestå av kantigt utformade blad eller böjda trekanter. Typsnittet imiterar den estetiska utformningen av asiatisk typografi. Bokstäverna har avsmalnade kanter i ena ändan, som att de målats med en pensel.
2. Bild föreställandes en man av asiatiskt ursprung, mannen är sårad i ansiktet och har händerna bakom ryggen. Mannen är omgiven av löv och gräs som bryter in från affischens svarta bakgrund. Bakom mannen är affischen gul.
3. Texten Stöd FNL i gult. Stöd är skrivet med versaler och ett fett sans-seriff-typsnitt. FNL är skrivet med samma typsnitt som ordet Vietnam i element ett.
4. Affischens bakgrund är svart.
Affischens komposition placerar mannen i element två i centrum, mannens ögon är horisontellt centrerade. Textelementens komposition går att förstå enligt hög till låg-strukturen där USA bort från Vietnam representerar något generellt, ett generellt mål, och Stöd FNL representerar det specifika, en specifik lösning för att nå målet. Med hjälp av färgsättningen finns det tydliga kontraster som skjuter fram vissa element i affischen, bland annat textelement ett och tre, men även bildelement två. Bilden ramas in av löv och i nederkant gräs i svart, vilka smälter samman med affischens svarta bakgrund och bryter in i bakgrunden i bildelement två. Löv- och
gräsramen gör att framskjutningen av bilden inte blir lika stark som textens kontraster, det gör att bilden på mannen vävs in i affischen men ändå skjuts fram från den svarta bakgrunden.
Typsnittet som används för orden Vietnam och FNL skiljer sig markant från typsnittet som används för USA bort från och stöd, vilket åtskiljer orden tydligt. Det skapar även ett visuellt rim mellan orden Vietnam och FNL och stärker sambandet mellan rörelsen och landet.
Analys
Affischerna som analyseras i studien är producerade av representater för och anhängare till den svenska FNL-rörelsen. Åsikter och budskap är i linje med de huvudsakliga krav och ideologiska tankar, främst anti-imperialistiskt ideologiska, som rörelsen grundade sitt arbete och sin
huvudsakliga gärning i. Syftet med rörelsen var att väcka uppmärksamhet för konflikten och bidra till en förändrad situation på plats i Vietnam från Sverige. Affischerna som granskats har som syfte att locka mötes- och demonstrationsdeltagare, samla in pengar eller uppmärksamma det rådande läget. En stor del av det informativa arbetet grundade sig i att beskriva skeenden och handlingars resultat i Vietnam. Ett återkommande fenomen i affischerna är bombningar, närmare bestämt amerikanska bombningar (se bilaga 2.3., 2.4. och 3.3.). I dessa exempel porträtteras resultaten av de amerikanska bombningarna med hjälp av människor och byggnader. Både människor och byggnader är icke-militära mål, det är enligt mig ett sätt att stärka en konfliktlinje där USA ses som skyldig förbrytare och aggressor i konflikten.
Konfliktlinjen i affischer som berör insamlingar är ofta förenklad och nedbruten till kortare fraser. Affischerna presenterar ofta en retorik där stöd för FNL, motstånd mot USA, bör resultera i donationer eller engagemang. Det är egentligen inget märkligt för en politisk rörelse av FNL:s sort, alltså en ideell politisk organisation. Men vad som är särskilt intressant är att konfliktlinjen, som ett resultat av förenklingen, blir så påtagligt svartvit och rak. Ett exempel är affischen där donationer till en luftvärnskanon samlas in (se bilaga 3.1.), där skapas ett likhetstecken mellan klassolidaritet och donationer av militärmateriel, närmare bestämt en luftvärnskanon. Ingen ytterligare argumentation förs och affischens budskap är tydligt. Gemensamt för flera av de granskade affischerna är presentation av förhållandevis enkla lösningar för mottagaren av
affischen, lösningen är ofta ett engagemang i rörelsen i sig eller deltagande vid evenemang. Flera av affischerna presenterar ett stort problem, exempelvis att USA:s bombningar drabbat tempel, sjukhus och skolor (se bilaga 3.3.), eller att kriget resulterat i en brist på böcker av alla dess slag (se bilaga 3.2.). Lösningen på problemen är ett individuellt engagemang i rörelsen (se bilaga 3.3.) eller donationer av exempelvis böcker (se bilaga 3.2.). Som privatperson är rörelsen inbjudande till ett brett engagemang och ställer inte frågor utan snarare krav på att du som medmänniska på ett solidariskt vis bör engagera dig i de drabbades situation.
De två konflikterna representeras av en rad olika symboler och personer. Som representant för USA används antingen utrikesministern Henry Kissinger, militära fordon eller amerikanska flaggan. I affischerna förekommer även andra symboliska funktioner, bland annat i bilaga 4.1. där amerikanska flaggan tillsammans med en karikatyr av en liten person iklädd finkläder färglagda enligt amerikanska flaggan. Talande för framställningen av USA är att det aldrig är individer och riktiga personer, bortsett från Kissinger. Kissinger fungerar i affischerna som en syndabock och porträtteras antingen som en karikatyr (se bilaga 2.4.) eller med hjälp av en bild av honom själv där en kan uttyda dubbelexponerade bilder av civila offer och bombflygplan i hans hår och kostym (se bilaga 2.3.). I bilaga 2.4. porträtteras Kissinger med hans ansikte placerat på en bomb. Det är ett sätt att konstruera ett samband mellan personen Kissinger och den ansvarige för bomberna, eller i ytterligare utsträckning bomberna i sig. USA som nation porträtteras med andra ord inte på något sätt som en neutral karaktär, person eller ett neutralt land. De tillskrivs i affischerna det yttersta ansvaret för eventuella missöden som kriget resulterat i, vare sig det är bombade sjukhus och skolor eller efterkrigssituationen i Vietnam.
Framställningen av FNL, Nordvietnam och dess företrädare skiljer sig markant från
framställningen av USA. Ho Chi Minhs ansikte används i två av de analyserade affischerna (se bilaga 2.1. och bilaga 2.2.). I bilaga 2.1. placeras Ho Chi Minhs ansikte framför den
nordvietnamesiska flaggan och FNL:s flagga, genom placeringen över flaggorna knyts de samman och flaggorna görs till något enhetligt. Kompositionen samt ovanstående citat från Ho Chi Minh bidrar till att konstruera en bild av den vietnamesiska motståndsrörelsen till just en enhetlig motståndsrörelse där Ho Chi Minh är allmän företrädare och ledare. Citatet i affischen innehåller ordet ‘angripare’ i beskrivningen av motståndarna, något som tillsammans med övriga
framställningar av porträtterade Vietnameser konstruerar en bild där de är offer och USA förövare. Men det är samtidigt tydligt att de inte är några försvarslösa offer utan en enad front mot USA:s imperialistiska krigföring i Vietnam. I bilaga 3.4. avbildas ett amerikanskt flygplan brutet i två delar av en knuten näve. Nävens positionering och valet av just en näve är inte slumpartat utan skildrar, likt Brändén (2002. s. 222) beskriver, folket. Nävens placering i nederkant mot ett flygplan är symboliskt laddat och skildrar ett folk som slår till underifrån mot en ovanstående makt, i det här fallet representerat av ett flygplan. Brändén (2002, s. 222) tillskriver även verktyg en liknande roll som representant för det arbetande folket, något som är påtagligt i de svenska FNL-affischerna. I bilaga 4.1. skildras FNL som en kniptång som är på väg att klämma åt USA, där porträtterat av en liten man iklädd de amerikanska färgerna med en amerikansk flagga. De vietnameser som porträtteras i affischerna som granskas i studien är ofta skadade eller befinner sig i en utsatt situation. I bilaga 2.3. och 4.2. skildras offer av kriget och i bilaga 3.2. skildras arbetande människor i full fart med återuppbyggnaden av ett krigshärjat Vietnam.
Den svenska FNL-rörelsens affischer syftade till att presentera en värdegrund och politisk linje på ett effektivt sätt. Rörelsens slagord och krav är återkommande fenomen och fungerar som ledord i affischerna. Användandet av affischer, som ett sätt att synas på gatunivå och kortfattat formulera sin åsikt, är inte unikt för rörelsen i sig utan konstateras av tidigare forskning på flera håll (Cant, A 2012; Danieli et al. 2001; Brändén, I 2002; de Kievid, J 2013; Vigsø, O 2004). De mål som presenteras är förenklade och representerar rörelsens snäva och starka konfliktlinje. Ofta presenteras enkla lösningar för mottagaren som ges information om kommande möten, demonstrationer och evenemang eller donationsmöjligheter (se bilaga 2.2., 2.3., 3.1., 3.2., 3.3. och 3.4.). Men även, för mottagaren, mer diffusa uppmuntringar finns i affischerna, exempelvis i bilaga 4.2. där avsändaren enkelt statuerar att mottagaren bör stötta FNL. Vad stödet ska bestå av eller hur en ska gå tillväga är oklart, men kravet är än mer tydligt. Vad rörelsen krävde av det svenska folket var helt enkelt solidaritet, med alla medel möjliga, vare sig donationerna gick till en luftvärnskanon (bilaga 3.1.) eller böcker (bilaga 3.2.). Affischernas del i att konstruera kollektivitet och solidaritet är svår att undersöka konkret, säkert att säga är däremot att
affischerna noggrant konstruerats för att locka och engagera mottagaren. Komposition, estetik, färgläggning, typografi och bildsättning spelar en stor roll i de granskade affischerna. Det är
ingen slump att ett flygplan som släpper bomber placeras i affischens övre kant och att bomberna är placerade så att de faller över underliggande text- och bildelement (se bilaga 3.3.). Det är sätt att dels lyfta fram ett perspektiv och ett budskap och dels ett sätt att konstruera
informationsvärde och att få mottagarens uppmärksamhet. Affischerna är i flera fall konstruerade utifrån de teoretiska aspekter av multimodal textkonstruktion som presenterats i studien. De fungerar i många fall likt reklamaffischer med liknande komponering och struktur. Istället för att sälja en produkt vill de locka till politiskt engagemang. Du som mottagare skulle, enligt
affischen, känna ett behov av att uttrycka din klassolidaritet för de stridande i Vietnam genom att donera pengar till en luftvärnskanon vilken skulle möjliggöra kampen mot USA. Med tunga ord och högt ställda krav, både på det svenska folket som mottagare och USA som ledare av en imperialistisk invasion, lämnas inte många möjligheter annat än att donera pengar, delta på demonstrationer och gå med i kampen mot USA-imperialismen i Indokina.
Slutsatser
Den svenska FNL-rörelsens affischer hade som huvudsakligt syfte att uppmärksamma det svenska folket om det rådande läget i Vietnam. Genom att uppmärksamma kriget i Vietnam ur perspektiv som inte nådde befolkningen via andra mediekanaler ville rörelsen väcka solidaritet för det vietnamesiska folket och mot imperialism. Affischernas budskap och innehåll utgår från rörelsens formulerade paroller: USA måste lämna Vietnam och stöd FNL. Parollerna finns med som underliggande motiv och budskap i samtliga affischer, vare sig de huvudsakligen berörde demonstrationer eller donationer.
USA tillskrivs i affischerna det yttersta ansvaret för eventuella missöden som kriget resulterat i, vare sig det är bombade sjukhus eller efterkrigssituationen i Vietnam. Det syns tydligt i studiens affischer där USA inte en gång framställs som något annat än förövare i kriget. Utrikesministern Henry Kissinger framställs som en karikatyr med huvudet placerat på en fallande bomb och amerikanska flygplan förknippas med bombningar av sjukhus, skolor och tempel. Allt detta samtidigt som Vietnam framställs som offer i kriget, men långt från försvarslösa offer utan viljestyrka eller kämparglöd. I affischerna slås det vietnamesiska folkets vilja samman med FNL:s och Nordvietnams ideologiska grund, och trots att frihetskampen sedan länge pågått i
Vietnam lämnar framställningarna inte något som helst utrymme till en annan åsikt eller tanke. Det är inte en upptäckt som förvånar, den svenska FNL-rörelsen hade sedan rörelsens födelse en skarp ideologisk grund och konfliktlinje. Rörelsen var i Sverige stark och hade en god
organisationsvana vilken omvandlades till en potent rörelse driven av internationell solidaritet och ett förakt mot imperialism. Solidaritet var en stöttepelare för rörelsens grundande och fortlevnad. Det var kring den internationella solidariteten och liknande politiska rörelser som tanken om en svensk vietnamrörelse föddes. Därför blev också solidariteten från det svenska folket en stor del av rörelsens affischer, för att ha en chans att väcka opinion och konkret påverka krävdes det folk. I lockandet till evenemang och insamlingar spelar struktur och språk en central roll. Det blir snabbt tydligt i affischerna att de inte skapats ur tomma intet utan av människor med god kännedom och känsla för hur en konstruerar affischer med hjälp av motiv, typsnitt och andra estetiska funktioner. Komposition och centrering av element i affischen kan spela stor roll i uppfattning och mottagande, även det har tillgodosetts i utformandet av vietnamaffischerna.
Diskussion
Politiska affischer är en naturlig del av det moderna samhällsklimatet. Affischer som en multimodal konstruktion fungerar utifrån strukturer och konstrueras inte slumpmässigt. Utifrån politiska affischers natur, att vara informativa och engagerande, blir det absolut
nödvändigt att undersöka och diskutera de bakomliggande strukturer de konstrueras utifrån. Ett kritiskt tänkande och en förståelse för strukturerna är en nödvändig förmåga i ett modernt samhälle. Affischkonst är långt ifrån ett dött koncept utan är än idag en central del av den politiska rörelsen vart fjärde år när det vankas riksdagsval och även inom politiska
ungdomsrörelser. Multimodal textgranskning blir alltmer relevant i en digitaliserad värld där åsikter och propaganda tar nya former i nya medier. Att bortse från vikten av en förståelse för de multimodala strukturer som fungerar inom informationssamhällets alla vrår är omöjligt. Det är själ att fortsatt granska och diskutera konstruktionen av politiska kreationer, särskilt affischer, där det konstnärliga och kreativa går hand i hand med det politiska och samhällskritiska.
De representationer av konfliktens parter som skildrats i studiens affischgranskning är snävt konstruerad. Porträtteringen utgår i stort från en svart-vit retorik och konfliktlinje där USA
skildras som förövare och ansvariga för kriget i stort. Nordvietnam och den Sydvietnamesiska befrielsefronten FNL porträtteras som en enad front, grundad i folket med antiimperialistiska och frihetliga motiv. Konstruktionen må vara snäv och tål att granskas bredare, ur fler källor och perspektiv. Det går exempelvis att på ett komparativt vis granska porträtteringen av krigets parter, där andra perspektiv synliggörs. Exempelvis hur parterna skildrades i världspressen och hur kan det tänkas skilja sig från de pro-vietnamesiska folkrörelsernas porträttering. Utifrån en annan metodisk och teoretisk grund som tar större hänsyn till konstnärliga och estetiska
funktioner går det definitivt att finna andra tendenser och funktioner i affischerna. Bildspråk och estetik får i studien mindre uppmärksamhet till förmån för andra aspekter, exempelvis
komposition och struktur. Det är givet då studien är språkvetenskaplig i grunden och intresserar sig för just dessa fenomen. Att utgå från en annan metodisk och teoretisk grund hade varit både intressant och genomförbart utifrån de affischer som finns i övrigt och studiens urval.
Affischerna som granskas i studien är att betrakta som en bråkdel av rörelsens verksamhet, men en central del i det utåtriktade arbetet som genomfördes. Som tidigare konstaterat utgick
affischerna från rörelsens paroller och tog inga märkbara kliv utanför rörelsens politiska agenda. Hur parollerna formulerats och arbetats med inom andra områden än affischer hade varit
intressant att studera vidare, inte minst hur rörelsens politiska konfliktlinje skildrats genom annan verksamhet. Rörelsens breda verksamhet har lämnat mycket att undersöka för kommande generationer, bland annat är den kulturella och konstnärliga verksamheten av intresse, inte minst musiken.