ÖREBRO UNIVERSITET
Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå, 15 högskolepoäng HT 2020
USA ut ur Vietnam
En multimodal analys av den svenska vietnamrörelsens affischer
Olof Rosberg
Abstract
Olof Rosberg: USA ut ur Vietnam – En multimodal analys av den svenska vietnamrörelsens affischer. Svenska Va, Självständigt arbete, avancerad nivå 15 högskolepoäng, HT20. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Följande studie granskar den svenska vietnamrörelsens affischkonst. Rörelsen var en reaktion mot det amerikanska deltagandet i kriget och grundar sig på en tydligt formulerad konfliktlinje där USA beskrivs som förövare och det vietnamesiska folket som offer.
Det huvudsakliga syftet med studien är att synliggöra bakomliggande strukturer i
affischkonstruktionen och hur strukturerna skapar solidaritet och kollektivitet. Granskningen görs kvalitativt av ett urval affischer. Urvalet representerar huvudsakliga teman och strukturen som presenteras i affischerna, utifrån urvalet har tre kategorier: politiska ledare och porträtt, insamlingar och evenemang samt bildspråk och typsnitt. Affischerna granskas utifrån ett multimodalt metodgrepp och en multimodal teorigrund där sammanställningar av affischernas visuella och textuella element beskrivs för att sedan analyseras. Gemensamt för samtliga
affischer är deras förhållningssätt till den svenska vietnamrörelsens gemensamma paroller, USA ut ur Vietnam och stöd FNL. Affischerna är noggrant konstruerade och de bakomliggande multimodala strukturerna är bidragande till att lyfta fram rörelsens konfliktlinje. Det är tydligt att arbetet med affischerna är genomtänkt och representerar rörelsen väl. Som offentliga verk och en del i det moderna samhället spelar affischen en central roll i det politiska landskapet.
Nyckelord: Affischer, multimodal analys, vietnamkriget, vietnamrörelsen, Vietnam, folkrörelse, FNL, De förenade FNL-grupperna, solidaritet.
Inledning 4
Syfte 4
Frågeställningar 4
Arbetets pedagogiska roll 5
Bakgrund 5
Vietnam – en självständighetskamp förankrad i folksjälen 5
Vietnam och Frankrike 6
Ho Chi Minh och Viet Minh 7
Genèveöverenskommelsen 8
FNL och motsättningarna i Syd- och Nordvietnam 9
Kriget i media och medias roll 10
Den svenska FNL-rörelsen 11
Teori 13
Komposition 14
Informationsvärde 14
Visuell framskjutenhet 15
Avgränsning och sambandsskapande 15
Typografi 15
Interaktion 16
Tidigare forskning 17
Forskning om textuell och visuell retorik i valaffischer 17
Svenska solidaritetsrörelser 18
Politiska affischer 19
Metod 23
Analytisk metod och affischläsning 23
Material 24
Urval och kategorier 25
Resultat 25
Ledare och karaktärer 26
Ho Chi Minh – Så länge det finns en enda angripare kvar i vårt land, skall vi kämpa
vidare för att förinta honom 26
Ho Chi Minh – Vietnamveckan 1974 27
Kissinger – Kissinger kommer – är du redo? 30
Insamlingar och evenemang 31
Luftvärnskanon till Nordvietnam 31
Böcker till Hanoi 32
Indokinadagen 15 april 33
FNL 15 år 35
Bildspråk och typsnitt 36
FNL segrar 36
USA bort från Vietnam 37
Analys 38 Slutsatser 41 Diskussion 42 Referenslista 44 Tryckta källor 44 Elektroniska källor 45 Bilagor 46 Bilagor 48
Inledning
Vietnamkriget inleds 1957 mellan norra och södra Vietnam. Ett krig som kom att kräva många civila offer där USA:s delaktighet och metoder i kriget ifrågasatts under en lång tid därefter. Kriget väckte stor uppmärksamhet bland allmänheten och kom att engagera människor världen över, inte minst i Sverige (NE, 2020). I Sverige grundades en stödorganisation, de förenade FNL-grupperna, vilka arbetade för ett Vietnam fritt från imperialistisk påverkan och ett självständigt Vietnam. Den svenska vietnamrörelsen producerade en stor mängd propaganda, såväl musik som konst. En del av rörelsens offentliga verksamhet bestod i demonstrationer och möten, vilka bland annat annonserades med hjälp av affischer. Affischkonsten lever kvar än idag och har förevigats tack vare digitalisering och ett gediget intresse för den svenska folkrörelsen.
Syfte
Studien undersöker hur solidaritet och kollektivitet grundas genom den svenska vietnamrörelsens affischer. Politiska affischer som undersökningsobjekt blir särskilt intressanta i och med deras offentliga natur och vikten av samspel mellan visuella och textuella element. I uppsatsen läggs ett särskilt fokus på affischernas visuella och textuella element, hur komposition konstrueras och vad det innebär när affischen når mottagarens öga. Som politisk rörelse är den svenska
vietnamrörelsen intressant att undersöka i och med dess explosionsartade uppstart, tillväxt och stora engagemang, rörelsen i sig är tidigare utförligt granskad. Affischerna har däremot inte getts lika stor uppmärksamhet, trots deras centrala del i att locka engagemang och donationer i
politiska rörelser.
Frågeställningar
- Vad är affischernas budskap och innehåll? - Hur porträtteras konfliktens parter i affischerna?
Arbetets pedagogiska roll
Affischen är att betrakta som en del av samhällets offentliga landskap och förekommer i många utformningar, såväl politisk som opolitiskt. Vikten av att kunna granska och förstå affischerna på ett kritiskt vis innefattar även en kunskap om de bakomliggande strukturer som styr konstruktion av affischer och andra multimodala texter. I en vardag som ständigt digitaliseras och där
information tar nya former och funktioner blir de bakomliggande strukturerna ännu viktigare att ha kunskap om. Ett kritiskt tänkande gällande information av politisk karaktär är en absolut nödvändighet och en stor del av den allmänt uppfostrande och utbildande roll en lärare har i och med hens yrkesuppdrag. En förståelse för texters form och strukturer, även på en multimodal nivå är en central del i svenskämnet. Det beskrivs inte minst i Skolverkets beskrivning av ämnets syfte:
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man [...] kritiskt granskar information från olika källor.[...] Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter. (Skolverket, 2011)
Därför är affischer ett relevant undersökningsobjekt i såväl gymnasiet som i föreliggande studie. Affischer är en informationskälla där ett källkritiskt perspektiv är minst lika centralt som i andra fall, inte minst givet affischers, ofta, politiska karaktär och syfte.
Bakgrund
Vietnam – en självständighetskamp förankrad i folksjälen
Vietnams historia av självständighetskamp och ockupationsmotstånd sträcker sig långt tillbaka och har på så sätt blivit en grundsten i folksjälen. Kina har länge velat utöka sin kontroll i den sydostasiatiska hemisfären, vilket inte minst drabbade Vietnam. Under 1600-talet riktades Frankrikes imperialistiska intressen mot sydostasien och Vietnam föll under fransk ockupation. Den franska imperialismen drevs, likt all 1600-talsimperialism, av ekonomiska intressen, en kamp om råvaror och resurser parallellt med ett missionsuppdrag. Missionstanken ersattes snart av de ekonomiska motiven och år 1664 etablerades ett franskt Ostindienkompani. Den franska makten i Vietnam stärktes successivt och nådde sin storhet under 1800-talet (Morander, 1972, s.
11). Kolonialmaktens närvaro väckte en inhemsk, stark, antifransk kejsarpolitik, som bemöttes av militära påtryckningar från kolonialmakten. Motståndet splittrade Vietnam, eller Indokina som blev det franska namnet för området, i tre områden. I det bergstäta norr: Tonkin, i det mellersta Vietnam: Annam och i det södra: Cochinkina. De två nordligare områdena gavs ett visst självstyre medan Cochinkina blev en renodlad koloni som led under franskt förtryck och kontroll (Morander, 1972, s. 11).1
Befolkningen består till en övervägande del av folkgruppen Vietfolket, vilka bosätter slättlandet i söder. I de norra bergstrakterna bor Montagnarderna och i de västliga bergstrakterna, i
gränslandet mellan Kambodja och Vietnam bor minoritetsfolket Khmererna (Morander, 1972, s. 12). De etniska och religiösa grupperna i landet har sedan länge betraktat varandra med ett visst förakt och interna konflikter har präglat landets historia. Motsättningarna landets folkgrupper emellan, menar Morander existerade även under Vietnamkriget och användes av de stridande parterna med varierande framgång (1972, s. 12). Vietnam har länge varit drabbad av konflikter med angränsande länder, inte minst med Kina och Kambodja. I samband med kinesiska försök till expansion har Vietnam bedrivit expansionsförsök i en liknande imperialistisk anda mot det i väst angränsande Kambodja (Morander, 1972, s. 14). Det förklarar de interna motsättningarna som finns i landet och kan ses som förklaringar till en stark nationalistisk och frihetssträvande rörelse i den vietnamesiska folksjälen.
Vietnam och Frankrike
Åren efter första världskriget började ett alltmer etablerat motstånd att få fäste. I Cochinkina hade flera försök till självstyre etablerats genom försiktiga reformeringar. Det ledde till ett utbrett missnöje och de franska metoderna för att bibehålla kontrollen hårdnade. Jordbruket
kontrollerades allt hårdare genom monopolisering och höjd statsskatt. I takt med ett ökat missnöje och ett ökat motstånd förbjöd den franska kolonialmakten alla partibildningar och den polisiära makten bestod av fransmän. Efter andra världskrigets slut börjar de europeiska
stormakternas erövringar att ifrågasättas, inte minst Frankrikes status i sydostasien. Den franska Vichyregeringen tvingades ge efter för japanska krav på Frankrikes erövringar och en
pro-japansk vasallregering upprättades. I samband med att de japanska framstegen vände och de
japanska trupperna lämnade Vietnam uppstod ett maktvakum. I maktvakuumet utropades den 2 september år 1945 den Demokratiska Republiken Vietnam i Hanoi med Ho Chi Minh som president (Morander, 1972, s. 15). Frankrike erkände den Hanoibaserade regimen den 6 mars 1946, dock som en del av den Indokinesiska Federationen och Franska Unionen. Frankrikes närvaro i Vietnam var alltså ännu ett faktum, det märktes inte minst genom försök till
överenskommelser och franska förslag om folkomröstningar gällande makten. Upprepade försök till att återta makten och ett kontinuerligt vietnamesiskt motstånd utmynnade i ett franskt
flygbombanfall över Hanoi den 23 november 1946. Viet Minh, Förbundet för Vietnams Oberoende, besvarade angreppen med attacker mot franska anläggningar (Morander, 1972, s. 16).
Ho Chi Minh och Viet Minh
Under 1920-talet var kommunismen på den sydostasiatiska halvön Indokina en splittrad rörelse. Det var efter Ho Chi Minhs enande som det Indokinesiska Kommunistpartiet grundades år 1930, detta efter Sovjetunionens uppmuntran till enande. Ho Chi Minh föddes i ett tjänstemannahem i Vietnam, där han levde tills slutet av 1910-talet när han slog sig ned i Paris och påbörjade sin politiska bana. Där var han delaktig i grundandet av det franska kommunistpartiet och visade intresse för antikoloniala frågor och frihetskamp (NE, 2020). Det var ur det Indokinesiska
Kommunistpartiet som den nationella frihetsrörelsen Viet Minh grundades år 1941 (Morander, s. 16).
I mars år 1945 blev Viet Minh en del av den organisatoriska sammanslutningen Nationella Förenade Fronten2, bestående av grupperingar med nationella och anti-franska motiv. I
sammanslutningen utgjorde Viet Minh den största delen. NFF var i grunden en rörelse grundad i ett nationellt intresse, den ideologiska grunden tog snart en vändning mot kommunismen. Under de kommande fem åren sammanslöt sig flera organisationer med nationella intressen till Viet Minh, det kommunistiska intresset tonades periodvis ned av Ho Chi Minh för att få ett bredare stöd. Det som gav Viet Minh ett brett stöd var just den antikoloniala, närmare bestämt den anti-franska, grunden i rörelsen. Det var en enhetsfront mot Frankrike med ett syfte, nationell självständighet (Morander, 1972, s. 17). Rörelsen stadgade sig i landet genom ett
organisationsbygge från grunden präglat av effektivitet och en hög kapacitet. I organisationen fanns det en tydlig struktur av lokal förankring som etablerade sin legitimitet genom lokala val och hemvärnsförsvar. Det gav Viet Minh en stark lokalförankring, det var framförallt i de norra delarna av landet som Viet Minh fick ett starkt fäste (Morander, 1972, s. 18).
Genèveöverenskommelsen
Den 26 april 1954 hölls en internationell konferens i Genève med syfte att lösa krisen i Vietnam och sätta stopp för Indokinakriget. Deltagande stater var Frankrike, Storbritannien, USA,
Sovjetunionen, Demokratiska Republiken Vietnam, alltså Nordvietnam, samt som associerade medlemmar Kambodja, Laos och staten Vietnam, alltså Sydvietnam. Förhandlingarna resulterade i en uppdelning av Vietnam i två zoner, norr, under Ho Chi Minh-regeringens styre och syd under Diem-regeringens styre, längs den sjuttonde breddgraden (Morander, 1972, s. 18). Parterna förbjöds den 20 juli samma år att delta i strider och fientlig aktivitet mot varandra. Båda parterna förbjöds även att införa militär personal, utöver den som redan fanns i landet, att ingå i
militärallianser och att upprätta eller tillåta utländska militärbaser på sitt område (Morander, 1972, s. 19). Ngo Dinh Diems förvaltningsområde var krigshärjat och var ännu konfliktdrabbat. Formandet av Diems regering sköttes nepotistiskt och politiken i sig favoriserade katoliker. Diem-regeringens hantering stötte utsatta grupper och aspirerande politiker i famnen på den Nordvietnamesiska regimen. Diem-regimens antikommunistiska politik förvandlades sakta men säkert till en trång åsiktskorridor och Diems politiska linje till ytan präglad av integration och jämlikhet realiserades aldrig. Meningsmotståndare, bergsstammar, religiösa sekter och buddister blev motståndare som Nordvietnam tog emot. Gränserna mellan de två zonerna stängdes och allt ekonomiskt samarbete bröts ned, vilket sakta men säkert ledde till en utbredd matbrist i
Nordvietnam. Misslyckad jordbrukspolitik och en försämrad ekonomi väckte ett missnöje hos delar av den jordbrukande befolkningen i Sydvietnam gentemot Diem-regimen (Morander, 1972, s. 20 f).
Enligt genèveöverenskommelsen 1954 påbörjade Viet Minh-trupper en förflyttning mot norr, vissa stannade dock kvar i den sydliga zonen, huruvida det var något som skedde på eget bevåg eller order är emellertid oklart. Viet Minh-anhängarna gick under jorden och inledde 1955 revolutionära kampanjer, till en början präglade av propagandaspridning och andra icke-militära
aktiviteter. Situationen i Sydvietnam och konflikten mellan Viet Minh-anhängare och Diem-regimen eskalerade. Kritiken mot Diem-regimen ökade, vilket spelade Viet Minh och Nordvietnam i händerna (Morander, 1972, s. 22). Från 1958 eskalerade våldet och aktionerna utvidgades från Viet Minhs håll i form av gerillaoperationer för att ockupera taktiskt belägna byar, bombdåd i städer och politiska mord. Målsättningen med Viet Minhs agerande var att destabilisera Diem-regimen och att isolera och oskadliggöra det sydvietnamesiska försvaret. Diem-motståndet bestod vid den här tiden av rester av de sönderslagna sekterna, kvarvarande Viet Minh-anhängare, politiker och bönder som drabbats hårt av Diem-regimens ideologi och jordbrukspolitik. Under 1959 eskalerade situationen ytterligare och Nordvietnam genomförde både regelrätt aktiva gerillaoperationer i form av anfall och försvar av byar, men även passivt försvar av byar genom minering av stigar och vägar (Morander, 1972, s. 23). Successivt övertog USA Frankrikes roll i Sydvietnam i kampen mot Nordvietnam och efter 1961 blev det
ekonomiska och militära stödet från USA allt mer påtagligt. Den totala vändpunkten i USA:s stöd och engagemang kom vid intermezzot i Tonkinbukten 1964 då, efter ett påstått angrepp på ett örlogsfartyg från Nordvietnamesiskt håll, kongressen gav presidenten Lyndon B Johnson fritt fram att tillsätta bombflyg och marktrupper i Vietnam (Salomon, 1996, s. 55).
FNL och motsättningarna i Syd- och Nordvietnam
Sydvietnams Förenade befrielsefront, FNL, bildades den 20 december 1960. Organisationen var tänkt att ta upp den rörelse som väckts i Sydvietnam och vara ett forum för olika etniska,
politiska och samhälleliga grupper att enas inom. Orsaken till bildandet och de bakomliggande krafterna beskrivs annorlunda av de två skilda parterna. Enligt FNL och Nordvietnam var det i det växande missnöje och förtryck som fanns i Sydvietnam som behovet av en enad folkfront mot Diem-regimen som tanken om FNL föddes. Organisationens existens beskrivs endast vara ett resultat av verksamma patrioters arbete mot förtryck och Nordvietnams roll beskrivs endast ha varit psykologiskt uppmuntrande till revolution och enighet (Morander, 1972, s. 24 f). Det nordvietnamesiska tänkandet är alltså grundat i en rent ideologisk frihetsrörelse som kräver nationell återförerning och frihet från främmande makters inverkan och kontroll. Rörelsen i sig kan alltså ses som en reaktion i anti-imperialistisk anda. USA:s syn på FNL:s bildande skiljer sig drastiskt. De menade att Nordvietnam redan vid genèvekonferensen hade tanken att den
Diem-regimen säkrade sin makt genom direkta aktioner menar USA att Nordvietnam då förstod att det skulle krävas direkta motsvar och en konkret revolution för att nå sitt mål. De ser alltså att medlen som togs till alltid fanns i åtanke för att nå målet om ett enat Vietnam (Morander, 1972, s. 25 f).
Konflikten mellan Syd- och Nordvietnam var vid tiden präglad av ett propagandiskt informationskrig där sanningen är svår att utreda. Hur situationen egentligen var är enligt Morander svårt att veta, men de intressen som finns är tydligare. Nordvietnam hade ett stort ekonomiskt intresse av ett återförenande av landet eftersom den sydliga risproduktionen var grundläggande för landets överlevnad. Handelsrelationerna föll tidigt samman och Nordvietnam var oförmögna att överleva i och med de geografiska och jordbruksmässiga förhållandena i landet. Det USA-stöttade Sydvietnams agenda kan ses som antikommunistisk i sin natur, något som faller väl in i den amerikanska antikommunistiska kampanj som fördes sedan andra världskrigets slut. Det gör USA:s stöd i Sydvietnam logiskt på grund av hotet från det kommunistiska Nordvietnam. Det kommunistiska fästet i Nordvietnam kan spåras till den franska uppdelningen av landet, där kontrollen i syd blev allt hårdare successivt medan
kontrollen i norr trappades ned (Morander, 1972, s. 26 f). Morander klargör att FNL:s bildande inte hade skett utan en Nordvietnamesisk inblandning i Sydvietnam, befrielsefronten stöttades konstant med vapen, ammunition, trupper, information och direktiv, som möjliggjorde
motståndskampen i Sydvietnam. En motståndsrörelse existerade definitivt i Sydvietnam, men hade utan stödet från norr, nått sin fulla potential och styrka (Morander, 1972, s. 29).
Kriget i media och medias roll
Vietnamkriget var ett av de första så kallade TV-krigen, där händelserna som utspelade sig på slagfälten, i städerna och byarna, sändes ut i TV världen över för folkets beskådan.
Vietnamkriget fick därför en särskild roll i media, där katastrofer och upprörande händelser har en naturlig plats. Amerikanska journalister skickades till Vietnam för att bevaka kriget och retoriken kring medierapporteringen beskrivs av Kim Salomon (1996) som direkt hämtad ur sportrapportering, där den reduceras till en fråga om att vinna eller förlora ett spel. Skillnaden här var att de som förlorade var inga atleter som på lika villkor deltar i kampen, utan Vietnams invånare (Salomon, 1996, s. 59 f). Folket i omvärlden var inte redo för det som sändes ut i rutan.
På grund av den blixtsnabba vägen från händelsernas centrum in i folks vardagsrum mötte folket otäcka och råa skildringar av kriget. Krigsbrott och avrättningar förändrade bilden av Amerikas krigföring från andra världskrigets frihetskrig till något oförsvarbart. Detta ledde i sin tur till heta debatter och en skarp opinion (Salomon, 1996, s. 61). I Sverige uppkom intresset för
Vietnamfrågan i pressen genom en rad skribenters och författares, bland annat: Jan Myrdal, Sven och Cecilia Lindqvist samt Sven Öste, uppmärksammande av kriser i den tredje världen under decennieskiftet 1950–1960. Men Vietnam och andra länder på den Indokinesiska halvön uppmärksammades knappt alls innan 1965. Den svenska pressens ställning var inledningsvis ensidig och i allmänhet slöt pressen upp bakom USA:s syn på kriget, det var en kommunistisk aggression från regimen i Nordvietnam och ett amerikanskt befrielsekrig mot en kommunistisk diktatur. Synen blev allt mer nyanserad i och med att bilder med buddistiska munkar som tände eld på sig själva i protest och händelserna i Tonkinbukten 1964. Media bestod däremot till stor del av nyhetsrapportering från amerikanska, franska och brittiska nyhetsbyråer som beskrev händelserna ur ett amerikanskt perspektiv. Ett bredare perspektiv och en bredare debatt nådde den svenska befolkningen först efter USA:s flygbombningar 1965 (Kilander, 2007, s. 32 f).
Den svenska FNL-rörelsen
Under 60-talet präglas världen av internationella kriser och konflikter. Supermakterna USA och Sovjetunionen sätter dagordningen för internationella avtal och spänningar, båda med olika ideologiska och ekonomiska grundtankar. 1962 kulminerade kalla kriget i kubakrisen och efter femton år av spänningar slöts nedrustningsavtal. Världsläget präglade även den ideologiska och ekonomiska debatten i Sverige som vid tiden hade en högst levande kommunistisk rörelse. Situationen i Vietnam i slutet av 50-talet var även den präglad av liknande ideologiska motsättningar där det kommunistiska Nordvietnam stod i konflikt med det kapitalistiska
Sydvietnam (Salomon, 1996, s. 49). 1965 dominerade kriget i Vietnam dagordningen i samband med en ökad amerikansk närvaro i form av marktrupper och bombningar. I Sverige pågick en fortsatt ekonomisk återuppbyggnad efter andra världskriget som då hade nått nya höjder. Sverige var ekonomiskt sett starkt och arbetslösheten var låg eftersom fackrörelsen var stark,
folkrörelserna stora och de politiska striderna många. Samhället genomgick stora förändringar, bostadsbristen var påtaglig, hela kvarter i stadskärnorna revs och byggdes upp på nytt (Kilander, 2007, s. 30).
Utifrån sociala och samhälleliga förändringar var USA ett givet föredöme, dels utifrån deras insatser i andra världskriget, men även genom en kontinuerlig ström av propaganda som kalla kriget innefattade. Den marginella oppositionen mot den USA-vänliga propagandan stämplades ofta som kommunister (Kilander, 2007, s. 30 f). Det svenska folket under mitten av 60-talet hade ett förhållandevis stort intresse för samhälleliga frågor och omvärlden. Kritik mot
fackföreningsrörelsens byråkratisering, klassamhället, det fascistiska Spanien, apartheidregimen i Sydafrika och de svenska FN-insatserna i Gaza och Kongo stod på dagordningen. Det svenska folkets intresse för internationella frågor var större än någonsin, inte minst bland de yngre generationerna (Kilander, 2007, s. 31). Det är ur dem rörelserna som den svenska
vietnamrörelsen föds, med en grund i den anti-imperialistiska rörelsen samt rörelsen mot atomvapen. Folket som grundade FNL var alltså vana vid både organisering, aktivism och politiskt motstånd, vilket blev tydligt i hur snabbt rörelsen växte i Sverige (Kilander, 2007, s. 37 f).
Den första grupperingen fick namnet Arbetsgruppen för stöd åt FNL och bestod av aktivister från organisationerna Clarté, ett socialistiskt partipolitiskt obundet förbund, och Kampanjen mot atomvapen (Kilander, 2007, s. 34 ff). Rörelsen växte snabbt och snart startades grupperingar runt om i Sverige upp under det gemensamma namnet Vietnamkommittén. Den största gemensamma faktorn för grupperingarna i Sverige var de två gemensamma parollerna: USA måste lämna Vietnam och Stöd FNL. Arbetet med bössinsamlingar, opinionsmöten och tidningsförsäljning drog igång ungefär ett halvår efter att rörelsen i Sverige fötts (Kilander, 2007, s. 41 ff). Från att 1965 ha bestått av hundratalet aktivister (Kilander, 2007, s. 43) tog organisationen under sommaren 1967 steget och blev ett rikstäckande förbund under namnet De förenade
FNL-grupperna3. Som störst var förbundet under åren 1972–1973 och bestod då av ungefär 140 lokalgrupper och 2300 medlemmar (Kilander, 2007, s. 272). En majoritet av medlemmarna var studenter, arbetet var i sin helhet och natur solidariskt. Detta lyfter Åke Kilander fram som en central del i rörelsens grund, ett solidariskt arbete där målet var viktigare än organisationen, att USA skulle lämna Vietnam (Kilander, 2007, s. 340).
DFFG var en mångsidig rörelse som samlade in pengar till olika ändamål i Vietnam, tryckte tidningen Vietnambulletinen och anordnade evenemang och demonstrationer för att
uppmärksamma kriget i Vietnam, till stöd för FNL (Kilander, 2007, s. 281). Men rörelsen var mångfacetterad i sitt stödarbete och producerade både politisk musik, teater och konst i rörelsens namn (Kilander, 2007, s. 219, 234 ff). Bildkonst blev en central del i rörelsens arbete, dels arrangerades konstutställningar där intäkterna gick till FNL, dels producerades bildkonst till flygblad och affischer. Konsten producerades av aktivister till förmån för rörelsen och blev ett sätt att synas på anslagstavlor och informera om evenemang, insamlingar och krigshändelser runtom i landet (Kilander, 2007, s. 235 ff). Genom DFFG:s arbete gick Vietnam från att 1965 vara ett långt bort beläget, för svenskarna okänt, land till att tio år senare väcka stora känslor hos delar av befolkningen. Bilden av USA:s krigföring på den indokinesiska halvön, i Vietnam, Laos och Kambodja, förändrades genom rörelsens arbete och lämnade avtryck i hela landet. Tio miljoner kronor samlades in till det Vietnamesiska folket, miljontals tidningar och flygblad spreds under organisationens livstid och bedrev folkbildning och förändrade den Svenska regeringens och politiska partiers politiska agenda på sätt som var nya, genom folkförankrat solidaritetsarbete (Kilander, 2007, s. 357 f).
Teori
För att granska och analysera affischer krävs det en teoretisk grund som tar både materialets textuella och visuella innehåll i beaktning. Samspelet mellan det textuella och det visuella skapar ett multimodalt sammanhang där betydelse formas genom samspelet. För att reda ut och
begripliggöra samspelet utgår denna studies teoretiska grund från Anders Björkvalls Den visuella texten — multimodal analys i praktiken (2019). Björkvall introducerar ett utvidgat textbegrepp som inte uteslutande berör textanalys, utan även tillgodoser visuella element. Det blir en nödvändighet i affischanalyser, vars visuella element är en stor del av deras konstnärliga och informativa grepp (Björkvall, 2019, s. 7). I affischer har texten lika stor betydelse som de
semiotiska elementen. Alltså stärker textuella och visuella element varandra och får sin betydelse tack vare symbiosen elementen emellan. Affischerna som undersöks i studien har sin roll i ett socialt sammanhang, de är tänkta att väcka uppmärksamhet, uppröra, informera och engagera
dess åskådare. Därför krävs det ett, vad Björkvall kallar för, sociosemiotiskt tankesätt i detta arbete (Björkvall, 2019, s. 12).
Komposition
Björkvall lyfter fram tre metoder en producent av multimodala texter nyttjar i kompositionen av texten: informationsvärde, visuell framskjutning samt avgränsning och sambandsskapande. Utifrån metoderna skapar textförfattaren mening och värde i de textuella och visuella resurserna. De tre metoderna fungerar som överkategorier för mindre resurser textproducenter
tillhandahåller i sitt skapande av multimodala texter. För att förstå hur metoderna samspelar och vilka roller de har förtydligas de nu ytterligare (Björkvall, 2019, s. 84).
Informationsvärde
Placering av textelement och bilder spelar stor roll för hur läsaren uppfattar och inhämtar information. Genom att centrera en bild eller ett textelement, skjuta fram eller kontrastera med linjer och ramar förändras läsarens uppfattning om vad som är viktigt på affischen, eller vad som läses först (Björkvall, 2019, s. 84 f). Komposition skapar även relation mellan visuella och textuella element och statuerar elementens informationsvärde. Björkvall beskriver en höger och vänster-, samt en hög till låg-struktur i multimodala material. Vänster till höger-strukturen ges informationsvärdet given till ny, där vänster står för det givna, och höger för det nya. Alltså presenteras den nya informationen till höger. Riktningsstrukturerna blir ofta som tydligast i reklambilder där det nya, resultatet av produkten som marknadsförs placeras till höger, då kopplas produktens resultat till resultatet, men går även att se i informationstexter. Enligt hög till låg-strukturen tenderar det idealiserade och generella att presenteras ovan, och det reella och specifika under (Björkvall, 2019, s. 89 f). Att centrera något i materialet skapar också
uppfattningen av att det centrerade är av större vikt än det omkring, att det utgör kärnan i vad som kommuniceras, och att det i utkanten är knutet till det centrerade på ett informativt plan. Alltså är det omkring beroende av det centrerade elementet (Björkvall, 2019, s. 90).
Visuell framskjutenhet
Genom att med färg och typsnitt särskilja textuella element kan textförfattaren ge textelementet ett högre informationsvärde. Detta likt hur en text struktureras med fetstilade underrubriker och rubriker, som är tänkta att ge läsaren stöd och struktur i sin läsning. Det fetstilta sticker ut och når läsaren före ett slumpmässigt ord i brödtexten och ges därför ett högre informationsvärde. Björkvall lyfter fram sex resurser för visuell framskjutenhet: storlek, typsnittsvariation, färg, fokus, förgrund och bakgrund samt kulturella symboler. Genom resurserna kan budskap och formuleringar skjutas fram och därför ges mer tyngd genom att skapa kontraster (Björkvall, 2019, s. 101 f).
Avgränsning och sambandsskapande
Björkvall presenterar fem huvudsakliga resurser för hur avgränsning och sambandsskapande sker i multimodala texter, vilka är: inramning, överlappning, avstånd, visuellt rim och kontrast. Av resurserna beskrivs inramning vara den starkaste för att avgränsa särskilda textelement och skapa samband. Detta kan göras med bakgrunder i en kontrasterande färg, avstånd eller linjer.
Avgränsningarna används för att skapa avstånd, olikhet och individualitet hos det särskilda textelementet. På samma sätt kan samband konstrueras genom att utforma andra textelement på liknande vis (Björkvall, 2019, s. 105 ff). Om ett element exempelvis en logotyp, text eller ett föremål har samma färger som en persons kläder skapar det ett givet samband mellan elementen (Björkvall, 2019, s. 108). Kontraster har en central roll i avgränsning och sambandsskapande, och bidrar med ett, för ögat tydligt, sätt att lyfta fram eller särställa ett element. Relationen mellan de två elementen är vad som betraktas, finns det tydliga kontraster, exempelvis i färg, mellan dessa är det ett sätt att särställa eller knyta samman elementen (Björkvall, 2019, s. 109).
Typografi
Ända sedan tryckkonstens början har typografi varit en viktig resurs i berättande. Typsnitten kan användas för att förmedla känslor och budskap, att stärka samband och avgränsningar. Något som inte minst spelar en central roll i politiska sammanhang där förmedlaren av budskapet följer en noggrant utformad grafisk profil (Björkvall, 2019, s. 126). Björkvall menar att, till skillnad från ovan nämnda kategorier och analytiska utgångspunkter, är typografi en inte lika skarp
analysform. Detta eftersom typografi inte är lika starkt systematiskt organiserad utan snarare bygger på associationer mellan former, kulturella uttryck och känsla (Björkvall, 2019, s. 127). Däremot är det viktigt att lyfta fram och ha i åtanke i analysarbete av politiska affischer, eftersom känslan som förmedlas genom affischen är vad denna studie ämnar att undersöka. Typsnitt är noggrant utformade och fyller en tydlig uppgift, ett snirkligt typsnitt vill likna något handskrivet, äldre och högtidligt, medan ett rakt och tydligt typsnitt vill vara just tydligt och funktionellt (Björkvall, 2019, s. 128 f). Björkvall lyfter även fram en annan betydelsepotential som kan tänkas finnas i typsnitt, det är erfarenhetsbaserad metafor. Det grundar sig i åskådaren, läsaren eller mottagarens egna erfarenheter och vilka betydelser denne tillägnat sig.
Erfarenheterna skapar betydelser för individens uppfattning av, i det här fallet ett typsnitt, i andra sammanhang. Från en erfarenhetsbaserad metafor skapar individen en betydelsepotential genom den fysiska erfarenheten av en annan domän. Gällande typsnitt går detta att se i fall av
kursiverade eller fetstilta typsnitt, ett fetat ord kan då uppfattas som mer stabilt i relation till att något större är mer stadigt och därför pålitligt, men även tyngre och klumpigare (Björkvall, 2019, s. 129). Björkvall poängterar att det inte finns någon knivskarp gräns mellan
meningsskapande genom konnotation eller erfarenhetsbaserade metaforer. Förenklat sett
dominerar det gemensamma, igenkänning av former och tecken skapar kort sagt mening i andra sammanhang (Björkvall, 2019, s. 130).
Interaktion
För att undersöka om och hur affischerna väcker solidaritetskänslor, uppmana till kamp och deltagande vid evenemang och insamlingar bör även interaktion mellan affisch och mottagare diskuteras. Björkvall (2019, s. 362 f) lyfter fram maktrelationer i visuella texter, framförallt relationen mellan åskådaren och avbildade människor, men även avsändaren. Den symboliska relationen är, likt alla relationer, i någon utsträckning präglad av makt och hur den visuella texten utformas ändrar hur makten konstitueras. Enligt Björkvall är det viktigaste greppet för att konstruera relationer genom visuella texter, perspektiv. Ett ovanifrån-perspektiv placerar
åskådaren i en högre maktposition än den avbildade, ett öga-mot-öga-perspektiv skapar en jämlik maktrelation mellan parterna och ett underifrån-perspektiv ett maktmässigt underläge gentemot den avbildade (Björkvall, 2019, s. 362 f).
Tidigare forskning
Forskning om textuell och visuell retorik i valaffischer
Orla Vigsøs granskning av valaffischer, Valretorik i text och bild — En studie i 2002 års svenska valaffischer (2004), tar avstamp i valrörelsen 2002. Granskningen undersöker valaffischen som en kommunikativ funktion i ett politiskt program hos olika partier. I kontrast med artiklar, pressdokument, debatter, har affischen en särskild roll i det offentliga rummet som partierna spenderar stora summor pengar på att konstruera. Detta, menar Vigsø, säger att partierna, trots TV:s stora roll i en valrörelse, tror att affischerna är av stor vikt (Vigsø, 2004, s. 13). Eftersom affischerna präglas av samhälleliga, historiska och kulturella fenomen och formas utifrån
rådande normer, gör det affischerna intressanta att granska som just: samhälleliga, historiska och kulturella fenomen. Affischer som analysobjekt är även intressanta att granska i och med de textuella och bildliga strukturer samt relationen mellan text och kontext som präglar affischerna (Vigsø, 2004, s. 14). Vigsøs studie granskar den sociologiska, strategiska samt situationella kontexten. I likhet med denna studie är aspekterna intressanta att ha i åtanke när skapande av solidaritet och kollektivitet ska granskas. I sin granskning använder sig Vigsø av teoretiska grundbegrepp som visuell grammatik och visuell retorik (Vigsø, 2004 s. 85 f), särskilt den visuella grammatiken är intressant i denna studie eftersom den har bildkomposition och
framställning i särskild åtanke, en central del av affischer och multimodala texter. Vigsø utreder partiernas retoriska grund i affischerna och jämför hur retoriken skiljer sig från parti till parti. Utifrån det formar Vigsø olika kategorier och benämningar på de retoriska modellerna som affischerna ger uttryck för, detta är något denna studie ämnar att göra med
undersökningsmaterialet. Undersökningen mynnar ut i ett valresultat och ämnar, rent krasst, att söka samband mellan retorisk modell och antal röster, det blir intressant i frågan om valaffischer, men mindre relevant för studien (Vigsø, s. 16).
Den politiskt obundna och oberoende föreningen Studieförbundet Näringsliv och samhälle har gett ut boken Kampen om opinionen (Strömbäck & Nord, 2013) som behandlar valrörelser och politiska kampanjer. En central del av boken berör medias och reklamens roll i valrörelser och utfallet av användandet. Valrörelser är medialt och strategist komplexa händelser, noggrant
utformade av ämneskunniga för att nå ut till tydligt definierade väljargrupper. Affischer och annan reklam spelar en viktig roll i formandet av den politiska opinionen och utformandet av valrörelsens politiska agenda (Strömbäck & Nord, 2013, s. 64 f). Affischens roll politiska
sammanhang är lång och har varit en del av valrörelser sedan början av 1900-talet. Än idag utgör de en grund i det opinionsbildande arbetet i valrörelser. Konstvetenskapen har visat ett särskilt intresse för semiotiska och retoriska analyser av affischerna. Affischerna blir ett sätt för enskilda partier att på ett retoriskt välutformat och kvickt sätt presentera en politisk agenda lätt tillgänglig för allmänhetens beskådan (Strömbäck & Nord, 2013, s. 68 f).
Svenska solidaritetsrörelser
Vietnamkrigets utveckling upprörde känslor världen över, inte minst i Sverige, där kriget satte spår i de diplomatiska relationerna mellan Sverige och USA. Fredrik Logevall diskuterar
konflikten mellan länderna i The Swedish-American Conflict over Vietnam (1993). Den svenska kritiken mot USA:s agerande i Vietnam skilde sig från andra länders kritik, den var bredare och pågick under en mycket längre tid. Den Olof Palme-ledda regeringen riktade kritik mot USA:s intresse från etiska, juridiska och geopolitiska aspekter under hela krigets gång. USA:
hörsammade aldrig den svenska kritiken och såg den inte som en viktig röst i internationella frågor, trots ländernas stora handelsutbyte och kulturella export till Sverige. Spänningarna flöt aldrig upp till ytan utan export och handel pågick fortsatt (Logevall, 1993, s. 423 f). Logevall lyfter fram att det trots de till synes opåverkade relationerna ändå var präglade av en viss konflikt. Konflikten menar Logevall härstammar från den svenska hållningen efter andra världskriget, eftersom Sverige fortsatte hävda sin neutralitet och motsatte sig ett nordiskt NATO-medlemskap. Trots ett neutralt förhållningssätt i konflikter och krig, präglades den svenska hållningen i internationella debatter och konflikter av ett försvar av mindre nationers rätt till självständighet. När diskussionen om FN:s inblandning i Vietnam påbörjades 1960, stärktes spänningen mellan Sverige och USA (Logevall, 1993, s. 425). Olof Palme uttryckte tydliga ställningstaganden mot USA:s agerande och sympati för det Vietnamesiska folket. Palmes agerande beskrivs som en vändpunkt i svensk internationell politik där Sverige, efter 1965, tog en alltmer aktiv position. Palmes agerande och kritik mot USA satte Vietnamfrågan på
dagordningen och löpsedlarna, detta gav den svenska FNL-rörelsen ett större utrymme och större möjligheter att hörsamma sina krav kriget ut (Logevall, 1993, s. 435).
I The Cold War in Asia (2010) beskriver Perry Johansson i ett kapitel hur den svenska maoiströrelsen formades. Den viktigaste grunden för maoiströrelsen i Sverige beskriver Johansson ha varit de förenade FNL-grupperna och deras verksamhet. Rörelsen erbjöd en grogrund för kommunistiska sympatisörer och revolutionärer där Johansson hävdar att den maoistiska regimen spelade en viktig roll i sitt stöd (Johansson, 2010, s. 217). Mao och Kinas roll i Vietnam var given i den anti-imperialistiska kampen i Sydostasien och de stöttade det kommunistiska Vietnam med vapen och rådgivning. På så sätt knöts FNL-rörelsen och den maoistiska rörelsen i Sverige samman, med gemensamma motiv och en besläktad ideologisk grund. Johansson menar även att den pro-kinesiska propagandan var mer trolig att vara lyckad om den förmedlades av västerlänningar, snarare än kineser (Johansson, 2010, s. 220). Förbundet Clarté, som senare utgjorde en del av grunden i den svenska vietnamrörelsen, var på besök i Beijing. Mötet bidrog till att lägga grunden för Clartés tydliga anti-imperialistiska och
USA-kritiska hållning i det kommande Vietnamkriget. I Beijing hade de träffat författare, poeter och besökt historiska platser, och återvände som hängivna maoister (Johansson, 2010, s. 229).
Politiska affischer
Den 11 september 1973 genomfördes en militärkupp mot den demokratiskt valda presidenten Salvador Allende i Chile. Det satte stopp för den socialistiska utvecklingen i Chile och landet blev en fascistisk militärdiktatur. Händelserna väckte stor internationell upprördhet och i
Amsterdam samlades 20 000 personer för att demonstrera mot vad som hänt. Solidaritetsrörelsen i Nederländerna var av stor politisk bredd och samlade röster från hela det politiska färgspektrat. I samband med solidaritetsmanifestationer och andra evenemang skapades affischer, vilka Jan de Kievid granskat i artikeln Posters of the Dutch Solidarity Movement with Chile (1972–1990) (2013, s. 109). Hundratals affischer gjordes och ungefär 300 har sparats av The International Institute of Social History. Många av affischerna tar inspiration från chilenska konstgrepp. Stövlar, taggtråd och galler representerar verkligheten av militärkuppens förtryck och duvor, Allende och den chilenska flaggan representerar friheten innan militärkuppen. Allendes roll i affischerna beskrivs sällan utan blev en av situationen given symbol för friheten, medan skildringar av kuppen och fascistregimen förstärktes med tydliga symboler och grepp,
blev tydliga i och med Nederländernas erfarenhet av nationalsocialismen under andra världskriget (de Kievid, 2013, s. 110 f). Den nederländska solidaritetsrörelsen för Chile
aktualiserade latinamerikanska geopolitiska frågor för allmänheten och gjorde militärkuppen till något känt för allmänheten. Rörelsen var som tidigare nämnt bred, men de cirka 2000 chilenska flyktingarnas roll var stor. De Kievid beskriver affischernas roll i rörelsen som central, det var ett sätt att, med för nederländarna bekanta symboler och grepp, aktualisera den chilenska
militärkuppen för folket. Affischerna blev med årens gång ett sätt att lyfta fram den nederländska solidaritetsrörelsen och det politiska och polisiära motstånd de mottog (De Kievind, 2013, s. 112).
Politiska affischer är inte endast ett sätt att nå ut till folket utan blir en stark och ocensurerad kanal att publicera konst i för konstnärer. Det är ett unikt sätt för konstnärer att uttrycka personliga budskap och mål. Likt den nederländska affischerna för chilensk solidaritet blev en kreativ inspiration central i affischernas estetiska utformande. Detta beskriver Shlomo Shealtiel, Eli Tzur, Yuval Danieli och Batia Donner i Art in the Service of Ideology: HaShomer HaTza'ir Political Posters (2001). Artikelförfattarna behandlar den sionistiska vänsterrörelsen i Israel och deras kamp mot det brittiska imperiets makt och frihetsrörelsen efter andra världskriget, för den judiska diasporan och Israels självständighet. Innan TV:s och, till och med radions, starka roll i opinionsbildning och politisk påverkan hade affischer en central roll i det politiska landskapet, det var ett sätt att nå ut till människor med slagkraftiga politiska budskap och färgglada och iögonfallande affischer (Shealtiel et al. 2001, s. 53 f). Författarna lyfter fram den sovjetiska affischkonsten som formande av den Israeliska Kibbutz-rörelsens affischer. Sökandet efter ett konstnärligt uttryck resulterade i den sovjetisk-socialistiska realismen med ett tydligt användande av symboler och bildspråk av verktyg och människor. Tanken bakom de politiska affischerna beskrivs vara minsta möjliga medel för största möjliga effekt till politisk påverkan och
uppmärksamhet. Affischerna skapade en länk mellan konstnärerna och det röstande folket, de blev gatukonstnärer som behöll sin konstnärliga frihet och sitt kreativa uttryck (Shealtiel et al. 2001, s. 65 ff).
1968 genomfördes en militärkupp för att avsätta den demokratiskt valda regeringen i Peru, det var under århundradet en av sju militärkupper. Den efterträdande regimen påbörjade arbetet med
agrara reformer, de kommande två åren producerades tjugotalet affischer i en utgåva om 50 000 till 200 000 enskilda affischer. Syftet med affischerna var att presentera den ideologiska grunden varpå de agrara reformerna genomfördes. Anna Cant har genomfört en granskning av
propagandaaffischerna och undersökt de visuella grepp som användes av den nya militärregimen, i artikeln 'Land for Those Who Work It': A Visual Analysis of Agrarian Reform Posters in
Velasco’s Peru (2012). Till skillnad från ovan nämnd tidigare forskning produceras alltså de peruanska affischerna i ett rent propagandistisk syfte från en sittande regering som nyligen, genom en militärkupp, tagit makten i ett land. Anledningen till att affischerna producerades var ett försök att förankra ett folkligt stöd i reformen, genom att aktivt förmedla en särskild bild av den ideologiska bakgrunden ämnade den nya regeringen att offentligheten skulle stötta den nya regimen och de kommande jordbruksreformerna (Cant, 2012, s. 2). Cant beskriver att
jordbruksreformens affischer skilde sig markant från tidigare politiska affischer. De nya affischerna var helt utan politiska ledare eller militär utan var istället färggranna och smyckade med lovande budskap om det nya, fria Peru (Cant, 2012, s. 3).
En stor inspirationskälla för affischerna var den amerikanska popkonsten, med starka färger, tydliga linjer och kontraster. Det menar Cant (2012, s. 17) var ett sätt att i kombination med avbildning av bönder och jordbrukare, konstruera bilden av jordbruksreformen, tanken var att väcka känslor av modernitet och dynamik. Med talbubblor, likt i serieteckningar, tilltalar de avbildade bönderna mottagaren med budskap om enighet och gemenskap under den nya
reformen (Cant, 2012, s. 18 f). I kombination med den moderna popkonsten använde regimen en mytomspunnen, folkkär, historisk karaktär, Inka-frihetskämpen som slogs mot den spanska erövringen över 200 år tidigare, Túpac Amuru, för att konstruera jordbruksreformen som en modern och inkluderande frihetskamp mot förtryck (Cant, 2012, s. 21 f). På så sätt förknippades reformen med en bredare rörelse och en längre strid. Det var ett försök att förankra reformen i en långt gången folklig frihetskamp och att skapa en symbolisk koppling mellan Amuru och
militärkuppen i sig. Användandet av Túpac Amuru var däremot omdebatterat, många menade att användningen av Amuru var historiskt inkorrekt. På liknande vis inkorporerades andra symboler med stark historisk och geografisk koppling till Peru och Andinsk ikonografi (Cant, 2012, s. 22 f). Symbolspråk och retoriska grepp förändrades beroende på vart affischerna sattes upp, detta på grund av motsättningar mellan folket i norr och söder, alltså anpassades utformningen av
affischerna beroende på mottagarna och deras inställning till det politiska läget (Cant, 2012, s. 23).
Symboler och konstnärliga stilgrepp har en given plats i utformandet av politiska affischer, inte minst i den ryska affischkonsten där ortodoxa ikonbilder spelat en stor roll i det estetiska
utformandet. Irina Brändén undersöker fenomenet i artikeln Några aspekter av ikontraditionens betydelse för de ryska revolutionsaffischerna (2002). Efter oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 producerades en stor mängd politiska affischer. Det huvudsakliga syftet med affischerna var att agitera folket till att stötta den bolsjevikiska revolutionen. En av revolutionärernas motpoler var den religiösa makten i Ryssland, trots det spelade religiös konst, ikonmåleri, en viktig roll i utformandet av affischerna efter oktoberrevolutionen 1917. Brändén har upptäckt likheter i komposition, färgsättning och motiv gällande ikon- och affischkonsten (Brändén, 2002, s. 218). Genom att byta ut motiv och karaktärer har affischkonstnärerna efterliknat konsttraditionen och budskapet, men då med andra aktörer. Genom att härma konstellationer och uppbyggnad
överförs de religiösa budskapen till en samhällskritisk kontext. Religiösa antagonister: demoner, djävulen och ormar, byts ut mot bolsjevikiska antagonister: kapitalister, köpmän, präster och poliser. Den ryska bilduppfattningen var formad av ikonbildernas modeller och bildprinciper, det föranledde pastischverken4 som affischerna blev (Brändén, 2002, s. 219 f).
Brändén beskriver geometriska former och nivåer som en viktig del av kompositionen i den ryska affischkonsten. Genom att efterlikna och utnyttja ett bekant bildspråk och bekanta konstellationer kunde bolsjevikerna nå ut till en större del av den ryska befolkningen, detta var av särskild vikt eftersom andelen icke skriv- och läskunniga var hög. Utifrån ikontraditionens konstellation och bildspråk ersatte sedan bolsjevikerna elementen med karaktärer och saker anpassade för deras politiska budskap (Brändén, 2002, s. 220). Brändén lyfter dessutom fram användandet av händer i de ryska revolutionsaffischerna, där händer fungerar som en symbol för den arbetande människan eller folket, vanligtvis framställd hållandes en hammare eller skära (Brändén, 2002, s. 222).
Metod
Följande studie granskar ett urval affischer på ett kvalitativt vis. Analysen genomförs utifrån en hermeneutisk grundtanke där affischerna granskas för att bilda en slutlig enhetlig tolkning. Studien ämnar att syna och förstå de bakomliggande processer som formar affischerna som slutprodukt. Därför lämpar sig ett hermeneutiskt tänkande väl för en granskning av ett urval affischer. Varje affisch representerar en del av samtliga affischer och bidrar till den slutgiltiga tolkning som görs. Affischerna betraktas som en representation för den svenska FNL-rörelsen på en ideologisk och retorisk grund. Alltså tolkas affischerna i studien som en del av rörelsens arbete riktad mot allmänheten och hur de vill uppfattas. Samlingen affischer som granskas är producerade av en mängd olika människor, det som binder affischerna samman är i detta fall den gemensamma konfliktlinje rörelsen utgick från. Därför kommer varje affisch betraktas som en del i en helhet, enligt ett hermeneutiskt tankesätt (Fejes & Thornberg, 2019, s. 77 ff).
Analytisk metod och affischläsning
I Björkvalls teoretiska verk, Den visuella texten – multimodal analys i praktiken (2019), presenteras en analysmodell som inleds med en uppställning av materialets textelement
ovanifrån och nedåt. Analysmodellen erbjuder en struktur, vilket är en nödvändighet för arbetet i sig (Björkvall, 2019, s. 149 f). Textelementen beskrivs därefter i ordning och analyseras för sig, till sist kan slutsatser dras. Strukturen ämnar att synliggöra materialets samtliga textuella och visuella element, såsom bilder, bakgrund, ramar, typsnitt och färgval. För att särskilja
textelementen från beskrivningarna kursiveras de i uppställningen. Genom att på ett
systematiserat och modellerat vis granska affischerna ges möjligheten att synliggöra samband, underliggande toner, likheter och olikheter.
I föreliggande studie genomförs en modelläsning av forskningsmaterialet, det innebär att jag i studien undersöker de vinklar som producenterna av affischerna konstruerat. De som utformat affischerna har gjort specifika och medvetna val för att lyfta fram ett särskilt budskap och det är de budskapen som studien kommer att intressera sig för och utgå från. Det innebär nödvändigtvis inte att det är de enda möjliga tolkningarna, men att det är de tolkningarna och budskapen som är av intresse för studien (Björkvall, 2019, s. 25 f). Eftersom studiens syfte är att undersöka hur
solidaritet konstrueras genom FNL-rörelsens affischer krävs det en modelläsning där affischproducenternas tankar och budskap ses som det givna.
Studiens metod utgår från en kvalitativ textanalys med särskild inriktning mot visuella texter. Ramen för metodiken härstammar från den multimodala diskursanalysen och grundar sig i antagandet att diskurser kan uttryckas i texter och att texter alltid, i någon utsträckning, är multimodala (Boréus & Bergström, Textens mening och makt, 2018. s. 358 f). Affischerna konstrueras i en snäv rörelse, av en begränsad mängd människor. Människorna representerar en specifikt utformad diskurs präglad av ett politiskt laddat språk med en rak och skarp
konfliktlinje. Detta är viktigt att ha i åtanke i en multimodal textanalys av politiska affischer. Formuleringar som används, frågor som ställs och bildspråk som målas fram görs inte av en slump utan är del av en social praktik. Texter och bilder som analyseras i studien har en specifik kontext i sin roll som affischer, även det måste tas hänsyn till (Boréus & Bergström, 2018, s. 254 ff).
Material
Källmaterialet i föreliggande studie har insamlats genom sökningar på internet efter affischer producerade av den svenska FNL-rörelsen. Under författandetillfället av arbetet, höstterminen 2020, har det varit svårt, om inte omöjligt, att besöka arkiv som har vietnamaffischer i original på grund av rådande coronapandemi. Efter konsultering med handledaren för arbetet beslutade jag mig för att använda mig av det som finns publicerat på internet. Artisten och författaren Håkan Agnsäter har publicerat en större mängd av den svenska Vietnamrörelsens affischer på sin hemsida, www.affischerna.se. Efter kontakt med Agnsäter och godkännande av densamme, beslutade jag mig för att ta tillvara på det publicerade materialet. Väl medveten om att det finns andra och fler affischer, representerar de ändå ett gediget urval i olika stil och form, i min mening intressanta att undersöka. Det finns problem med detta, bland annat hade resultatet av studien kunnat se annorlunda ut om jag utgått från andra affischer. Det menar jag främst ligger i mina val eftersom den slutgiltiga mängden affischer som kommer att undersökas sker genom väl genomtänkta beslut och en granskning av samtliga affischer jag sett.
Urval och kategorier
Av de sammanlagt 78 affischer som finns på Agnsäters hemsida har samtliga granskats
översiktligt. Att noggrant granska samtliga affischer hade varit mödosamt och tidskrävande och därför har jag tvingats att gå vidare med ett urval av affischerna. Affischer som inte uteslutande berör Vietnam har valts bort för att ringa in frågeställningarna på ett lämpligt sätt, exempelvis första maj-affischer där Vietnam endast är en av flera frågor som lyfts fram och anledningen för sammankomsten är en annan. Grunden för urvalet har ständigt varit de forskningsfrågor och det syfte som arbetet utgår från, vilka kretsar kring solidaritet. Det har resulterat i flera kategorier som undersökningen kommer att granska affischerna utifrån.
Syftet med en kategorisering är att systematisera arbetet med affischerna och synliggöra eventuella strukturer i varje kategori och affischernas ändamål. Kategorierna formades genom gemensamma drag och tematiska aspekter, exempelvis porträttering av individer och de
stridande parterna. Där består affischerna av teckningar eller fotografier av bland annat Ho Chi Minh och Henry Kissinger, dessa affischer utgör en kategori. En stor del av affischerna berör särskilda evenemang och insamlingar av pengar, böcker eller kläder för olika ändamål, även dessa formar en kategori. Slutligen har en restkategori formats där affischer av särskilt undersökningsintresse placerats, dessa är intressanta att undersöka utifrån ett användande av multimodala resurser, exempelvis bildspråk och typsnitt.
De tre kategorier som affischerna delas in i är: - Politiska ledare och porträtt
- Insamlingar och evenemang - Bildspråk och typsnitt
Resultat
I följande avsnitt beskrivs och skildras affischerna utifrån de tidigare presenterade kategorierna. Innehåll, komposition och visuella textelement beskrivs och sammanfattas för varje affisch. Affischerna inkluderas även som bilagor.
Politiska ledare och porträtt
Ho Chi Minh – Så länge det finns en enda angripare kvar i vårt land, skall vi
kämpa vidare för att förinta honom
(se bilaga 2.1.)Affischen består av följande textuella och visuella element:
1. Texten ⋅⋅⋅Så länge det finns en enda angripare kvar i vårt land, skall vi kämpa vidare för att förinta honom⋅⋅⋅, i svart med ett enkelt typsnitt med seriffer5. Det efterföljs av citatets upphovsman, Ho Chi Minh, skrivet i svart i samma typsnitt men mindre textstorlek.
2. Texten Ho Chi Minh i versaler, centrerad, i en ljusblå färg med ett brett sans-seriff-typsnitt.
3. Stencillerat porträtt av Ho Chi Minh, i bakgrunden av Ho Chi Minh finns Nordvietnams flagga och under den FNL:s. Porträttet omges av en ram som överlappar flaggorna och är placerad en liten bit innanför flaggornas kant.
4. Bakgrunden på affischen är vit.
Affischen porträtterar Ho Chi Minh, i hans bakgrund finns FNL:s och Nordvietnams flagga. Överlappningen skapar ett samband mellan Ho Chi Minh och de två flaggorna samt vad de representerar. Flaggorna är symmetriskt placerade på sådant sätt att stjärnorna står i en direkt horisontell linje. I affischens mitt finns ögonen på Ho Chi Minh, ögonen tittar rakt fram och möter åskådarens blick. Placeringen av porträttet skapar en tydlig ordning i informationsvärdet, det första som når åskådaren är en uppsättning ögon tillhörande Ho Chi Minh. Centreringen placerar honom högt i informationsvärdet, det statueras även av affischens textuella element. Ovanför porträttet finns ett citat av Ho Chi Minh och under citatet finns hans namn återigen, i samma ljusblå färg som återfinns i FNL:s flagga. I affischen har skaparen arbetat mycket med sambandsskapande utifrån färger, inte minst mellan textelementet där det står Ho Chi Minh i samma ljusblå färg som på FNL:s flagga, men även i den svarta ramen och de svarta
textelementen.
5 Seriffer är avslutande tvärstreck på bokstäver i typsnitt, detta i kontrast med sans-seriff där typsnittet saknar
I val av typsnitt har affischskaparen valt funktionella och informativa typsnitt. All text utöver textelement två har samma typsnitt. Texten i textelement två har ett enklare och renare typsnitt som når mottagaren tidigare än citatet ovan. Det raka och enkla i typsnittet kan tänkas fylla en funktion av pålitlighet genom enkelheten. Det sticker även ut genom färgvalet som skiljer sig från övrig text i och med den ljusblå färgen. All typografi är informativ och tydlig, utan några uppenbara kulturella eller känslorelaterade uttryck. Det innebär att vad affischskaparen vill berätta, utöver färgsymmetri, inte förmedlas genom val av typsnitt. Typsnitten fungerar inte heller som några erfarenhetsbaserade metaforer för åskådaren.
Ho Chi Minh – Vietnamveckan 1974
(se bilaga 2.2.)Affischen består av följande textuella och visuella element:
1. Texten Vietnamvecka i affischens ovankant, centrerat, med ett fett sans-seriff-typsnitt i svart.
2. Under element ett står datumangivelsen 20.10-26.10 i samma typsnitt, även det i svart. 3. Ett stencilerat porträtt av Ho Chi Minh, horisontellt centrerat och aningen vertikalt,
upphöjt i svart.
4. Texten Solidaritetsfest på Celsiusskolan söndag 20.10 kl. 13 samt strax nedan
Demonstration lördag 26.10 kl 11.30 från Vaksaltorg i samma feta typsnitt som ovan nämnt i mindre storlek än textelement ett och något större än textelement två.
5. Cirkulär symbol föreställandes FNL:s flagga, ställt till höger i bild. Bredvid det första stycket i textelement fyra.
6. Texten U-a FNL-grupp6 smått skrivet i affischens nedre högra hörn. 7. Ovan nämnda textelement ramas in av en svart fet ram.
8. Bakgrunden på affischen är vit.
Affischen i fråga har ett huvudsakligen informativt fokus, det förmedlas genom enhetliga
färgval, ett fett, stabilt och tydligt typsnitt och en enkel struktur. Affischens syfte är att informera mottagaren om evenemang vid två tillfällen och all text på affischen berör direkt evenemanget. Porträttet av Ho Chi Minh är horisontellt centrerat och aningen vertikalt upphöjt, det är ändå porträttet som ligger i affischens absoluta mitt och det som kan tänkas först nå en betraktares
ögon. Textelementet högst upp, Vietnamvecka, är fetare än övriga textelement och fungerar som en rubricering för vad affischen berör. Kompositionen av textelement skapar en tydlig läsordning där det generaliserade och idealiserade presenteras högst upp och det reella och specifika, i det här fallet informativa, presenteras nedan. För en mottagare lär rubriken uppmärksammas först, rubriken talar om för mottagaren vad affischen berör och denne kan sedan röra sig nedåt för att få mer information gällande evenemanget. Slutligen noteras avsändaren, Uppsala FNL-grupp, i liten storlek. Informationsvärdet utifrån textelementens storleksskillnad blir i den här affischen särskilt tydlig. Allt ramas in av en svart ram som på insidan är hel och i vissa yttre hörn är bruten. Det brutna skapar en effekt av något mindre strikt och konstruerat, det ser helt enkelt mindre maskinproducerat och mer handgjort ut. FNL-flaggan i form av en mindre, cirkulär symbol är det enda i affischen som inte är svart eller vitt i bilden, kontrasten gör att den skjuts fram från bakgrunden ytterligare.
Kissinger – Avvisa Kissinger
(se bilaga 2.3.)Affischen består av följande textuella och visuella element: 1. Text i affischens övre vänstra hörn vilken lyder:
‘USA kan inte i någon form tolerera övergången till regimer med socialistisk karaktär i
Latinamerika; inte genom revolutionära brytningar av kubansk typ och inte genom demokratiska förändringar av Chiles typ. Kriget i Vietnam avser att visa vilket pris som måste betalas vid eventuella revolutionära uppror. De chilenska erfarenheterna kommer att klargöra vilka risker befrämjarna av demokratiska omformningar löper. Allt kommer att göras för att framkalla kallbrand i Chiles situation. Vid ett lämpligt tillfälle kommer utvecklingen där att brytas. Ju högre priset för denna brytning blir, desto mer exemplarisk blir läxan.’
Detta yttrade mottagaren av Nobels fredspris 1973 Henry Kissinger i en intervju i New York
Times 1970. (https://affischerna.se/progg_poster/avvisa-kissinger-2/, hämtad 2021-01-02).
2. Porträtt av Henry Kissinger7, i bildens svarta partier, i hår och kostym, finns
dubbelexponeringar med bilder av bombflygplan och stridsflygplan som fäller bomber, krigsskadade och gråtande personer och barn, en amerikansk flagga strax ovanför en sårad person, samt en coca cola-flaska.
3. Texten Avvisa Kissinger i versaler, ordet avvisa i rött och Kissinger i gult med två blixtar istället för bokstaven s. Allt i ett tjockt sans-serif-typsnitt med rundade kanter på vissa bokstäver.
4. Texten Demonstrera Söndag 23 Maj där ordet demonstrera är i versaler. Allt i vitt i ett tunnare sans-serif-typsnitt.
5. Texten Samling Humlegården kl. 15.00 i blått, ett aningen fetare, än textelementet ovan, typsnitt i sans-serif-stil.
6. Texten I Aktionsgruppen Avvisa Kissinger ingår bl.a. Chilekommittén, VPK, FK, KAF, KFMLr, FAM, Järfälla FNL-grupp, Svenska Afrikagruppen, Socialistisk debatt i liten storlek i grön färg.
7. Bakgrunden på affischen är gul.
Bilden av Kissinger är redigerad med dubbelexponeringar i porträttets mörkare partier, där har bilder av sårade individer och gråtande barn placerats tillsammans med flygplan som släpper bomber, en coca cola-flaska och en amerikansk flagga. Att bilderna placeras i Henry Kissingers kropp och hår kan tolkas som en antydan till det han egentligen sysslar med. Det blir särskilt tydligt när en läser texten i affischens övre vänstra hörn. Där kan mottagaren läsa ett uttalande från Kissinger i en tidningsintervju, affischskaparen är dessutom noggrann med att beskriva Kissinger som en mottagare av Nobels fredspris. I textstycket beskrivs Kissingers kritik mot socialistiska revolutioner, inte minst den, vid tiden, rådande situationen i Vietnam. Citatet i kontrast med bilder på skadade personer och gråtande barn samt de, vad som kan förmodas vara, amerikanska flygplanen som släpper bomber, skapar en ironisk ton mot Kissingers uttalande och kritisk ton mot hans person.
Textstyckena i affischens nedre kant skiftar i både färger och typsnitt, i flera fall finns det en tydlig färgsymmetri mellan färgvalen i texten och affischens visuella element. Textelementet som lyder Samling Humlegården kl. 15.00 har samma blåa nyans som de dubbelexponerade bilderna som finns i de mörka partierna i porträttet av Kissinger och den gula färgen som finns i bakgrunden är i samma nyans som textelementet Kissinger. Samtliga färgval kontrasterar mot den svarta bakgrunden och sticker ut, särskilt avvisa som är i en klar röd färg som inte återfinns i något annat textuellt eller visuellt element. Demonstrera Söndag 23 Maj sticker också ut i och
med den vita färgen på texten mot den svarta bakgrunden. Allt detta gör att texten är tydlig och enkel att läsa och att inga textelement blandas ihop eller flyter samman.
Affischens typsnitt är generellt sett breda, förutom typsnittet i textelement fyra, där används ett smalare typsnitt med raka bokstäver och ordet demonstrera skrivet med versaler, vilket får det att sticka ut ytterligare. Något som sticker ut extra mycket i val av typsnitt är de två s i Kissinger som är blixtformade. Det skulle möjligtvis kunna vara en anspelning på de nazistiska
SS-blixtarna, vilka är till form och utseende relativt lika, givet är att de sticker ut och drar åt sig uppmärksamhet. Det går även att se en likhet i det amerikanska rockbandet Kiss logga. Här fungerar bokstäverna som erfarenhetsbaserade metaforer. Beroende på vem som läser affischen kommer den att göra olika konnotationer och referenserna styr således den uppfattning som skapas.
Kissinger – Kissinger kommer – är du redo?
(se bilaga 2.4.)Affischen består av följande textuella och visuella element:
1. Texten Kissinger kommer i versaler, kissinger i svart och kommer i vitt med svarta konturer. Textelementet är handmålat och vissa av bokstäverna har mindre seriffer men typsnittet är ändå att betrakta som enkelt.
2. Karikatyrbild föreställandes ett huvud placerat på en bomb i fallande vertikalt läge centrerat i affischen. Huvudet ska föreställa Henry Kissinger. Omkring bomben finns det streck, som förefaller vara så kallade fartstreck.
3. Texten Är du redo? i versaler, ett aningen bredare typsnitt än det i textelement ett, utan seriffer. Bokstäverna är mönstrade med horisontella streck och konturerna är röda.
Ansiktet föreställandes Henry Kissinger är placerat centrerat både vertikalt och horisontellt, ögonen blickar rakt fram, mot mottagaren. Kissinger är porträtterad med en karikatyriskt bred haka, det samt framställningen som en bomb skapar en stark maktrelation mellan åskådare och avbildad. Trots att placeringen av Kissinger i bilden är centrerad och neutral talar karikatyren emot en neutral maktrelation, den skapar en tydlig maktobalans där åskådaren står över Kissinger. Affischen är huvudsakligen i svart och vitt, förutom element tre, som sticker ut i en röd stark färg. Färgen på element ett är svart likt bilden av Kissinger, dessa knyts alltså med
färger samman, medan element tre, som vänder sig direkt till mottagaren med en fråga om beredskap, är tydligt röd. Enligt en hög till låg-struktur presenteras det reella eller specifika nedan medan det generella och idealiserade placeras ovan. Strukturen blir tydlig i affischen där det specifika tilltalandet, direkt till mottagaren, presenteras nedan, framskjutet i en röd färg.
Insamlingar och evenemang
Luftvärnskanon till Nordvietnam
(se bilaga 3.1.)Affischen består av följande textuella och visuella element:
1. Texten Klass solidaritet i ett tjockt sans-seriff-typsnitt i en svart färg. Solidaritet står skrivet under klass.
2. Bild av ett kanonrör där mynningen är grå, kanonröret är i övrigt svart och rör sig vertikalt nedåt i bild och försvinner i nedan beläget gräs.
3. Bild av luftvärnsrobotar i profil, i svart och vitt.
4. Bild av grässtrån i svart, grässtråna sticker upp mot den vita bakgrunden i överkant. Grässtråna övergår i en svart bakgrund i nederkant.
5. Texten luftvärnskanon till Nordvietnam pg. 70 111-0 i ett tjockt sans-seriff-typsnitt i vitt. Textelementet är centrerat i bild mot den svarta bakgrunden.
6. Texten KFML(r) SKU(ml) SKS(ml) i ett sans-seriff-typsnitt i vitt. Textelementet är centrerat och är beläget i bildens nederkant. KFML(r) står för Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (revolutionärerna), SKU(ml) står för Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbundet (marxist-leninisterna) och SKS(ml) står för Sveriges Kommunistiska Studentförbund (marxist-leninisterna).
Affischen består endast av svarta och vita visuella och textuella element, det skapar starka och tydliga kontraster mellan text och bakgrund samt bild och bakgrund. Färgvalen skapar en enhetlig affisch där budskapet sticker ut och blir tydlig tack vare både färgval och visuella element. Textelementen är skrivna med tjocka sans-serif-typsnitt där färgkontrasterna gör att texten skjuts fram från bakgrunden. Affischen syftar till att informera om insamling av pengar till krigsmateriel, typsnittens tydliga och informativa estetiska utformning knyter därför väl an till syftet. Affischens visuella element består av en kanonpipa och en uppsättning
