Bildstöd som pedagogiskt redskap

Det framkommer från resultatet att de flesta förskollärarna och barnskötarna från kommun A och kommun B inte jobbar med bildstödet digitalt, detta är för att det inte finns så mycket material att tillgå digitalt men även för att pedagogerna inte har tillräckligt med kunskap inom det digitala området. Däremot berättade förskollärare 1 på Saturnus förskola att de börjat jobba med en app som använder bildstöd, appen heter Polyglutt (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Även Förskolan Mars i kommun B berättar att de håller på att introducera en app som ett digitalt hjälpmedel till barnen (Intervju förskollärare 3, Mars förskola). Det framkommer i vår studie att förskolorna från kommun A och kommun B använder sig av bildstöd som ett

pedagogiskt redskap som är till för alla barn, där barnen får möjlighet att vara

delaktiga i verksamheten. Genom resultatet kan vi se att bildstödet används mest som ett pedagogiskt redskap vid på- och avklädningssituationer, toalettsituationer samt matsituationer på förskolorna i kommun A och kommun B. Studien visar även att båda kommunerna använder bildstödet som ett komplement för att stödja

7. Diskussion

I denna delen av studien har vi valt att diskutera vårt resultat med hjälp av den tidigare forskning som vi presenterat i början av studien och den litteratur vi använt oss av. Detta följs av ett stycke med metoddiskussion samt ett stycke som kommer att behandla några förslag till fortsatt forskning inom vårt område.

7.1 Resultatdiskussion

Genom vårt resultat kan det förstås att bildstöd är ett bra pedagogiskt redskap för förskolan att använda i olika situationer. Dessa situationer kan till exempel vara ett tydliggörande för på- och avklädning då det finns bilder uppsatta på väggarna samtidigt som pedagogerna förklarar vad barnen ska göra. Detta fenomen beskriver Edfelt, Jahn, Reuterswärd och Sjölund (2019) där de menar att barn förstår det talade språket bättre om det finns stöd av tecken och bilder. En studie som genomförts av Follmer Greenhoot och Semb (2008) beskriver även här att när barn fick ta del av bilder och tecken hade barnen utvecklat ett större ordförråd och kunde berätta en händelse eller återberätta något de upplevt.

I en av studierna som utförts av forskarna Kapalková, Polišenská och Süssová (2016) pekar de mot att användning av bildstöd har förbättrat språket hos barn som fått tillgång till bildstöd jämfört med de barn som inte använt sig av bildstöd i deras studie. I vårt resultat har vi kunnat se samma sak som forskarna gjorde i sin studie då förskollärare 1 på Saturnus förskola har berättat att de använde bilder till ett barn som inte kunde det svenska språket och efter en tid hade barnet lärt sig svenska med hjälp av tecken och bilder (Intervju förskollärare 1, Saturnus förskola). Även

barnskötare 1 från Jupiters förskola betonade att bilderna blir ett sätt för barn med ett annat modersmål att närma sig det svenska språket. Barn kan med hjälp av bilder utveckla sitt språk vilket barnskötare 1 från Jupiters förskola betonar i vår intervju (Intervju barnskötare 1, Jupiters förskola). Vygotskij (1999) menar att det finns olika

typer av kommunikationsmedel och dessa medel kan vara tecken, bilder, ord eller ljud. Trost och Levin (2010) förklarar samma sak, att den sociala interaktionen görs inte bara med munnen utan du kan tala genom ditt kroppsspråk, till exempel genom gester och minspel. Vi menar att detta ligger i linje för vad förskollärare 1 på

Saturnus förskola förklarade med att bilder hade en bra inverkan på ett barn som inte kunde prata svenska, då barnet hade ett annat modersmål.

Lindgren (2016) betonar att bilder kan tolkas på olika sätt och få olika betydelser. Vi kan se i vår studie att barn kan använda sig av olika former av bildstöd och att dessa bilder kan få olika betydelser beroende på vem som tolkar dem. Som förskollärare 2 från Jupiters förskola poängterar kan en symbol vara mer abstrakt att tolka än själva bilden som barnet ser (Intervju förskollärare 2, Jupiters förskola). Därför är det viktigt som pedagog att ha erfarenheter av olika bildstöd för att kunna hjälpa barnen att kommunicera och använda bildstödsystem som är anpassat utifrån barnens behov. Rorty (1967) betonar syntax som ett begrepp, syntax handlar om att bilder är skapade för en viss situation och att vi människor tolkar dessa bilder på olika sätt. Detta som forskarna har förklarat menar vi ligger i linje med det som förskollärare 2 på Jupiters förskola förklarade, då en symbol kan vara med abstrakt att tolka än vad en bild är.

Thuresson (2013) nämner flanotavlans betydelse i den förskola där hon har gjort sin studie. Hon menar att barnen får vara mer delaktiga med vilka bilder som ska sättas upp när det handlar om spontana aktiviteter. Hon betonar vidare att när det är styrda aktiviteter blir det mer pedagogerna som bestämmer vilka bilder som ska sättas upp. Precis som Thuresson förklarar kan hennes tanke om delaktighet kopplas ihop med vårt resultat där vi kom fram till att pedagogerna inkluderar barnen i deras

bildschema för att barnen ska vara delaktiga med att kunna välja vad de själva vill göra under förskolevistelsen. Detta kan även ligga i linje med Lutz (2013) forskning om inkludering. Han beskriver att inkludering är ett begrepp för att kunna fånga upp alla barn som lever med olika bakgrunder eller förutsättningar samt att genom att inkludera motverkar vi exkludering av barn i förskolan. I resultatet förklarar vi att förskollärarna och barnskötarna anser att bildstöd gynnar alla barn oavsett om de är i behov eller inte av bildstöd. Detta resonemang kan även kopplas ihop med Svensson

Höstfält (2013) där hon betonar att samhället under senare tid har blivit bättre på att inkludera barn och människor som är i behov av särskilt stöd.

I förskolans värld finns det olika styrdokument som pedagogerna ska rikta in sin verksamhet efter. Läroplanen för förskolan (Lpfö18) nämner att förskolan ska vara och ha en likvärdig utbildning för alla barn, där ska verksamheten ta hänsyn till att alla barn har olika förutsättningar och behov. FN:s barnkonvention benämner att förskolan alltid ska utgå från barnets bästa i varje situation och i förskolan ska alla barn ha rätten till delaktighet och inflytande i verksamheten. Detta kan kopplas ihop med delen i resultatet där kommun A och kommun B har olika politiska riktlinjer att följa, kommun A beskrev att deras politiska riktlinje som en “Inkluderande lärmiljö” för alla barn medan kommun B hade en riktlinje som de beskrev med att de arbetade utifrån “Alla barns rätt till stöd”. Vi kan se att båda kommunernas politiska riktlinjer och deras mål innebär att inkludera alla barn i förskolans verksamhet oavsett om det har en funktionsvariation eller inte.

7.2 Metoddiskussion

Vårt val av att göra en empirisk undersökning med fokus på den kvalitativa metoden har gjort att vi med hjälp av våra intervjuer har fått en bredare kunskap om bildstöd och en förståelse om att bildstöd kan se så olika ut samt att användandet av bildstöd är beroende av behovet. På grund av Corona situationen kunde vi inte genomföra studien som vi hade tänkt från början med observationer och intervjuer. Detta har gjort att vi har fått tolka verksamheterna utifrån våra intervjuer, det vill säga att vi har bara fått pedagogernas beskrivning om hur de arbetar med bildstöd i deras verksamhet och inte fått se verksamheten med våra egna ögon. Vi menar att vi själva bör vara kritiska med att tolka förskolornas sätt att arbeta med bildstöd, det kanske är så att någon förskola beskriver att de arbetar mer med bildstöd än vad de egentligen gör i verkligheten medan det kan också vara så att förskolorna arbetar precis så som de beskrivit i intervjuerna.

Vi fick göra våra intervjuer via Zoom och Skype på grund av Corona situationen och detta har medfört att vi har fått ta del av pedagogernas beskrivning av användning av bildstöd samt att pedagogerna har skickat bilder på materialet som de använder sig av i verksamheten. Bilderna som vi fått av pedagogerna har varit tagna på de platser som bildstödet sitter i deras verksamhet, där har vi kunnat se att materialet satt uppe i de olika situationerna som pedagogerna beskrivit i intervjuerna. Utifrån vårt urval att intervjua 12 pedagoger från olika förskolor, har vi fått mycket material till vår studie samt att vi har fått många olika perspektiv på våra intervjufrågor då vi intervjuat både förskollärare och barnskötare. Det vill säga att vi har fått ta del av deras olika erfarenheter, upplevelser och deras kunskaper. Under studiens gång har vi även stött på problem, bland annat har vi fått göra ett bortfall av en intervjuperson på grund av att inspelningen var av för dålig kvalitet och vi kunde inte höra vad intervjupersonen svarade.

Trots begränsningar kan vi se vissa positiva aspekter med genomförandet av vår studie, vi har lärt oss hur det är att leda en semistrukturerad intervju via internet. Genom att vi har valt en intervjumetod som är semistrukturerad, har konsekvensen blivit att de förskollärare och barnskötare som vi intervjuat har fått beskriva så mycket som möjligt eftersom våra frågor har varit väldigt öppna för svar.