Av totalt 36 tillfrågade företag inom biomassabranschen svarade 10 stycken på enkäten. Ytterligare en ringde upp och meddelade att de inte har någon biomassaverksamhet på det sätt som jag var ute efter, detta räknas ej som ett svar på enkäten. Tabell 5 visar svarsfrekvensen från enkäterna och Tabell 6 visar kortfattad information om de företag som svarat på enkäten.
Tabell 5: Sammanställning av svarsfrekvens från undersökning om tillgång på biomassa. Typ av verksamhet Kontaktadeföretag som svarat Svarsfrekvens [%]Företag
Sågverk 21 5 24
Massa- och pappersbruk 6 4 67
Pelletstillverkare 9 1 11
Tabell 6: Kortfattad information om de medverkade företagen i biomassaundersökningen. Företag Ort Antal anställda Omsättning[MSEK/år]
SÅGVERK
AB Krekula Lauris Såg Tärendö 45 138
Albin Vikmans Åkeri AB Ängeså - 3,5
Högland Såg och Hyvleri AB Örnsköldsvik 90 536
Setra Rolfs Såg Kalix 60
-Setra Trävaror Malå Malå 86 500
MASSA- OCH PAPPERSBRUK
Billerud Korsnäs Karlsborg Kalix 380
-SCA Munksund Piteå 310
-SCA Obbola Obbola 300
-SmurfitKappa Piteå 510 4 000
PELLETSTILLVERKARE
Femett Pellets AB Nordmaling 2
-Även i denna undersökning har svarsfrekvensen varit låg, vilket troligtvis beror på att in-tresset för denna typ av utveckling är låg. Detta kan vara ett hinder för att implementera denna typ av användning av restvärmen. Ytterligare ett hinder kan vara att biomassaak-törer och datacenter inte ligger i närheten av varandra.
Tillgänglig mängd träflis på de anläggningar som svarat i biomassaundersökningen ligger
mellan 270-373 000 m3 och total mängd för alla anläggningar är 492 000 m3 på årsbasis.
Från svarsfrekvensen på 28 % kan det antas att det finns minst tre gånger så mycket träflis tillgänglig i norra Sverige.
I följande stycken presenteras svaren från de olika verksamheterna. All information pre-senteras med tillstånd från de företag som medverkat. Fullständiga enkätsvar finns att läsa i Bilaga 3.
5.2.1 Sågverk
Tabell 7 visar tillgång på olika typer av biomassa, utöver träflis som denna studie riktar in sig på har även tillgång på bark valts att presenteras för att bredda studien. Tabell 8 presenterar vilken torkmetod som används idag, om någon används, och fukthalt före och efter eventuell torkning.
Träflis avser svaren cellulosaflis och flis. Övriga biomassatyper som finns hos sågverken är cellulosa, sågspån, torrflis, kutterspån, briketter, städbark och C-flis. Biomassan används i huvudsak till att värma den egna anläggningen eller så skickas den till massa- och pappersindustrin, till värmeverk eller andra energiproducenter. I ett fall används den även till att värma anläggningens tork (Enkätsvar från undersökning, 2018).
Tabell 7: Tillgång på biomassa hos sågverk på årsbasis. *Kubikmeter stjälpt, **Omräknat från m3f (kubikmeter fast).
Företag Träflis[m3s]* [mBark3s]* AB Krekula Lauris Såg 94 595** 40 541** Albin Vikmans Åkeri AB 270** Har ej Högland Såg och Hyvleri AB Har ej 108 108** Setra Rolfs Såg Har ej Ej angett mängd Setra Trävaror Malå 372 973** 124 324**
Tabell 8: Torkbehov, torkteknik och fukthalt hos de sågverk som medverkade i undersökningen. *Omräknat från fuktkvot.
Företag Torkbehov Torkteknik Fukthalt[%]
Före Efter
AB Krekula Lauris Såg Ja Bandtork 60 12
Albin Vikmans Åkeri AB Nej Torkar ej -
-Högland Såg och Hyvleri AB Ja Torkar ej 55 15
Setra Rolfs Såg Nej - 65
-Setra Trävaror Malå Ja Moder natur för spillbark 14–34*
-På frågan om det fanns intresse för torkning med lågvärdig värme svarade två stycken att det inte fanns något intresse och tre stycken gav följande kommentarer:
• Kondensera rökgaser från vår egen panna vore intressant, ej från datacenter (AB Krekula Lauris Såg).
• Det finns ett behov av att torka men vi gör det inte i dag. Är tveksam om vi kommer att genomföra en sådan investering (Högland Såg och Hyvleri AB).
• All möjlig utveckling kan vara intressant (Setra Trävaror Malå).
Utifrån dessa svar ses att det finns större tillgång på träflis än bark. Även ses att det finns behov att torka biomassan men att intresset att samverka med datacenter för att kunna torka biomassan med lågvärdig värme är lågt. Detta beror troligtvis på en eventuell investering som detta kan innebära och att de inte är beredda att göra någon sådan. 5.2.2 Massa- och pappersbruk
Tabell 9 visar tillgång på olika typer av biomassa som finns hos massa- och pappersbruk. Tabell 10 presenterar vilken torkmetod som används idag, om någon används, fukthalt före och efter eventuell torkning, om det finns torkbehov samt om det finns intresse hos bruket att torka med lågvärdig värme.
Det är valt att endast presentera mängder för träflis, bark, spån och övrigt trädbränsle. Övriga biomassatyper som finns hos massa- och pappersbruken är tjocklut, beckolja, re-turfiberrejekt, bioslam, papper, terpentin, tallolja, torv, fiberslam, grot, brännved, pellets och bioolja. Biomassan används i huvudsak till förbränning och en del säljs (Enkätsvar från undersökning, 2018).
Tabell 9: Tillgång på biomassa på årsbasis hos de massa- och pappersbruk som medverkade i undersökningen. *Kubikmeter stjälpt, **Omräknat från m3f (kubikmeter fast), ***Omräknat från MWh.
Företag Träflis[m3s]* [mBark3s]* [mSpån3s]* trädbränsleÖvrigt [m3s]* Billerud Korsnäs Karlsborg 13 514** 390 000 40 600** Har ej
SCA Munksund Har ej 463 553 Har ej 414 521
SCA Obbola 360 000 Har ej
SmurfitKappa Ej angett mängd 667 500*** 192 301*** Har ej Tabell 10: Torkbehov, torkteknik och fukthalt hos de massa- och pappersbruk som medverkade i undersökningen.
Företag Torkbehov Torkteknik Fukthalt[%] Före Efter Billerud Korsnäs Karlsborg Ja Barkpress 41 -SCA Munksund Ja BellmerbordCentrifug - 80
SCA Obbola Ja Barkpress 50 40
SmurfitKappa Ja Stegtorkar 55-60
-På frågan om det fanns intresse för torkning med lågvärdig värme svarade en att det inte fanns något intresse, de tre andra angav följande kommentarer:
• Storskalig torkning med lågvärdig energi är intressant och behöver utvecklas (Bille-rud Korsnäs)
• Om torkningen kan ske på vårt fabriksområde med låg investeringskostnad är det intressant (SCA Munksund).
• Risk att en torkanläggning kräver stora investeringar (SCA Obbola).
Utifrån dessa svar ses att hos massa- och pappersbruken är bark den mest förekommande biomassan följt av spån och sedan träflis. Alla bruken har svarat att de har ett behov av att torka biomassa och intresset för att göra detta med lågvärdig värme finns. I kommen-tarerna ses dock en oro att det kommer att krävas stora investeringar samt så finns ett krav att torkningen skall kunna ske på fabriksområdet.
5.2.3 Pelletstillverkare
Femett Pellets AB använder 3 000 ton kutterspån per år med en fukthalt på 9–12 %. De är inte i behov av torkning och är därför inte intresserade av torkning med lågvärdig värme (Femett Pellets AB).