Då den experimentella uppställningen var byggd och den skulle testas upptäcktes att Pt-100-givaren visade fel temperatur och den ändrade värde långsamt jämfört med tem-peraturförändringen i modulen. Detta löstes genom att kalibrera om givaren genom att ändra dess temperaturintervall samt intervallet för givarens insignal i styrsystemet.
Under förtesterna upptäcktes att styrningen av fläktarna skedde för snabbt och med för stark reaktion. Efter ett flertal försök att ställa in förstärkning och integraltid i styrsy-stemet utan bra resultat löstes detta genom att hålla koll på fläktsignalen under testerna och ändringar i inställningarna gjordes manuellt efter hur kurvan betedde sig.
Då testerna var klara och mätdata hämtades till Matlab krävdes mycket formatanalys för att se i vilka format mätdatan var i. Efter detta gjordes formatkonvertering på en stor del av datan för att den skulle gå att arbeta vidare med.
Under torkberäkningarna upptäcktes ett behov att ha haft en sensor för den relativa luftfuktigheten även för tilluften. Då det ej var möjligt att göra om mätningarna fick denna avläsas manuellt vid medelvärden för varje test i ett Mollierdiagram vid det lufttillstånd som rådde in i modulen.
6 Slutsatser
I detta examensarbete dras följande slutsatser utifrån de resultat som tagits fram. • Det finns många datacenter i Norrbotten, Västerbotten och Lappland. I
Ångerman-land och JämtÅngerman-land finns ännu inga datacenter som är i drift.
• Installerad effekt hos datacenter i norra Sverige varierar mellan 15 kW-80 MW. Temperaturer i dessa datacenter varierar mellan 24-35 C och uppskattade luftflöden varierar mellan 3,4-7 244 kg/s vilket motsvarar 2,8-6 037 m3/s.
• I de tester som utförts på SICS fås fuktiga luftflöden mellan 0,859-2,45 m3/s vid
temperaturer mellan 30-45 C. De högre luftflödena fås vid de lägre temperaturer-na och de lägre luftflödetemperaturer-na fås vid de högre temperaturertemperaturer-na. Frånluftens relativa luftfuktighet varierar mellan 4,9-11,5 %RH.
• IT-effekterna som testats varierar mellan 31,85-60,95 kW vilket ger en torkeffekt på 25,96-58,05 kW.
• Ovanstående flöden och effekter ger ett fuktigt biomassaflöde mellan 0,284-0,696
m3/h vilket motsvarar ett flöde med torkad biomassa på 0,233-0,575 m3/h.
• De parametrar som behöver tas hänsyn till vid torkning är biomassans initiala och slutliga fukthalt, lufttemperaturer, luftflöden samt luftens specifika vatteninnehåll och entalpi före och efter torken.
• Den tillgängliga mängden träflis i norra Sverige hos de aktörer som svarat på
under-sökningen varierar på anläggningarna mellan 270-373 000 m3, den totala mängden
är 492 000 m3. Från svarsfrekvensen antas att det finns minst tre gånger så mycket
tillgänglig träflis.
• Potentiella torkanläggningar som fungerar med restvärme från datacenter finns hos tillverkarna Akron och SF Tec. Dessa torkar är båda av typen bäddtork.
• För att öka intresset hos både datacenter och biomassaaktörer krävs att de får mer information om denna tillämpning och att det om möjligt går att anpassa torkningen efter deras önskemål.
• De temperaturer som tros fungera bäst vid denna typ av tillämpning är 30 och 35 C. Detta då risk för serverfel ökar vid högre temperaturer och för att beräkningar visar att en torkanläggning är energieffektivare vid lägre temperaturer, samt att 35 C är den högsta tillgängliga temperatur som datacenter angett i undersökningen.
• Utifrån ovanstående resultat och slutsatser anses att det är intressant att titta vidare på denna typ av tillämpning för den restvärme som finns hos datacenter.
7 Rekommendation för fortsatt arbete
Som fortsatt arbete bör torktester genomföras i nästa steg för att se hur de resultat som tagits fram stämmer överens med verkligheten. För dessa tester kan eventuellt ett samarbete med Akron eller SF Tec upprättas.
En kostnadskalkyl bör göras för att undersöka om det är lönsamt att använda restvärmen från datacenter till detta ändamål.
För att öka intresset för denna typ av värmeåtervinning hos både datacenter och biomas-saaktörer bör mer information ges till dessa och en del av de resultat som fåtts i detta arbete kan eventuellt presenteras för dem.
Ytterligare undersökning bör göras i hur avståndet mellan datacenter och en torkanlägg-ning spelar in för torkprocessen och om det vid nyetablering av datacenter är fördelaktigt att placera dessa i närheten av biomassan. Detta är nog svårt att påverka, men utifrån den kunskap som erhållits under detta examensarbete dras slutsatsen att det byggs fler nya datacenter än biomassaföretag idag. Det naturliga skulle då bli att placera datacenter vid befintliga biomassaföretag om detta skulle visa sig påverka torkprocessen positivt. Även kan möjligheten för transport av biomassa utredas och hur detta skulle påverka ekonomiskt och energi- och miljömässigt.
Referenser
Akron. (2014). Produkter för biobränsle. Hämtad 2018-02-05, från http://www.akron .se/Uploads/bio%20SV%20utg%203%20LOW.pdf
Akron. (u.å.a). AB Akronmaskiner. Hämtad 2018-03-15, från http://www.akron.se/ sv/om-akron
Akron. (u.å.b). Flistork CDG. Hämtad 2018-03-26, från http://www.akron.se/ sv/produktinformation-Flistork-CDG?cid=9d5f0eba-9502-42cb-82a0
-724a1de26105
Aldén, B. (2010). Förädling av skogens biprodukter till pellets, torrefierat bränsle och py-rolysolja - vad är mest lönsamt? Hämtad 2018-02-19, från http://www.ecotraffic .se/media/5586/9.__2010__skogens_biprodukter.pdf
Alpman, M. (2012). Facebook gillar kylan i Luleå. Hämtad 2018-02-06, från https:// www.nyteknik.se/digitalisering/facebook-gillar-kylan-i-lulea-6400207 Alvarez, H. (2015). Energiteknik, del 1. Lund: Studentlitteratur.
Anderfors, A., Minde, T. B. & Norberg, N. (2017). Ansökan till cirkulär ekonomi: Utred-ningar och enklare tester. RISE SICS North AB. (Opubliserat material)
ASHRAE. (2011). 2011 Thermal Guidelines for Data Processing Environments
– Expanded Data Center Classes and Usage Guidance. Hämtad
2018-05-04, från http://ecoinfo.cnrs.fr/IMG/pdf/ashrae_2011_thermal_guidelines _data_center.pdf
Beerten, N. & Es, B. (2016). Mollier diagram. PXL Research HVAC. Hämtad 2018-02-09, från https://hvac.pxl.be/mollier (Exceldokument)
Berntsson, M., Thorson, O. & Wennberg, O. (2010). Ökat elutbyte i
biobränsle-eldade kraftvärmeanläggningar med hjälp av förtorkning (nr. 1151). Hämtad
2018-05-09, från https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/ 17952/oekat-elutbyte-i-biobraensleeldade-kraftvaermeanlaeggningar -vaermeforskrapport-1151.pdf
Bie, N. (2011). Regeringen ger 100 miljoner till Facebook. Hämtad
2018-02-06, från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-ger-100-miljoner -till-facebook
Bioenergiportalen. (2013). Pelletering - så går det till. Hämtad 2018-03-20, från http:// www.bioenergiportalen.se/?p=6876&m=1741
Bioenergiportalen. (2014). Omräkningstal skogsbränsle. Hämtad 2018-04-05, från http:// www.bioenergiportalen.se/?p=6851
BlueBox. (2017). Tetris W Rev FC/NG. Produktbroschyr. Hämtad 2018-04-06, från http://ww1.microchip.com/downloads/en/DeviceDoc/25095A.pdf
Borgnakke, C. & Sonntag, R. E. (2014). Fundamentals of thermodynamics. Singapore: John Wiley and Sons.
Browsort, P. A. (2009). Biomass pyrolysis processes: performance parameters and their influence on biochar system benefits (examensuppsats, University of Edin-burgh). Hämtad 2018-03-01, från https://www.era.lib.ed.ac.uk/bitstream/ handle/1842/3116/Brownsort%20PA%20MSc%202009.pdf;jsessionid=
CE5E2CD6FCFDB94864DB29380C5F4566?sequence=1
Capozzoli, A. & Primiceri, G. (2015). Cooling systems in data centers: State of art and emerging technologies. Energy Procedia, 83 , 484 - 493. Hämtad från http:// www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1876610215028337
(Sustaina-bility in Energy and Buildings: Proceedings of the 7th International Conference SEB-15) doi: https://doi.org/10.1016/j.egypro.2015.12.168
Collet, J. (2017). Nytt datacenter i Stockholm värmer 10 000 lägenheter. Hämtad 2018-03-15, från https://www.stockholmexergi.se/nyheter/nytt-datacenter -i-stockholm-varmer-10-000-lagenheter/
Collet, J. (2018). Digiplex datacenter och Stockholm Exergi i nytt samarbete
-värmer 10 000 lägenheter i Stockholm. Hämtad 2018-03-15, från https://
www.stockholmexergi.se/nyheter/digiplex-datacenter-och-stockholm -exergi-i-nytt-samarbete-varmer-10-000-lagenheter-i-stockholm/
Ebmpapst. (2018). MXAC50RK-1700 RadiCal. Hämtad 2018-03-17,
från https://www.ebmpapst.se/sv/produkter/Aggregatfl%C3%A4ktar/
Aggregatfl%C3%A4ktar-MXAC/MXAC50RK-1700-RadiCal
Ebrahimi, K., Jones, G. F. & Fleischer, A. S. (2014). A review of data center cooling technology, operating conditions and the corresponding low-grade was-te heat recovery opportunities. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 31 , 622 - 638. Hämtad från http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/ S1364032113008216 doi: https://doi.org/10.1016/j.rser.2013.12.007
EcoDataCenter. (2017a). Värmepumpar för en hållbar framtid. Hämtad 2018-02-01, från https://ecodatacenter.se/varmeatervinning/
EcoDataCenter. (2017b). Våra datacenter. Hämtad 2018-03-13, från https://
ecodatacenter.se/datacenter/
Ek, B. (u.å.). Avverkningsrester, avverkningsavfall. Hämtad 2018-03-02, från https:// www.skogen.se/glossary/avverkningsrester-avverkningsavfall
El-Sayed, N., Stefanovici, I., Amvrosiadis, G., Hwang, A. A. & Schroeder, B. (2012). Temperature management in data centers: Why some (might) like it hot. SIG-METRICS’12 . Hämtad 2018-05-12, från http://www.cs.toronto.edu/~nosayba/ temperature_cam.pdf
Esping, B. (1996). Trätorkning 1b. Stockholm: Trätek.
Evans, T. (2012). The Different Technologies for Cooling Data Centers (forskningsrap-port). Schneider Electric - Data Center Science Center. Hämtad 2018-01-22, från http://www.ins-is.co.uk/DC_Cooling.pdf (White paper 59)
FläktWoods. (2009). Cirkulärt kanalsystem - Veloduct Produktkatalog. Produktka-talog. Hämtad 2018-02-13, från www.rcv-energiteknik.se/file/product/77/ kanalsystem.pdf
Fortlax. (2016). Vad är ett datacenter? Hämtad 2018-02-08, från http://www.fortlax .se/2016/04/vad-ar-ett-datacenter/
Gustavsson, J. (u.å.). Serverhall Facebook, Luleå. Hämtad 2018-05-28, från https:// www.ncc.se/vara-projekt/serverhall-facebook-lulea/
Haque, N. & Somerville, M. (2013). Techno-economic and environmental evaluation of biomass dryer. Procedia Engineering, 56 , 650 - 655. Hämtad från http://www
.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877705813005274 (5th BSME
International Conference on Thermal Engineering) doi: https://doi.org/10.1016/ j.proeng.2013.03.173
Heraeus. (2016). Heraeus Sensor Technology. Produktbroschyr. Hämtad 2018-04-04, från http://ww1.microchip.com/downloads/en/DeviceDoc/25095A.pdf
Incropera, F. P., Dewitt, D. P., Bergman, T. L. & Lavine, A. S. (2013). Principles of heat and mass transfer. Singapore: John Wiley and Sons.
bitcoin/
IT-ord. (u.å.). Datacenter. Hämtad 2018-02-01, från https://it-ord.idg.se/ord/ datacenter/
Johansson, I., Larsson, S. & Wennberg, O. (2004). Torkning av bränslen med spill-värme (nr. 881). Hämtad 2018-02-05, från https://energiforskmedia.blob .core.windows.net/media/19194/torkning-av-biobranslen-med-spillvarme -varmeforskrapport-881.pdf
Kastberg, S. (u.å.). Fakta om bioenergi. Hämtad 2018-04-05, från http://www.novator .se/bioenergy/facts/fakta-1.html
Lent, R. (2016). Evaluating the cooling and computing energy demand of a datacent-re with optimal server provisioning. Futudatacent-re Generation Computer Systems, 57 , 1 - 12. Hämtad från http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/ S0167739X15003210 doi: https://doi.org/10.1016/j.future.2015.10.008
Li, L., Zheng, W., Wang, X. & Wang, X. (2016). Data center power minimization with placement optimization of liquid-cooled servers and free air cooling. Sustai-nable Computing: Informatics and Systems, 11 , 3 - 15. Hämtad från http:// www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2210537916000068 (SI: IGCC 2014) doi: https://doi.org/10.1016/j.suscom.2016.02.001
Lundell, K. (2012). 11 000 kvadratmeter kyler Facebook i Luleå. Hämtad 2018-02-06, från http://www.energi-miljo.se/energi-miljo/11-000-kvadratmeter-kyler -facebook-i-lulea
Microchip. (2011). MCP9808. Datablad. Hämtad 2018-04-06, från
http://www.produktinfo.conrad.com/datenblaetter/150000-174999/ 172412-in-01-de-TEMP__SENSOR_PT100_DIN_1_3_B_W_EYK_6.pdf
Molander, M. (2012). Beräkningsmetoder för ventilationskanalsystem. Hämtad 2018-03-08, från http://www.hvac.lth.se/fileadmin/hvac/TVIT-5031MMweb.pdf
Nationalencyklopedin. (2018). Biomassa. Hämtad 2018-03-02, från https://
www-ne-se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ biomassa-(energiteknik)
Niemann, J., Brown, K. & Avelar, V. (2017). Impact of Hot and Cold Aisle Containment on Data Center Temperature and Efficiency (forskningsrapport). Schneider Electric - Data Center Science Center. Hämtad 2018-03-26, från http://www.apc.com/ salestools/DBOY-7EDLE8/DBOY-7EDLE8_R5_EN.pdf (White paper 135)
Omron. (u. å.). MEMS Air Velocity Sensor D6F-W. Datablad. Hämtad 2018-04-06, från https://www.mouser.se/datasheet/2/307/D6F-W_1010-26346.pdf
PsychzNetworks. (2016). Learn About Colocation Benefits And How To Get Started. Hämtad 2018-04-17, från https://www.psychz.net/client/kb/en/learn-about -colocation-benefits-and-how-to-get-started.html
Risberg, M., Sandberg, M., Lidelöw, S. & Westerlund, L. (2017). Modulära och
energieffektiva datacenters i trä (forskningsrapport nr. 26). E2B2.
Häm-tad 2018-03-09, från http://www.e2b2.se/library/3692/slutrapport_modulara _och_energieffektiva_datacenters_i_tra.pdf
Roald, A. S. & Sundqvist, L. B. (2004). Kemiteknik 2. Växjö: GS Kompendier.
Sandberg, M., Risberg, M., Ljung, A.-L., Varagnolo, D., Nilsson, M. & Xiong, S. (2017). Green power - användning av spillvärme från datacenter (forskningsrap-port nr. 30). E2B2. Hämtad 2018-03-09, från http://www.e2b2.se/library/3727/ slutrapport_green_power_anvandning_av_spillvarme_fran_datacenter.pdf Sandström, K. (2018). Kartläggning av datacenter i norra Sverige. (Sekretessbelagt)
Sensirion. (2015). Datasheet SHT3x-DIS. Datablad. Hämtad 2018-04-10, från https://cdn-shop.adafruit.com/product-files/2857/Sensirion _Humidity_SHT3x_Datasheet_digital-767294.pdf
SFTec. (2018a). ModHeat. Hämtad 2018-04-17, från http://www.sftec.fi/modheat/ ?lang=en
SFTec. (2018b). Story of SFTec. Hämtad 2018-04-17, från http://www.sftec.fi/ yritys/?lang=en
SICS. (2017). SICS ICE - data center in Luleå. Hämtad 2018-03-13, från https:// www.sics.se/projects/sics-ice-data-center-in-lulea
Strömberg, B. & Svärd, S. H. (2012). Bränslehandboken 2012 (nr. 1234). Hämtad 2018-03-28, från https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/17831/ braenslehandboken-2012-vaermeforskrapport-1234.pdf
WedaSkog. (2018). Mer om biobränsle. Hämtad 2018-03-20, från http://www.wedaskog .se/biobransle/mer-om-biobransle/
Bilaga 1
Bilaga 2
I denna bilaga ses de tryckfallsdiagram som använts för framtagning av tryckfallsförluster. Dessa är hämtade från tillverkaren FläktWoods (FläktWoods, 2009).
Beräkningsunderlag för kanaler och komponenter med tvärsnitt och utförande enligt EN 1506.
Beräknat nominellt strömningsmotstånd (pnom) korrigeras med hänsyn till läckage och fläktanslutning.
∑∆ptot = ∆pnom + ∆pläck + ∆pfläktansl.
Strömningsmotstånden redovisas direkt i Pa.
• Redovisade data avser totaltryckfall och är således direkta mått på energiförlusten över strömningsmot-stånden. (Pa = 1 J/m3)
• Hastighetsvalets inverkan på tryckfallet kan bedö-mas direkt.
• Skillnaden i tryckfall mellan 1:a och n:te avgreningen kan avläsas direkt.
• Effekten av en dimensionsändring i 1, 2 eller 3 steg kan avläsas direkt.
Tryckfallsdiagram
Veloduct®– Cirkulärt kanalsystem KATALOG
Böj BDEB, pressad
Böj BDEB, segmentbyggd
Tryckfallsdiagram
Veloduct®– Cirkulärt kanalsystem KATALOG
Tryckfallet i diagrammet avser 90° böj. För 45°-, resp. 30°-böj gäller följande: ∆pt45° = 0.5 * ∆pt ∆pt30° = 0.33 * ∆pt Tryckfallet i diagrammet avser 90° böj. För 45°-, resp. 30°-böj gäller följande: ∆pt45° = 0.5 * ∆pt ∆pt30° = 0.33 * ∆pt
Veloduct®– Cirkulärt kanalsystem KATALOG Dimensionsförändring
Tryckfallsdiagram
100 50 20 10 5 2 1 1 2 5 v, m/s ∆ pt, P a 10 20 50 100 50 20 10 5 2 1 1 2 5 v, m/s ∆ pt, P a 10 20 50 100 50 20 10 5 2 1 1 2 5 v, m/s ∆ pt, P a 10 20 50 1 steg *) D1/D2 = 1,25 2 steg *) D1/D2 = 1,6 3 steg *) D1/D2 = 2*) Exempel: Minskning från 020 till 016 = 1 steg. 020 till 012 = 2 020 till 010 = 3 Areaökning Areaminskning Areaökning Areaminskning Areaökning Areaminskning
Avstick, T-rör och X-rör
Tryckfallen inkluderar eventuell förminskning enligt fig. om S < 3 · D
Tryckfallsdiagram
Veloduct®– Cirkulärt kanalsystem KATALOG
S
D D
Bilaga 3
I denna bilaga kan fullständiga svar från biomassaenkäten läsas. Först presenteras svaren från sågverk, sedan massa- och pappersbruk och sist från pelletstillverkare.
Sammanställning biomassaenkät - Sågverk
Setra Rolfs Såg
Kontaktperson: Anders Nordmark Befattning: Platschef
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Kalix.
• Beskrivning av er verksamhet: o Såg och hyvleri.
• Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda. o 60 anställda.
• Vilka typer av biprodukter skapas i er produktion? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Bark. o Cellulosa. o Sågspån. o Torrflis. o Kutterspån. o Briketter.
• Hur mycket producerar ni av respektive biprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år. o Inget svar.
• Vad gör ni med er/era biprodukt/biprodukter?
o De används i huvudsak till att värma tork och övrig anläggning. • Finns behov att torka biprodukten/biprodukterna? (Ja / Nej)
o Nej.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna innan torkning? o Torrast är briketter och kutterspån ca 12 - 18 % (fuktkvot). o Bark är blötast, kan vara över 65 % (fukthalt).
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna efter torkning? o Inget svar.
• Vilken teknik använder ni för torkning? o Inget svar.
• Används restvärme/restenergi från någon annan process för att torka biprodukten/biprodukterna?
o Inget svar.
• Känns det intressant att i framtiden kunna integrera biomassatorkning med lågtempererad restvärme (t.ex. från datacenter)?
o Nej.
• Har ni tips på något annat företag att kontakta inom samma bransch? o Nej.
• Övriga kommentarer? o Nej.
• Får jag återge denna information i mitt exjobb? (Ja / Nej) o Ja.
• Får jag kontakta er angående eventuella följdfrågor? (Ja / Nej) o Ja.
Setra Trävaror Malå
Kontaktperson: Hans Liljeström Befattning: Platschef
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Malå.
• Beskrivning av er verksamhet:
o Sågverk med vidareförädling av impregnerade produkter samt innerpaneler och golv. • Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda.
o 500 Mkr/år. Cirka 86 anställda.
• Vilka typer av biprodukter skapas i er produktion? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Bark. o Städbark. o Sågspån. o Kutterspån. o Cellulosaflis. o Torrflis.
• Hur mycket producerar ni av respektive biprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år. o Vi gör av med ca 460 000 m3fub timmer.
o Bark ger en volym på 10 %, sågspån ca 18 %, cellulosaflis ca 30%, torrflis ca 8 %. • Vad gör ni med er/era biprodukt/biprodukter?
o Massa och pappersindustrin, värmeverk.
• Finns behov att torka biprodukten/biprodukterna? (Ja / Nej) o Ja.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna innan torkning?
o Ca 53 % fuktkvot på råa produkter, ca 16 % fuktkvot på torra produkter. • Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna efter torkning?
o Under 60 %.
• Vilken teknik använder ni för torkning?
o Moder natur för torkning av spillbark, det är endast där vi möjligtvis kan ha ett
behov.
• Används restvärme/restenergi från någon annan process för att torka biprodukten/biprodukterna?
o Nej.
• Känns det intressant att i framtiden kunna integrera biomassatorkning med lågtempererad restvärme (t.ex. från datacenter)?
o All möjlig utveckling kan vara intressant.
• Har ni tips på något annat företag att kontakta inom samma bransch? o De som håller på med pyrolys.
• Övriga kommentarer? o Inga.
• Får jag återge denna information i mitt exjobb? (Ja / Nej) o Ja.
• Får jag kontakta er angående eventuella följdfrågor? (Ja / Nej) o Ja.
Ab Krekula och Lauris Såg
Kontaktperson: Frida Lauri Befattning: Virkesköpare
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Tärendö.
• Beskrivning av er verksamhet: o Sågar och förädlar fura.
• Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda. o Omsättning 138 Mkr, anställda 45 stycken.
• Vilka typer av biprodukter skapas i er produktion? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Bark.
o Flis. o Sågspån. o Kutterspån.
• Hur mycket producerar ni av respektive biprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år. o Bark: 15 000 m3fub.
o Flis: 35 000 m3fub.
o Sågspån: 16 000 m3fub.
o Kutterspån: 1 300 m3fub.
• Vad gör ni med er/era biprodukt/biprodukter?
o De säljs till massaindustrin, energiproducenter och används som bränsle vid sågen. • Finns behov att torka biprodukten/biprodukterna? (Ja / Nej)
o Ja.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna innan torkning? o 60 %.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna efter torkning? o 12 %.
• Vilken teknik använder ni för torkning? o Bandtork.
• Används restvärme/restenergi från någon annan process för att torka biprodukten/biprodukterna?
o Nej.
• Känns det intressant att i framtiden kunna integrera biomassatorkning med lågtempererad restvärme (t.ex. från datacenter)?
o Kondensera rökgaserna från vår egen panna vore intressant, ej från datacenter. • Har ni tips på något annat företag att kontakta inom samma bransch?
o Nej.
• Övriga kommentarer? o Inget svar.
• Får jag återge denna information i mitt exjobb? (Ja / Nej) o Ja.
• Får jag kontakta er angående eventuella följdfrågor? (Ja / Nej) o Ja.
Albin Vikmans Åkeri AB
Kontaktperson: Sven Vikman Befattning: Ägare
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Ängeså.
• Beskrivning av er verksamhet: o Hyvleri, byggverksamhet.
• Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda. o Ca 3,5 miljoner.
• Vilka typer av biprodukter skapas i er produktion? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Spån.
o Flis.
• Hur mycket producerar ni av respektive biprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år. o Spån: ca 250 m3.
o Flis: ca 100 m3.
• Vad gör ni med er/era biprodukt/biprodukter? o Går till uppvärmning av lokalerna.
• Finns behov att torka biprodukten/biprodukterna? (Ja / Nej) o Nej.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna innan torkning? o Vet ej.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna efter torkning? o Torkar ej.
• Vilken teknik använder ni för torkning? o Torkar ej.
• Används restvärme/restenergi från någon annan process för att torka biprodukten/biprodukterna?
o Nej.
• Känns det intressant att i framtiden kunna integrera biomassatorkning med lågtempererad restvärme (t.ex. från datacenter)?
o Nej.
• Har ni tips på något annat företag att kontakta inom samma bransch? o Nej.
• Övriga kommentarer? o Inget svar.
• Får jag återge denna information i mitt exjobb? (Ja / Nej) o Ja.
• Får jag kontakta er angående eventuella följdfrågor? (Ja / Nej) o Ja.
Högland Såg och Hyvleri AB
Kontaktperson: David M Befattning: VD
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Örnsköldsvik.
• Beskrivning av er verksamhet: o Sågverk.
• Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda. o 536 MSEK, 90 stycken anställda.
• Vilka typer av biprodukter skapas i er produktion? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Bark.
o Spån. o C-flis. o Kutterspån. o Torrflis.
• Hur mycket producerar ni av respektive biprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år. o Bark: 40 000 m3f.
o Spån: 40 000 m3f.
o C-flis: 120 000 m3f.
o Kutterspån: 15 000 m3f.
o Torrflis: 20 000 m3f.
• Vad gör ni med er/era biprodukt/biprodukter? o Eldar själv eller säljer till värmeverk.
• Finns behov att torka biprodukten/biprodukterna? (Ja / Nej) o Ja.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna innan torkning? o Ca 55 %.
• Vilken fukthalt har biprodukten/biprodukterna efter torkning? o Ca 15 %.
• Vilken teknik använder ni för torkning? o Ingen än.
• Används restvärme/restenergi från någon annan process för att torka biprodukten/biprodukterna?
o Inte än.
• Känns det intressant att i framtiden kunna integrera biomassatorkning med lågtempererad restvärme (t.ex. från datacenter)?
o Nej.
• Har ni tips på något annat företag att kontakta inom samma bransch? o Inget svar.
• Övriga kommentarer? o Inget svar.
• Får jag återge denna information i mitt exjobb? (Ja / Nej) o Ja.
• Får jag kontakta er angående eventuella följdfrågor? (Ja / Nej) o Ja.
Sammanställning biomassaenkät – Massa- och pappersbruk
BillerudKorsnäs Sweden AB Karlsborgs bruk
Kontaktperson: Ola Nilsson Befattning: Processingenjör
Frågor
• Var ligger er verksamhet? o Kalix.
• Beskrivning av er verksamhet: o Papper-/Massabruk.
• Hur stor verksamhet har ni? I omsättning och/eller antal anställda. o 380 antal anställda.
• Vilka typer av biomassaprodukter använder ni? (T.ex. bark, spån, flis m.m.) o Flis.
o Bark. o Spån.
• Hur mycket använder ni av respektive biomassaprodukt? Ange i viktenhet eller volymenhet per år.
o Bränsleflis: 5 000 m3f.
o Bark: 390 000 m3s.
o Spån: 13 000 m3f.
• Vad gör ni med er/era biomassaprodukt/produkter?