Biosfärområden

2016 avsattes 3,25 mnkr ur anslaget 1:3 till arbetet med biosfärområden. Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling. De ingår i Unescos Man and the Biosphere-program (MAB) som utgår från samspelet mellan människan och biosfären. I Sverige finns fem biosfärområden och två biosfärkandidatområden. Natur vårds verket stödjer arbetet genom årliga eko- nomiska bidrag. Nytt för 2016 är att Skogsstyrelsen nu ingår i programkom- mittén och att Havs- och vattenmyndigheten ger ekonomiskt bidrag till två områden. Två biosfärinitiativ har inlett förstudier till ansökan om kandidat- status.

Bland årets aktiviteter/projekt kan nämnas en program-workshop om den nya globala handlingsplanen, Lima Action Plan 2016–2025, som antogs vid världskongressen i Peru. Vid kongressen lovordades också Vattenrikets 10-årutvärdering som ett föredöme globalt. Stockholm Resilience Centre har utfört en kartläggning av hur svenska biosfärområden bidrar till genomför- andet av Agenda 2030. Arbetet redovisas i Natur vårds verkets Rapport 6742 samt i en engelsk och en svensk populärversion. En metod för att kartlägga och mäta ekologisk hållbarhet och brister i landskapet, LEIF i praktiken, har utvecklats och testats i Östra Vätterbranterna. Arbetet redovisas i en rap- port från länsstyrelsen. Region Blekinge och Blekinge Arkipelag har startat ett projekt för att utveckla friluftsturismen med fokus på kust och skär- gård för fler besökare till leder och skärgårdsmiljöer samt marknads föring av Arkipelagrutten och Blekinge. Integrationsprojekten Refugees Story och Språkpromenader för flyktingar och nyanlända har genomförts i Östra Vätterbranterna.

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6758

Återrapportering – Åtgärder för biologisk mångfald 2014–2016

5.10 Grön infrastruktur

Natur vårds verket har under 2016 koordinerat och finansierat arbetet med genomförandet av grön infrastruktur i Sveriges land-, vatten- och havs- områden. Arbetet har bedrivits i samverkan med länsstyrelserna och andra myndigheter.

LÄNSSTYRELSERNAS ARBETE

Länsstyrelserna har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur18_{. Natur vårds verket har för detta}

ändamål fördelat totalt 18,5 mkr av 1:3-anslaget till länen.

Under året har länsstyrelserna formerat arbetsgrupper och organiserat det interna och externa arbetet med att ta fram handlingsplanerna. Arbetet projekt leds i de flesta län från naturvårdsenheten, men har ett brett del tagande från berörda funktioner på länsstyrelserna. Samverkan mellan länen på regio- nal nivå sker i huvudsak i tre länsgrupper: norrlandslänen, mälar dalsl änen och sydlänen.

Samtliga länsstyrelser har under året informerat om, och i olika grad involverat, kommunerna i arbetet. En övervägande majoritet av länen har också påbörjat arbetet med att nå ut till viktiga landskapsaktörer, däribland större markägare och markägarorganisationer, i arbetet med grön infrastruk- tur. Majoriteten av länen anger att det finns stort intresse bland kommunerna att följa och delta i arbetet, men att arbetet med förankring och dialog är tids- och resurskrävande.

Planeringen av GIS-arbetet i uppdraget har tagit tid och arbetet med praktiskt genomförande av nationella och regionala GIS-analyser påbörja- des därför sent under året. En stor del av de övergripande GIS-analyser som planeras i uppdraget under början av 2017 kommer att genomföras i läns- gruppernas regi eller i länsöverskridande naturtypsgrupper som formerats av berörda länsstyrelser. Tematiskt och/eller geografiskt avgränsade GIS-analyser har dock även genomförts länsvis.

Fyra länsstyrelser (de s.k. pilotlänen) har under året fått särskild finan- siering för att ta fram underlag och metodik som andra länsstyrelser kan dra nytta av. Några sådana var nationella bullerkartor, nationellt förvaltnings- index, värdekärnor och värdetrakter i boreal skog, i odlingslandskapet och i havsmiljön, skyddsvärda träd samt en metodik för förankring genom open standards.

NATUR VÅRDS VERKETS ARBETE

Natur vårds verket har under året koordinerat arbetet med grön infrastruktur, tagit fram vissa nationella analyser och skapat olika arenor för samverkan mellan de många aktörer som är involverade i arbetet. Totalt har 3,1 mkr av 1:3-anslaget använts för det nationella koordineringsarbetet samt fram- tagande av nationella underlag.

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6758

Återrapportering – Åtgärder för biologisk mångfald 2014–2016

Det löpande koordineringsarbetet har i huvudsak skett i tre grupper, en intern handläggargrupp på Natur vårds verket, en myndighetsgrupp med berörda centrala myndigheter och en koordineringsgrupp bestående av länssamordnarna på respektive länsstyrelse.

Under året har möten och webbinarier genomförts med länsstyrelser och myndigheter om bl.a. GIS-analyser, landskapsanalyser, kommunikations- stöd och goda exempel på regionalt och lokalt arbete med grön infrastruktur. Grundläggande principer om hur handlingsplanerna kan komma att använ- das i prioriteringar och avvägningar i naturvårdsarbetet har presenterats för länsstyrelserna. En plan har även tagits fram för samordnad utveckling och förvaltning av länsstyrelsernas IT-stöd. En nationell kartläggning av busk- marker har beställts och kommer att tillhandahållas för vidare analyser på regional nivå. Natur vårds verket har vidare uppdragit åt ArtDatabanken att ta fram en artlista som underlag för att kunna göra regionala prioriteringar av naturtyper och arter utifrån betydelse och förutsättningar för grön infra- struktur.

Natur vårds verket har under året satsat på att ta fram verktyg för att nå viktiga aktörer och synliggöra arbetet med grön infrastuktur. En kommunika- tionsplan och en medieplan har tagits fram i syfte att uppnå en samsyn om vad som inryms i begreppet grön infrastruktur, tydliggöra vilka aktörer som behöver nås i arbetet, samt att klargöra olika myndigheters respektive ansvar i kommunikationsarbetet. En nationell samverkansyta har upprättats och en vokabulär för att tydliggöra centrala begrepp har tagits fram för att under- lätta kommunikation om grön infrastruktur. Under hösten genomfördes en större konferens för landskapets aktörer för att öka delaktigheten och sprida information om initiativ och insatser bland ideella intressenter, kommuner, regioner, näringsliv, jord- och skogsägarorganisationer.

5.11 Biogeografisk uppföljning av naturtyper och arter