14.1 Förutsättningar och värden
Begrepp
Omgivningsbuller är den vanligaste och mest märkbara miljöstörningen i vårt samhälle.
De främsta källorna till omgivningsbuller är trafik, det vill säga buller från vägar,
järnvägar och flyg. Även ljud från grannar, byggarbetsplatser, nattklubbar och industrier bidrar.
Med luftburet ljud avses ljud från vägtrafik eller järnvägstrafik som sprids via luften till omgivningen och även in i de närliggande byggnaderna.
Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en given tidsperiod. I Sverige och i denna utredning avses ekvivalent ljudnivå för ett årsmedeldygn.
Maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån (med mycket kort varaktighet), under en enstaka bullerhändelse, t ex en fordonspassage. Den maximala ljudnivån är oberoende av mängden trafik, utan det är den bullrigaste fordonstypen som bestämmer nivån.
Figur 14.1. Denna akustiktermometer visar vad en ljudnivå utryckt i dBA motsvarar
Ljud och buller påverkar oss på många olika sätt. Bullrets egenskaper, individen själv, typ av aktivitet och miljö och andra samtidigt förekommande störningskällor är några av de omständigheter som är av betydelse för bullrets effekter på människan. Exempel på det som kan påverkas av buller är sömn, välbefinnande, talkommunikation, prestation, inlärning, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa grupper av befolkningen är mer känsliga för buller än andra. Detta gäller barn, äldre, sjuka, skiftarbetare och personer som själva anser sig vara bullerkänsliga. De krav som finns bidrar till att förbättra bullermiljön, men eftersom individer är olika känsliga, kan buller upplevas störande även då krav innehålls.
Buller har beräknats i enlighet med de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafik och tågtrafik i en digital beräkningsmodell. Det som redovisas är den genomsnittliga ljudnivån från trafik över ett årsmedeldygn (ekvivalent ljudnivå) samt den högsta ljudnivån (maximal ljudnivå). Beräkningarna redovisas som ljudutbredningskartor som
visar nuläget samt hur situationen förändras om vägplanerna genomförs (utbyggnadsalternativet med föreslagna vägnära bullerskyddsåtgärder).
Beräkningar som genomförts omfattar endast ljud från väg- och tågtrafiken, i verkligheten kan en fastighet också ha störning från andra källor som dominerar ljudbilden.
Beräknade ljudnivåer för nuläge baseras på trafikflöde och hastigheter för vägtrafik år 2014, för spårtrafik år 2018. Utmed E20 finns i nuläget bullerskärmar vid flera fastigheter som även är inkluderade i beräkningsmodellen.
Med bullerberörda fastigheter avses de fastigheter vars bullernivå överskrider 55dBa ekvivalent ljudnivå vid fasad och som till följd av projektet får en förhöjd bullernivå med minst två decibel (dBA). Bullerstörda fastigheter avser alla fastigheter vars bullernivå överskrider 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad.
Riktvärden i driftskede
Från och med den 1 januari 2016 tillämpas Trafikverkets nya riktlinje ”Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg”, uppdaterad 1 april 2017.
Den innehåller riktvärden för buller och vibrationer och bygger på de riktvärden för buller som riksdagen beslutat om för bostäder vid nybyggd eller väsentligt ombyggd infrastruktur. Bedömningen för projektet är att buller ska prövas utifrån planeringsfallet väsentlig ombyggnad av väg.
I tabellen nedan anges vad Trafikverket anser vara en god eller i vissa fall godtagbar miljö. Värdena ska utgöra ett stöd vid Trafikverkets bedömningar om behov av utredningar och genomförande av skyddsåtgärder mot höga bullernivåer.
Tabell 14.1. Riktlinjer för buller och vibrationer
Nuvarande förhållanden
Området vid E20 förbi Mariestad är i nuläget exponerat av buller från trafikstrukturen.
Här är det främst E20 samt olika statliga vägar som påverkar ljudbilden men bidrag kommer även från Kinnekullebanan i området. Bebyggelsen inom projektområdet utgörs huvudsakligen av bostäder och verksamheter.
Inom vägplan Muggebo-Tjos beräknas 61 bostadshus utsättas för bullernivåer över riktvärdet vid fasad. De mest utsatta bostäderna beräknas ha dygnsekvivalenta ljudnivåer på 68 dBA. Inom det bullerstörda området finns också annan ljudkänslig verksamhet som Fredlunds äldreboende. Andra ljudkänsliga verksamheter som Hassle Sjukhem, Hasslerörs skola och Hassle kyrka ligger utanför det bullerstörda området för nuläget enligt bullerberäkningar.
Figur 14.2 och 14.3 visar bullerspridningen från väg- och spårtrafiken för nuläget.
Bullerredovisningen i figur 14.2 börjar i vägplan Hindsberg-Muggebo.
Sammantaget innebär bullernivåerna längs E20 att många boende har en bullersituation som inte är att betrakta som en långsiktigt god ljudmiljö.
Figur 14.2. Bullerkarta över dygnsekvivalent ljudnivå för nuläge. Sammanvägd ljudnivå från väg- och spårtrafik 2m över mark, västra delområdet
Figur 14.3. Bullerkarta över dygnsekvivalent ljudnivå för nuläge. Sammanvägd ljudnivå från väg- och spårtrafik 2m över mark, östra delområdet
14.2 Effekter och konsekvenser
Bedömningsgrunder
Tabell 14.2. Bedömningsskala konsekvenser buller
Stora negativa konsekvenser - Ljudnivån ökar. Riktvärden för buller överskrids och kan inte åtgärdas inom vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt
Måttligt negativa konsekvenser - Ljudnivån ökar. Riktvärden för buller överskrids Liten/ingen konsekvens - Små ljudnivåförändringar utan att några riktvärden överskrids Måttligt positiva konsekvenser - Ljudnivån sänks. Riktvärden för buller innehålls
Stora positiva konsekvenser - Buller från infrastrukturen försvinner från områden som tidigare påverkats av detta
Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet omfattar inga åtgärder för de fastigheter vars bullernivåer överskrider riktlinjerna. För nollalternativet kommer den samlade bullerpåverkan från både väg- och järnvägstrafiken att bli högre jämfört med nuläget. Ökad trafik på E20 samt på järnvägen ger 1-2 dB högre ljudnivåer jämfört med nuläget.
80 bostadshus beräknas få ljudnivåer som överstiger 55 dBA ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Då riktvärdena redan överskrids i nuläget och förväntas förvärras i framtiden bedöms nollalternativet innebära måttligt negativa konsekvenser.
Inarbetade åtgärder Skyddsåtgärder på plankarta
Bullerreducerande vallar och/eller skärmar är ofta det effektivaste sättet att dämpa ljud från trafik. En skärm/vall får generellt bäst effekt då den kan placeras nära bullerkällan (vägnära) eller nära mottagaren (fastighetsnära).
En kombination vall-skärm föreslås i Sandhagas område som bullerskydd till fem bostadshus för fastigheterna, Berga 1:11, 1:16-18 och 1:23. Åtgärden är en kombinerad buller- och riskreducerande åtgärd för fastigheterna. Vallen föreslås vara 205 meter lång och skärmen ca 245 meter lång.
Figur 14.4. 3D-vyn mot norr av föreslagna vägnära bullerskydd mellan befintlig och ny E20.
Effekter och konsekvenser av planförslaget
Totalt överskrids riktvärdet 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid 71 bostadshus, varav ett är Hassle sjukhem. De mest utsatta bostadshusen exponeras för dygnsekvivalenta ljudnivåer upp till 67 dBA vid fasad (se figur 14.5 och 14.6).
Flyttning av E20 österut i området norr om trafikplatsen Brodderud, samt nybyggnation av trafikplatsen Hasslerör gör att bullernivåerna ökar för bostäderna där. Vid några områden väster om befintlig E20 kommer bullernivåerna istället att minska jämfört med nollalternativet. På övriga platser förväntas bullersituationen att bli oförändrad eller sämre jämfört med nollalternativet, på grund av planerad ökning av skyltad hastighet på E20 för utbyggnadsalternativet.
Totalt kommer antalet bostadshus som får ljudnivåer över riktvärdet 55 dBA minska från 80 till 71 bostadshus jämfört med nollalternativet. Antalet är lägre också till följd av att fem fastigheter kommer att förvärvas och rivas av Trafikverket och är därför inte med i beräkningarna.
Inom vägområdet föreslås en skyddsåtgärd som sänker bullernivåer för fem fastigheter vid Berga. Åtgärden bidrar till minskade bullernivåer, men riktvärdet 55 dBA kommer ändå inte uppnås varför även fastighetsnära åtgärder kan erbjudas.
Av de 71 bullerstörda bostadshusen är 70 bullerberörda av utbyggnadsalternativet. Av dessa 70 är 54 bostadshus bullerstörda även i nollalternativet.
Utöver de fem förvärvade fastigheterna kommer 20 bostäder som i nollalternativet är bullerstörda inte längre vara belastade av bullernivåer över riktvärdet vid fasad.
Samtidigt beräknas 16 bostadshus som i nollalternativet inte är bullerstörda bli bullerberörda av utbyggnadsalternativet.
Tabell 14.3. Bostadshus exponerade för ekvivalenta ljudnivåer över 55dBA
Vägplan Bostadshus
De fastigheter som inte klarar riktvärdet kan komma att erbjudas fastighetsnära skyddsåtgärder för att skapa en bättre långsiktig ljudmiljö vid bostäderna längs sträckan. Vilka skyddsåtgärder som kommer att erbjudas respektive fastighet är dock inte beslutade ännu, varför ingen konsekvensbedömning kan göras i detta skede.
Med utgångspunkt i att bullerskyddsåtgärder erbjuds och genomförs för de fastigheter som har riktvärden som överskrider riktvärdena bedöms konsekvensen som måttligt positiv.
Figur 14.5. Bullerkarta över dygnsekvivalent ljudnivå för utbyggnadsalternativet utan åtgärder. Sammanvägd ljudnivå från väg- och spårtrafik 2m över mark, västra delområdet
Figur 14.6. Bullerkarta över dygnsekvivalent ljudnivå för utbyggnadsalternativet utan åtgärder. Sammanvägd ljudnivå från väg- och spårtrafik 2m över mark, östra delområdet
14.3 Aspekter att jobba vidare med
Där riktvärdet utomhus vid fasad inte kan uppnås till fullo genom föreslagna vägnära bullerskyddsåtgärder kan det bli aktuellt att Trafikverket erbjuder fastighetsnära (bostadsnära) bullerskyddsskärm/vall, samt skydd vid uteplats.
Fasadåtgärder kan också vara aktuella för de bostadshus som inte klarar riktvärden inomhus. En fasadåtgärd innebär åtgärder på fasaden för att förbättra byggnadens ljuddämpande förmåga. Genom att byta ut fönster eller sätta en tilläggsruta i fönster kan den bullerdämpande effekt öka. Även ventiler kan behöva åtgärdas för att minska inläckage av buller.
Trafikverket behöver inventera fastigheterna och åtgärder måste detaljstuderas i samråd med respektive fastighetsägare. Erbjudande om fastighetsnära åtgärder kommer
regleras i vägplanernas tillhörande plankartor och beskrivas i MKBn som länsstyrelsen ska godkänna.