Boksamtal

Boksamtal är enligt våra informanter ett sätt att involvera och engagera barn i läsningen. Flertalet av lärarna lyfter fram betydelsen av boksamtal både vid högläsning och vid individuell läsning. Vygotskij (1978) skriver att det primära funktionen ett språk har är kommunikation och sociala interaktioner, något som vi anser uppfylls under boksamtal. Vid samtal kring det lästa får elever möjlighet till muntlighet vilket enligt Vygotskij (1978) är ett sätt att uttrycka tankar då han menar att tankar uttrycks via tal (Dysthe 1996). Genom intervjun med några av lärarna fick vi en uppfattning om att de besitter en medvetenhet om de svårigheter som andraspråkselever kan möta vid tillägnandet av det svenska språket. Därför har de i åtanke att förklara ord och svåra begrepp vid boksamtal. Detta uttrycks på följande sätt

Ofta eller alltid vid högläsning pratar vi om böcker och om vad det handlar om. Vi har många barn som har svenska som sitt andraspråk och det är nästan tvunget att prata om vissa begrepp, ord och så vidare. Vi förklarar inte betydelsen av alla svåra ord som vi stöter på vid läsningen utan plockar ut det som är viktigt för sammanhanget (Lärare på friskola A).

Informanterna använder böcker som utgångspunkt för undervisningen och samtalar kring böcker. Chambers (2011) påpekar vikten av boksamtal och menar att böcker påverkar våra liv. Genom samtalen möts barn och böcker och möjligheter till reflektion skapas därmed enligt Chambers. Lindö (2005) beskriver boksamtal som att det ger möjlighet till att utbyta

31

idéer, argumentera och skapa en egen uppfattning om det lästa, som enligt Nilsson (1997) ger möjlighet till igenkänning. Informanterna enligt citatet ovan skapar den möjligheten som Lindö tar upp. Genom berättandet under boksamtal och genom att eleverna granskar och ifrågasätter det lästa skapas det möjligheter för dem att stärka sitt språkliga självförtroende, och interaktion sker således i ett socialt sammanhang. Både Lindö och Chambers förespråkar boksamtal som ett slags hjälp där vuxna vägleder barn i att reflektera över det lästa. Enligt Vygotksij (1978) har språk ett klart samband med tänkandet där tänkandet synliggörs i tal. En lärare berättar

Jag tror att det är viktigt med att föra boksamtal kring det lästa. Barns ordförråd förbättras och uttrycksförmågan utvecklas. Skillnaden i utvecklingen är påtaglig. De utvecklar även förståelse för andra kulturer och språket överlag utvecklas mycket. Barnen tillägnar sig även kunskap om ordföljd, synonymer och så vidare (Lärare på friskola B).

Enligt Lindö (2005) synliggörs genom boksamtal elevernas idéer som uttrycks i tal, vilket sker ett meningsfullt sammanhang som i sin tur ger förutsättning för deras språkliga förmåga att utvecklas. I detta fall sker samtalet mellan läraren och barnen där läraren är den stödjande vuxne i sammanhanget. Enligt Chambers (2011) är den stödjande vuxne en ”god” förebild för barnen samtidigt som den väcker läslusten hos barn att bli tänkande läsare. Malmgren (1979) i Jönsson anser att läsning och samtal kring böcker ger ett vidgat synfält (Jönsson 2007).

För att få flyt på diskussionen vid boksamtal använder samtliga lärare sig av didaktiska frågor. En lärare uttrycker att det är genom boksamtal som barnen får möjlighet att reflektera och uttrycka sina tankar fritt samt att alla förhoppningsvis kommer till tals. Att få igång barnens tankar är en viktig aspekt för språkutvecklingen anser samtliga lärare på samtliga skolor. Resonemanget kan kopplas till Chambers (2011) modell för boksamtal där han skriver att genom boksamtal möts barn och böcker och att det är först då som barnen reflekterar över sitt läsande. För att få flyt på samtalet använder sig lärarna av frågor som ger möjlighet till flera alternativa svar som i sin tur leder till att barnen får reflektera och diskutera innan de uttrycker sig muntlig. Här utgår vi från Vygotskijs (1978) teorier kring tänkande och språk. Han menar att det finns ett klart samband mellan tänkande och språk och att det man tänker uttrycker man via språket. Här går det även att koppla till Dysthes (1996) autentiska frågor samt Chambers (2011) Jag undrar frågor. Autentiska frågor skiljer sig från andra typ av frågor genom att

32

dessa ger eleverna möjlighet att tänka och reflektera själv och inte bara repetera vad andra har tänkt (Dysthe 1996).

4.4 Tillgänglighet av böcker

Informanterna delgav vikten av att ha skönlitterära böcker i klassrummet. I intervjuerna framgår det att lärarna lånar mycket böcker, såväl från det egna skolbiblioteket som från andra bibliotek. Några hävdar att de lägger böcker i lådor med olika svårighetsgrad på innehåll och andra berättar att de ställer böcker på hyllor. Det viktigaste enligt informanterna är att barnen har tillgång till böcker i klassrummet och att det finns böcker runtomkring dem. Ett exempel på hur det uttrycks är att

Vi lånar stora lådor från biblioteket eller beställer från pedagogiska centralen. I klassrummet ställs de upp i olika nivåer utifrån svårighetsgrad. Vi lägger böckerna i olika lådor, till exempel en låda fylld med de allra enklaste böcker, en annan med lite svårare osv. Och sedan säger vi till eleven att du kan välja mellan låda tre och fyra eller låda fyra och fem. Detta för att de inte ska ta något som de absolut inte klarar av. Eller vissa tar fastän att de är duktiga något från de allra enklaste och då går de ju inte vidare. Så vi slussar in dem, vi riktar dem. Inte såhär ”Ta denna!” utan de har vissa att välja mellan. Vi har barnens behov och intressen i åtanken när vi väljer böcker och det är viktigt att ha böcker i klassrummet och att böcker finns tillgängligt. Vi uppdaterar bokbeståndet ofta för att de nyaste böcker ska finnas i klassrummet. Det tror vi fångar barnens intresse för läsning. Ibland låter vi även barnen följa med till biblioteken för att välja böcker som vi tar in i klassrummet (Lärare på den kommunala skolan).

Enligt vår uppfattning av vad läraren ovan uttrycker väljer hon böcker utifrån kunskap om sina elever och vad som arbetslaget anser är passande för eleverna. Att hjälpa eleverna vid val av böcker och att uppdatera bokbeståndet är viktigt (Chambers 2011). Detta anser vi är angeläget för att barnen inte ska tappa intresset för skönlitteraturläsning. Molloy (1996) anser att det är utifrån elevers behov, förutsättningar och intressen som lärare bör välja böcker. Hon menar att detta underlättar för lärare att välja böcker för såväl den enskilda individen som för hela gruppen. Utifrån våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden har vi upptäckt att tillgänglighet av böcker i klassrummet väcker barnens intresse för läsning. När barnen ser att nya böcker har kommit in i klassrummet blir en del av dem upprymda och vill titta och bläddra i dem. Det kan leda till att de börjar läsa i böckerna och eventuellt låna hem dem men

33

detta gäller dock inte alla. Läsningen kan enligt informanterna vara ett sätt som möjligen kan bidra till språkutveckling, något som vi anser inte är självklart. Våra informanter delgav skilda idéer kring val av böcker. En del av dem nämnde biblioteket som en resurs där engagerade bibliotekarier rekommenderar böcker beroende på barnens ålder och årskurs. ”Vid biblioteksbesöket får barnen möjlighet att gå runt på biblioteket och titta, de får olika böcker presenterade för sig som de även får titta i. De ges även möjlighet att skaffa ett lånekort om de inte har det och sedan lär de sig hur man lånar böcker”. Informanterna på två av skolorna nämnde att de aktivt utnyttjar bibliotekets resurser ett antal gånger i månaden trots att de har ett eget bibliotek på skolan. De anger också biblioteket som en resurs vad gäller frågor om genus, nya författare, nyutgivna böcker vid val och rekommendation av böcker, dvs. att de har kunskap kring böcker som de rekommenderar. Två av informanterna på skolorna berättar ”Jag tycker att bibliotek är jätteviktigt. Det är mycket viktigt som barn att man lär sig att i Sverige har man en sådan institution som man har så mycket glädje och nytta av så det är såklart att man måste involvera bibliotek i barnens värld”. Enligt informanterna får barnen vid biblioteksbesök gå fram och ställa frågor om skönlitterära böcker. Detta enligt vår uppfattning kan skapa möjligheter för barnen att reflektera, kommunicera och använda språket i meningsfulla sammanhang med kunniga andra, vilket är en förutsättning för språkutveckling. Vi har dock en informant på en av skolorna som inte besöker andra biliotek än skolans. Hon menar att eleverna inte blir väl mottagna på biblioteken om man inte i förväg bokar tid hos dem.

Böckerna som lånas in till klassrummet används enligt informanterna på olika sätt. En del hävdar att barnen ges möjlighet att välja en bok varje vecka som de lånar hem för att läsa. Läsningen sker i form av en läxa. Andra gånger används skönlitteratur som högläsning i klassrummet då även samtal kring boken sker tillsammans. Eftersom att böckerna finns utspridda i klassrummet har barnen även möjlighet att läsa dem när de känner för det.

Det är viktigt att lära barnen att både bilden och texten har betydelse, att om de inte kan läsa, är det ok att de lär sig de korta texterna och ordbilder utantill, att det också får vara en glädje i att kunna läsa. Allt som stärker självförtroendet är ju viktigt. För i ettan är det mycket det här med att läsa, hitta lässtrategier och att barnen får läsa många småböcker (Lärare på friskola A).

En lärare betonar vikten av användning av skönlitterära texter och dess möjligheter för att barnen ska lära sig att läsa. Hon menar att ”Barn ges möjlighet till att läsa på egen hand, inte

34

bara läsa sig utan även låtsasläsa när de inte kan läsa”. Detta gör barnen spontant när de har böcker omkring sig i klassrummet. Enligt vår uppfattning är detta ett sätt att använda sig av skönlitteratur i och utanför undervisning. En del informanter hävdar att de ibland låter barnen läsa skönlitteratur som har lånats in till klassrummet när de blir färdiga med sina uppgifter innan deras klasskamrater. Vi anser att skönlitteratur i detta sammanhang används som tidsutfyllnad. Samtidigt kan vi se det som något fördelaktigt för barnens språkutveckling i den bemärkelsen att läsningen möjligen automatiseras.

Eftersom att vi bara har ettor och tvåor det riktar sig så är ju vårt första mål att de ska knäcka koden och kunna läsa och inte så mycket att hämta in kunskaper. Däremot i slutet av tvåan brukar vi jobba lite mer mot faktatexter och mer. Men vi måste först få flyt på läsningen. Sedan ska det också vara en upplevelse. Det målet vi vill nå är att de inte ska känna att det är en läxa när de tar hem och läser hemma utan det ska vara ett intresse, det ska vara någonting som är roligt och som kan ge läsglädje! (Lärare på den kommunala skolan).

Citatet ovan tolkar vi som att för barn som går i ettan och tvåan som börjar lära sig att läsa är det viktigt att låna in skönlitteratur som är roliga och som kan fånga deras intresse och som de kan välja mellan. Det är dock enligt vår uppfattning inte givet att detta bidrar till barns språkutveckling, men positiv inverkan tror vi att läsningen har för flytet i läsning. Molly (1996) tar upp barnens behov och förutsättningar som något som underlättar för lärare att välja text såväl till den enskilde eleven som till en grupp. Även Chambers (2011) tar upp en diskussion kring hur viktigt det är att lärare utgår från barnens förutsättningar och behov vid val av böcker för barn som är på väg att lära sig läsa. Skönlitteratur fungerar enligt våra informanter som en bra metod för att hjälpa barnen att få flyt på deras läsning. Bilderböcker med enkla meningar är de första böcker som lånas in till klassrummet för barnen, därefter övergår de till böcker som innehåller bilder med längre text.

Våra informanter hävdar att även hur böckerna presenteras i klassrummet har stor betydelse för barnens förhållningssätt till böcker. Chambers (2011) poängterar betydelsen av sättet man presenterar böcker på och menar att man antingen kan bli positivt eller negativt inställd till boken beroende på hur den presenteras och hur den står uppställd. En del informanter påpekar att de skyltar med nya böcker för att fånga barnens intresse för skönlitteratur. Här blir tillvägagångssättet avgörande för om intresset för läsning väcks hos barnen eller inte, vilket är ett ansvar som främst ligger i lärarens händer. Vikten av att ha tillgång till böcker är också

35

något som Chambers anser är angeläget, och som våra informanter bekräftar och säger att de praktiserar i sin undervisning. En informant berättar om hur viktigt det är att ha tillgång till böcker, både i skolan och i hemmet. Hon berättar att: ”Det är viktigt att det finns böcker omkring barnen och att de alltid är tillgängliga för dem hela tiden. Vi har mycket böcker i klassrummet. Vi köper även in många böcker så att det finns tillräckligt med böcker för dem att både läsa i skolan och låna hem”. Chambers (2011) beskriver läsare som otåliga varelser och menar att en läsare lätt kan tappa intresset för läsning på grund av brist på böcker som har presenterats för dem och som de är intresserade av att läsa.

36