• No results found

2 Revisorernas överväganden

2.1 Bolagets verksamhet och effektivitet

Rapporten

Riksdagen beslutade i december 1996 om fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra återkommande fordonskontroll. I budgetpropositionen för 1997 betonade regeringen att minst samma krav ska gälla för den fort-satta besiktningsverksamheten vid Bilprovningen som gäller för övriga aktö-rer på provnings- och kontrollmarknaderna. Vidare uttalade regeringen att Bilprovningens effektivitet årligen bör jämföras med effektiviteten hos andra besiktningsföretag och hos motsvarigheter i andra länder.

Revisorerna föreslog i rapporten att tyngdpunkten i det fortsatta arbetet med effektivitetsjämförelser ska ligga inom företaget genom systematiska jämförelser mellan stationer, och att nuvarande system för kallelse till kon-trollbesiktning förändras för att åstadkomma en jämnare belastning över året.

AB Svensk Bilprovning borde få ansvaret att, inom de ramar som for-donskungörelsen ger, styra när i tiden kallelse ska gå ut. Vidare föreslog revisorerna att regeringen klarlägger SWEDAC:s tillsynsansvar för AB Svensk Bilprovnings verksamhet.

Revisorerna belyste i rapporten hur bolagets ekonomiska resultat under se-nare delen av 1990-talet kraftigt försämrats. Bakgrunden till det försämrade resultatet är bl.a. kraftigt ökade driftskostnader och att bolagets avgifter varit oförändrade under i stort sett hela 1990-talet. Revisorerna ansåg att Bilprov-ningen genomfört förändringar och modernisering av verksamheten utan hänsyn till budgetmässiga restriktioner. Revisorerna ansåg också att det är angeläget att ägarna, där staten är majoritetsägare, agerar med större långsik-tighet och tydliga direktiv, så att en sådan ekonomisk utveckling som ägt rum inom Bilprovningen inte uppkommer.

Bolaget har under senare år arbetat med fem målområden: kunderna, med-arbetarna, nya affärer, resultatet samt den tekniska kvaliteten. Under 1999 har måluppfyllelsen försämrats för samtliga områden utom för den tekniska kvaliteten. Revisorerna uppmärksammade även att köerna hos Bilprovningen ökade markant under våren 2000 och att det finns stora skillnader mellan olika stationers produktivitet.

För att uppfylla riksdagens krav på effektivitetsjämförelser initierade Bilprovningen en studie 1998. Bilprovningen jämfördes med besiktningsfö-retag i Belgien, Finland och Tyskland. Till följd av att förutsättningarna för de olika företagens verksamhet är mycket olika är det emellertid svårt att dra några säkra slutsatser av studien. Interna effektivitetsjämförelser, som reviso-rerna föreslår, utesluter inte jämförande studier med andra organisationer.

2000/01:RR9

1 Remissinstanserna

Statskontoret, Ekonomistyrningsverket, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund och Svenska åkeriförbundet instämmer i reviso-rernas förslag om systematiska jämförelser mellan stationerna.

Statskontoret är dock tveksamt till om förslaget är tillräckligt för att uppnå önskad effektivitet i företaget. Statskontorets principiella uppfattning är att Bilprovningens ensamrätt att utföra fordonskontroll bör avskaffas och ersät-tas med ett öppet system med ackrediterade verkstäder. Konkurrensverket anser att systematiska jämförelser normalt inte kan ersätta den effektivitets-press som följer av att verksamheten bedrivs på en marknad med fungerande konkurrens. Motorbranschens Riksförbund (MRF) anser att revisorerna på ett förtjänstfullt sätt analyserar AB Svensk Bilprovnings verksamhet och de problem företaget har. MRF anser vidare att så länge Bilprovningens kärn-verksamhet inte utsätts för konkurrens måste effektiviteten kontinuerligt mätas och utvärderas. Även Trafikförsäkringsföreningen, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Svenska Taxiförbundet, Kungliga Automobil Klub-ben, Svenska åkeriförbundet och Svenska Bussbranschens Riksförbund för-ordar i första hand att AB Svensk Bilprovnings kärnverksamhet konkurrens-utsätts, men man har ingen erinran mot revisorernas förslag.

Riksrevisionsverket (RRV) anser att det är svårt att dra några säkra slutsatser av sådana systematiska jämförelser mellan stationerna som revisorerna före-slår. Det är heller inte lämpligt att använda dem för central planering och styrning av verksamheten. RRV anser vidare att det inte är helt nödvändigt att ta med produktivitetsmåtten i uppföljningen av Bilprovningens verksam-het, eftersom produktiviteten nära samvarierar med rörelsemarginalen.

Statskontoret, Trafikförsäkringsföreningen, Motorbranschens Riksförbund, Motormännens Riksförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Svenska Taxiförbundet, Kungliga Automobil Klubben och Svenska åkeriförbundet instämmer i revisorernas förslag att nuvarande system för kallelse till kon-trollbesiktningen bör förändras för att åstadkomma en jämnare belastning över året. Flera ytterligare remissinstanser, däribland många polismyndighet-er, tillstyrker förslaget att ändra kallelseförfarandet, i samband med att man även yttrar sig över förslaget att överväga en ytterligare utglesning av kon-trollbesiktningen. Därför berörs frågan om kallelseförfarandet även i avsnit-tet om flygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet.

AB Svensk Bilprovning redogör i sitt remissvar för en planerad förändring i kallelseförfarandet. I syfte att minska antalet fordon som ska besiktigas under våren har regeringen på önskemål av Bilprovningen och Vägverket ändrat inställelsetiden för slutsifferstyrda fordon med slutsiffra 5, från mars–juli till maj–september. Förändringen gäller från 2001. Bilprovningen testar också ett nytt sätt att kalla till besiktningen, som innebär att kallelsen innehåller förslag på besiktningstid. Syftet är att studera ombokningsfrekvensen.

Ekonomistyrningsverket, SWEDAC och Konkurrensverket instämmer i att regeringen bör klarlägga SWEDAC:s tillsynsansvar för Bilprovningens verksamhet. Ingen remissinstans har haft någon erinran mot förslaget.

2000/01:RR9

1 SWEDAC föreslår att det även förtydligas att SWEDAC inte ska hantera enskilda klagomål som avser utfallet av kontrollbesiktningar. När det gäller Bilprovningens interna kvalitetsarbete föreslår SWEDAC att Vägverket får ange de kvalitetskrav som ska vara uppfyllda.

Revisorerna

Revisorerna konstaterade i granskningen att det är viktigt att göra effektivi-tetsjämförelser, mot bakgrund av Bilprovningens ensamrätt att utföra kon-trollbesiktning. Revisorerna ansåg att tyngdpunkten bör ligga på ett aktivt arbete med effektivitetsjämförelser inom företaget exempelvis genom syste-matiska jämförelser mellan stationer. Bland remissinstanserna finns ett brett stöd för detta förslag. Flera remissinstanser anser att effektiviteten bäst främ-jas om Bilprovningens kärnverksamhet utsätts för konkurrens. Så länge Bilprovningens ensamrätt kvarstår bedömer dock flera remissinstanser att de föreslagna effektivitetsjämförelserna är värdefulla.

Enbart RRV ställer sig avvisande till revisorernas förslag. Enligt RRV är det svårt att dra några säkra slutsatser av sådana systematiska jämförelser mellan stationerna som revisorerna föreslår. Sammanfattningsvis anser RRV att revisorernas förslag angående bolagets verksamhet och effektivitet inte kommer att lösa bolagets problem. RRV presenterar dock inte något alterna-tivt förslag. Revisorerna har också noterat att RRV i sitt yttrande argumente-rar emot åtgärder som revisorerna inte föreslagit, t.ex. att produktivitetsmått bör ingå i ”Femklövern” samt användande av bonussystem.

Revisorerna har i granskningen utgått ifrån riksdagens beslut 1996 om fortsatt ensamrätt för AB Svensk Bilprovning att utföra kontrollbesiktning och ifrån de uttalanden som riksdagen gjorde i detta sammanhang. Reviso-rerna har således i granskningen följt upp riksdagens beslut. Frågan om kon-kurrensutsättning av kärnverksamheten ligger utanför denna granskning.

Med anledning av de synpunkter som framkommit under remissomgången finns det anledning att upprepa revisorernas överväganden i rapporten:

Under 1990-talet har frågan om marknaden för kontrollbesiktningar av mo-torfordon ska öppnas för konkurrens varit föremål för omfattande utred-ningsarbete och långvarig diskussion. Det har påverkat företaget i både posi-tiv och negaposi-tiv riktning. Till det posiposi-tiva hör att rationaliseringar genomförts som ökat produktiviteten i företaget. Bilprovningen har också arbetat aktivt för att förbättra kundbemötandet. Till det negativa hör att det under några år funnits en viss osäkerhet om bolagets verksamhetsförutsättningar. Delvis som en följd av bolagets ambition att stå väl rustat inför en eventuell fram-tida situation med en öppen marknad har bolagets kärnverksamhet fått otill-räcklig uppmärksamhet.

Revisorerna anser att det är viktigt att ändra nuvarande förfarande för kal-lelse till kontrollbesiktningen för att få en jämnare belastning över året. För-ändringen som gäller sedan årsskiftet är ett steg i denna riktning. Den tillgo-doser dock inte revisorernas förslag att Bilprovningen bör ges större möjlig-heter att planera sin produktion och styra när i tiden kallelse ska gå ut. Revi-sorerna anser vidare att regeringen bör klarlägga SWEDAC:s tillsynsansvar.

2000/01:RR9

1 Revisorerna föreslår:

• att tyngdpunkten i det fortsatta arbetet med effektivitetsjämförelser ska ligga inom företaget genom systematiska jämförelser mellan stationer,

• att nuvarande system för kallelsen till kontrollbesiktning förändras för att åstadkomma en jämnare belastning över året och att AB Svensk Bil-provning får ansvaret att, inom de ramar som fordonskungörelsen ger, styra när i tiden kallelse ska gå ut, samt

• att regeringen klarlägger SWEDAC:s tillsynsansvar för AB Svensk Bilprovnings verksamhet.