Bolognaprocessen

Bolognaprocessen är den reform sedan 1993 som lett till de mest genomgripande förändringarna av strukturen för svensk högre utbildning. Nivåbeskriv- ningarna i högskolelagen ändrades och examensord- ningen reviderades i grunden. Lärarnas arbete med framför allt planering och examination påverkades genom införandet av förväntade studieresultat, mål- relaterad bedömning och extern kvalitetsgranskning med fokus på resultat och hur måluppfyllelsen säker- ställs. Sverige införde också en ny utbildningsnivå, avancerad nivå, som löste tidigare problematik med magisterutbildningen172 _{och ändrade poängsystem}

till högskolepoäng.173

Bolognareformen var resultatet av en längre interna- tionell utveckling i flera steg. Den kan kopplas till en generell utveckling mot ökat samarbete och ökat ut- byte mellan universitet och högskolor i världen men den hänger också samman med vissa avgörande händelser i Europa.

Den 18 september 1988 firade universitetet i Bologna 900-årsjubiléum som världens äldsta universitet. Ett led i firandet var att nästan 400 rektorer signerade

Magna Charta Universitatum som var ett manifest

för forskningens och utbildningens frihet.174 I mani- festet betonas universitetens roll för att överbrygga gränser mellan länder och stärka internationellt samarbete mot bakgrund av kommande införande av Schengenavtalet inom Europa och ännu rådande järnridå mellan öst och väst. Magna Charta framhål- ler att universiteten bidrar till kulturell, social och ekonomisk utveckling, ska vara moraliskt och intel- lektuellt oberoende, att forskning och utbildning ska vara integrerade, att fri forskning och fri utbildning är “en grundläggande livsprincip” och att universiteten ska stå för ett gränsöverskridande utbyte av personer och kunskap.

Av avgörande betydelse för studenternas rörlighet i Europa var Lissabonkonventionen 1997 som Euro- peiska rådet och Unesco tagit fram för ömsesidigt erkännande av kvalifikationer i annat land.175 _Utbild-

ning framhålls där som en mänsklig rättighet och något som främjar fred, ömsesidig förståelse och to- lerans. Konventionen syftar till att främja studenter- nas rörlighet och innebär att utbildning i ett land ska ge tillträde till utbildning och arbetsmarknad i annat land, att annat land är skyldigt att pröva en sökandes kvalifikationer samt att diploma supplement ska in- föras för dokumentation av utbildning. Konventionen har ratificerats av alla EU-länder och ett stort antal andra länder.176

Året efter, 1998, träffades politiker och represen- tanter för ett stort antal lärosäten i Sorbonne för att uppmärksamma universitetets 800-årsjubileum. Ut- bildningsministrarna från Frankrike, Storbritannien, Italien och Tyskland signerade då den så kallade Sor- bonne-deklarationen som var en apell om att harmo- nisera systemen för högre utbildning mellan länder inom Europa och som lade grunderna för kommande

174 Magna Charta Universitatum. Till dags dato har drygt 900 lärosäten skrivit under Magna Charta, se http://www.magna-charta.org/magna- charta-universitatum/signatory-universities/signatory-universities.

175 Convention on the Recognition of Qualifications concerning Higher Education in the European Region. 176 Sverige ratificerade Lissabonkonventionen 2001, se SÖ 2001:46.

177 Sorbonne Joint Declaration.

Bologna-deklaration. De skriver bland annat:177 ﹤...﹥ Europe is not only that of the Euro, of the

banks and the economy: it must be a Europe of knowledge as well. We must strengthen and build upon the intellectual, cultural, social and techni- cal dimensions of our continent. ﹤...﹥

Universities were born in Europe, some three- quarters of a millennium ago. ﹤...﹥ In those times, students and academics would freely circulate. ﹤...﹥ Nowadays, too many of our students still gra-

duate without having had the benefit of a study period outside of national boundaries. ﹤...﹥ We owe our students, and our society at large, a higher education system in which they are given the best opportunities to seek and find their own area of excellence.

An open European area for higher learning carries a wealth of positive perspectives. ﹤...﹥

A system, in which two main cycles, undergra- duate and graduate, should be recognized for in- ternational comparison and equivalence, seems to emerge.

Much of the originality and flexibility in this sys- tem will be achieved through the use of credits (such as in the ECTS scheme) and semesters.﹤...﹥ We hereby commit ourselves to encouraging a common frame of reference, aimed at improving external recognition and facilitating student mo- bility as well as employability. The anniversary of the University of Paris, today here in the Sorbonne, offers us a solemn opportunity to engage in the endeavour to create a European area of higher

education, where national identities and common interests can interact and strengthen each other for the benefit of Europe, of its students, and more generally of its citizens. We call on other Member States of the Union and other European countries to join us in this objective and on all European Universities to consolidate Europe’s standing in the world through continuously improved and up- dated education for its citizens.178

1999 träffades utbildningsministrar från 29 länder i Bologna för att signera Bolognadeklarationen.179

Detta var ett öppet initiativ för alla intresserade län- der inom Europa och var inte kopplat till EU. Alla som ville och som accepterade de gemensamma målsätt- ningarna fick vara med.180 _{Deklarationen syftade till}

att skapa European Area of Higher Education till 2010 med tre övergripande mål: ökad rörlighet (Mobi- lity), anställningsbarhet (Employability) och konkur-

renskraft (Competitiveness). För att kunna skapa ett

sådant gemensamt utbildningsområde krävdes ökad jämförbarhet och transparens när det gäller länder- nas system för högre utbildning. För att nå dit sattes sex mål upp:

1. Införande av ett system med tydliga och jämför- bara examina

2. Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer eller cykler (1st and 2nd cycle)

3. Införande av ett gemensamt poängsystem, ECTS 4. Främjande av rörlighet för studenter och anställda 5. Främjande av europeiskt samarbete inom kvali-

tetssäkring

6. Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning.

Ytterligare ministermöten vartannat år ledde fram

178 Markeringarna i kursiv stil är våra för att lyfta fram det som sedan blev övergripande målsättningar i Bolognadeklarationen. 179 The Bologna Declaration.

180 Idag är 48 länder med i Bolognaprocessen, varav 27 ingår i EU.

181 Samtliga deklarationer 1999–2018 finns tillgängliga på http://ehea.info/page-ministerial-declarations-and-communiques.

182 Inom ramen för Joint Quality Initiative skapades de så kallade Dublin Descriptors, se http://ecahe.eu/w/index.php/Dublin_Descriptors. Även det så kallade Tuning-projektet syftade till att harmonisera mål för utbildning inom olika ämnesområden, se:

https://www.unideusto.org/tuningeu/

till fler operativa mål för Bolognaprocessen:181

< Främjande av livslångt lärande

< _{Lärosätens och studenters inflytande och delaktig-}

het i processen, Student centered learning

< _{Främja attraktionskraften hos Europas högre ut-}

bildning bl a genom transnationell utbildning och breddad rekrytering

< _{Integreringen av forskarutbildning som den tredje}

utbildningsnivån (3rd cycle).

Dessa mål ledde till ett omfattande reformarbete i medlemsländerna som kontinuerligt följdes upp. En av grundpelarna för att kunna uppnå flera av målen var införandet av learning outcomes som metod för att beskriva utbildningarnas resultat. Detta var nöd- vändigt för att främja mobilitet både mellan lärosäten och olika utbildningsnivåer, studenternas anställ- ningsbarhet på en öppen europeisk arbetsmarknad och ett studentcentrerat lärande. Målstyrning, re- sultatfokus och läroplansarbete blev i och med detta betonade delar av svensk högre utbildning.

4. Implementeringen av Bolognareformen i