De äldre önskar större valfrihet att kunna välja var man vill bo samt en
beskrivning av vilka boendeformer som finns och vem som ansvarar för dem. Det finns idag olika boendeformer och information om dessa behöver tydliggöras.
Särskilt boende för äldre är en behovsprövad boendeform enligt
Socialtjänstlagen. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som behöver särskilt stöd.
I Strängnäs kommun finns det totalt 317 lägenheter (2021) i särskild boendeform, 98 av dem med inriktning demens (och övriga med somatisk inriktning.) I och med ökad andel äldre med demenssjukdom kan det finnas behov att omvandla platser med somatisk inriktning till fler platser med inriktning demens.
Prognosen för äldre i åldersgruppen 80 år och äldre i Strängnäs kommun kommer öka med ca 50 % till 2027. Ett nytt särskilt boende planerar i Strängnäs med ca 80-100 platser, upphandling av vård- och omsorgsoperatör sker under år 2021. Det nya boendet planeras stå klart juni 2024. Trygghetsboenden utan biståndsbedömning planeras inom flera kommundelar, dessa byggs av privata entreprenörer.
Målsättningen är att så många som möjligt ska få vård- och omsorg i det egna boendet. Korttidsboendet ska i första hand användas som avlastning för anhöriga samt för personer med kognitiv svikt.
Inomhus och utomhusmiljön särskilt boende
Fokus har ökat på utformningen av den fysiska inom- och utomhusmiljön på särskilt boende. Upplevelsen av trivseln i inom- och utomhus miljön måste öka.
Det ska vara lätt att komma ut, miljön ska vara stimulerande och rofylld med anpassade promenadstråk och tillgängliga sittplatser. En inbjudande uteplats med anpassade promenadstråk kan användas för rörelse i förebyggande syfte Beslut om en gemensam standard behöver fattas.
12/15
Kvalité
Insatser inom socialtjänst ska vara av god kvalité. Det gäller i såväl privat som offentlig verksamhet och för såväl myndighetsutövning som övriga insatser.
Verksamheten ska arbeta förebyggande och systematiskt. Fler risk- och
konsekvensanalyser ska göras. De synpunkter och avvikelser som inkommer till verksamheten ska användas för att på ett systematiskt sätt föra
förbättringsarbetet framåt med utgångspunkt i de äldres åsikter. Den årliga patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsberättelsen visar resultat av de genomförda förbättringarna samt ger förslag på fortsatt förbättringsarbete.
Kontorsplanen följer månadsvis effekter av förbättringsarbetet. Granskningar av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) välkomnas och ses som en möjlighet till utveckling och belyser också områden som håller hög kvalitet.
Kvalitetsregister
Förebyggande arbete med kvalitetsregister behöver utvecklas. Registren är ett stöd i det förebyggande arbetet och fungerar som ett förbättringsarbete i det dagliga vård- och omsorgsarbetet.
Uppföljning uppdrag
Genomförandeplanerna ska användas som underlag för att kunna göra bra uppföljningarna på insatserna, detta blir också en kvalitetssäkring på att uppdragen följs.
Digitala möten
Verktyg för att genomföra digitala SIP (samordnad individuell planering) möten och vårdplaneringar på plats i brukarens hem ska utvecklas.
Kontinuitet
För kontinuitet och trygghet, ska antalet olika medarbetare inom hemtjänsten som besöker äldre vara låg, enligt en av majoritetsförklararingarna i Strängnäs kommuns flerårsplan 2021-2023. Kontinuitet i vård- och omsorg är viktigt för brukarens upplevelse av trygghet. Det är särskilt angeläget för brukare som kan ha svårt att hantera många olika kontakter.
En utredning har genomförts om fast omsorgskontakt i hemtjänsten, lagförslaget förväntas träda i kraft den 1 januari 2022. Syftet är att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet och att insatserna utförs på liknande sätt, oavsett vem i personalgruppen som utför dem. Ännu ett förslag är att omsorgskontakten som utses ska vara utbildad undersköterska, lagförslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2030. Tillgången till utbildade undersköterskor och planering för utförande av hemtjänst blir här centralt.
Måltider
Bra mat och trevliga måltider är en central del inom äldreomsorgen både för välbefinnande och för att undvika ohälsa. Måltiden är viktig för brukaren och delaktigheten behöver ökas.
Inom särskilt boende finns förbättringsområden för måltider, att minska nattfasta, näringsriktigare mellanmål och mer tilltalande måltidsmiljö. Många kök på särskilda boenden är gamla och behöver rustas upp. Personal behöver öka kompetensen inom området. Samverkan med måltidsservice utvecklas och behov av dietist föreligger. Tillagningskök på de särskilda boendena och införande av omsorgsmåltider är önskvärt.
Måltider är viktigt i det förebyggande arbetet så att den äldre ska kunna bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt. Personalens kunskap kring kost- och nutrition behöver öka, i syfte att kunna motivera till en mer hälsosam kost och minska risk för under- eller övernäring.
Inom ordinärt boende kan man få stöd med inköp, matlagning eller få hem färdiga matlådor. Stödet kan ges i form av att värma matlåda och/eller bli serverad färdiglagad mat eller hjälp med att bereda enklare måltider.
Förfarandet med inköp kommer behöva förändras, ett exempel är digitala inköp där den äldre får handla via webbutik. Den äldre ges då möjligheter att välja mellan flera varor samtidigt som det nära omvårdnadsarbetet kan prioriteras.
För att måltiden ska vara mer inspirerande och uppmuntra till social samvaro, för de som så önskar, kan modellen matlag användas där personer som har insatser kan äta tillsammans någon eller några gånger i veckan.
Kompetens
Inom området vård- och omsorg väntar stora utmaningar att kunna klara det framtida personalbehovet. Efterfrågan på personal bedöms öka kraftigt som en följd av att befolkningen växer och att andelen äldre blir allt fler. För individer som har behov av stöd från kommunen är det av stor vikt att stödet utförs av personal med god kompetens.
Regeringen vill införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor i syfte att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård- och omsorg. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Specialistundersköterskans roll inom områden demens, rehabilitering, psykiatri, välfärdsteknik etc. behöver tydliggöras. Det skapar karriärvägar för
undersköterskor och kan göra yrket mer attraktivt.
14/15
Legitimerad personal
Rätt kompetens är en grundläggande förutsättning för att den kommunala hälso- och sjukvården ska fungera väl. Att människor vill utbilda sig för att arbeta inom, och stanna kvar i vården, är därför grundläggande. För att möta kommande utmaningar, däribland de demografiska, är det avgörande att vårdens organisation också arbetar för att utnyttja kompetensen bättre.
Specialiseringar inom olika sjukdomar, nutrition, hälsa, digitala hjälpmedel m.m.
behövs för att upprätthålla god kvalité. Det är viktigt att undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter, har förutsättningar att arbetaförebyggande, så att de äldre klarar att bo kvar i ordinärt boende och kan leva självständigt så länge som möjligt. Personalen måste ges möjligheter till kompetensutveckling i linje med samhällsutvecklingen.
Kompetensförsörjningsplanen blir här ett viktigt redskap.
Handläggare
I framtiden kommer biståndshandläggare möta fler äldre med komplexa
hjälpbehov. Morgondagens handläggare kommer att behöva större kunskap om människor från andra kulturer. Handläggarna kommer fortlöpande att behöva utbilda sig i samtalsteknik för att kunna nå och motivera människor som inte har full insikt i sina behov. Biståndshandläggarna behöver ha med barnperspektivet i bedömningarna.
Språk
För äldre är välutbildad personal med språklig kompetens viktigt. Det är viktigt för många äldre att den personal som ger stöd hanterar det svenska språket.
Språkombud finns i verksamheterna och deras uppdrag behöver tydliggöras.
Den äldre generationen är ofta bärare av språk och kultur samt värnare av traditioner. Personalens språkkunskaper för brukare med annat modersmål än svenska behöver tas tillvara. Det är viktigt att äldre som talar andra språk än svenska kan fortsätta att använda sitt språk.
Berörda verksamheter behöver utveckla arbetet med att tillgodose tillgång till personal med kunskaper i olika förekommande språk.
Digital kompetens
Välfärdsteknik, teknik till stöd för personalen möjliggör att arbetstid kan
användas till andra saker och mer värdeskapande aktiviteter för brukare. Digitala tjänster kan användas för färre transporter och minskat behov av fysiska besök.
Införandet av välfärdsteknik behöver inkludera kompetensutveckling så att personal känner sig trygg med tekniken. Införandet behöver även ske
systematiskt och planeras över tid. Ett viktigt redskap i detta arbete blir den plan för digitalisering som håller på att tas fram.
Hygien på särskilda boenden för äldre
Pandemin Covid19 har påvisat behovet av bättre hygienförutsättningar på de särskilda boendena inom äldreomsorgen. Utrymmen för tvätt, skyddsutrustning, utensilier med mera behöver ses över liksom personalutrymmen.
Slutord
Med detta utvecklingsprogram för äldreomsorgen som stöd skapar nämnder och bolag tillsammans en äldreomsorg i framkant för alla invånare i Strängnäs.
PROTOKOLLSUTDRAG
1. utvecklingsprogrammet för äldreomsorgen 2021-2027 ska skickas vidare för remiss till kommunstyrelsen, teknik- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kulturnämnden, miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden, rådet för seniorfrågor och rådet för funktionshinderfrågor och SFAB.
2. remissvaren ska ha kommit in till Socialnämnden senast 9 september 2021
Yrkanden
Inger Jansson (M) yrkar på en ändring under rubriken frivilliginsatser:
”Kommunen i samarbete med Frivilligcentralen behöver tydliggöra hur arbetet med frivilliginsatser ska bedrivas”
Beslutsgång
Ordföranden ställer avslag mot bifall till Inger Janssons (M) ändringsyrkande och finner att socialnämnden bifaller förslaget.
Ordföranden finner sedan att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir socialnämndens beslut.
Beskrivning av ärendet
I juni 2020 fick socialchef i uppdrag att ta fram ett utvecklingsprogram för äldreomsorgen.
Verksamhetschef och verksamhetsutvecklare för särskilt boende fick i september 2020 uppdraget att leda arbetet med framtagandet av utvecklingsprogrammet.
Genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på Socialkontoret.
Inför framtagandet av dokumentet har följande genomförts:
Enkätundersökning Hur äldre ser på sitt boende genomfördes av Socialkontoret under sommaren 2020. Enkäten skickades till medborgare födda jämna år mellan 1930 och 1940, totalt 943 personer. Totalt 620 personer svarade på enkäten.
Synpunkter från Seniorrådet (Finska föreningens pensionärer, SPF seniorerna och PRO Strängnäs) inhämtades i september 2020
2/3
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Workshop kring utvecklingsprogrammet har hållits på Socialnämnden.
Genomgång av Socialstyrelsens brukarundersökning
Utvecklingen av äldreomsorgen i Strängnäs kommun är en av framtidens stora utmaningar och en av de politiskt viktigaste frågorna. Därför behövs ett
långsiktigt utvecklingsprogram för äldreomsorgen.
Utvecklingsprogrammet är kommunövergripande och beskriver ”hur”
kommunen ska göra för att uppnå något inom ett avgränsat område. Program anger såväl mer övergripande prioriteringar som konkreta mål och åtgärder samt anger vem som ansvarar.
Utvecklingsprogrammet är ett övergripande politiskt styrdokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Programmet ska användas för att
vidareutveckla äldreomsorgen, i samverkan mellan olika nämnder och berörda verksamheter. Programmet är ett verktyg för en horisontell samverkan, styrning och uppföljning. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till
programmet ska integreras i kommunens styrmodell. Resursanvändningen som krävs för kommunens äldreomsorg är omfattande och fördelas över flera
nämnder.
Respektive nämnds ansvar med fokus på utvecklingsprogrammet för äldreomsorg.
Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens övergripande trygghetsfrågor, kommunikation och digitalisering.
Kulturnämnden ansvarar för att erbjuda kultur, attraktiva och tillgängliga mötesplatser för kommunens invånare.
Teknik - och fritidsnämnden ansvarar för att kommunens friluftsområden och idrottsplatser är anpassade efter äldres behov.
Teknik - och fritidsnämnden ansvarar för att äldre erbjuds måltider och näringsrik kost.
Miljö - och samhällsbyggnad ansvarar för översiktsplanering och garanterar bästa placering av boende för äldre.
Barn - och utbildningsnämnden kompetens försörjer och utbildar medarbetare som behövs inom äldreomsorgen.
Kommunstyrelsen tillhandahåller via digitaliseringsavdelningen
infrastruktur inkl. WiFi i egna verksamhetslokaler, i samarbete med SFAB
SFAB ansvarar för att upprätthålla en god standard på boendena både inomhus och utomhus samt byggandet av nya bostäder anpassade för äldre.
Äldreomsorgen är en viktig del i den övergripande målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är äldreomsorgen ett område där samverkan mellan flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
PROTOKOLLSUTDRAG
Socialnämnden 2021-05-26
3/3
Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Remiss
Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter beslutat program. Remissvar skickas med e-post till
socialnamnden@strangnas.se senast 9 september 2021. Se separat remissvar.
Ekonomiska konsekvenser
Beslutet att skicka äldreomsorgens utvecklingsprogram 2021-2027 på remissrunda medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Barnkonsekvenser
Utvecklingsprogrammet bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Uppföljning
Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till utvecklingsprogrammet ska integreras i kommunens styrmodell. Resursanvändningen som krävs för
kommunens äldreomsorg är omfattande och fördelas över flera nämnder.
Beslutsunderlag
Program, Utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027, 20-10-09 Bilaga 1 Begreppsdefinition
Bilaga 2 Källhänvisning
Remissvar utvecklingsprogram äldreomsorgen 2021-2027 Beslutet skickas till