5 Analys, slutsats och diskussion
5.3 Bostadspolitik och planering
I de artiklar som nämner bostadsbrist och miljonprogram dominerar idén om att avre-glering är vägen framåt för att komma till rätta med bostadsbristen. Detta tyder på att miljonprogrammet främst används som varnande eller dåligt bostadspolitiskt exempel då miljonprogrammet kan sägas vara en produkt av ett samhälle med betydande statliga regleringar (Strömberg 2001: 32). En av de regleringar som kritiseras är hyresreglering-en (se Kronqvist 2014) hyresreglering-en reglering som det redan under 1950-talet fattades beslut om att avskaffa (Strömberg 2001: 29f). Det ska inte hållas för osannolikt att regleringer idag sticker än mer i ögonen på marknadsliberalerna än under 1950-talet utifrån den samhällsutveckling som skett (se Harvey 2005).
Intressant är att trots att socialdemokraterna i stort övertog den borgerliga bostadspo-litiken efter segern i valet 1994 (Clark 2013: 155; Sahlin: 56) argumenterar socialdemo-kratiska Aftonbladet inte i något fall för avreglering, omvänt argumenterar de för regle-ringar vid flest tillfällen. Här upppstår vad som kan tolkas som ett glapp mellan den socialdeomkratiska ideologin (i någon mån representerad på Aftonbladets ledarsida) och den förda politiken. Ett exempel på detta är Wennmo (2014) som till viss del går emot
mål om att ordna fram mark för nybyggnation. En sådan strategi skulle stå i motsättning med strategin om offentlig-privata platsmarknadsföringsprojekt på så vis att den förra snarare skulle se till det allmännas bästa (se Knox & McCarty 2014: 310f; Harvey 1989). Miljonprogrammet används i fallet Wennemo (2014) för att tydliggöra vad som enligt henne behöver göras för att lösa bostadsbristen.
Kronqvist (2014) och Dagens Nyheter (Bygg billigare 2014) argumenterar för sänkta krav vid byggnation och en sänkning av standarden. Detta är intressant med tanke på att det vid byggnationen av miljonprogrammet gick mål om högre standard hand i hand med mål om att bygga bort bostadsbristen, exempelvis gällande utrymmesstandard (Bo-stadsbyggnadsutredningen 1965: 511). Har vi då idag uppnått en så hög standard att möjlighet att bygga bort bostadsbristen radikalt minskat, eller är det den politiska ambi-utionen som falnat? Ett svar på frågan kan skönjas i Dagens Nyheter (Bygg billigare 2014), där menas att sänkt standard kan vara en väg framåt när det gäller att komma tillrätta med bostadsbristen då det finns människor som inte har råd med fullt utrustade lägenheter. Ett sådant synsätt visar på att bostaden idag ses som en vara bland andra och inte som en social rättighet. Om inte bostaden ses som en social rättighet kan följaktli-gen kan bostadsbristen som politiskt problem hävdas icke existerande och endast som en fråga för marknadens aktörer (Mukhtar-Landgren & Grelsson Almestad 2013: 10).
Intressant är också att Dagens Nyheter anser att miljonprogrammet fläckat den billiga massproduktionens rykte (Bygg billigare 2014). Vad säger att det inte är det omvända som gäller, att det är den billiga massproduktionen som fläckat miljonprogrammet. De fula kolosser som Dagens Nyheter talar om kan ses som en direkt konsekvens av mass-produktion (Lindvall 1996: 8). Möjligtvis menar Dagens Nyheter att det är den politiska ambitionen om ett jämlikt boende som fanns med som politisk mål under miljonpro-grammet som fläckat massproduktionen (Urban 2012: 169).
5.4 Slutsats
Jag drar följande slutsatser. Miljonprogrammet beskrivs i de flesta fall i negativa orda-lag. Flera av beskrivningarna eller epitetet, som betong och storskalighet, har hängt med sedan dess att bostäderna uppfördes. Också bilden av miljonprogramsområden som pa-rallella samhällen och inte tillhörande resten av Sverige lever kvar åtminstonde 30 år efter att bilden etablerades. Idag har dessutom bilden av områdena som grogrund för terrorism tillkommit.
Miljonprogrammet diskuteras främst som ett dåligt bostadspolitiskt och planerings-mässigt exempel i förhållande till dagens bostadsbrist. Även om miljonprogrammet lyfts fram som positivt bostadspolitiskt exempel vid ett flertal tillfällen efterfrågar en majoritet av artiklarna ytterligare avreglering av bostadsmarknaden och i dessa artiklar diskuteras miljonprogrammet i negativa termer. Min slutsats är att miljonprogrammet ses som ett monument över en tid då statliga regleringarna av bostadsmarknaden var mer långtgående och betydande än idag och att begreppet således främst används som ett exempel på hur politiken inte bör föras för att lösa dagens bostadsbrist.
Studiens resulatet visar på att de beskrivningar av begreppet miljonprogrammet som förekommer i stor utsträckning övernsstämmer med de beskrivningar av enskilda områ-den.som framkomit i tidigare studier. Beskrivningarna är till största del negativa. Däre-mot visar studiens resultat på att begreppet miljonprogrammet används på ett mer diff-rentierat sätt i den bostadspolitiska debatten där begreppet även lyfts fram som positivt och det politiska projektet som något nödvändigt då, men även som något som behövs idag.
5.5 Diskussion
Kanske hade det varit bättre om jag valt att fokusera antingen på skildringar av miljon-programmet eller på hur miljonmiljon-programmet diskuteras i förhållande till dagens bostads-brist, istället för att studera båda. Möjligtvis hade jag då fått ett rikare och djupare resul-tat, jag tänker då främst på frågan hur miljonprogrammet diskuteras i förhållande till dagens bostadsbrist där resultatet möjligtvis blev något tunt. Samtidigt upplever jag det som svårt att skilja dessa båda områden åt då de enligt mig står i relation till varandra.
Jag menar att beskrivningen av miljonprogrammet som exempelvis ett parallellsamhälle fungerar som ammunition i den bostadspolitiska diskussionen hos de som ser miljon-programmet som ett bostadspolitiskt misslyckande och istället för statliga subventioner till bostadsbyggande hellre ser en avreglering av hyrorna. Med mitt sätt att resonera tenderar beskrivningar och skildringar att flyta ihop med bostadspolitiska argument vil-ket gjort kodningen komplex.
Att min studie täcker ett valår, i mitt fall dessutom det så kallade supervalåret påver-kar säkerligen resultatet även det. Huruvida ett valår leder till att miljonprogrammet och bostadspolitik diskuteras i större eller mindre utsträckning på ledarsidorna gentemot ett år utan val är inte något jag utifrån denna studie kan säga något om. Holmqvist (2015)
menar att politiska beslut de facto påverkar bostadsfrågan vilket medför att en bostads-politik existerar vilket skulle kunna tänkas leda till en mer frekvent förekomst av be-greppet miljonprogrammet i en politiskt kontext under ett valår. Strömberg (2001) där-emot menar att någon egentlig bostadspolitik inte längre existerar vilket skulle tala för att diskussionen om miljonprogrammet utifrån bostadspolitik inte skulle bli mer fre-kvent under ett valår.
Med anledning av att studien täcker de tre senaste åren räknat från november 2015 och inte fyra kalenderår, så som jag med hänvisning till läsbarheten redovisar det i mina tabeller, lägger jag i min analys ingen vikt vid när en artikel är publicerad. Med det sagt nämner jag ändock här att miljonprogrammet intressant nog ökat i förekomst på ledarsi-dorna utifrån att miljonprogram nämns dubbelt så många gånger under 2015 elva inle-dande månader som under hela 2013, se tabell 1. En tänkbar förklaring till detta är den flyktingsituation som uppstod under senare delen av 2015 och som gjort bostadsfrågan än mer aktuell.
I ett flertal artiklar beskrivs miljonprogramsområdena som grogrund för terrorism.
Bilden om miljonprogramsområdena som parallellsamhällen skulle kunna fylla en funktion så till vida att det ger enkla förklaringar på ett komplexa problem. Mitt resultat visar på att det i ett flertal artiklar hävdas att terrorister uppstår i det parallellsamhälle som det menas att miljonprogrammets områden utgör vilket innebär att de inte uppstår i det övriga samhället. Med ett sådant resonemang står inte heller orsakerna eller proble-men att finna i det övriga samhället utan enbart i miljonprogramsområdena.
6 Sammanfattning
I centrum för studien står begreppet miljonprogrammet då tidigare forskning främst har studerat hur enskilda områden uppförda under miljonprogrammets dagar representerats.
Studiens syfte, att kartlägga hur begreppet miljonprogrammet beskrivs på ledarsidorna i svensk dagspress idag, samt hur det används som argument i den bostadspolitiska dis-kussionen utifrån dagens brist på bostäder, medför ett politiskt perspektiv på studien.
För att genomföra denna kartläggning har jag använt mig av en innehållsanalys. Materi-alet för studien utgjordes av 80 artiklar som under perioden 12 december 2012 och 16 november 2015 publicerats på ledarsidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Ex-pressen och Aftonbladet, i envar av artiklarna nämns miljonprogram. Samtliga artiklar hämtades ur databasen mediearkivet genom en sökning 25 november 2015.
För förståelsen av begreppet miljonprogrammet samt den kontext ur vilken det är sprunget innfattar teorikapitlet en historisk tillbakablick. Under mitten av 1960-talet fattade regeringen beslut om att under de tio kommande åren uppföra en miljon bostä-der, ett politiskt projekt som i efterhand har blivit känt som miljonprogrammet trots att något egentligt program aldrig förelåg. Till grund för beslutet låg bostadsbrist och tillta-gande bostadsköer. Miljonprogrammet kom tidigt att kritiseras, inte minst för en torftig miljö men också utifrån att det kom att stå som symbol för hela den moderna samhälls-utveckligens misslyckande och vad som upplevdes som maktfullkomliga politiker. Den stigmatiseringsprocess som miljonprogrammet och tillhörande områden har genomgått sedan det att dem uppfördes utvecklades under 1990-talet till allt i en allt större ut-sträckning handla om de människor som befolkade dessa områden.
Sedan 1960-talet har samhällsutvecklingen gått i en riktning mot en allt större tro på marknadskrafterna och de statliga insatserna i bostadspolitik och planering har blivit färre. I riksdagens mål för bostadspolitiken sågs tidigare bostaden som en social rättig-het. Idag är istället en fungerande bostadsmarknad politikens primära mål och som en följd av detta har medborgarna blivit konsumenter. Miljonprogrammet kan sägas vara en produkt av en reglerad och subventionerad bostadsmarknad vilket gör begreppet ex-tra intressant att studera idag då bostadsmarknaden och den förda bostadspolitiken är en annan med långt färre statliga ingripande. Till det ska även läggas att vi idag ser en till-tagande bostadsbrist liknande den som växte fram under 1960-talet.
Studier gjorda i tidigare forskning kring miljonprgrammet visar på att miljonpro-gramsområden representeras som annorlunda, inte tillhörande resten av samhället och till största del i negativa ordalag. Resultatet för min studie visar på att begreppet miljon-programmet och inte enbart enskilda områden även det till övervägande del i nutid be-skrivs och skildras i negativa termer. Betong och storskalighet är exempel på negativt laddade termer som nämns i tidigare forskning och som har hängt med ända sedan mil-jonprogrammets tillkomst. Dessa termer återkommer i resultatet för min studie. Resulta-tets för studiens andra del, hur miljonprogrammet används som medel i den bostadspoli-tiska debatten, visar på att miljonprogrammet i huvuddelen av artiklarna som diskuterar bostadsbrist lyfts fram som exempel på en misslyckad bostadspolitik och planering i en kontext där främst ytterligare avregleringar förs fram som lösning på bostadsbristen.
Referenser
Aalbers, Manuel B. (2013). Neoliberalism is Dead… Long Live Neoliberalism! International Journal of Urban and Regional Resaearch. 37(3) pp. 1083-1090.
Arbark (2015). Vi vill gå vidare. [Elektronisk.] Tillga nglig <
http://www.arbark.se/pdf_wrd/valmanifest/fulltext-sap-valmanifest-1964.pdf >
(20151113)
Baeten, Guy (2012). Neoliberal Planning. Does It Really Exist? I: Tasan-Kok, Tuna & Baeten, Guy (ed.) Contradictions of Neoliberal Planning. Cities, Policies, and Politics. Dordrecht:
Springer. pp. 205-211.
Beckman, Ludvig (2005). Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Sante rus.
Berg, Kristian (1999). Det stora bostadsbyggandet. Bakgrund och fo rutsa ttningar. I:
Rekordåren. En epok i svenskt bostadsbyggande. Hall, Thomas (red.). Karlskrona: Boverket ss.
Borelius, Ulf & Wennstro m, Ulla-Britt. (2009). A new Ga rdsten: A Case Study of a Swedish Minucipal Housing Company. European Journal of Housing Policy, Vol. 9(2) pp. 223-239 Bore us, Kristina (1994). Högervåg. Nyliberalism och kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989. Diss. Stockholm: Tiden
Bore us, Kristina & Bergstro m, Go ran (2012). Inneha llsanalys. I: Bergstro m, Go ran &
Bore us, Kristina (red.) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. ss. 49-90.
Bostadsbyggnadsutredningen (1965). Höjd bostadsstandard. Betänkande avgivet av bostadsbyggnadsutredningen. (SOU 1965:32). Stockholm: Inrikesdepartementet.
Bostadssociala utredningen (1945). Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 1 Allmänna riktlinjer för den framtida bostadspolitiken. Förslag till låne- och bidragsformer. (SOU 1945:63). Stockholm: Socialdepartementet.
Bostadssociala utredningen (1947). Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utredningen.
Del 2 Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. Organisationen av låne- och bidragsverksamheten för bostadsändamål. (SOU 1947:26). Stockholm:
Socialdepartementet.
Boverket (2007). Bostadspolitiken. Svensk politik för boende, planering och byggande under 130 år. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2012). Bostadbristen ur ett marknadsperspektiv. Rapport 2012:18.
Boverket. (2014). Attraktiva miljonprogramsområden i små kommuner – fyra fallstudier.
Rapport 2014:8
Boverket (2015). Boverkets indikatorer. Nr 2 november 2015.
Christophers, Brett (2013). A Monstrous Hybrid: The Political Economy of Housing in Early Twenty-first Century Sweden. New Political Economy. 18(6) pp. 885-911
Clark, Eric (2013). Boendets nyliberalisering och sociala polarisering i Sverige. Fronesis 42-43. ss. 151-170.
Dahlstedt, Magnus (2004). ”Sverige har fa tt getton”. Medierepresentationer av den hotfulla invadrarfo rorten. Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrif, Nr. 38 ss. 3-26.
DN (2008). Om Dagens Nyheter. [Elektronisk.] Tillga nglig: <
http://www.dn.se/diverse/diverse-hem/om-dagens-nyheter/ >(2015-12-07).
Elsrud, Torun (2008). Othering through genderization in the regional press. Constructing brutal others out of immigrants In rural Sweden. European Journal of Cultural Studies.
11(4) pp. 423-446.
Ericsson, Urban, Molina, Irene & Ristilammi Per-Markku. (2002). Plats Ja rvafa ltet. I:
Ericsson, Urban, Molina, Irene & Ristilammi Per-Markku. (red.) Miljonprogram och media.
Föreställningar om människor och förorter. Norrko ping: Intergrationsverket &
Riksantikvariea mbetet. ss. 14-23.
Expressen (u.a .). Om Expressen. [Elektronisk.] Tillga nglig: <
http://www.expressen.se/om-expressen/om-expressen/ > (2015-12-07).
Flemstro m, Carin & Ronnby, Alf (1972). Fallet Rosengård. En studie i svensk planerings- och bostadspolitik. Stockholm: Prisma.
Grander, Martin & Stigendal, Mikael (2012). Att fra mja integration och social sammanha llning. Sveriges kommuner och Landsting. [Elektronisk.] Tillga nglig: <
https://dspace.mah.se/handle/2043/14634#? > (2015-12-04)
Gren, Martin & Hallin, Per-Olof (2003). Kulturgeografi. En ämnesteoretisk introduktion.
Malmo : Liber.
Hall, Thomas (1991). Urban planning in Sweden. I: Hall, Thomas (ed.) Planning and Urban Growth in the Nordic Countries. London: Chapman & Hall. ss. 167-246.
Hall, Tim (2001). Urban Geography. (2nd ed.) London: Routledge.
Harvey, David (1989) From managerialism to entrepreneurialism: the transformation in urban governance in late capitalism. Geografiska Annaler B, 71(1) ss. 3-17.
Harvey, David (2005). A brief history of neoliberalism. Oxford: Oxford university press.
Harvey, David (2006a). Neo-liberalism as creative destruction. Geografiska Annaler B, 88(2) ss. 145-158.
Harvey, David (2006b). Den globala kapitalismens rum. På väg mot en teori om ojämn geografisk utveckling. Ha gersten: Tankekraft.
Hastings, Anette (2004). Stigma and social housing estates: Beyond pathological Explanations. Journal of Housing and the Built environment, (4) pp. 233-254.
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E. & Malmberg, G. (2012). Neoliberalization of Housing
in Sweden: Gentrification, Filtering, and Social Polarization. Annals of the Association of American Geographers, Vol. 102(2) pp. 443-463.
Hedman, Eva (2008). Den kommunala allma nnyttans historia – Sa rtryck av underlag till utredningen om allma nnyttans villkor (SOU 2008:38). [Elektronisk.] Tillga nglig: <
http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2008/den-kommunala-allmannyttans-historia/ > (2015-12-05).
Holmqvist, Emma (2015). Spelar a gandet na gon roll? Lokalpolitiska perspektiv pa allma nnyttans funktion och framtid. I: Salonen, Tapio (red.) Nyttan med allmännyttan.
Stockholm: Liber. ss. 211-232.
Jo rnmark, Jan (2015). Nationalencyklopedin, miljonprogrammet. [Elektronisk.] Tillga nglig:
<
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/la ng/miljonprogrammet > (2015-12-30)
Kearns, Ade, Kearns, Oliver & Lawson, Louise (2013). Notorious Places: Image, Reputation, Stigma. The role of the newspapers in Area Reputations for Social Housing Estates.
Housing Studies, 28(4) pp. 579-598.
Khakee, Abdul & Elander, Ingemar (2001). Svensk samha llsplanering. I bo rjan av ett nytt millennium. I: Lindbom, Anders (red.) Den nya bostadspolitiken. Umea : Bore a. ss. 219-254.
Knox, Paul L. & McCarty, Linda M. (2014). Urbanization. An Introductin to Urban Geography.
(3rd ed.) Harlow: Pearson.
Liedman, Sven-Eric (2005). Från Platon till kriget mot terrorismen. (14:e uppl.) Stockholm:
Bonnier.
Lind, Hans & Lundstro m, Stellan (2007). Bostäder på marknadens villkor. Stockholm: SNS fo rlag.
Lindbom, Anders (2001a). Den nya bostadspolitiken. I: Lindbom, Anders (red.) Den nya bostadspolitiken. Umea : Bore a. ss. 7-20.
Lindbom, Anders (2001b). Bostadspolitiskt systemskifte. I: Lindbom, Anders (red.) Den nya bostadspolitiken. Umea : Bore a. ss. 131-166.
Lindvall, Jo ran (1996). En miljon bosta der. I: Ro rby, Martin (red.) En miljon bostäder.
Stockholm: Arkitekturmuseet. ss. 6-17.
Mukhtar-Landgren, Dalia (2012). Planering för framsteg och gemenskap. Om den kommunala utvecklingsplaneringens idémässiga förutsättningar. Diss. Lund: Lunds universitet.
Mukhtar-Landgren, Dalia & Grelsson Almestad, Elin (2013). Det affa rsma ssiga hemmet.
Fronesis 42-43. ss. 8-23.
Nylander, Ola (2013). Svensk bostad. 1850-2000. Lund: Studentlitteratur.
Nystro m, Jan & Tonell, Lennart. (2012). Planeringens grunder. En översikt. (3:e uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Orvesto (2015). Ra ckviddsutveckling Orvesto konsument. 2006:3 – 2015:2. [Elektronisk.]
Tillga nglig: < http://www.tns-sifo.se/rapporter-undersokningar/rackviddsrapporter-orvesto/orvesto%C2%AE-konsument > (2016-01-05).
Oscarsson, Ingemar (u.a .). Aftonbladet. Nationalencyklopedin. [Elektronisk.] Tillga nglig: <
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aftonbladet > (2015-12-07).
Peck, Jamie & Tickell, Adam (2002). Neoliberalizing Space. Antipode 34(3) pp. 380-404.
Ristilammi, Per-Markku (1994). Rosengård och den svarta poesin. En studie av modern annorlundahet. Stockholm: Symposion.
Ristilammi, Per-Markku (2003). Mim och verkligheten. En studie av stadens gränser.
Stockholm: Symposium.
Sahlin, Ingrid (2013). Bostadslo shet som politiskt resultat. Fronesis 42-43. ss. 53-64.
Salonen, Tapio (2015). Allma nnyttans skiftande roll pa den lokala bostadsmarknaden. I:
Salonen, Tapio (red.) Nyttan med allmännyttan. Stockholm: Liber. ss. 132-159.
SCB (2015). Pa bo rjade nybyggda bostadsla genheter. [Elektronisk.] Tillga nglig: <
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-
bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Nybyggnad-av-bostader/5595/5602/143196/ > (2015-11-26)
Scho nbeck, Boris (1994). Stad i förvandling: uppbyggnadsepoker och rivningar i svenska städer från industrialismens början till idag. Stockholm: Satens ra d fo r byggnadsforskning.
Stahre, Ulf (2014). En stad för de många eller för de få – om allmänningar, sociala rörelser och rätten till staden i det nutida Stockholm. Stockholm: Atlas.
Stro mberg, Thord (2001). Bostadspolitik – en historisk parentes. I: Lindbom, Anders (red.) Den nya bostadspolitiken. Umea : Bore a. ss. 21-48.
SvD (2003). Sja lvsta ndig och oberoende av politiska, religio sa, kommersiella eller enskilda intressen. [Elektronisk.] Tillga nglig: < http://www.svd.se/sjalvstandig-och-oberoende-av-politiska-religiosa-kommersiella-eller-enskilda-intressen > (2015-12-07).
So derlind, Jerker (2013). Medborgerlig bostaspolitik. I: Eriksson, Maria (red.) Bortom bostadssocialismen – en uppgörelse med Sveriges sista planekonomi. Stockholm: Timbro.
So derqvist, Lisbeth (1999). Rekordår och miljonprogram. Flerfamiljshus i stor skala. Diss.
Stockholm: Stockholms universitet.
So derqvist, Lisbeth (2008). Att gestalta välfärd. Från idé till byggd miljö. Stockholm:
Formas och Riksantikvariea mbetet.
Urban, Florian (2012). Tower and slab: histories of global mass housing. Abingdon:
Routledge.
Vide n, Sonja (1996). Folkhem och bostadssilor. I: Ro rby, Martin (red.) En miljon bostäder.
Stockholm: Arkitekturmuseet. ss. 53-65.
Ward, Stephen V. (2002). Planning the Twentieth-Cnetury City. The advanced capitalist world. Chichester: Wiley.
Wirte n, Per (2010). Där jag kommer från. Kriget mot förorten. Stockholm: Bonnier.
A stro m, Kell (1993). Stadsplanering i Sverige. Stockholm: Byggfo rlaget.
O stberg, Kjell & Andersson, Jenny (2013.) Sveriges historia 1965-2012. Stockholm:
Nordstedt.