Botkyrkabyggen

Vi har intervjuat Lotta Arnesson som är informations och marknadsansvarig och Mattias Rensfeldt, tf ekonomichef på Botkyrkabyggen.

Vi började med att diskutera den artikel från Metro som varit inspirationskällan till vår uppsats. Artikeln berör bland annat den storstadssatsning som enligt artikeln skulle ha haft som mål att minska den etniska åtskillnaden. Detta är ingenting som Lotta Arnesson och Mattias Rensfeldt kan relatera till. Enligt dem startades storstadssatsningen för tio år sedan för att åstadkomma en förändring när det gäller skola, arbete och markprogram. Botkyrka är en kommun med en stor andel invandrare och det är en vardag som de arbetar med på Botkyrkabyggen. De ser inga problem alls med att olika områden domineras av olika folkgrupper och det finns därför inga åtgärder för att minska den etniska segregationen.

Anledningen till att Botkyrka har blivit en kommun med stor andel invandrare är den invandring som skedde under 1970-talet. När dessa anlände till Sverige behövde de någonstans att bo och i Botkyrka fanns det lediga lägenheter varför det hände sig naturligt att de bosatte sig där. Det flyttar fortfarande invandrare till kommunen. Dessa kommer oftast ifrån övriga Sverige där de blivit placerade vid sin ankomst. Den typen av inflyttning kallas på Botkyrkabyggen för sekundärförflyttning. En tendens som de kan se på Botkyrkabyggen är att

landsmännen söker sig till andra landsmän. Exempelvis finns ett område med en stor andel turkar. Dessa turkar kommer från samma stad i Turkiet och de har därför mycket gemensamt. Trots att det har funnits tider med hög vakans i det totala bostadsbeståndet har det alltid varit fullt uthyrt i detta område och det finns många som är intresserade av att flytta dit. Från bostadsbolagets sida är området stabilt och människor trivs. Att människor ska blockeras och inte vilja flytta till ett område är något som inte är önskvärt, och så länge situationen inte är sådan är det inte lönt att genomföra några åtgärder.

En nackdel med att koncentrationen av en folkgrupp är stor är att de boende kan ha problem med det svenska språket. Något som bolaget ser positivt på är om arbetsplatsen finns utanför bostadsområdet. När man lämnar området träffar man andra att interagera med och språket kan utvecklas. I början av 1970-talet när invandringen tog fart i Botkyrka fanns inga program för att hjälpa människor med språket. Idag finns det exempelvis svenska för invandrare (SFI) och den stora arbetsgivaren Alfa Laval har haft språkhjälp på arbetsplatsen. Botkyrkabyggen har ägardirektiv som säger att femtio nya lägenheter ska byggas per år. Inga av dessa lägenheter byggs för att minska den etniska segregationen. Däremot har de andra aspekter med sig när de bygger. Botkyrkabyggen vill kunna erbjuda ett varierat boende. De kan erbjuda en lägenhet i ett av de typiska miljonprojektshusen som ofta förknippas med förorten eller en lägenhet i ett nybyggt modernt tvåplanshus. I Botkyrka är det viktigt att värna om de grönområden som är kvar och på grund av det försöker de bygga där det redan finns bebyggelse. I Tullinge är det ont om hyresrätter och där skulle bolaget gärna etablera fler lägenheter, men på grund av platsbrist så uteblir en sådan satsning i den omfattning som man skulle önskat.

Det råder bostadsbrist i Botkyrka kommun och de ser inga farhågor att de femtio lägenheterna som de bygger per år kommer att stå tomma. Något som de tycker är tråkigt är att de kan vara svårt att ställa krav på sitt boende i denna region, då det inte finns så mycket valmöjligheter som de skulle vilja fanns. Detta är något som Botkyrkabyggen strävar efter, att kunna erbjuda hyresgästerna olika möjligheter till boende. Bolaget vill att hyresgästerna ska vilja bo kvar för att de vill och inte för att de måste för att det inte finns andra alternativ.

Tidigare fanns ett investeringsbidrag som var en ekonomisk hjälp vid nybyggnation. Nu har investeringsbidraget tagits bort men bolaget ska fortfarande bygga femtio lägenheter per år. De nya lägenheterna är dyrare i hyra eftersom att de har en högre standard. Tanken är att det nybyggda huset ska bära sina egna kostnader, men det fungerar tyvärr inte eftersom kostnaden för hyresgästen skulle bli alldeles för hög. Därför subventioneras dessa lägenheter. Botkyrkabyggen är på väg att börja använda en ny modell vid hyressättning. Det är ett poängsättningssystem som tagits fram av hyresgästföreningen. Olika komponenter ger olika poäng som ger olika hög hyra. Något som prövats tidigare var att låta områdets attraktivitet styra hyresnivån, men då uppstod missnöje från hyresgästernas sida. Bolaget tycker att det nya poängsättningssystemet ser lovande ut och områdets attraktivitet spelar en väldigt liten roll i sammanhanget.

Även om upplåtelseformerna skulle blandas tror inte Botkyrkabyggen på att samhället skulle bli mer integrerat. Däremot skulle det finnas bättre möjligheter för de Botkyrkabor som vill göra en boendekarriär. Många av de flyttningar som sker i kommunen sker av människor som flyttar inom Botkyrka. Hyreslägenheten har sina fördelar och sina tillfällen i livet. Botkyrkabyggen vill att hyresgästen ska känna att bolaget bryr sig om deras lägenheter så att hyresgästen blir en god marknadsförare genom att berätta om sina positiva erfarenheter från Botkyrkabyggen.

Trots att de olika kommundelarna består av många olika folkgrupper har de aldrig stött på några problem. En anledning till detta tror Botkyrkabyggen kan vara att de arbetar för att skapa stabilitet och kvarboende i deras områden. När hyresgästen har för avsikt att bo kvar i lägenheter vårdar denne inte bara lägenheten bättre utan denne samverkar i området med grannar och övrigt. Något som bolaget ser positivt på är att ombilda vissa hus till bostadsrätter. En bostadsrättsinnehavare ser ofta mer långsiktigt på sitt boende och när denne har investerat pengar i bostadsrätten finns också en starkare vilja att vårda. När det finns bostadsrättshus i området bildas det mer stabilitet.

För att få en lägenhet hos Botkyrkabyggen får man anmäla sitt intresse i en intressebank. När lediga lägenheter finns läggs dessa in i intressebanken och de intresserade kan anmäla sitt intresse och därefter får mellan tre till tio personer komma på visning. Det finns vissa krav för att bli hyresgäst hos Botkyrkabyggen. Hyresgästen ska vara minst arton år, inte ha några

betalningsanmärkningar och uppfylla ett inkomstkrav. Inkomstkravet är taget från Konsumentverket där det är angivet hur mycket pengar en hyresgäst ska ha kvar efter det att hyran är betald. För de som inte kan uppfylla dessa krav finns det fortfarande en möjlighet att få en lägenhet, men då med hjälp av kommunen. Botkyrka kommun hyr lägenheter av Botkyrkabyggen som hyrs ut i något som kallas socialkontrakt.

Trots att inga åtgärder finns för att minska den etniska segregationen har bolaget bestämt att enbart svenska ska användas i kommunikationen på kontoret och i kontakten med hyresgäster. Detta tror bolaget kan bidra till att de boende får mer kontakt med det svenska språket. I bolaget finns en mångfaldsplan som har som mål att personalsammansättningen ska spegla den sammansättning som finns i kommunen. En mångkulturell kommun är spännande och ska inte enbart förknippas med fattigdom och elände.

Idag ser Botkyrkabyggen på vad de kan göra för att förbättra förutsättningarna för de olika områdena. Det finns olika långsiktiga planer för hur de olika områdena kan utvecklas. De har en plan som gäller fram till 2020 och en till 2030.