Institutionen för Ekonomi, Kommunikation och IT
Elinor Karlsson
Sara Thörnfeldt
Upplåtelseformer och etnisk
segregation
Sammanfattning
Segregering är ett rumsligt åtskiljande av människor. Etnisk segregation betyder att människor med olika etnisk bakgrund bor på var sitt håll. Detta är i många fall ett problem då människor med utländsk bakgrund inte lär sig det svenska språket och vid en åtskillnad av människor kan en ”vi och dom”-känsla uppstå. Varför människor bor åtskilda från varandra beror på olika faktorer. Bland annat har historien spelat en betydande roll där en rädsla för det främmande varit tydlig. Ytterligare en förklaring till etnisk segregation är bristen på bostadsalternativ. De lägenheter som fanns lediga när invandringen tog fart var belägna i miljonprogramsområden. Att söka sig till människor som liknar oss själva är något som är naturligt då det innebär en trygghet. Att människor med liknande karaktäristika bosätter sig tillsammans är därför inget konstigt.
Andelen invandrare som bor i hyresrätt är stor. Frågeställningen i denna uppsats är om en blandning av olika upplåtelseformer kan minska den etniska segregationen och få människor med olika bakgrund att i större utsträckning bo i samma område. De tillfrågade bostadsbolagen och kommunerna i denna uppsats har inga åtgärder för att minska den etniska segregationen. Målet för dessa aktörer är att människor ska trivas och känna sig trygga och de anser att styra var människorna bor är omöjligt.
Förord
Vi har under vårterminen 2009 utfört c-uppsats i företagsekonomi vid Karlstads Universitet. Uppsatsen omfattar 15 högskolepoäng vid Fastighetsekonomiska programmet (180 hp).
Vi vill rikta ett stort tack till de personer som hjälpt oss under arbetes gång med uppsatsen. Ett särskilt tack till informanterna Håkan Holm vid Karlstad kommun, Mats Hedlund vid KBAB, Anders Framgård och Sara Wrethed vid Botkyrka kommun samt Lotta Arnesson och Mattias Rensfeldt vid Botkyrkabyggen, för deras tid och engagemang. Utan deras medverkan hade det inte varit möjligt att genomföra uppsatsen.
Vidare vill vi tacka vår handledare Alf E Johansson för det stöd och den kunskap han bidragit med under arbetes gång.
Vi vill även rikta ett tack till våra familjer som genom sin stöttning har underlättat vår studietid och vårt skrivande.
Karlstad den 5 juni 2009
_____________________
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 1
Förord ... 2
1 Inledning... 5
1.1 Problembakgrund ... 5
1.2 Problemformulering och frågeställning... 6
1.3 Syfte ... 6
1.4 Avgränsningar ... 6
1.4.1 Befolkningsstatistik Karlstad kommun ... 7
1.4.2 Befolkningsstatistik Botkyrka kommun ... 8
1.5 Begreppet segregation... 10
1.5.1 Kortfattad begreppsförklaring ... 10
2 Teori ... 12
2.1 Varför bor invandrarna där de bor?... 12
2.1.1 Strukturella förklaringar... 12
2.1.2 Socialekologiska förklaringar ... 13
2.2 Boendekarriär... 13
2.2.1 Historia ... 14
2.2.2 Invandring till Sverige... 16
2.2.3 Invandrares flyttmönster ... 16
2.3 Hyresvärdarnas inflytande över segregationen ... 17
2.3.1 Hyresgästernas inflytande över segregationen... 18
2.4 Segregation bra eller dåligt?... 19
2.4.1 Svensk bostadspolitik... 20
2.4.2 Hyressättning och segregation... 20
2.4.2.1 Resurssvaga hushåll... 20 2.5 Miljonprogrammet... 21 2.5.1 Områdets påverkan... 22 2.6 Segmentering... 23 2.6.1 Blandade upplåtelseformer... 24 2.6.2 Nyproduktion av bostäder ... 25 3 Metod ... 26
3.1 Problemställning och undersökningsupplägg ... 26
3.2 Val av undersökningsform ... 26
3.3 Val av informanter... 28
3.4 Tolkning av intervju ... 28
4 Resultat ... 30 4.1 Botkyrka kommun... 30 4.2 Botkyrkabyggen ... 32 4.3 Karlstad kommun... 35 4.4 KBAB... 37 5 Analys ... 40
5.1 Vad är bakgrunden till etnisk segregation?... 40
5.2 Går det att motverka etnisk segregation? ... 42
5.3 Kan en blandning av olika upplåtelseformer öka integrationen?... 43
6 Slutsats och egna åsikter... 46
6.1 Slutsats... 46
6.1.1 Varför skulle en ökad integration vara bra ur ett ekonomiskt perspektiv?... 47
6.1.2 Är en blandning av upplåtelseformer bra för att samhället ska bli mer integrerat? ... 49
6.2 Förlag på vidare forskning... 51
Källförteckning... 52
Bilagor ... 56
1 Artikel ”Så ska segregationen byggas bort”... 56
2 Karta över Karlstad kommun ... 58
3 Karta över Karlstad ... 59
4 Karta över Botkyrka kommun ... 60
1 Inledning
etta inledande kapitel ger en bakgrund till vårt val av undersökningsområde - att undersöka etnisk segregation på bostadsmarknaden. Efter denna bakgrund följer ett kort avsnitt om eventuella problem idag som efterföljs av en problemformulering som vi i denna uppsats ska försöka att besvara.
1.1 Problembakgrund
Människor bosätter sig på olika platser av olika anledningar. Till en början hade människan ingen fast boplats utan rörde på sig i sin jakt efter föda. När människan sedan började bruka jorden valdes boplatsen efter de rådande odlingsförhållandena. Idag bor majoriteten av befolkningen i Sverige i städer och livnär sig av andra näringar.
Invandring till Sverige har alltid funnits, men med olika karaktär. Sedan efterkrigstiden har Sverige förändrats från ett homogent till ett heterogent land, med anledning av att invandringen ökat (Magnusson, 2001). För inte så länge sedan ansågs det mindre önskvärt att olika sociala grupper skulle leva jämsides. Grannspråksförespråkarna Uno Åhrén och Göran Sidenbladh menade att ett grannskap skulle tillhöra samma klass och sociala grupp, för att det skulle ha en rimlig möjlighet att fylla funktionen som en social enhet. Den forne statsministern Per-Albin Hansson hade däremot en dröm om ett folkhem där olika individer som tillhör olika samhällsskikt skulle leva i samma område. Han menade att det svenska hemmet skulle präglas av samförstånd och jämlikhet. Drömmen mynnade långt senare ut i miljonprogrammet år 1965 och cirka tio år framåt, som skulle bidra till goda bostäder och jämlika förutsättningar åt alla. Visionen var att alla familjer skulle ha samma förutsättningar, där klass och etnicitet inte skulle vara en avgörande faktor för var människor bosatte sig. Strävan efter en social blandning ansågs tidigare inte eftersträvansvärt eller nödvändigt. Utvecklingen har inte förverkligats enligt visionen, den sociala och etniska segregationen har ökat alltmer i miljonprogrammets områden och kan uppfattas som ett av samtidens stora samhällsproblem (Popoola, 2001). En möjlig anledning till detta kan vara att olika områden idag uppvisar större skillnader än tidigare (Andersson, 2001). De olika upplåtelseformerna är ofta geografiskt åtskilda till följd av segmentering av bostadsmarknaden. Bostadens
invandrat i Sverige (Magnusson, 2001). Segmentering ska inte förväxlas med segregation, men de har en stark samhörighet.
1.2 Problemformulering och frågeställningar
Kan segregation motverkas med nybyggnation av hyresrätter i områden med bostadsrätter och villor och vice versa? Funderingen utvecklades efter att vi läst en artikel i Metro den 11 februari 2009 om Botkyrka kommun. Kommunen har länge haft etnisk segregation och beskriver i artikeln hur de vill motverka den genom att försöka blanda de olika upplåtelseformerna på bostadsmarknaden. Tendenser visar att i villaområdena bor svenskar med högre medelinkomst, och i områden med enbart hyresrätter är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade. Det var när vi läste denna artikel som vi blev intresserade av att undersöka saken vidare och vi såg vår chans att få skriva en intressant uppsats om ett aktuellt ämne. För att få reda på om det går att motverka etnisk segregation måste vi till en början ta reda på vissa svar för att slutligen kunna besvara vår huvudfråga.
l Vad är bakgrunden till etnisk segregation? l Går det att motverka etnisk segregation?
l Kan en blandning av olika upplåtelseformer öka integrationen?
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad olika aktörer, såsom kommun och fastighetsbolag, kan göra för att minska den etniska segregationen i samhället. Kan det etniska segregationen byggas bort genom att erbjuda olika upplåtelseformer?
1.4 Avgränsningar
för omfattade har vi valt att undersöka Botkyrka kommun och Karlstad kommun.
1.4.1 Befolkningsstatistik Karlstad kommun
Karlstad kommun ligger belägen vid Vänerns norra strand i Värmland, mittemellan Stockholm i öster och Oslo i väster. Befolkningen kom att växa i området under den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet. På senare år har efterfrågan varit stor på bostäder i kommunen, och visionen är en befolkning på 100 000.
På Karlstad kommuns hemsida finns det specificerat hur många som bor i varje stadsdel i kommunen och hur många av dessa invånare som har utländsk bakgrund. Nedan följer ett urval av denna statistik.
Totalt bor det 83 641 personer i Karlstad kommun, varav cirka 11 procent är personer med utländsk bakgrund. Karlstad kommun har mycket få invandrare i förhållande till riket (Karlstads kommun 1, 2009). De största nationalitetsgrupperna kommer ifrån Irak och Norge, men även forna Jugoslavien och Iran är representerade. Kronoparken är ett bostadsområde i nordöstra Karlstad som har högst procentuell andel personer med utländsk bakgrund (Statistiska centralbyrån, [SCB]2008).
(Karlstad kommun 1, 2009)
De olika bostadsområdena domineras av olika boendeformer beroende på när de uppkom och var i kommunen de ligger.
1.4.2 Befolkningsstatistik i Botkyrka kommun
Botkyrka kommun är belägen i Stockholms län mellan Stockholm och Södertälje. Kommunen har åtta kommundelar; Alby, Eriksberg, Fittja och Hallunda/Norsborg i norr, samt Tullinge, Tumba och Vårsta/Grödinge och Storvreten i söder. Tumba är centralorten i kommunen.
I kommunen finns cirka 100 olika nationaliteter av totalt 80 055 invånare. Andelen personer med utländsk bakgrund är hög med cirka 51 procent av kommuninvånarna. Befolkningen har ökat avsevärt sedan 1965 och fram till idag till följd av miljonprogrammets utbredning (Botkyrka kommun 2, 2009).
(Botkyrka kommun 4, 2008)
I Botkyrka finns idag ungefär 32 300 bostäder varav 20 400 stycken i flerbostadshus och cirka 11 900 stycken småhus (Botkyrka kommun 3, 2009). Upplåtelseformerna är olika blandade i kommundelarna. Andel lägenheter i flerbostadshus består av både bostadsrätter och hyresrätter.
1.5 Begreppet segregation
Enligt nationalencyklopedin är segregation ”det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper ”. Det vi kan se ovan är att koncentrationen av människor med utländsk bakgrund skiljer sig åt i olika stadsdelar, det vill säga den etniska segregationen ser olika ut på olika platser. Denna segregation anses många gånger vara ett problem, mestadels för att människor med utländsk bakgrund hamnar i ett utanförskap. På grund av detta utanförskap uppstår ofta en oförståelse mellan människor med olika etniska tillhörigheter. Om invandrare och svenskar bodde jämnt fördelade på alla orter i Sverige skulle vi inte ha någon etnisk boendesegregation alls (Biterman, 1992). En ökning av ägarbostäder och en minskning av hyresrätter ses som ett sätt att lösa problemet med segregationen (Andersson, 2006).
Den före detta riksdagsmannen Bengt Wittbom beskriver bakgrunden till segregation som följer: ”Vi har i dagens samhälle en helt oacceptabel segregation i boendet. Och det beror inte på något annat än att man bygger villor på ett område, hus med bostadsrätt på ett annat och hyreshus på ett tredje” (Danermark, 1982).
1.5.1 Kortfattad begreppsförklaring
• Utländsk bakgrund eller invandrare; är en person som är född i
utlandet eller är inrikesfödd med två utrikesfödda föräldrar. Asylsökande räknas inte in i denna grupp, eftersom personer som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige inte heller är folkbokförda i Sverige (SCB, 2008).
• Etnisk boendesegregation; människor bor uppdelat med utgångspunkt av vilken folkgrupp de tillhör.
• Upplåtelseformer; är rättigheter och skyldigheter som följer med
förfogande över bostadslägenhet. I Sverige förekommer upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt. Äganderätten var fram till 2009 endast i en- och tvåbostadshus
• Allmännyttan; är kommunalägda bostadsbolag (SCB, 2008)
• Hyresrätt; rättighet att mot betalning använda annans eller del av
byggnad (Nationalencyklopedin 2., 2009).
• Bostadsrätt; Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske
till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning. Endast bostadsrättsföreningar får upplåta sådan nyttjanderätt. till hus eller del av hus utan tidsbegränsning
En upplåtelse med bostadsrätt får endast avse hus eller del av hus. En upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till föreningens hus, om marken skall användas som komplement till nyttjandet av huset eller del av huset (SFS 1991:614).
• Segmentering; innebär en ojämn fördelning av olika människor över
2 Teori
detta avsnitt redogör vi för de teorier och begrepp som behövs för att analysera och förstå problemformuleringen.
2.1 Varför bor invandrare där de bor?
Det finns olika teorier om varför människor bor där de bor. Duncan Timms har inte genomfört någon egen forskning i ämnet utan sammanfattar vad andra har kommit fram till. Han menar att hur och var vi väljer att bo påverkas av både samhällsstrukturen och de individuella hushållens beslut (Molina, 1997). Om segregation är självvald eller inte råder det delade meningar om. Biterman menar att likasinnade i olika avseenden tenderar att bo i samma områden och till slut även känneteckna dessa (Biterman, 1992). Molina (2005) däremot menar att det finns forskningsresultat som visar att invandrare gärna bor blandat men en rad mekanismer hindrar deras vilja. Det ter sig i uttryck av egenskaper och variation av utformningen av storstadens olika bostadsområden. För att gå in djupare i detta ämne så går det att se till två olika former av boendesegregation, det finns strukturella förklaringar och socialekologiska förklaringar.
2.1.1 Strukturella förklaringar
David Harvey är en av de främsta representanterna för boendeforskning med strukturella förklaringar. Harvey hävdar att segregeringen speglar kapitalismen och att kapitalismen har inbyggda motsättningar som visar sig genom ojämlikhet och klasskillnader. Enligt Harvey är det ett misstag att tro att segregering är en produkt av människors fria och spontana val. Pierre Bourdieu har anammat Harveys teorier och byggt vidare på dessa. Bourdieu menar att de invandrare som anländer oftast inte har mycket ekonomiska tillgångar med sig och har därför svårt att köpa sitt första boende vid ankomst, de har däremot ett ”kulturellt kapital”. När de anländer blir de begränsade, inte minst på grund av svårigheter med språket. När de söker avkastning på sitt kulturella kapital investerar de ofta i relationer inom den egna etniska gruppen (Molina, 1997). I många fall kommer den utländska befolkningen från länder där det är vanligt att umgås dagligen med släkt och vänner. Täta och nära kontakter ses som en förutsättning för att bibehålla den etniska sammanslutningen. Den etniska koncentrationen av människor uppstår i mindre attraktiva områden som ägs av
allmännyttan. Dessa lägenheter är ofta hyresrätter och relativt lättåtkomliga för nyanlända invandrande personer (Biterman, 1992).
2.1.2 Socialekologiska förklaringar
Den klassiska socialekologin kallas även för Chicagoskolan och dess främste representant är Robert Park. Socialekologiska forskare har sin grund i evolutionsbiologin och i den klassiska nationalekonomin. Teorin bygger på ett darwinistiskt synsätt där människorna i staden konkurrerar med varandra om de bästa boendemöjligheterna. Det som avgör vem som är den mest konkurrenskraftige är den som innehar den största förmögenheten. Enligt socialekologin separeras människor geografiskt på grund av inkomstskillnader. Andra faktorer såsom kultur, ras och språk anses av socialekologerna som sekundära (Molina, 1997). Det kan beskrivas som påtvingande att inte själv få välja boende på grund av höga boendekostnader eller förekomsten av få lediga lägenheter. Förekomsten av känslan eller faktisk diskriminering i samhället leder också till påtvingande av en boendeform som inte valts av fri vilja. Om alla fick bosätta sig var de ville, oberoende av ekonomiska resurser och bostadsmarknaden, så skulle resultatet bli hög segregation enligt forskare. I en svensk undersökning som gjorts av Marja Walldén visar hon på att ju större avståndet är socioekonomsikt desto mindre är sannolikheten att de bor i samma område (Biterman, 1992). Den engelska forskaren Ann Power har genom flertalet studier visat att de mest resurssvaga hushållen pressas ut i de sämsta bostadsområdena (Lind, 1997).
2.2 Boendekarriär
resurser, restriktioner och preferenser (Mäklarsamfundet, 2009). Individens resurser berörs av ekonomiska förhållanden och välfärdssystemet. De ekonomiska förhållandena påverkas i stor grad av om banker och låneinstitut beviljar bolån. Välfärdssystemet berörs av Statens lagstiftning och bidragsregler, till exempel kan hushållen ta del av bostadsbidrag. Bidraget är olika stort beroende på hur många som bor i hushållet, hur stor bostadskostnaden är och hur stor förmögenhet hushållet besitter (Försäkringskassan, 2008). Bostadsbidraget ska vara en hjälp för att hushållen ska ha större valmöjlighet till boende. Även kommunerna och de privata bostadsföretagen har ett stort ansvar då dessa inverkar på utvecklingen genom förmedling av bostäder (Hyresgästföreningen, 2008).
Boendet i ett utsatt område är för många starten i boendekarriären och det är inte alltid så lätt att få en bostad. Många invandrare och ungdomar är glada över att ha ett boende över huvud taget. Området är en bra start på boendekarriären men det är inte nödvändigtvis där boendekarriären ska få sitt slut. Även om omgivande befolkningen ser på området på ett sätt så betyder inte det att de boende känner likadant. När hyresgästens preferenser en dag ändras ska det finnas en möjlighet att flytta från området, det ska finnas en utväg. Det är inte bostadsbolagen som främst kan göra något åt detta utan det är snarare andra kommunala åtgärder som är viktigare. En avsaknad av arbete begränsar individens handlingsutrymme och har på grund av detta ingen större möjlighet till boendekarriär. Göran Cars (2006) menar att “nyckeln till framgång ligger i ett nära samspel mellan bostadsföretag och berörda myndigheter”.
2.2.1 Historia
Att människor har bott åtskilda har länge varit ett faktum. Invandringen till Sverige tog inte fart förrän på 60-talet men redan innan dess hade grunden lagts för ett samhälle som banade väg för en etnisk segregation.
Byggnadsplaneringen i Stockholm vid förra sekelskiftet drevs enligt Deland efter tre idéer.
• ”viljan att sprida ut arbetarklassen
• viljan att skilja olika kategorier av människor åt
Dessa tre idéer var ett medel för att uppnå socialhygieniska syften. Bakgrunden till detta var den immunologi som det forskats om på 1800-talet. Staden och nationen liknades vid en organism som ständigt var hotad av det främmande. En symbios bildades mellan kroppen, hälsan, renheten och ordningen som kallas för socialhygienismen. Denna ideologi stod för grunden under byggnationen av arbetarbostäder under början av 1900-talet. Även i debatten var socialhygienismen högst aktuell. I riksdagen diskuterades på 1920-talet frågan om abort och sterilisering. Enligt Irene Molina (1997), författare till en avhandling om etnisk boendesegregation, räknas byggnationerna på 1960-70 talet som de sista projekten med socialhygienistisk grund.
På 1930-talet fick rashygienismen fäste i Sverige. Inte många kom att ifrågasätta denna ideologi eftersom den framställdes som en vetenskaplig sanning. Att rashygienismen så snabbt fick fäste i Sverige var att det på den tiden var definitionen av det normala som var viktig. När rashygienismen kom var detta något avvikande som i sin tur definierade det normala. Det här var en tid när allt skulle passa in i det etablerade folkhemmet.
Frykman och Löfgren skriver i sin bok från 1985:
” Det krävs alltid syndabockar i en orolig tid. Att peka ut de förmenta brottslingarna eller avvikarna är ett av många sätt att kanalisera ett mer diffust missnöje. Tattare, till synes ärftligt belastade kriminella, sinneslöa och sjukdomsbelastade individer kunde få vetenskapens intyg på sin undermålighet. Vanliga medborgare kunde två sina händer och hänvisa till att operationen [sterilisering] var ett nödvändigt ingrepp.
Det var svårt att få en bostad och trångboddhet var ett stort socialt problem in på 1940-talet. Gunnar Myrdahl var en av folkhemmets konstruktörer och han beskriver bostadssituationen i början av 1930-talet med orden ”var så usla att få nu gör sig en riktig föreställning därom”.
Socialhygienismen ersattes under 1940-talet av grannskapsförespråkarna och den egna rätten till en bostad stod i centrum. Grannskapet skulle vara en social enhet och för att detta skulle upprätthållas sa stadsarkitekten Sidenbladh 1948 att ”en allvarlig förutsättning att gruppens medlemmar tillhörde samma klass eller socialgrupp” (Molina, 1997).
2.2.2 Invandring till Sverige
Sedan 1930-talet har invandring skett till Sverige, mest på grund av bristen på arbetskraft i Sverige. Efter andra världskriget var det många som emigrerade till Sverige från de nordiska och övriga europeiska länderna för att få arbete inom den svenska industrin. Arbetskraftsinvandringen var rådande ända in på 1970-talet. På 1980-talet ändrade invandringen karaktär och dominerades istället av människor som kom från utomeuropeiska länder. När oroligheterna däremot blev stora i det forna Jugoslavien ändrades invandringsmönstret så att majoriteten av invandrarna återigen kom från Europa (Magnusson, 1997).
Motivationen till integration från den emigrerades sida varierar beroende på om den invandrande är i Sverige för att stanna och varför de har invandrat. Ungefär en tredjedel av de invandrare som kommer till Sverige har efter fem år lämnat landet, men den siffran varierar ytterligare beroende på ursprungsland. Kommer man från övriga Norden har cirka 50 procent lämnat landet. Övriga europeiska invandrare stannar längre och efter 20-25 år så är cirka 60 procent kvar i Sverige (Magnusson, 1997).
2.2.3 Invandrares flyttmönster
hemländer igen, och att de som väljer att stanna i Sverige kan vara de som stadgat sig i landet bäst.
De människor som invandrat skiljer sig åt när det gäller var de väljer att bosätta sig. Arbetkraftsinvandrare, speciellt de som kommer från länder utanför Europa, bosätter sig ofta i mer attraktiva områden. Statistik visar att de personer som fått asyl eller anhöriginvandrare tenderar att bosätta sig i mindre attraktiva områden. Efter fem år i Sverige har boendesituationen inte blivit bättre för dessa personer. Inte heller efter tio år har de lyckats göra en boendekarriär, där det hade varit önskvärt att de valt ett boende i ett mer attraktivt område där höginkomstagare bor. Flyttningarna sker oftare internt i sitt nuvarande område, vilket gör att många blir kvar på samma plats ( SCB, 2008).
En förändring av mönstret för boendekarriären skulle ha stor betydelse för hur framtida boendesegregationen ser ut (Anderson et. al, 1998) Det är främst storstadsområdena som befolkas av invandrare från andra delar av landet. Inom landet ser flyttmönstret ungefär likadant ut, undatagsvis asylbeviljade personer som i större utsträckning söker sig till Malmö, Göteborg och Stockholm (SCB, 2008). Sannolikheten att personer med utländsk bakgrund och deras hushåll ska göra boendekarriär och till slut äga sitt boende har statistiskt varit liten (Anderson et. al, 1998).
2.3 Hyresvärdarnas inflytande över segregationen
Mellan hyresvärdarna och hyresgästerna finns en tydlig maktfördelning som ger överlägsenhet åt hyresvärden. Hyresvärdarna bedömer utifrån kriterier vilka som är möjliga hyresgäster. Maktöverläget kan yttra sig i att hyresnivåerna är höga. De kan även ställa krav på att den lägenhetssökande ska kunna uppvisa ett fast arbete och regelbunden lön eller ekonomisk säkerhet. Kraven är svåra att leva upp till, men hyresgästerna kan trots detta betala höga hyror dels med hjälp av bostadsbidrag. Syftet hos bostadsföretag är inte att de ska påverka bosättningsmönstret så att en koncentration av en viss folkgrupp med liknande karaktäristika bildas. Trots det påverkar de bosättningsmönstret genom att ställa krav på att den som söker lägenhet har en fast inkomst. Klas Ramberg har studerat Botkyrkabyggen och menar att fastighetsägarna kan peka på segregation som ett fenomen och därmed legitimera val av hyresgäster då arbetsmarknaden är svag och välfärden nedrustas. Vidare menar Ramberg att bostadsbolagens kriterier är till för att undvika att sätta hyresgäster i en sådan situation att de blir skuldsatta till företaget. Dessutom vill företagen inte förlora hyresintäkter. Bostadsbolagen har inte som mål att samla arbetslösa och bidragstagare i samma område, däremot vill de bevara attraktionsvärde i fastigheterna. Hyresvärdarna vill ha en balans av befolkningen som är i enighet med de integrationsfrämjande mål som samhället ställt (Popoola, 2001).
2.3.1 Hyresgästernas inflytande över segregationen
2.4 Segregation, bra eller dåligt?
Dagens samhälle bygger på att människor utbyter idéer och åsikter samt att människor interagerar är en förutsättning för att en demokrati ska fungera. När människor med liknande karaktäristika koncentreras till samma plats blir detta därför något negativt. Det finns en möjlighet att det bildas olika ”missnöjesgrupper” när människor med avvikande åsikter bor tillsammans. Det finns även en hotbild att en känsla av ”vi” och ”dom” uppstår. När ett område får dåligt rykte är det också dåligt för kommunen som kan klassas som oattraktiv (Borgegård, 1997).
Vid ankomsten till ett nytt land är närheten till likasinnade viktig vilket ger en trygghet. Vid koncentration av en viss grupp människor finns goda möjligheter för de boende att ta kontakter och bilda nätverk.
När människor bor blandat med andra människor som har olika bakgrund, ålder och erfarenheter kan de utbyta åsikter och värderingar och därmed uppfostras ur ett samhällsperspektiv. Denna ideologi är viktig i Sverige och skolan har en viktig funktion för detta ändamål Från ett ekonomiskt perspektiv kan det vara bra med koncentration av människor med liknande karaktäristika. Det kan vara bra att de som är i behov av hemspråksundervisning finns samlade och att riktad offentlig och kommersiell service finns i närheten av de människor som behöver det (Cars, 2006).
2.4.1 Svensk bostadspolitik
och ingen upplåtelseform ska gynnas på någon annans bekostad (Bengtsson & Kemeny 1997).
I den offentliga utredning som gjordes 1996 (SOU 1996:156) pekas flera faktorer ut som hämmar och driver på segregation. En diskussion förs bland annat om bruksvärdessystemets påverkan. De menar i utredningen att bruksvärdessystemet borde användas mer flexibelt och att hyressättningen bättre borde spegla människors prioriteringar. Detta skulle innebära höjda hyror i de mer attraktiva områdena och sänkta i de mindre attraktiva lägena. Ett troligt fall enligt Borgegård är att de resursstarka hushållen fortsätter söka sig till de attraktiva områdena med relativt höga hyror (Borgegård, 1997).
2.4.2 Hyressättning och segregation
Höga priser på bostadsmarknaden kan skapa hinder vilket kan försämra hushållens möjligheter att välja sitt önskade boende och rörligheten på bostadsmarknaden förhindras (Andersson, 2006). Ökade hyresskillnader leder till en ökad inkomstmässig segregation där familjer med sämre ekonomi bosätter sig i de mindre attraktiva områdena. Höjs hyrorna i ett område flyttar resurssvaga hushåll därifrån. Skulle priserna i ett område sänkas är det osäkert hur många hushåll som skulle flytta dit för det är ovisst hur priskänsliga etablerade hushåll är. Olika hushåll prioriterar olika. En familj har exempelvis en sommarstuga som de tillbringar mycket tid i och kan därför tänka sig en billigare lägenhet och en annan familj prioriterar att kunna spara pengar för att kunna resa (Lind, 1997). Enligt Hans Lind (1997) är det viktigt att se till olika kontraktstypers roll för om personer väljer att bo i hyreshus eller inte. Lind tror att om kontraktens uppsägningstider blir längre, exempelvis sex månader istället för tre, med en lägre hyra som följd, skulle det attrahera fler ”stabila hushåll”. Fastighetsägarna borde vara beredda att sänka hyrorna eftersom att uppsägningar är en risk, och vid längre uppsägningstid elimineras en del av den risken (Lind, 1997).
2.4.2.1 Resurssvaga hushåll
anses vara ett problem då den är så stor andel av den disponibla inkomsten att konsumtionen blir lidande. Då ett boende har låg standard, det vill säga inte uppfyller de krav som ska uppfyllas på standarden drabbas den boende av förändrade bostadspriser. En högre hyra kan leda till att hushållet inte kan välja att flytta där ifrån. Den sista punkten, etableringssvårighet, är stor bland unga hushåll och personer med utländsk bakgrund. Denna målgrupp hyr oftare sin bostad och utbudet av hyresrätter antas därför påverka etableringen på marknaden. Andelen hyresrätter kan vara av betydelse för att kunna etablera sig på marknaden. Andra orsaker till etableringshinder kan vara diskriminering och höga bostadspriser, vilket gör att krävs mycket kapital för att komma in på marknaden (Lind, 2006).
2.5 Miljonprogrammet
Miljonprogrammet är en benämning för det bostadsbyggande som skedde i Sverige under perioden 1965-1975. Under tids- och kostnadspress planerades och byggdes nya bostäder främst på orörd mark utanför centrala Stockolm. Målet under perioden var att bygga en miljon nya bostäder och förbättra standarden i de befintliga lägenheterna. Syftet var att lösa bostadsbristen som rådde under 1950-talet och i början av 1960-talet. I första hand byggdes flerbostadshus, men även radhus och villor uppfördes i landet. Områden med höga betonghus med tämligen låg standard blev vanliga i utkanterna av storstäderna, vilket bidrog till att bostadsmiljöerna inte blev attraktiva. De som hade råd valde att inte bosätta sig eller bo kvar i miljonprogrammets betongområden, och efter några år var vakanserna höga. Hyresvärdarna fick problem med att locka nya hyresgäster till sina lägenheter då områdena var hårt kritiserade. Kritiken riktade sig främst till den anonymitet i boendet som de likformiga betonghusen skapade (Molina, 1997).
Under 1970-talet ökade invandringen till Sverige, och myndigheterna ställdes inför problem gällande bostadsförsörjningen. En enkel lösning på problemet var att hänvisa de invandrande familjerna till miljonprogrammets lediga lägenheter. Bostadsområdena har sedan dess kännetecknats av en allt mer växande andel av invandrare och den etniska koncentrationen tycks växa där den redan är stor (Biterman, 1992).
områden är ofta personer som är nya på bostadsmarknaden och inte gjort en boendekarriär. Främst består befolkningen idag av invandrare, ungdomar och inflyttande från landsbygden (Molina, 1997).
2.5.1 Områdets påverkan
Julius Wilson, amerikansk sociolog menar att områden kan smittas. Exempelvis i ett bostadsområde med hög arbetslöshet kan arbetslösheten öka genom att den smittar. Andra forskare menar att vissa områden kan drabbas av kollektiv depression om de försummas av myndigheterna. Den tyske sociologen Jürgen Friedrich menar dock att det inte finns några bevis för några sådana samband (Borgegård 1997).
I den offentliga utredningen SOU 1996:156 beskrivs olika problem som individerna upplever i ett segregerat område. De upplever bland annat otrygghet, isolering, vanmakt och en känsla av utanförskap. Dessa problem förknippas med brist på arbete och dålig utbildning. För många invandrare är svårigheter med språket en bidragande faktor till ovanstående problem. Problem kan också härröra till bostadsområdet. Fysiska egenskaper som storskalighet, förslitning, dålig miljö, brister i service och kommunikationer är sådana problem. När ett område lider av dessa faktorer får området ofta en negativ stämpel som gör det mindre attraktivt (SOU 1996:156).
Enligt Göran Cars (2006) så ger en upprustning av ett bostadsområde bara en temporär förbättring och därför måste andra åtgärder vidtas för att få ett bestående resultat. Cars hänvisar till undersökningar som gjorts för att ta reda på vilka kvaliteter som är de viktigaste i området. Höjningar av standarden och förbättrad service är viktiga för trivseln men det som värderas högst av de boende är trygghet och säkerhet (Cars, 2006).
2.6 Segmentering
Besläktat med den etniska segregationen är den etniska segmenteringen, som är utbredd på bostadsmarknaden. Segmentering innebär en ojämn fördelning av olika människor över de olika segmenten på bostadsmarknaden. Segment är olika upplåtelseformer av boende till exempel om det är ett ägt eller hyrt boende. Det kan även avse olika hustyper till exempel enfamiljshus – och flerfamiljshus. I likhet med segregation kategoriseras segmentation i olika dimensioner, så som demografisk, socioekonomisk och etnisk. Den demografiska segmenteringen är en aspekt av att många barnfamiljer bor i egnahem, medan ensamma vuxna ofta bor i hyresrätt eller bostadsrätt. Höginkomsttagare bor även de ofta i egnahem vilket är en aspekt av den socioekonomiska segmenteringen. Den etiska segmentationen visar sig ofta i större städer, där personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i hyresrätter ägda av allmännyttan. Personer med svensk bakgrund bor oftare i villaområden med mindre andel invandrare. Förutom en geografisk uppdelning syns en fördelning mellan bostädernas upplåtelseformer, ägarkategori och hustyp; infödda svenskar äger oftare sitt boende medan en person med utländsk bakgrund hyr sitt boende.
2.6.1 Blandade upplåtelseformer
I likhet med flera andra länders bostadspolitik är det av stor vikt att ha blandade upplåtelseformer i ett bostadsområde. I ett område med blandade upplåtelseformer tros en boendesegregation bli lättare att motverka. I redan utsatta segregerade områden eller vid projektering av nya bostadsområden betonas vikten att planera olika upplåtelseformer. Bostadsområden som finansierats offentligt, till exempel miljonprogrammets områden uppmuntras av politiker till utförsäljning eller ombildning. Ombildningen av lägenheter ses som ett sätt att minska segregationen eller verka för att göra boendekarriär i sitt nuvarande bostadsområde. En annan lösning skulle vara att verka för att byggaktörer inte enbart bygger hyresrätter i de områden som redan är överetablerade med hyresrätter. Åtgärderna för att ombilda eller nyproducera bostäder med äganderätt är dock inte något som enbart planeras på grund av efterfrågan från konsumenter utan är politiska mål. Det har visat sig i många städer att människor som bor i hyresrätt i ytterst liten utsträckning vill köpa sin lägenhet.
Utförsäljning av allmännyttiga bostäder har under en längre tid varit en politisk fråga i Stockholm. Andelen bostadsrätter har ökat från 13 procent år 1970 till 43 procent år 2004, medan andelen hyresrätter har minskat. De privata fastighetsvärdarna står för de största minskningarna av hyresrätter. De kommunala bostadsbolagen har dock ökat sin andel med hyresrätter från år 1970, men har färre hyreslägenheter än år 1990. På fem år mellan år 1999 och år 2004 ombildades 12 200 stycken kommunala hyresrätter till bostadsrätter. I Stockholms innerstad har cirka 1/3 av dessa ombildningar skett. I de mer utsatta områdena där olika upplåtelseformer införts har bostadsrätterna ökat till följd av nyproduktion av privata företag. De kommunala bostadsbolagen får inte bygga eller upplåta bostadsrätter utan ska kunna erbjuda hyresrätter. En ombildning har vissa positiva effekter, såsom att efterfrågan ökar på bostäder. Efterfrågan ökar eftersom de hushåll som ombildat sin hyresrätt har en möjlighet att tjäna pengar på sin bostadsrätt vid försäljningen och kan då efterfråga nya bostäder. Negativa aspekter är att segregationen kan öka då omvandling av hyresrätt till bostadsrätt sker. En blandning är önskvärd av upplåtelseformerna (Andersson, 2006).
2.6.2 Nyproduktion av bostäder
3 Metod
detta avsnitt redogör vi för vilken metod som vi ansåg var mest lämpad för vår undersökning. Vi diskuterar även problem som uppstått under resans gång och undersökningens trovärdighet.
3.1 Problemställning och undersökningsupplägg
Vid utveckling av en problemställning är det viktigt att forskaren gör en avgränsning angående inriktningen för att kunna genomföra en empirisk undersökning. Forskaren måste avgöra om uppsatsen är beskrivande (deskriptiv) eller förklarande (kausal), då upplägget skiljer sig mellan dessa undersökningar. Den beskrivande problemställningen förklarar ofta likheter och olikheter vid en bestämd tidpunkt. En förklarande problemställning beskriver orsaker till varför det finns likheter och olikheter till det som händer. Vidare bör forskaren ta ställning till uppsatsens tydlighet det vill säga om den är explorativ eller testande. En explorativ problemställning syftar på att fördjupa sig i det som vi inte har tidigare kunskaper om medan en testande undersökning syftar på att undersöka omfattningen av ett givet fenomen (Jacobsen, 2002). Vi valde en beskrivande och explorativ problemställning då vi ansåg att det lämpade sig bäst för vår uppsats då vi ska undersöka hur kommunala bostadsbolag och kommuner resonerar om integrationen kan öka genom att beblanda bebyggelser. Vi ska fördjupa oss i något som vi inte har tidigare kunskap om och förklara forskares och informanters åsikter och synpunkter. Utformningen av uppsatsen ska vidare gå på djupet med några få enheter. Vi valde att intervjua några få personer för att få fram så många olika detaljer i fenomenet som möjligt.
3.1 Val av undersökningsform
När forskning ska göras finns det två möjliga arbetsmetoder att använda sig av, dessa är kvantitativ eller kvalitativ metod. En kvantitativ metod har en undersökande frågeställnig där önskan är att granska många eller flertalet enheter. Den kvalitativa metoden koncentrar sig till att undersöka några få enheter för att få fram många nyanser (Jacobsen, 2002). Efter att ha reflekterat över uppsatsens syfte och problemformulering blev vår slutsats att den kvalitativa metoden bäst lämpade sig för vår typ av undersökning. Målet med en
kvalitativ metod är att få kunskap om personer och situationer i personernas sociala verklighet (Dalen, 2008). För att få reda på hur de i Botkyrka arbetar med segregation är det bästa sättet att fråga dem, och det har vi valt att göra via intervjuer på plats i Botkyrka. För att få klarhet i hur de i Karlstad arbetar och anser om segregationen i kommunen har vi valt att genomföra intervjuer med berörda parter i Karlstad.
Intervju betyder egentligen en ”utväxling av synpunkter” mellan personer som samtalar om ett specifikt ämne. Syftet med en intervju är att få svar på information hur andra människor upplever olika sidor av situationer. En kvalitativ intervju är särkilt lämpad för att ge insikt i informanternas tankar, känslor och egna erfarenheter.
Intervju kan användas som huvudmetod eller hjälpmetod för att samla samt komplettera insamlat forskningsmaterial. Skillnader görs ofta mellan strukturerad och ostrukturerad intervju. Intervjun kan vara helt strukturerad, där fråge- och svarsalternativ används, men intervjun kan även vara ostrukturerad och genomföras på ett mer personligt sätt. Den ostrukturerade intervjun har som mål att låta informanten berätta så fritt som möjligt om sina livserfarenheter. Denna intervjuform anses vara krävande, då intervjuaren inte förberett frågor i förväg och är beroende av att informanten är tillmötesgående och delar med sig av sina erfarenheter. Då intervjuform väljs måste forskaren ha i åtanke vilket ämne som ska undersökas och vilken målgruppen är (Dalen, 2008). En strukturerad intervjumetod kan kännas tryggare, då frågorna är planerade innan intervjun. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjumetod, där ungefär samma frågor ställs till alla informanter, och är inriktade på bestämda ämnen som valts ut i förväg. Frågorna ska ha öppna svarsalternativ, och ge informanterna lika chans att säga sin åsikt om frågorna (Kvalitativ metod, 2008). De tillfrågade informanterna i Botkyrka kommun bad om att få frågor i förväg för att förbereda sig, som vi tillhandahöll dem. De övriga tillfrågade var inte förberedda på vad vi ville fråga.
3.2 Val av informanter
Val av informanter är viktigt i en kvalitativ intervjumetod. Utgångspunkten bör vara att inte välja för många informanter, eftersom genomförandet och sammanställande av intervjuer är en tidskrävande process. Dessutom ska intervjumaterialet vara av sådan god kvalitet att det går att tolka och analysera (Dalen, 2008).
De som vi valt att intervjua i vår undersökning är representanter för Karlstad kommun och Karlstads kommunala fastighetsbolag KBAB, och från Botkyrka kommun och dess kommunala fastighetsbolag Botkyrkabyggen. Vår ambition var även att intervjua representanter från hyresgästföreningen, men på grund av svalt intresse från deras sida uteblev detta. De tillfrågade i vår undersökning representerar det kommunala. Det som kunde gett vår uppsats ytterligare bredd var att intervjua den andra sidan, det vill säga hyresgästerna och få med deras perspektiv. Vi tycker dock att vi ytligt berört hyresgästernas situation i den teori vi fått fram genom den litteratur vi använt oss av.
3.3 Tolkning av intervju
Forskaren måste kunna tolka den information som inhämtas från intervjuerna. I vårt fall måste vi kunna tolka intervjupersonernas svar och samtal om händelser och upplevelser. För att enklare kunna komma ihåg intervjun används en diktafon för inspelning av mötet.
3.4 Validitet och reliabilitet
I en undersökning förekommer det ofta att fel uppstår, dessa fel mäts genom validitet och reliabilitet. Begreppen validitet och reliabilitet står i förhållande till varandra och gör att vi inte enbart kan välja att koncentrera oss på ett av begreppen.
Validitet, innebär att vi väljer att undersöka det som är relevant för vår undersökning. Vi valde att sammanställa grunden till våra intervjufrågor innan intervjuerna för att lättare se om innehållet i frågorna var väsentliga och kunde leda fram till den information vi ville undersöka. Våra intervjufrågor granskades av vår handledare innan undersökningen. Resultatet av undersökningen är beroende av att den tillfrågade har möjlighet att svara på frågor och att denne är ärlig. Vi har intervjuat personer med erfarenhet och kunnande inom bostadsmarknaden och vi anser därför att vår uppsats har god validitet, det vill säga att den är tillförlitlig.
4 Resultat
detta kapitel presenteras en sammanfattning av de intervjuer som genomförts i Botkyrka och i Karlstad.
4.1 Botkyrka kommun
Vi har intervjuat Per-Anders Framgård som är stadsarkitekt och Sara Wrethed som är samhällsplanerare i Botkyrka kommun.
Segregation är något som de är medvetna om finns i kommunen och det är något som är på agendan dagligen. Kommunen och dess politiker försöker finna sätt att lösa frågorna kring segregationen. De försöker anpassa sitt arbete utifrån de olika förutsättningarna i de olika stadsdelarna i Botkyrka. Vad som menas när de talar om segregation är dock viktigt att belysa. Perspektivet går att vända på och se det som att norra Botkyrka är mycket mer integrerad än till exempel Tullinge som domineras av en etnisk grupp; svenskar. Vilken grupp som är mest rik på erfarenheter, internationellt kunnande är inte så självklart. I statistik kan man dock se att ekonomin ofta sammanfaller med uppdelningen av svenskar och personer med utländsk bakgrund.
Varför så många personer med utländsk bakgrund kommit att bosätta sig i Botkyrka kommun är en komplicerad och lång historia. För att finna orsaker och samband får vi gå tillbaka ända till 1970-talet då stora strömmar av arbetskraftsinvandrare kom till landet. I Botkyrka hade det byggts mycket nya lägenheter i och med miljonprogrammet. Det fanns därför lägenheter att tillgå i kommunen, och många valde att bosätta sig där. De anser dock att det inte finns någon enkel förklaring till vad som skett.
De menar att det går att se ett samband mellan utländsk härkomst och hyresrätt. Hyresrätt är den enklaste boendeformen att få som ny i landet, då de kanske inte har en ekonomisk förutsättning för ett annat boende. På gott och ont kan dock en stor sammansättning av hyresrätter förstärka uppdelningen mellan olika etniska grupper. Andra aspekter av segregation är att människor väljer att bo där de känner sig hemma, och där de har sina nära och kära. Det märks till exempel på syrianerna i kommunen som har byggt upp ett starkt och positivt samhälle. De bor inte i kommunen för att de kommer därifrån, älskar
eller hatar området, utan för att de har sin trygghet och hemkänsla där. De vill bo kvar i området och därför har kommun en press på sig att kunna erbjuda varierande boendeformer. Från kommunens sida vill de inte att människor ska flytta, vilket gör att de inte ser en ökad integration som ett mål. Botkyrkabor ska ha möjligheten att göra en boendekarriär i de områden de vill bo i, och inte känna sig tvingade att flytta från stadsdelen då familjen växer eller ekonomin blir bättre. Varför hyresgästerna väljer att flytta beror på olika orsaker. Den socioekonomiska blandningen och inte den etiska blandningen kan öka integrationen när det finns fler upplåtelseformer. De tror att det kommer att ge en ökad blandning.
Kommunens mål är att den socioekonomiska segregationen inte ska överensstämma med den etniska segregationen. De känner inte igen sig i bilden som artikeln beskriver att de skulle ha haft ett mål att minska den etniska segregationen. De kan inte styra över var människor bosätter sig. De anser att hemkänslan är väldigt viktig, och att de månar om att folk vill bo kvar i Botkyrka. Alby är ett område i kommunen där de vill hitta lösningar för att folk ska vilja bo kvar. Omflyttningen är dock enbart 10 procent, och de menar att det är en myt att omflyttningen skulle vara stor i förorten. Det ska inte längre bara vara projekt som de arbetar med under en kortare period utan arbetet ska ha längre kontinuitet och uthållighet. De ska arbeta med befintliga resurser i de befintliga strukturerna. Från dag ett i Botkyrka är du Botkyrkabo var du än kommer ifrån och vem du än är. Den etniska rollen lyfts inte fram och det ska inte göra någon skillnad från person till person. Olika etniska grupper ses som en resurs och styrka och inte en belastning. De har som kommun en roll att ta emot nyanlända som vill till regionen, som i många fall råkar vara personer med utländsk bakgrund.
av Stockholms utkant. De kan dock skymta en trend där fler privata aktörer, bland andra NCC och Skanska börjar kika på miljonprogramsområdena, då upprustning av områdena börjar bli aktuellt. Projekten kring miljonprogrammen är något som byggbolag kan tänka sig att arbeta med vid lågkonjunktur. Det är lite fler aktörer idag som är intresserad av norra Botkyrka och kommunen tror att Botkyrka har framtiden för sig. Nu är det på tiden att upprusta det som finns i Botkyrka och liknande förorter till Stockholm. Utmaningen är att forma det bra. De har inga planer på att bygga på ny mark utan de ska använda sig av redan befintliga områden och förtäta dem. De har inte ekonomin för att bygga nytt i nya områden, då de till exempel även skulle behöva utöka kollektivtrafiken. För att kunna rusta upp miljonprogramområdena måste de ta till alla medel de kan för att finansiera det. Det kan exempelvis yttra sig i högre hyror, eller att de får bidrag från statens bostadskreditnämnd eller att de måste sälja ut fastigheter.
4.2 Botkyrkabyggen
Vi har intervjuat Lotta Arnesson som är informations och marknadsansvarig och Mattias Rensfeldt, tf ekonomichef på Botkyrkabyggen.
Vi började med att diskutera den artikel från Metro som varit inspirationskällan till vår uppsats. Artikeln berör bland annat den storstadssatsning som enligt artikeln skulle ha haft som mål att minska den etniska åtskillnaden. Detta är ingenting som Lotta Arnesson och Mattias Rensfeldt kan relatera till. Enligt dem startades storstadssatsningen för tio år sedan för att åstadkomma en förändring när det gäller skola, arbete och markprogram. Botkyrka är en kommun med en stor andel invandrare och det är en vardag som de arbetar med på Botkyrkabyggen. De ser inga problem alls med att olika områden domineras av olika folkgrupper och det finns därför inga åtgärder för att minska den etniska segregationen.
landsmännen söker sig till andra landsmän. Exempelvis finns ett område med en stor andel turkar. Dessa turkar kommer från samma stad i Turkiet och de har därför mycket gemensamt. Trots att det har funnits tider med hög vakans i det totala bostadsbeståndet har det alltid varit fullt uthyrt i detta område och det finns många som är intresserade av att flytta dit. Från bostadsbolagets sida är området stabilt och människor trivs. Att människor ska blockeras och inte vilja flytta till ett område är något som inte är önskvärt, och så länge situationen inte är sådan är det inte lönt att genomföra några åtgärder.
En nackdel med att koncentrationen av en folkgrupp är stor är att de boende kan ha problem med det svenska språket. Något som bolaget ser positivt på är om arbetsplatsen finns utanför bostadsområdet. När man lämnar området träffar man andra att interagera med och språket kan utvecklas. I början av 1970-talet när invandringen tog fart i Botkyrka fanns inga program för att hjälpa människor med språket. Idag finns det exempelvis svenska för invandrare (SFI) och den stora arbetsgivaren Alfa Laval har haft språkhjälp på arbetsplatsen. Botkyrkabyggen har ägardirektiv som säger att femtio nya lägenheter ska byggas per år. Inga av dessa lägenheter byggs för att minska den etniska segregationen. Däremot har de andra aspekter med sig när de bygger. Botkyrkabyggen vill kunna erbjuda ett varierat boende. De kan erbjuda en lägenhet i ett av de typiska miljonprojektshusen som ofta förknippas med förorten eller en lägenhet i ett nybyggt modernt tvåplanshus. I Botkyrka är det viktigt att värna om de grönområden som är kvar och på grund av det försöker de bygga där det redan finns bebyggelse. I Tullinge är det ont om hyresrätter och där skulle bolaget gärna etablera fler lägenheter, men på grund av platsbrist så uteblir en sådan satsning i den omfattning som man skulle önskat.
Tidigare fanns ett investeringsbidrag som var en ekonomisk hjälp vid nybyggnation. Nu har investeringsbidraget tagits bort men bolaget ska fortfarande bygga femtio lägenheter per år. De nya lägenheterna är dyrare i hyra eftersom att de har en högre standard. Tanken är att det nybyggda huset ska bära sina egna kostnader, men det fungerar tyvärr inte eftersom kostnaden för hyresgästen skulle bli alldeles för hög. Därför subventioneras dessa lägenheter. Botkyrkabyggen är på väg att börja använda en ny modell vid hyressättning. Det är ett poängsättningssystem som tagits fram av hyresgästföreningen. Olika komponenter ger olika poäng som ger olika hög hyra. Något som prövats tidigare var att låta områdets attraktivitet styra hyresnivån, men då uppstod missnöje från hyresgästernas sida. Bolaget tycker att det nya poängsättningssystemet ser lovande ut och områdets attraktivitet spelar en väldigt liten roll i sammanhanget.
Även om upplåtelseformerna skulle blandas tror inte Botkyrkabyggen på att samhället skulle bli mer integrerat. Däremot skulle det finnas bättre möjligheter för de Botkyrkabor som vill göra en boendekarriär. Många av de flyttningar som sker i kommunen sker av människor som flyttar inom Botkyrka. Hyreslägenheten har sina fördelar och sina tillfällen i livet. Botkyrkabyggen vill att hyresgästen ska känna att bolaget bryr sig om deras lägenheter så att hyresgästen blir en god marknadsförare genom att berätta om sina positiva erfarenheter från Botkyrkabyggen.
Trots att de olika kommundelarna består av många olika folkgrupper har de aldrig stött på några problem. En anledning till detta tror Botkyrkabyggen kan vara att de arbetar för att skapa stabilitet och kvarboende i deras områden. När hyresgästen har för avsikt att bo kvar i lägenheter vårdar denne inte bara lägenheten bättre utan denne samverkar i området med grannar och övrigt. Något som bolaget ser positivt på är att ombilda vissa hus till bostadsrätter. En bostadsrättsinnehavare ser ofta mer långsiktigt på sitt boende och när denne har investerat pengar i bostadsrätten finns också en starkare vilja att vårda. När det finns bostadsrättshus i området bildas det mer stabilitet.
betalningsanmärkningar och uppfylla ett inkomstkrav. Inkomstkravet är taget från Konsumentverket där det är angivet hur mycket pengar en hyresgäst ska ha kvar efter det att hyran är betald. För de som inte kan uppfylla dessa krav finns det fortfarande en möjlighet att få en lägenhet, men då med hjälp av kommunen. Botkyrka kommun hyr lägenheter av Botkyrkabyggen som hyrs ut i något som kallas socialkontrakt.
Trots att inga åtgärder finns för att minska den etniska segregationen har bolaget bestämt att enbart svenska ska användas i kommunikationen på kontoret och i kontakten med hyresgäster. Detta tror bolaget kan bidra till att de boende får mer kontakt med det svenska språket. I bolaget finns en mångfaldsplan som har som mål att personalsammansättningen ska spegla den sammansättning som finns i kommunen. En mångkulturell kommun är spännande och ska inte enbart förknippas med fattigdom och elände.
Idag ser Botkyrkabyggen på vad de kan göra för att förbättra förutsättningarna för de olika områdena. Det finns olika långsiktiga planer för hur de olika områdena kan utvecklas. De har en plan som gäller fram till 2020 och en till 2030.
4.3 Karlstad kommun
Vi har intervjuat stadsbyggnadsnämndens ordförande Håkan Holm på Karlstad kommun.
så vis standarden i området successivt. Många blir intresserade av ett område då det händer saker. I de områden där dragningskraften är mindre är det viktigt att visa att man satsar. När en byggnation görs i området signalerar de till övriga att det är ett område som utvecklas och området blir mer attraktivt. Gamla villor kan öka i värde, för att områdets attraktivitet ökar.
Kommunen vill kunna erbjuda ett boende för alla medborgare i kommunen. Att hyreslägenheter, villor och bostadsrätter blandas är precis det som Håkan Holm och de övriga i den politiska majoriteten vill. Integrationen tros öka genom blandade upplåtelseformer. På Råtorp är det en privat aktör som styckat upp tomter och han har valt att stycka av fler tomter än vad han behövt göra. Han skulle lika gärna ha kunnat stycka av 20 tomter och uppfört villor i 5-6 miljonersklassen, men han valde istället att stycka av fler tomter och en villa kostar nu istället ungefär 2,5 miljoner kronor. De visar att de vill bygga för den ”vanliga svensken” och inte enbart satsa på exklusiva och lyxiga boenden. Gustavsberg är ett traditionellt villaområde i Karlstad där kommunen planerar att bygga flerbostadshus. Detta är något som inte tagits väl emot av de boende i området som startat en namninsamling för att motverka att byggnationen genomförs med anledning av att de inte vill ha ”såna människor” i området. En överklagan av byggnationsplanerna gjordes ända upp i Regeringsrätten men byggnadsnämnden fick rätt även av den högsta instansen och flerbostadshusen kommer att uppföras. Att människor valde att starta en namninsamling för att de inte ville ha den sortens människor i området tycker Håkan Holm är sorgligt. Människor kan tyckas vara intoleranta för förändringar, och vill inte att området de bor i ska bli annorlunda.
Kronoparken är ett av de områdena som har större andel invandrare. Det beror bland annat på att människor med utländsk bakgrund söker sig till andra med samma situation. En annan anledning är att Kronoparken har lediga lägenheter och att de flyktingkontrakt som finns ofta hamnar där eftersom man inte kan ge boendemöjligheter där det inte finns lediga boenden.
Kronoparken så att fler alternativ finns för de som vill bo där. Exempelvis de som idag bor i hyresrätt och vill göra en boendekarriär eller de som idag bor i villa och som vill bo kvar i området fast inte i villa eller hyresrätt. De har inte fått några intresseanmälningar angående ombildningar till bostadsrätter men skulle de få det skulle de vara positivt inställda till det.
När en ny bostad uppförs räknar de med att den orsakar sju omflyttningar. Exempelvis de som flyttar in i den nybyggda villan lämnar en lägenhet med fyra rum som övertas av någon som lämnar en trea, och så vidare och slutar exempelvis med att en tonåring flyttar hemifrån. Nu när nybyggnationerna är många kommer vi få se en stor omflyttning på bostadsmarknaden i Karlstad och många av de lägenheter som annars inte blir lediga kommer ut på marknaden.
De är inte enbart nya boenden som lockar till sig människor till olika områden i Karlstad. Även satsning på handel och kollektivtrafik är viktigt menar Håkan Holm. Invånarna i Karlstad ska enkelt kunna ta sig dit de vill i kommunen, och inte gärna behöva anpassa sig efter tidtabeller. Bussförbindelserna ska vara täta och idéer finns även att man ska kunna få ta med sig cykel på bussen. Ett nytt handelsområde håller på att formas i Välsviken, söder om Kronoparken. Dessa parametrar ska öka intresset och nyfikenheten för till exempel Kronoparken.
4.4 KBAB
Vi har intervjuat Mats Hedlund som arbetar som strategisk koordinator på KBAB.
KBAB har bostadssociala kontrakt och flyktingkontrakt i samarbete med kommunen. Dessa lägenheter sprids ut i hela Karlstad och koncentreras inte till de områdena med lättuthyrda lägenheter. Dessa kontrakt har en uppsägningstid på 14 dagar istället för tre månader som ett vanligt hyreskontrakt har. Ett flyktingkontrakt gäller i ett år innan det övergår till att bli ett vanligt kontrakt. Det som bolaget kan se är att många bor kvar i den tilldelade lägenheten men många flyttar också. Av de som flyttar går det att se att många söker sig till områden där det finns landsmän. Ett problem som bolaget har med flyktingkontrakten är att det händer att en ensam man eller kvinna får ett flyktingkontrakt. Efter cirka tre månader kommer resten av familjen och lägenheten räcker då inte till och det är svårt att få tag på fyror och femmor. KBAB har låga vakanser i sitt fastighetsbestånd. Var det finns lägenheter lediga beror på var det finns flest lägenheter, vilket är på Rud, Orrholmen och Kronoparken. Det område som det är lättast att få lägenhet i är Rud. För cirka två år sedan hade Rud väldigt höga omflyttningar med 40-60 omflyttningar per månad. Som det ser ut nu så är det fem omflyttningar per månad. Anledningen till detta är att KBAB nu inte lägger ut något arbete på entreprenad. All skötsel av bostadsområdena genomför de med egen personal och en stor del av arbetet går ut på att prata med de boende. På det sättet har det blivit mer trivsamt och omflyttningarna har blivit färre. De populäraste bostadsområdena är Hagaborg, Viken, Kvarnberget och Klara. KBAB har statistik som visar att en person kan få stå i kö i 30 år för att få lägenhet i något av dessa områden. Anledningen är att få flyttar därifrån och cirka 5000- 10000 som vill flytta dit.
Den viktigaste parametern för ett trivsamt boende för hyresgästen är trygghet. Enligt undersökningar som KBAB har genomfört är området Frödingshöjd det område där de boende känner sig tryggast med 94 procent som känner sig trygga. Kronoparken har liknande siffror. Problemet med Kronoparken är att det är många gäng som åker dit för att bråka, varför gängen åker just dit är oklart. Enligt Mats Hedlund har Kronoparken fått ett oförtjänt dåligt rykte och tidningarna har en stor del i det då de ofta skriver upp de problem som finns i Kronoparken
plusval och har hög standard i sina lägenheter medan andra inte utnyttjar tjänsten alls. Detta medför svårigheter att hyra ut dessa lägenheter om de ligger i något av de mer svåruthyrda områdena. Bolaget får då gå in och höja standarden innan lägenheten blir uthyrbar. Hade lägenheten legat i något av de mest attraktiva områdena hade det inte varit några problem alls med att få den uthyrd.
5 Analys
detta kapitel ska vi analysera undersökningsmaterialet med hjälp av teorikapitlet med problemformuleringen som utgångspunkt.
5.1 Vad är bakgrunden till etnisk segregation?
Varför människor med utländsk bakgrund bosätter med sina landsmän är en fråga som berörts av många forskare. Vill de bo med varandra av vilja eller är det andra mekanismer som styr deras boendeval? Pierre Bourdieu menar att människor som emigrerar till ett nytt land oftast inte har de ekonomiska resurserna med sig för att köpa sitt boende. Däremot har de ett kulturellt arv med sig som många vill bevara (Molina, 1997). Biterman (1992) menar att i många andra länder, till exempel mellanöstern och södra Europa är umgänget med släkt och vänner större dagligen än vad det många gånger är i Sverige. Förutsättningar för att kunna utöva och leva i sin kultur är att upprätthålla täta och nära kontakter med sina landsmän. Något som alla informanterna i Botkyrka och Karlstad har berört vid intervjuerna är att de själva tror att om de flyttade till något annat land, så skulle chansen vara stor att de bosatte sig där svenskar bor.
Robert Park som är representant Chicagoskolan menar att människor i städer konkurrerar med varandra om de bästa boendemöjligheterna. Den som har högst inkomst är den som är den mest konkurrenskraftige. Människor med olika etniska bakgrunder separeras ofta geografisk på grund av inkomstskillnaderna (Molina, 1997). Det går ofta att se ett samband mellan den socioekonomiska segregationen och den etniska segregationen menar Sara Wrethed och Per-Anders Framgård på Botkyrka kommun. I Botkyrka kommun är medelinkomsten lägst där flest personer med utländsk bakgrund bor. Trenden visar sig vara samma i hela kommunen, att ju invandrartätare området är desto lägre är medelinkomsten. Då inkomsten är låg kan dessa människor inte konkurrera med de konkurrenskraftigaste med hög inkomst, enligt Park (Molina, 1997). En låg inkomst är en följd av att de invandrade människorna ofta har svårt att lära sig svenska, och en konsekvens av detta är att de har svårt att få ett arbete.
område (Biterman, 1992). Att människor bor åtskilda på grund av inkomst eller etnicitet har varit ett faktum länge i Sverige. Redan innan invandringen började bli stor under 1960-talet så hade grunden lagts för att en etnisk segregation skulle öka. Byggplaneringen i Stockholm vid förra sekelskiftet som drevs igenom enligt Delands idéer satte en prägel på hur och var människor från olika samhällsskit och etnicitet skulle bo. Han ville ha en renhet i staden genom att inte låta olika slags människor beblandas (Molina, 1997). Grannskapsförespråkarna Uno Åhrén och Göran Sidenbladh ersatte socialhygienismen under 1940-talet och menade att grannskapet skulle tillhöra samma klass och sociala grupp. Anledningen till detta var för att grannskapet skulle ha en rimlig chans att fylla funktionen som en social enhet (Popoola, 2001).
Att segregationen fortfarande är ett faktum i dagens samhälle tror Lotta Arnesson och Mattias Rensfeldt på Botkyrkabyggen beror på att då invandrarströmmarna var som störst fanns deras lägenheter i miljonprogrammet till förfogande. Det var enklast att hänvisa de nyanlända människorna till dessa områden, då det inte fanns andra boenden att erbjuda vid tillfället. Miljonprogrammet har kritiserats för att skapa anonymitet i de likformiga betonghusen (Molina, 1997). Delands socialhygienism och grannförespråkarna Uno Åhrén och Göran Sidenbladhs idéer om en uppdelning mellan olika människor har blivit en följd av miljonprogrammet i Botkyrka kommun. Bostadsområdena har ofta varit genomgångsområden för de som har råd att flytta därifrån. Kvar i miljonprogrammets områden är de med lägre inkomst, och därmed läger konkurrenskraft (Molina, 1997). Konsekvensen blir att bostadsområden med hög andel invandrare växer och den etniska koncentrationen blir större där den redan är stor (Biterman, 1992). I Botkyrkabyggens lägenheter märker de att familjer växer sig större och starka grannskap och samhällen växer fram. På Botkyrka kommun kan de se ett samband mellan utländsk härkomst och hyresrätt, då hyresrätten är den enklaste boendeformen att få som ny i landet. I kommunen är cirka 1/3 av boendena placerade i flerbostadshus.
kommunen erbjuder oattraktiva boenden och att de som blir kvar i kommunen är de som inte kan flytta någon annanstans. Sara Wrethed och Per-Anders Framgård vill betona att människor som trivs i Botkyrka ska stanna kvar och att de vill kunna erbjuda dessa människor trygghet i sitt boende. KBAB och Botkyrkabyggen värdesätter ett trivsamt boende för deras hyresgäster och tryggheten i sitt hem är väldigt viktigt. Vem som sedan bor i deras lägenheter är inte något som de kan avgöra förutom att hyresgästen måste uppfylla de krav som ställs för att få bli hyresgäst. I slutändan menar Mats Hedlund på KBAB att det är pengar som styr. Håkan Holm säger att de måste bygga i de mindre attraktiva områdena i Karlstad för att visa att de satsar, för då signalerna de för övriga att området utvecklas och området blir mer attraktivt. Att människor från olika grupper och etniciteter ska bo tillsammans är något som varit önskvärt sedan Per-Albin Hanssons dröm om ett folkhem (Popoola, 2001).
5.2 Går det att motverka etnisk segregation?
Det går inte att tvinga människor att bo i ett speciellt område på så sätt går det inte att motverka den etniska segregationen. Det kommuner och kommunala fastighetsbolag däremot försöker göra är att placera de flyktingkontrakt som finns i olika stadsdelar. Men finns det inga lediga lägenheter någon annanstans har fastighetsbolagen inget annat val än att placera kontrakten i ett redan segregerat område. I Karlstad tillämpas flyktingkontrakt som gäller i ett år och efter det att kontraktet löpt ut är det många som stannar kvar i lägenheten och ändrar kontraktet till ett vanligt hyreskontrakt. Av de som väljer att flytta, flyttar de till ett annat område där fler landsmän bor. Enligt Mats Hedlund på KBAB är det pengar som är den viktigaste parametern till var man bor. Många invandrare har inte råd att köpa en villa eller bostadsrätt och utan hyresrätten skulle integrationen vara obefintlig.
De intervjuade fastighetsbolagen uppger att inga åtgärder finns för att minska den etniska segregationen. De är mycket väl medvetna om att det finns områden med mycket stor andel människor med utländsk bakgrund. Detta ser de inte som ett problem så länge människor trivs och känner sig trygga. Detsamma visar forskning som Borgegård (1997) har genomfört. Den viktigaste faktorn för de boende är trygghet.
bestånd på Rud skedde många omflyttningar för ett antal år sedan. När KBAB valde att ta över all fastighetsskötsel i egen regi upplevdes boendet som tryggare och de höga omflyttningarna har försvunnit. Att arbeta för trygghet minskar omflyttningarna och segregationen minskar. För att kunna åtgärda problemen som finns i bostadsområdena menar Borgegård (1997) att problemen först måste definieras.
Det kan tänkas att nyproducerade billigare boenden i mer attraktiva områden skulle kunna öka integrationen. Hans Lind (2006) menar dock att sannolikheten är stor att de hushållen med högre inkomst kommer att köpa dessa billiga lägenheter. Lind (2006) menar vidare att integrationen kan öka då attraktiva bostäder byggs i områden som inte anses vara attraktiva av hushåll med hög inkomst. Simon Safari på Hyresgästföreningen i Botkyrka tror inte att detta är en vinnande lösning, och menar att om villor skulle byggas i Fittja skulle ändå inga svenskar vilja flytta dit (Bilaga 1).
Så länge den etniska segregationen inte ses som ett problem hos fastighetsbolag och kommuner är det inte heller något som de försöker motverka. De vill kunna erbjuda alla olika målgrupper trygghet och stabilitet i sitt boende. Byggnationer av villor i Fittja är för att människor i området ska ha ett val till sin hyresrätt. Stadsmiljön är en viktig faktor att planera för att ”vi och dom” känslan inte ska finnas.
5.3 Kan en blandning av olika upplåtelseformer öka integrationen?
