Det finns i förstudien tydliga indikationer på att många av problemen kring kvalitetsbrister i nyproduktion av bostäder kan härledas till orga- nisatoriska brister och synsätt inom byggbranschen. Problemen kring fel och brister antas inte vara begränsade enbart till bostadsbyggande. För- ändringar bör därför komma till stånd på övergripande branschnivå och potentialen antas vara stor. Etablerade synsätt skulle sannolikt kunna för- ändras enbart genom en förskjutning av tyngdpunkten i olika frågor.
Utgångspunkten är här att förändring av branschkulturen börjar hos individerna på olika befattningar – inom företagen och projekten. Efter- som många intervjuade inte tycktes utgå ifrån sin egen roll ägnas avsnittet därför åt de aktiva val som byggföretagen och deras anställda faktiskt gör i sitt dagliga arbete, både generellt och när det gäller den typ av bostads- projekt som analyserats i förstudien. Det handlar inte om att välja ”svart eller vitt”, utan snarare om ett fokus som bidrar till en hållbar utveck- lingsriktning.
Var och en gör sina egna val
En del väljer att ta kontrollen över situationen och fortsätter sen att göra aktiva val, medan andra väljer att överlåta åt någon annan göra val som sedan påverka den egna situationen.
Investeringsperspektiv eller förvaltningsperspektiv
I de studerade exemplen sträcker sig byggföretagens ansvar under bruksskedet endast två år framåt. Besiktningsanmärkningarna avseende produkter med bristfällig kvalitet tyder på för lite fokus på förvaltnings- skedet.
Mot bakgrund av de direkta och indirekta kostnaderna för fel och brister kan det vara rimligt att ifrågasätta om det inte lönar sig för bygg- företagen att faktiskt lägga tonvikt på förvaltningsskedet istället för på den kortsiktiga investeringen – också i de fall då avsikten är att avyttra projektet direkt efter slutbesiktningen.
Juridiskt ansvar eller personligt engagemang
Inom byggbranschen kretsar – sannolikt på bekostnad av ett större personligt ansvarstagande – alla åtaganden kring de juridiska ansvarsför-
hållanden och börjar redan under kalkylskedet. Det är viktigt att i största möjliga utsträckning friskriva sig från allt ansvar. Skall jobbet sen bli gjort kostar det extra.
God kvalitet kräver personligt ansvar och engagemang. Väljer man att höja ”ribban” och inte enbart fokusera på att undvika fel och brister utan på att uppnå en förhöjd kvalitet inom byggandet måste branschen arbeta med att förändra synen på ansvarsförhållanden i projekten.
Bygghandlingar eller ledarskap
Den som väljer att inte lägga resurser på en väl genomarbetad projekter- ing med tydliga arbetsinstruktioner bör se till att det finns tid och ett mer dynamiskt ledarskap på byggarbetsplatsen samt att kommunikationen kring arbetsmomentens utförande går i flera riktningar.
Möjlighet att höja yrkesarbetarnas motivation och prestationen samt öka lojaliteten gentemot företaget och projektet – och därmed förebygga kvalitetsbrister – kan finnas genom att välja att:
• strukturera arbetsorganisationen efter individuella förutsättningar och kapacitet,
• tillåta delaktighet, initiativ och ansvar (!) i problemlösning.
Med ökad fokus på yrkesarbetarna som individer finns bättre möjlighet att bryta igenom ”barriärerna”, och bidra till en splittring av det idag be- fintliga grupptrycket. Väljer man att fortsätta att se yrkesarbetarna som en ”grå massa” stärks istället den idag redan starka identiteten som finns inom kollektivet.
Kontrollverksamhet eller byggverksamhet
Fokus på problemen tenderar att cementera dessa och onda cykler, s.k. dysfunktioner, kan uppstå. Kontroller kan förebygga fel och brister men de innebär också en utökad kostnad för projekten. Sannolikt ökar inte motivationen eller engagemanget till följd av kontroller.
Genom att välja att – med fokus på bristerna – utöka kontrollerna av byggverksamheten är risken att miniprestationer blir normalprestationer – i den mån det inte redan är så. Genom att lägga motsvarande resurser på styrning av byggverksamheten, t.ex. genom att satsa på ledarskap samt arbetsinstruktioner och projektering, förbättras förutsättningarna att uppnå målen.
Kompetent byggherre eller kompetent byggare
En frågeställning är om inte den kompetens som byggföretagen förväntar sig att byggherren skall ha snarare bör finnas inom byggorganisationen, dvs. där arbetet skall utföras.
Byggföretagen kan istället välja att utgå ifrån att byggherrarna har sämre kompetens och själva ta ansvar, för bl.a. kommunikationen, så att ”rätt” information avhandlas med byggherren vid ”rätt” tillfälle under processen. Tydlig gränsdragning och vägledning kring förutsättningar, valmöjligheter och kostnader, under projektets olika skeden är ett sätt att ta kontroll och ansvar för kommunikationen. Ett hinder för detta synsätt skulle dock kunna vara, t.ex. LOU, då det gäller offentliga beställare.
51 Individens val – branschens potential
Information eller desinformation
Även kommunikationen mellan byggföretag och privatpersoner kan för- bättra förutsättningarna i den typ av bostadsprojekt som studerats i denna förstudie. Om bostäder säljs och marknadsförs utan förankring i projekt- ens faktiska förutsättningar blir kunderna desinformerade med otrygghet kring köp och tillträde, samt kanske orealistiska förväntningar, som följd.
Saklig informationen till kunderna om rutiner kring köp, inflyttning, besiktningar, anmälan av fel och brister samt åtgärder är viktig liksom att ta ansvar för kommunikationen under åtgärdsprocessen. I kombina- tion med konsekvent agerande och tydlig gränsdragning skulle sannolikt frustrationen bland såväl kunder som byggföretagens anställda minska.
Användning av begrepp ”kundvård” som en informell definition på åtgärdsprocessen av faktiska entreprenadfel är direkt missvisande och ett bra exempel på en bristande förutsättning för en saklig och rak kommuni- kation. Att ge kunden rätt i alla frågor skapar också frustration samt risk för en negativ kundbild bland personalen.
Eftermarknad eller ny marknad
I bästa fall fungerar den eftermarknadsansvarige som ett ”filter” mellan kunder och övriga projektmedverkande, men tendensen är att missnöjda kunder ändå vänder sig till de högsta beslutsfattare inom byggorganisa- tionen när de blir frustrerade och tappat förtroendet för organisationen i övrigt. En särskild eftermarknadsfunktion torde kunna avlasta organisa- tionen om denna:
• har mandat att ta beslut om åtgärder,
• kan på ett rakt och tydligt sätt skapa goda relationer med kunderna samt
• med särskilda resurser och kundorienterad personal kan se till att åtgärder sker på ett effektiv sätt.
Om fel och brister inte hade förekommit hade eftermarknadsfunktionen däremot varit överflödig och resurserna hade kunnat läggas på nya kunder och projekt.
53 Referenser
Referenser
Litteratur
Kommunikation i byggprojekt – Verkligheter och möjligheter, Bo Carlsson, Per-Erik Josephson, FoU-Väst rapport 0102.
Slöseri i byggprojekt – Behov av förändrat synsätt, Per-Erik Josephson, Lasse Saukkoriipi, FoU-Väst rapport 0507.
Bygghandlingar – stämmer dom? Lotta Sigfrid, LTH 1989.
Kvalitetsstyrt godkännande, FoU-Syd, FoU-Väst, Sveriges Byggindustrier 2006. Misstag i murat och putsat byggande, FoU-Syd, Sveriges Byggindustrier 2006. Arbetsplatsanpassat lärande, Mats Persson, Åke Berg, LTH 2006
Organizational Communication, Katherine Miller. Organisationskultur, Henning Bang.
Artiklar
”Byggfirma stäms på miljonbelopp”, SDS 2 april 2001. ”Borättsförening hotat stämma Malmö”, SDS 13 mars 2003.
”Husvagn blev familjens räddning efter fuskbygge”, SDS 5 oktober 2004. ”Det är sista gången som den snickaren bygger våra hus”, SDS 5 oktober 2004. ”Tryggare för småhusbyggare”, SDS 23 november 2004.
”Husköpet – en hinderbana utan slut?”, Plaza Interiör, nr12/2004. ”Nya lyor drabbade av fukt”, SDS 6 april 2005.
”Säljaren: Inget fel på husbyggsatsen”, SDS 31 maj 2005. ”Nybyggda radhus fulla av brister”, SDS 20 oktober 2005.
”Kommunen vill inte blanda sig i tvist med byggherre”, SDS 20 oktober 2005. ”Fastighetsbolag rasar mot byggherre”, SDS 3 december 2006.
Kontaktpersoner bl.a.
Anställda inom medverkande företag
Fredrik Melin, projektledare, MKB Fastigheter AB Jörgen Kiaer, Pantektor AB
Peter Bojrup, Structur Malmö AB Jan Söderström, Villaägarna riksförbund
55 Referenser
Box 534, 371 23 Karlskrona
Tel: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00 Webbplats: www.boverket.se
Boverket
heter till berörda inom byggsektorn om faktorer som är av betydelse för att främja utvecklingen, öka effektiviteten och sänka kostnaderna inom i första hand bostadsbyggnadssektorn och därmed på sikt åstadkomma sänkta boendekostnader, har regeringen givit Boverket i uppdrag att inrätta ett Byggkostnadsforum.
Boverkets Byggkostnadsforum ska verka för en ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner, myndigheter och byggentreprenörer. Syftet är bland annat att förmedla kunskap om byggprojekt eller byggprocesser som leder till att man kan bygga billigt, utan att försämra kvalitén eller utrustningsstandarden. Boverkets Byggkostnadsforum får bl.a. använda 20 miljoner kronor årligen för att stödja lämpliga pilotprojekt som på ett nytt sätt söker få ner boendekostnaderna vid nybyggnad av hyresbostäder samtidigt som projekten främjar ekologisk hållbarhet. Pengarna kan också användas för att i efterhand utvärdera, dokumentera och publicera kunskap om projekt som redan genomförts med motsvarande syfte och inriktning så att dessa kan fungera som goda exempel.
Information om Byggkostnadsforums arbete samt redovisning av goda exempel och information om de pilotprojekt som startats hittills kan hämtas på Byggkostnadsforums hemsida
www.byggkostnadsforum.se eller från Boverkets hemsida www.boverket.se.