• No results found

5. Empiri

5.3 Branschjätten

5.3!Branschjätten!

Branschjätten är verksamma inom maskinindustrin och tillverkar industriella komponenter till tung industri. Företaget är bland de största inom sin bransch och är verksamma även internationellt. Jätten inom branschen grundades i slutet av 1980 talet och ingår i en koncern vars historia sträcker sig tillbaka in på 1800 talet. Koncernen har idag ungefär 1500 anställda i Sverige och drygt 30 000 anställda runt om i världen och huvudkontoret är beläget i Centraleuropa

Respondent A har arbetat inom företaget i tre och ett halvt år och arbetar i dagsläget som lagerchef och ansvarar om utvecklingen av den driften av företagets lager samt logistiken in mot deras produktion. Innan rollen som lagerchef har respondent A varit trainee och arbetat inom företagets organisation utomlands. Utöver det har respondenten innan rollen som lagerchef även arbetat som logistikutvecklare på en annan fabrik inom organisationen.

5.3.1!SSCM!

Försörjningskedjan när det gäller inkommande produkter, från leverantör till fabrik så består Branschjättens försörjningskedja av två olika huvudflöden förklarar respondenten. Ett av dessa flöden produkter kommer från företagets egna produktion, alltså från deras egna fabriker. Medan det andra flödet kommer från externa leverantörer. Till största del kommer produkter från leverantörer inom Europa men även ett fåtal från Asien. I vissa fall förekommer även produkter från andra delar av världen.

Vid det inkommande flödet av varor och arbetet med hållbarhet inom det är till största del fokuserad kring förpackningsmaterial som innehåller plast.

Figur&7:&Branschjättens&materialflöde&från&respektive&marknad,&skapad&av&författarna.

Branschjätten arbetar med att eliminera material som exempelvis frigolit i förpackningarna och arbetar aktivt med att hitta nya lösningar när det gäller packning av

produkter. Då är det mest plastmaterial vid packning som Branschjätten arbetar aktivt med att eliminera, och använder istället olika typer av papperslösningar. I vissa undantagsfall finns en plast med textilblandning som används för att motverka glidskador vid transporter förklarar respondent A. Minskningen av plasten kan ses som den miljömässiga aspekten inom hållbarhet och som i sin tur leder till en ekonomisk lönsamhet.

Branschjätten sig av europapall för att minska spridning av sjukdomar vid transporter vilket är ett ytterligare arbete gällande den sociala biten. Den ekonomiska delen av hållbarhet träder fram när respondenten berättar att de försöker samlasta så mycket som möjligt på deras lager för att slippa skicka produkter i flera olika lådor. Vidare förklarar respondenten att företaget inte har några krav på att transporterna måste ske med en viss typ av lastbil exempelvis och att detta inte finns definierat hos dem. Anledningen till varför de arbetar med dessa frågor kring hållbarhet förklarar respondenten på det här viset:

“Det är så att vi själva kan gå hem med ett bra samvete om att vi faktiskt har levererat en bra produkt och att vi lämnar världen till nästa generation bättre än så som vi själva har fått det.”

Vidare förklarar respondent A att i det stora hela om man ska bli hållbar så måste man tänka lite mer ekonomiskt också om hur man exempelvis kan skala ner på packningsmaterial och att det även blir en ekonomisk aspekt till varför man arbetar med dessa frågor. Respondenten tillägger även att de arbetar mycket enligt lean tänket också och att de driver hållbarhetsarbetet lokalt för sitt lager. Arbetet gällande just packmaterial är ett initiativ som de själva valt att driva för att få låga packningskostnader vilket även ger en positiv effekt på miljön inte minst. Branschjätten ser främst en ekonomisk vinning i att arbeta med hållbarhet och att konkurrensfördelen blir att man får ner sina kostnader vid hantering av gods.

5.3.2!Val!av!leverantör!

Det som styr Branschjätten vid valet av en ny leverantör är att de måste vara ISO certifierade och främst då ett certifikat som omfattar miljöaspekter. Det handlar om att leverantörer inte ska använda sig av giftiga ämnen vid tillverkning. Dock har det idag inga krav när det kommer till själva transporten av godset. Respondent A menar att det med dagens flotta inte går att påverka vilken typ av lastbil som speditören kör med trots att dem skulle ställa krav på detta för speditörerna.

“Pratar man med någon jätte så säger dom, förlåt men vårt lager är helt automatiserat vi kan inte ändra på det”

När problem som sådant dyker upp arbetar det mycket med feedback för att få saker som de inte är nöjda med förändrade. Mycket kretsar dock kring förpackning av produkter då de är den delen i försörjningskedjan som leverantören kan påverka och som i sin tur påverkar arbetet på lagret. Respondent A säger att de till stor del kan påverka leverantörerna direkt genom feedback, men att det finns en skara leverantörer som inte har viljan att samarbeta på grund av standardiserade arbetssätt som de själva har och vill därmed få mer betalt vid fråga om förändring från Branschjättens sida.

Däremot finns det situationer också där leverantören själva kontaktar Branschjätten om en ny lösning gällande förpackningar och att de på detta sätt tillsammans kommer fram

till något nytt förklarar respondenten. På sätt blir relationen med leverantörerna en viktig faktor fortsätter respondent A, samtidigt som de framgår att priset ändå är en viktig faktor när de väljer leverantör. De väljer å andra sidan ofta befintliga leverantörer för att kunna ha en variation av vissa produkter för att på så sätt kunna vara säkra på vad de får vid en beställning.

Anledningen till valet av befintliga leverantörer är också dess enkelhet då det är tidskrävande att köpa in något från en ny leverantör i och med alla granskningar gällande ISO certifieringar, kvalitetsaspekter och fabriksbesök som måste göras, förklarar respondenten. Branschjätten förespråkar ett högt säkerhetstänk vilket gör att hållbarhet som en aspekt vid val av leverantör inte är centralt. Respondent A förklarar att ifall det finns två alternativ av en produkt där den ena är tillverkad på ett hållbart sätt men är 10% dyrare, så kommer denna produkt inte att väljas då Branschjätten inte får något hörde värde av att den är producerad på ett hållbart sätt. Ligger produkterna i samma prisklass väljer Branschjätten den mer hållbara produkten för samvetets skull förklarar respondenten. Vidare förklarar respondent A att säkerheten och arbetsmiljön är det som styr och att ifall de ser en leverantör tumma på detta så vänder de vid dörren.

Anställda på Branschjätten går mycket utbildningar inom dessa områden samt hur de ska agera när situationer där leverantören inte lever upp till värdegrunderna uppstår.

När det gäller skapandet av hållbara transporter tillsammans med deras leverantör så förklarar respondent A att de förut transporterade mycket på tåg men att såsom järnvägsnätet är utvecklat idag så går det inte. Vidare förklarar respondenten att de försökt trycka på speditörerna gällande transporterna och att minska hantering i form av omlastning och packning då de råkat ut för situationer där speditören haft onödig ompaketering av gods trots att containern varit full. Anledningen till detta har främst varit att minska risken av att gods ska bli skadat och att minska ledtiderna.

Branschjätten har alltså samtliga transporter på sitt avtal med speditören.

Branschjätten har leverantörer både i Europa, Asien samt Sverige. De längre transporterna medför ökade kostnader vilket innebär att ifall Branschjätten hittar en leverantör i Sverige som är lite dyrare än en leverantör utomlands ifrån så väljer de en svensk leverantör för att det blir billigare frakt och de slipper valutarisken. Om det däremot är avsevärt billigare att handla utomlands ifrån trots alternativ inom Sverige så säger respondent A att priset styr men att det finns undantag. Utöver de så har Branschjätten även egen produktion och gör ofta jämförelser i pris vad det kostar att tillverka själv kontra att köpa in. Dock poängterar respondent A återigen att säkerheten blir en avgörande faktor och för att citera: “Finns ju saker som vi inte har kvar här i huset längre på grund av säkerhetsrisk. Exempel vid härdning i den gamla fabriken, har vi för gammal utrustning och därav höga koldioxidutsläpp. Vi måste alltså ha ny utrustning för detta men investeringen var skyhög vilket gjorde att vi gick till en leverantör som var mycket bättre på båda bitarna”. Respondent A avslutar med att säga att prioritet är säkerhet, kvalité, leveransprecision och kostnad där säkerheten alltid går först men att om det finns risk för att känslig information kan läcka ut så väljer vi att tillverka den komponenten själv.

5.3.3!Produktionsprocess!

Vid frågan om möjlighet att skapa hållbara transporter genom en förändrar produktionsprocess så säger respondenten att de pratar mycket om förpackningar i och med att det är ett område som de kan påverka mest. De arbetar aktivt med att försöka

minska vikterna vid transporterna genom arbetet med förpackningarna för att på så sätt få ner priset även på transporterna. Trots att de tillverkar mycket själv så är det kvaliteten som styr och inte vilket sätt som är mest hållbart även fast företaget aktivt arbetar med att göra vad de kan med de transporter som de har för att bli mer hållbar som exempelvis packning av gods. Respondent A menar även att företaget vill producera de produkter och komponenter som är en del av deras kärnkompetens och som de är bra på. Att outsourca vissa produkter kan innebära förlorad kompetens inom företaget vilket kan vara negativt på lång sikt och för att kunna vara konkurrenskraftig på sikt. Vid sidan av det arbetet ser respondent A samlastning som en utvecklingsaspekt hos företaget att skapa mer hållbara transporter. Genom att minska transportintensiteten från leveranser varje dag till större batcher som går exempelvis två dagar i veckan.

5.3.4!Bränslen!och!fordon!

Branschjätten använder sig av alla de vanliga transportsätten båt, flyg, tåg och lastbil där lastbil står för majoriteten av alla leveranser. När det gäller möjligheten att påverka transportsätten till att bli mer hållbara så finns ingen möjlighet att förändra detta.

Däremot har deras systerorganisation kravställt att alla deras leveranser ska gå på tåg.

Då Branschjätten inte har någon järnvägsanslutning nära sig så är det inte järnvägstransporter möjligt. Respondent A säger även att de inte har vetskap om vad deras leverantörer kör med för bränsle vid transporter och att det inte finns någon transportör idag som kan erbjuda en bra flotta vars lastbilar drivs av miljövänliga drivmedel såsom gas eller el. Branschjätten ser heller ingen möjlighet till en integration av elfordon i deras flotta då vissa av deras mindre fabriker är så pass små att det blir svårt att få in linorna dit, eller att avståndet till större fabrikerna är så långa att elfordon inte klarar av att transportera.

5.3.5!Transportplanering!

Branschjättens leverantörer är de som bokar transporterna från dem till Branschjättens fabriker. Respondent A förklarar dock att de försöker att beställa så mycket som möjligt för att slippa ha flera transporter och istället samlasta och skicka en leverans per vecka.

Arbetet gällande fyllnadsgraden är således till för att minska antalet bilar som kommer med gods till fabrikerna och lagret. Om det däremot är transporter från andra länder så kan Branschjätten inte styra att det skall samlastas och att bara en bil ska komma med leveranser. Trots att det anlitat en viss speditör så kan det alltså innebära att leveransen kommer in via ett annat när vilket gör att de tappar kontrollen att styra över antalet lastbilar som kommer in. Respondenten avslutar med att poängtera komplexiteten gällande fyllnadsgraden och att en container kan klassas som full trots att det är mycket luft i den på grund av att stor del av det gods som skickas måste säkras noggrant vilket innebär att man inte kan lasta hur som helst bara för att fylla upp den till max.