Det är skillnad på att kommunicera företagets arbete internt och att ha interna CSR-arbeten, men kommunikation av redan befintliga satsningar kan leda till ökat engagemang och motivation, som nämnts av Collier och Esteban (2007). I CSR i Praktikens undersökning (CSR i Praktiken, 2009) uppgav 33% av respondenterna att de kommunicerade CSR externt, att jämföra med 26,9% som uppgav att de kommunicerade det internt2. Även om denna skillnad i procentsats inte är avsevärt stor, så utgör det ändå en markering av företagens prioriteringar och förhållningssätt. Med tanke på de i teoriavsnittet nämnda fördelarna enligt
2 Som tidigare framlagts finns vissa anmärkningar gällande denna studies dataredovisning, men det faktum att alla respondenter kan ses som insatta, samt att den gjorts anonymt vilket minskar risken för osanning, ger detta
Collier och Esteban (2007) och Bhattacharya et al (2008) är det förvånande att inte fler företag presenterar sina satsningar internt. Detta då företag för att driva sin verksamhet behöver olika styrsystem och processer för att kommunicera information till det dagliga arbetet i företaget. Att då ytterligare informera om vad företaget gör inom etiska frågor borde inte orsaka stort arbete. Både CSR i Praktikens studie (2009) och studien beställd av Samhall och CSR-Sweden (2009) pekar på att medarbetarnöjdhet och medarbetarfrågor ses som viktiga och som en av de viktigaste prioriteringarna under de kommande åren, där de rankades som tredje respektive andra viktigaste bland ett antal svarsalternativ. Detta skulle kunna betyda att intresset för detta område av CSR ökat.
Även om ABB och Posten vid intervjuer var generösa med information om det interna CSR-arbetet delas denna information i mycket mindre grad ut på webbplatserna och i hållbarhetsredovisningarna. Det kan således sägas finnas ett glapp mellan den befintliga verksamheten och den externa informationen rörande denna verksamhet. CSR kan till viss del ses som ett relativt nytt ämne för många företag, vilket gör att andra intressenters behov än medarbetare får tillgodoses först. Att CSR kan ha positiva effekter för medarbetarna kan även vara något som företag inte känner till eller har resurser att utforska. En del i att detta område inte fått mer fokus tidigare kan dock vara de nackdelar som Frostenson (2007) omnämner.
Företag är ständigt stadda i förändringsarbete, och att lägga medarbetarnas energi på att implementera policys som kanske inte ger samma omedelbara resultat som exempelvis resurs- och energibesparingar kan då bortprioriteras. De ökade kraven får då ägnas åt något som ger resultat på kort sikt. En annan orsak kan exempelvis de relevans- och kunskapsproblem som Frostenson (2007) nämner. Speciellt relevansproblemet kan kopplas till teorin av Bhattacharya et al. (2008) angående vikten av att tillgodose de anställdas behov för att identifiering ska ske. Att utarbeta rätt CSR-aktivitet för medarbetarna kan av företagen ses som en alltför krävande process, varför företaget börjar med en CSR-strategi som tillgodoser intressenter såsom aktieägare, kunder och media. I anknytning till Frostensons kunskapsproblem (Frostenson, 2007) kan möjligheten att företagen inte är medvetna om de positiva effekterna av att engagera medarbetare i CSR. I Collier och Estebans studie (2007) nämns den motivation som skapas genom att anställda känner engagemang för det företaget gör. Vad Collier och Esteban dock inte nämner är om det är just CSR-arbete som ledningen måste få de anställda att känna sig engagerade för att motivation ska skapas.
Ett skäl till att relativt lite information om företagens interna CSR-arbete har kunnat hittas skulle kunna förklaras med att företag väljer att inte kommunicerar sitt interna arbete externt.
En stor del av det interna arbetet förmedlas på möten och genom exempelvis intranät. Även om både ABB och Posten delade med sig av information vid intervjuerna, så behandlades information om CSR kopplat till medarbetarna endast lite på deras hemsidor och i deras hållbarhetsredovisningarna. För denna uppsats var det på grund av accessproblem inte möjligt att få tillgång till intranät, men det är möjligt att tillgång till detta skulle ha ändrat resultatet.
Som orsak till att det interna arbetet inte kommuniceras externt kan konkurrensfördelar, resursbrist och antaget ointresse från allmänheten vara möjliga. Detta trots att kommunikation av interna CSR-processer skulle kunna ge ytterligare trovärdighet till seriösa satsningar och förutfattade meningar om att CSR endast är ett PR-verktyg, och ytterligare öka intresset bland olika intressentgrupper – media och kunder såväl som anställda och potentiella anställda.
Samtidigt som det kan konstateras att det finns en möjlighet att företag inte kommunicerar befintliga interna CSR-processer, leder detta till frågan om orsaken är att dessa processer inte existerar.
Frostenson nämner att CSR och medarbetare är ”en fråga som bara till viss del berörts inom forskningen” (Frostenson, 2007, s. 2) och att medarbetarperspektivet är sällsynt inom CSR-forskning (ibid, s.7). Detta visar på att informationen även inom den akademiska världen är något bristande. En orsak till detta kan vara just företagens bristande rapportering av CSR vänt till medarbetare, vilket gör att den forskningen framförallt uppmärksammar andra, mer publika aspekter av CSR.
6 Avslutning
I denna uppsats har det konstaterats att det finns en rad fördelar för företag med att engagera anställda i CSR-frågor. I denna avslutande del presenteras slutsatserna som gjorts utifrån den teori- och empiribaserade analysen. Ett flertal förslag på framtida forskning presenteras även.
I intervjuerna med Posten (Kronhöffer, 2009) och ABB (Wisén, 2009) framgick det att båda företagen hade vissa personalinvolverande aktiviteter som kan benämnas som CSR-arbete.
Samtidigt som studier av CSR i Praktiken (2009) och Samhall och CSR-Sweden (2009) menar att medarbetares välbefinnande och aktiviteter som rör dem är en av de största prioriteringarna för kommande år, så visar de även att företag prioriterar extern CSR-kommunikation snarare än intern.
Det framkom att kommunikation var en av de viktigaste delarna för ABB och Posten när de förmedlar sina CSR-satsningar. Vikten av god kommunikation betonades av exempelvis Bhattacharya et al. (2008). Kommunikationen skedde framförallt dels genom möten och diskussionsgrupper, dels genom intranät. Av detta skäl är det inte märkligt att få uppgifter om den interna CSR-processen stod att finna på företagens webbplatser. Samtidigt kan det ses som intressant även för externa intressenter att se vilka processer som pågår i företaget, då det kan ge extra trovärdighet åt företagets hållbarhetsarbete.
ABB och Posten engagerade sina anställda i CSR-satsningarna genom att låta hållbarhetstänkandet bli en integrerad del av verksamheten, vilket kan ses exempelvis genom ABB:s produktutveckling och Postens miljövänliga fordon. Samtidigt fick anställda själva bestämma i vilken grad de ville vara engagerade i dessa frågor. Detta kan minska den press på de anställda som Frostenson (2007) nämner. Integreringen av CSR-satsningar ses som vitalt för att de ska tas på allvar av de anställda, och ökar trovärdigheten hos dessa satsningar.
Det var väntat att finna att ABB och Posten på något sätt skulle ha utvecklade CSR-aktiviteter som inkluderar och engagerar sin personal, eftersom båda är så pass stora företag och sedan tidigare arbetar med ansvarsfrågor. En begränsning med resultatet och de gjorda intervjuerna är dock att företagen kan ha vinklat fakta för att få det att passa in på de frågor som ställdes.
Både när det gäller tidigare forskning och hur företag presenterar information om CSR som rör deras anställda finns relativt lite information och få undersökningar. Detta är förvånande med tanke på de senaste årens ökade intresse för CSR, både i den akademiska världen och i företagens. I företagens fall kan detta, som tidigare diskuterats, antingen bero på att denna typ av CSR inte får så stor uppmärksamhet, eller på att den inte kommuniceras externt. Med hänsyn till det stora antal fördelar som Collier och Esteban (2007) och Bhattacharya et al (2008) presenterat, kan det tyckas konstigt att inte fler företag satsar på att engagera sin personal i CSR.
Med tanke på finanskrisen som gått hårt åt många investmentbolag och banker, samt skandaler som drabbat insamlingsorganisationer såsom Röda Korset, skulle det vara relevant för framtida forskning att se hur etiska policys och CSR-arbeten implementeras bland anställda, något som skulle kunna återupprätta förtroendet internt och även externt om det kommuniceras externt.
I denna uppsats har ett ännu relativt outforskat område inom CSR behandlats. Förhoppningen är att detta arbete bidragit med ett första steg mot en mer balanserad syn på CSR, där inte bara aktieägarperspektivet utan även intressenter såsom anställda får mer utrymme, och på detta sätt lagt en grund för vidare forskning med större empiriska studier. I takt med att CSR blir allt mer etablerat, är det inte orimligt att dess roll för medarbetarna kommer att diskuteras mer inte bara bland företag, utan även i akademiska sammanhang.
7 Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Commission of the European Communities. 2001. Promoting a European Framework for Corporate Social Responsibilities, COM (2001) 366 final, Brussels.
Frostenson, M. and Borglund, T. 2006. Företagens sociala ansvar och den svenska modellen, SIEPS Rapport, 2006:9.
Frostenson, M. 2007. Medarbetare och CSR – En rapport om de interna följderna av företags sociala ansvarstagande. SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration.
Nummer 2007:10, September 2007.
H & H Webranking (2008). CSR Spotlight Report. Hallvarsson & Halvarsson, Stockholm.
Rapport till Samhall och CSR-Sweden. Rapport beställd av Samhall och CSR-Sweden, november 2009, genomförd av SKOS. Hämtad från Samhalls hemsida 2009-12-16, http://www.samhall.se/CSR/CSR-undersokning/
Litteratur
Borglund,T., De Geer, H., och Hallvarsson, M. 2009. Värdeskapande CSR – hur företag tar socialt ansvar. Nordsteds Akademiska förlag, Falun.
Bücler, C., Schneider, C., Seiler-Hausmann, J.D., & von Bargen, K. 2009. An integrative model for corporate volunteering. Ur “Management Models for the Future”, redaktörer Jonker, J., & Eskildsen, J.
Cooper, S. 2004. Corporate Social Performance: A Stakeholder Approach. Ashgate Publishing Company, Aldershot, England
CSR - from risk to value: the business case for corporate social responsibility, CSR. 2008.
Lund: Studentlitteratur
Freeman, R.E. 1984. Strategic Management. A Stakeholder Approach. Boston: Pitman.
Tidningar och tidskrifter
Albinger, H., & Freeman, S. 2000. “Corporate Social Performance and Attractiveness as an Employer to Different Job Seeking Populations”. Journal of Business Ethics, Nummer 28, s. 243–253
Bauer, T. N., & Aiman-Smith, L. 1996. „Green career choices: The influences of ecological stance on recruiting”. Journal of Business ond Psychology, Nummer 10, s. 445-458.
Berkley, R., and Watson, G. 2009. ”The Employer-Employee Relationship as a Building Block for Ethics and Corporate Social Responsibility”. Employee Responsibilities and Rights Journal. Vol 21, s. 275-277.
Bhattcharya, C.B., Sen, S. & Korschun, D. 2008. “Using Corporate Social Responsibility to Win the War for Talent”. MIT SLOAN Management Review, Winter 2008, Volym 49 Nummer 2.
november 2009, från http://www.guardian.co.uk/money/2006/jan/21/workandcareers.careers
Brammer, S., Millington, A., & Rayton, B. 2007. “The contribution of corporate social responsibility to organizational commitment”. International Journal of Human Resource Management, Volym 18, Nummer 10, October, s. 1701–1719.
Chong, M. 2009. Employee Participation in CSR and Corporate Identity: Insights from a Disaster-Response Program in the Asia-Pacific . Corporate Reputation Review, Volym 12, Nummer 2, s. 106-119.
Clarkson, M. 1995. ”A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate Social Performance”. Academy of Management Review, Volym 20, Nummer 1, s. 92–
117.
CSR som arbetsgivarvarumärke, e24, publicerad 2008-02-17. Hämtad 2009-10-16 från
http://www.e24.se/pengar24/jobb-och-karriar/csr-som-arbetsgivarvarumarke_263939.e24
Dahlsrud, A. 2006. “How Corporate Social Responsibility is Defined: an Analysis of 37 Definitions”. Corporate Social Responsibility and Environmental Management.
Publiserad online i Wiley InterScience (www.interscience.wiley.com) DOI:
10.1002/csr.132
Donaldson, T. 2000. „Adding corporate ethics to the bottom line‟. Financial Times, 13 november.
Dutton, J. E., & Dukerich, J. M. 1991. “Keeping an eye on the mirror: Image and identity in organizational adaption”. Academy of Management Journal, nummer 34, s. 517-554.
Ethical Corporation, 2003, 13 September. ”Potential Employees Want Ethical Companies”.
Hämtad 24 november 2009 från http://www.ethicalcors.com/content.asp?ContentID=1079 Eisenhardt, K. 1989. “Building Theories from Case Study Research”. The Academy of
Management Review, Volym 14, Nummer 4. (Oct., 1989), s. 532-550.
Frankental, P. 2001. "Corporate Responsibility - a PR Invention?" Corporate Communications: An International Journal. Volym 6, Nummer 1, s. 18-23.
Göbbels M. 2002/2003. “Reframing corporate social responsibility: the contemporary Conception of a fuzzy notion”. I Concepts and Definitions of CSR and Corporate Sustainability: Between Agency and Communion, Van Marrewijk M (ed.). Journal of Business Ethics, Nummer 44, s. 95–105.
Harrison, J.S., Freeman, R.E. 1999. ”Stakeholders, Social Responsibility, and Performance:
Empirical Evidence and Theoretical Perspectives”. Academy of Management Review, Volym 42, Nummer 5, s. 479-485.
Hemingway, C., & Maclagan, S. 2004. “Managers‟ Personal Values as Drivers of Corporate Social Responsibility”. Journal of Business Ethics, Nummer 50, s. 33–44.
Houghton, S., Gabel, J., & Williams, D. 2009. “Connecting the Two Faces of CSR: Does Employee Volunteerism Improve Compliance?” Journal of Business Ethics, Numer 87, s. 477–494.
Logsdon, J., & Yuthas K. 1997. “Corporate Social Performance, Stakeholder Orientation, and Organizational Moral Developmen”t. Journal of Business Ethics, Nummer 16, s. 1213–
1226.
MacDonald, Deborah. 2008. ”Stakeholders, employees want to see corporate responsibility”, Business Courier of Cincinatti, 16 May. Hämtad 24 oktober 2009, från
Maclagan, S. 1999. “Corporate social responsibility as a participative process”. Business Ethics: A European Review. Volym 8, Nummer 1, januari.
Maclagan, P. 2007. “Hierarchical control or individuals‟ moral autonomy? Addressing a fundamental tension in the management of business ethics”. Business Ethics: A European Review, Nummer 16, s. 48-61.
MacPhail, F., & Bowles, S. 2009. “Corporate Social Responsibility as Support for Employee Volunteers: Impacts, Gender Puzzles and Policy Implications in Canada”. Journal of Business Ethics. Nummer 84, s. 405–416.
Maignan, I., & Ferrell, O.C. 2001. “Corporate citizenship as a marketing instrument.
Concepts, evidence and research directions”. European Journal of Marketing, Volym 35 Nummer. 3/4, s. 457-484.
Maon, F., Lindgreen, A., & Swaen, V. 2009. “Designing and Implementing Corporate Social Responsibility: An Integrative Framework Grounded in Theory and Practice”. Journal of Business Ethics. Volym 87, s. 71–89.
Nord, W., & Fuller, S. 2009. “Increasing Corporate Social Responsibility Through an
Employee-centered Approach”. Employee Responsibilities and Rights Journal, nummer 21, s. 279–290.
Peterson, D. 2004. „The Relationship between Perceptions of Corporate Citizenship and Organizational Commitment‟, Business and Society, nummer 43, s. 296–319.
Rodrigo, S., & Arenas, D. 2008. “Do Employees Care About CSR Programs? A Typology of Employees According to their Attitudes”. Journal of Business Ethics, nummer 83, s.
265–283.
Ruf, B.M., Muralidhar, K., Brown, R.M., Janney, J.J. & Paul, K. 2001. ”An Empirical Investigation of the Relationship Between Change in Corporate Social Performance and Financial Performance: A Stakeholder Theory Perspective”. Journal of Business Ethics, Volym 32, s. 143–156
Rupp, D., Ganapathi, J., Aguilera, R., & Williams, C. 2006. “Employee reactions to corporate social responsibility: an organizational justice framework”. Journal of Organizational Behaviour. Nummer 27, s. 537–543.
Sabatier, P. 1986. “Top-Down and Bottom-Up Approaches to Implementation Research: a Critical Analysis and Suggested Synthesis”. Journal of Public Policy, Volym 6, Nummer 1, s. 21-48
Saiia, D.H., Carroll, A.B., & Buckholtz, A.K. 2003. “Philanthropy as Strategy: When Corporate Charity Begins at Home”. Business and Society Nummer 42, s. 169–201.
Scott, M. 2004. “Corporate Social Responsibility: A Burning Issue for Recruits”. Financial Times, 18 oktober 2004
Tullberg, J. 2005. “Reflections upon the responsive approach to corporate social
Responsibility”, Business Ethics: A European Review, Volym 14, Nummer 3, s. 261-276.
Turban, D. & Greening, D. “Corporate Social Performance and Organizational Attractiveness to Prospective Employees”. Academy of Managemenl Journal, 1996, Volym 40,
Nummer 3, s. 658-672.
between agency and communion”. Journal of Business Ethics, vol 44, s. 95–105.
Weick, K. 1984. “Small Wins: Redefining the Scale of Social Problems. American Psycologist, vol 39 nummer 1, s. 40-49.
Elektroniska källor
ABB, “ABB Group Annual Report 2008”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seitp255/29b556d64e210459c1256c6a004b0f83.aspx
ABB, “ABB Group Sustainability Performance 2008 – GRI Indicators”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seitp255/29b556d64e210459c1256c6a004b0f83.aspx
ABB, “Business Ethics”. Hämtad från The ABB Group‟s hemsida 2009-12-15.
http://www.abb.com/cawp/seitp255/a5835fbe593f6cc4c1256c6a00487111.aspx
ABB, "Från Asea till ABB" Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2010-01-13
http://www.abb.se/cawp/seabb361/dd5ce102d6e2635ac1256b880042aee5.aspx
ABB, ”Förbättrad livskvalitet. Att verka i det lokala samhället”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14. http://www.abb.se/cawp/seabb361/222c130e2df2c544c12574f1005043ab.aspx
ABB, ”Hälsa och säkerhet i arbetet”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/c47d1767b93bff9dc12573fe00335c5d.aspx
ABB, ”Minska vår miljöpåverkan” Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2010-01-13 http://www.abb.se/cawp/seabb361/a9de8a20af93c4fbc12573fe0032a811.aspx ABB, "Our Businesses" Hämtad från The ABB Groups hemsida 2010-01-13
http://www.abb.com/cawp/abbzh252/a92797a76354298bc1256aea00487bdb.aspx ABB, ”Socialt ansvar”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/1c19616995a67b80c12573fe003379c8.aspx
ABB, ”Social Policy”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/fe84fda0718911b7c1257252003a40eb.aspx
ABB, ”Stakeholder dialogue”. Hämtad från The ABB Group‟s hemsida 2009-12-15.
http://www.abb.com/cawp/seitp255/74168f7a72d50e7ec1256c6a00487101.aspx
ABB, ”Policies”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/1da8d34c531042e2c12573fe00353d1d.aspx
ABB, ”Volontärer”. Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2009-12-14.
http://www.abb.se/cawp/seabb361/b22ce7daecfdc9acc12573fe00355bff.aspx
ABB, "Välkommen till ABB". Hämtad från ABB Sveriges hemsida 2010-01-13
http://www.abb.se/cawp/seabb360/482EC92B7276EECCC1256AFD00375C9A.aspx
AstraZeneca. ”Vi kan erbjuda dig”. Hämtad från AstraZenecas hemsida 2010-01-12
http://www.astrazeneca.se/Career/Att_jobba_hos_oss/Vi_kan_erbjuda_dig/
Campus. ”Företagsbarometern 2008”. Hämtad från Campus hemsida 2010-01-12
http://campus.se/Inside-Stories/Rankings/Foretagsbarometern-2008.aspx
CSR-guiden. "Vad är CSR?". Hämtad från CSR-guidens hemsida 2010-01-12
http://csrguiden.se/vad-ar-csr-2/
Peab. ”Medarbetarna, vår viktigaste resurs”. Hämtad från Peabs hemsida 2010-01-12
http://www.peab.se/Om_Peab/Verksamhetsbeskrivning/Medarbetarna
http://www.posten.se/m/siffror
Posten, ”Postens Hållbarhetsredovisning 2008”. Hämtad från Postens hemsida 2010-01-12
http://www.posten.se/img/cmt/PDF/hallbarhetsredovisning_2008.pdf
Posten. "Postens verksamhet". Hämtad från Postens hemsida 2010-01-10
http://www.posten.se/m/verksamhet
SAS. ”Arbeta på SAS”. Hämtad från SAS:s hemsida 2010-01-12
http://www.sas.se/sv/Om_oss/Arbeta-hos-oss/
SCA. ”Working at SCA”. Hämtad från SCAs hemsida 2010-01-12
http://www.sca.com/en/Career/Working_at_SCA/
Muntliga källor
Telefonintervju 2009-12-11 kl 09:00 med Gunnel Wisén, chef för miljöfrågor inom ABB Sverige.
Telefonintervju 2009-12-17 kl 15:00 med Erica Kronhöffer, ansvarig för miljö och kvalitet på Posten Sverige.