Bristande och motstridig information, samt okunskap kring hur, när och vad man ska träna erfar praktikerna återkommande i mötet med kvinnorna. Praktiker beskriver sociala medier som en viktig plattform för informationsutbyte där både praktiker och kvinnor kommunicerar med varandra och inhämtar kunskap. De beskriver både positiva och negativa aspekter av användningen av sociala medier. Dels erfar praktiker sociala medier som ett viktigt verktyg vilket möjliggör en ökad kunskapsspridning och ökad medvetenhet kring träning efter
graviditet i samhället, samtidigt så beskriver flertalet praktiker att mycket av det som läggs ut på sociala medier bidrar till osäkerhet kring träning hos kvinnorna. För kvinnorna som redan befinner sig i en fysiskt och psykiskt omvälvande period i sitt liv, skapar ovissheten kring hur de bör träna mycket oro och rädsla. Praktikerna beskriver återkommande att de antar rollen som ett mentalt stöd för dessa kvinnor.
7.3.1 Sociala medier används som kunskapsplattform
Många praktiker lyfter fram Instagram, bloggar, Facebook och appar som viktiga forum för kunskapsspridning om träning efter graviditet. De beskriver att de på så sätt kan nå ut till fler kvinnor, samtidigt som de själva kan nätverka med andra praktiker och yrkeskategorier i och utanför Sverige. Sociala medier underlättar kommunikationen och spelar på så sätt en viktig roll för nätverkandet mellan praktiker. Flertalet praktiker beskriver litteraturen inom området kvinnohälsa inklusive den om träning efter graviditet som ofullständig. Istället inhämtar många kunskap från sociala medier och dessas betydelse i deras arbete framhålls. De beskriver att sociala medier möjliggör att de både kan hålla sig uppdaterade kring forskning och förmedla information om det nya kunskapsläget kring träning efter graviditet till kvinnor och allmänheten.
Alltså, jättemycket kunskapsinhämtning på Instagram. Det kan jag säga, jag är lite anti sociala medier annars men det har verkligen varit att följa dom här stora fysioterapeuterna “/…/” Jag älskar att följa fysioterapeuter och tränare som är specialiserade på det här, många på Nya Zeeland är verkligen top-notch. Och
19
många i USA och en del i England “/…/” har man det här tänket så förstår jag, jag kan omsätta DET. Så där hämtar jag jättemycket övningar, sen så lyssnar jag jättemycket på podcasts. (2)
Några av praktikerna anser trots frekvent användning av sociala medier, att det är svårt att nå ut med information till kvinnor och att de endast når ut till en begränsad grupp (se 4.2 Vård för resursstarka kvinnor). Majoriteten upplever en ambivalens till sociala medier och många lyfter även fram negativa aspekter av kunskapsspridningen via sociala medier. Flertalet berättar att träningsbranschen via sociala medier och andra internetforum sprider
föreställningar om vad som är rätt och fel i samband med träning efter graviditet. Praktikerna upplever att denna spridning av normer kring träning efter en graviditet skapar skuld och rädsla hos många kvinnor och upplever att många av de kvinnor som de möter är rädda att göra fel. Praktiker anser att det är problematiskt att de som skriver om träning efter graviditet på sociala medier oftast utgår från friska kvinnor med okomplicerade förlossningar. Samtidigt så beskriver de hur en ökad mängd kvinnoberättelser publicerats på sociala medier, något som anses som positivt eftersom att det bidrar till debatt kring förlossningskomplikationer och kvarstående besvär.
...Det skrivs mycket mer om det, det är mer i media, mycket kvinnoupplevelser, mycket kvinnoberättelser. Sociala medier är en jättestor bidragande faktor till det här, att kunna samlas i olika grupper och utbyta erfarenhet. Jag tror många har känt sig väldigt ensamma tidigare, och tänkt gud det är bara jag som har det här medan alla andra funkar det för, så berättar man inte och pratar inte om det. Jag tycker att det är en stor förändring och en väldigt positiv förändring. Samtidigt såklart så tror jag att det kan vara skrämmande också. Man kan googla sig fram till allting och tro att man har alla problem och sen kanske man inte har
någonting alls. Man kan bli rädd också, det är alltid det här… för- och nackdelar med kunskap. (6)
Praktiker upplever en stor utseendefixering på sociala medier och träningsanläggningar.
Vidare beskriver de hur mycket av det som förmedlas där handlar om att snabbt komma tillbaka till tidigare kroppsform efter en graviditet. En praktiker beskriver hur detta
förhållningssätt reflekteras i träningsbranschens marknadsföring av mammaträning, där man
20
använder sig av uttryck såsom “kom i form på 6 veckor” eller “ta bort limpan runt magen”
och “kom tillbaka i dina jeans”. Majoriteten av praktikerna kritiserar detta förhållningssättet och beskriver det som destruktivt och något som skapar orealistiska träningsmål och bidrar till en mental stress hos kvinnorna som de möter.
Jag tycker att det är skrämmande att fitness influencers på sociala medier ger tips under och efter sin graviditet om hur man ska få tillbaka sin kropp… De tar inte hänsyn till symtom som kan komma efter, det går inte att jämföra för ingen graviditet är den andra lik. (7)
För en annan praktiker upplevs detta förhållningssätt däremot som någonting positivt och hon upplever det väldigt tillfredsställande när hennes kunder kommer i sina gamla jeans och återfått sin kroppsform. Majoriteten av praktikerna är dock överens om att man vill främja ett synsätt där kroppen ses som föränderlig och fokuserar på funktionen i samband med
målsättningen för träningen. De anser att det är viktigt att förmedla detta till kvinnorna som de möter, samt via bloggar, Instagram och appar.
7.3.2 Stort hjälpbehov att komma igång med träning
Samtliga praktiker erfar att det finns ett stort behov hos kvinnor att få hjälp att komma igång med träning postpartum. Praktikerna beskriver att de möter en variation av kvinnor, vad gäller ålder och tillstånd. En praktiker beskriver att hennes patienter dels består av en yngre grupp kvinnor som ser träning som en del av vardagen samt en grupp medelålders och äldre kvinnor som känner att de behöver träna för att kroppen verkligen behöver det efter en graviditet.
Praktikerna beskriver även att de träffar både aktiva och inaktiva kvinnor, kvinnor med kvarstående besvär samt de utan besvär. Gemensamt för kvinnorna som de möter är att de är oroliga för att göra fel samt att de uttrycker ett behov av vägledning och stöttning för att komma igång med träningen. Praktikerna har upplevt att kvinnorna som de möter har svårast att ta det första steget till att börja träna och att när de väl fått hjälp med att komma igång så blir det lättare. Flertalet praktiker beskriver att en viktig del i arbetet är att öka medvetenheten hos dessa kvinnor, att hjälpa dem hitta, förstå och känna, för att sedan så tidigt som möjligt börja med grundläggande aktiveringsövningar av bäckenbotten och magmuskulatur.
21
INFORMATION, vad ska jag göra? Vad är okej? Vad ska jag göra den första tiden när jag kommer hem? Alltså massa sånt. Ja, så där har vi ju en stor uppgift att jobba med. (1)
Många kvinnor som de möter har kvarstående besvär, ibland upp mot flera decennier efter en graviditet. Kvarstående bäckensmärta, läckage och allmän oro för att någonting inte känns bra är vanliga anledningar till att kvinnorna söker hjälp. Vissa kvinnor som de möter har haft besvär i flera år och har inte förrän långt senare fått reda på att det finns hjälp att få, och först då söker de sig till praktikerna. Praktiker beskriver återkommande hur kvinnorna som de möter i sitt arbete har fått bristande information kring tiden efter graviditet.
Varför har ingen sagt? Ingen har sagt det här och kissar på sig och liksom sådär, så att var börjar man någonstans och då får du börja googla och leta själv. (6)
Praktikerna upplever att denna okunskap bidrar till en osäkerhet och oro hos kvinnorna.
Flertalet praktiker erfar även att många av de kvinnor som de möter upplever en rörelserädsla kopplat till denna okunskap. En del praktiker menar att kvinnornas oro grundar sig i
samhällsnormer vilka säger att en kvinna som just fött barn ska sitta still, medan andra anser att det är kopplat till en träningshets i samhället. I båda fallen erfar praktikerna att detta medför att kvinnorna känner en stress kring hur de borde träna. En majoritet av praktikerna lyfter fram vikten av ett psykologiskt omhändertagande av kvinnorna de möter. De beskriver att kvinnorna upplevs sårbara och utsatta och är i behov av trygghet och någon att prata med.
Några beskriver hur en del kvinnor som de möter upplever en identitetskris i sin nya roll som mamma och säger att de tappat bort sig själva. Vid träning beskriver praktikerna att det är väldigt viktigt att uppmärksamma kvinnan och lägga fullt fokus på henne, för att på så sätt stärka hennes identitet. De förklarar vidare att det är viktigt att välja enkla och roliga övningar som kvinnan känner att hon klarar av för att på så sätt bidra till att stärka självkänsla, känslan av att klara av någonting.
Så blir mamman ledsen och då måste jag kunna bemöta det på ett bra sätt. Så jag kan inte… Jag kan nog inte säga att jag är den coachen X som jag är när jag tränar andra... Utan jag är mer ödmjuk, och förstående, mer DÄR… mentalt, ut mot kunderna (5).
22
Många gånger beskriver praktikerna att en viktig del i deras arbete är att vara ett mentalt stöd och lyfter fram vikten av att vara närvarande och ödmjuk i mötet med dessa kvinnor. Flertalet praktiker upplever deras arbete med dessa kvinnor som väldigt känslomässigt påfrestande och beskriver att det svåraste med arbetet är att möta kvinnor som är väldigt ledsna, oroliga och har mycket smärta.