Bristande rättigheter

Miriam uppgav att hon inte tror att de andra på skolan vill delta i något firande av judiska högtider. Ali, Mohammad och Sedia säger att de upplever att inga andra än muslimerna själv bryr sig om de muslimska högtiderna. Ali och Mohammad talar om bristande ”rättigheter” att få utöva sina traditioner och att ändra på traditioner. Ali menar att invandrare inte kan ”bedöma något” om de kristna högtiderna i svensk skola eftersom de kommer hit och kan på så vis inte göra några anspråk på förändring. Alis försanthållande att han inte har lika rättigheter som ”infödda” svenskar grundas, i enlighet med vad bland andra Neergaard skriver, i de exkluderande praktikerna som i det aktuella sammanhanget är ett samtal om traditioner i skolan. Traditionerna är en av många praktiker som föder invandrarskap och utanförskap.

De tre diskurserna är inte bara skapade i det sociala sammanhang som uppsatsens metodkapitel presenterar, utan bidrar i enlighet med uppsatsens teoretiska ram också till att

reproducera traditionerna och skapa världen. Intervjupersonerna motiverar sina ståndpunkter genom språkliga begrepp och termer. Genom språket kategoriserar intervjupersonerna sin upplevda verklighet. Eleverna kommer i kontakt med varandras uttalanden i skolkontexten och delvis också genom intervjusammanhanget. Tillsammans bildar uttalandena i detta specifika sammanhang en diskurs, som omformas i den specifika kontexten men som också påverkar omgivningen. Elevernas uttalanden påverkar på detta vis varandra. Praktikerna skapar kategoriseringar av ”oss” i ett hierarkiskt förhållande till ”de andra” samt kategoriseringar av vad som är och inte är svenskhet. Kategoriseringarna producerar i sin tur attityder som återskapar praktiker. De självlegitimerande praktikerna måste ifrågasättas för att de ska kunna förändras och i sin tur förändra attityder.

4.4 Sammanfattning av analysresultat

Jul och lucia uppmärksammas på den aktuella skolan och skolavslutningar firas i kyrkan inför sommarlovet. Det historiska förflutna som skolans traditioner symboliserar är delvis kristet, men inte judiskt eller muslimskt eftersom inga judiska eller muslimska traditioner uppmärksammas. Flertalet intervjupersoner närvarar vid firandet av samtliga kristna traditioner. En intervjuperson väljer dock att utebli från skolavslutningar i kyrkan. En annan intervjuperson påtalar att han inte vill närvara i kyrkan men att han känner sig tvungen i och med att det är en del av skolan. Ytterligare två intervjupersoner intar en ställning där de menar att det är ”lite” fel att ha avslutningar i kyrkan eftersom alla inte är med.

Flera intervjupersoner försvarar emellertid detta förhållande med bland annat hänvisningar till att Sverige är ett kristet land. Det finns en tydlig vilja hos flera intervjupersoner att anpassa sig till majoritetssamhället. Alla intervjupersoner utom en säger att de skulle vilja att traditioner som firas inom deras respektive etniska grupp, också firas i skolan. Samtidigt upplever några intervjupersoner att deras minoritetsgruppers rättigheter att bli representerad inom skolan är mindre eftersom Sverige är ett kristet land. Viljan att anpassa sig har således ett samband med känslan av skyldighet till anpassning.

Genom en ensidig representativitet av majoritetssamhällets kulturella bruk, skapar skolans traditioner en gemenskap inom vilken alla på skolan inte ryms. Denna slutsats kan jag dra utifrån vad intervjupersonerna säger men också utifrån hur de säger det. Då flera

intervjupersoner talar om traditioner som förekommer och inte förekommer i skolan gör de kategoriseringar av ”vi” i kontrast till ”de andra” och av ”våra” traditioner i kontrast till ”era”. Representativiteten inom traditionerna skapar på så vis etniska kategorier och föreställningar, exempelvis om vad som är och inte är svenskhet. Dessa föreställningar är attityder som i enlighet med uppsatsens teoretiska ram producerar nya praktiker. På så vis legitimerar traditionerna sig själva.

5 Diskussion

I detta kapitels första avsnitt kommer jag att diskutera de metodval som intervjuerna grundar sig i. I nästa avsnitt övergår jag till att diskutera uppsatsens resultat ur ett vidare perspektiv med kopplingar tillbaka till uppsatsens inledning.

5.1 Metoddiskussion

Uppsatsen syftar till att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att studera hur några elever förhåller sig till uppmärksammanden av en rad traditioner i skolan. I fokus för uppsatsen står dessutom frågan om hur eleverna uppfattar skolans bruk av traditioner i förhållande till den egna etniska identiteten. Min utgångspunkt, att jag ringade in min urvalsgrupp som ”elever med annan kulturell bakgrund än kristen” spelar sannolikt en avgörande roll för hur resultatet utföll. Det faktum att jag tillskriver intervjupersonerna en identitet som ”de andra” påverkar deras kategoriseringar och identitetsskapande i intervjusituationen. I relation till Eriksens teorier kring etnicitet som diskuterats i uppsatsens teorikapitel, måste individen också själv definiera sig som etniskt särskild för att tillskriva sig en sådan identitet. Det räcker alltså inte att jag kategoriserar eleverna.

Vilken etnisk tillhörighet som jag själv tillskriver mig kan intervjupersonerna inte annat än gissa sig till. En intervjuperson kategoriserar in mig i kategorin ”svenskar” som i samma resonemang stod i kontrast ”muslimer”. Den aktuella intervjupersonen talar om ”era traditioner”, något som också noterades i föregående kapitel. Den ödmjuka inställning som flertalet elever intar i frågan om deras egen vilja och rätt att bli representerade inom skolans traditioner kan rimligen också ha med min etniska tillhörighet att göra. Möjlighet finns att de underdriver sina åsikter om den övervägande kristna representationen inom traditionerna, för att inte framstå som krävande.

Det material som intervjuerna resulterade i är inte så omfattande som jag hade önskat. Delvis beror detta på en ovana från min sida att intervjua. Flera elever gav kortfattade svar. Valet att utföra intervjuer i par verkar ha gjort utslag i intervjun med Mohammad och Ali. De var till synes bekväma i intervjusituationen. Mohammad och Ali för delvis dialoger med varandra i materialet, något som berikar deras svar. Också Miriam uppvisade en till synes stor säkerhet i

intervjusituationen. Abdullah, Sedia och Anisa visade tydliga tecken på nervositet. Alla tre var skakiga på rösten och flickorna började skratta vid flera tillfällen så att jag fick pausa intervjun. Anisa ”gömde sig” delvis bakom Sedias uttalanden, något som gör hennes uttalanden i materialet mindre omfattande. Nervositeten bidrog troligen till deras relativt tunna svar. De korta replikerna är troligen också beroende av statusförhållandet mellan mig och eleverna. Intervjupersonernas försiktiga hållning kan bero på att jag inte varit tillräckligt tydlig med att visa att det inte finns rätt och fel uttalanden och svar på frågorna.

Materialets lilla omfång har sannolikt också samband med den grad av uppmärksamhet som ges åt problematiserande frågeställningar om kultur och etnicitet i skolan och i samhället i stort. Traditioner tas för givna. Intervjupersonernas korta uttalanden kan alltså helt enkelt bero på att de inte har funderat särskilt mycket över frågorna innan de tillfrågades om att bli intervjuade. Det bekräftas av att alla elever säger att de inte brukar prata om traditionernas bakgrund eller ursprung. På frågan om de diskuterar delaktighet i traditionerna med sina föräldrar svarar flertalet att de inte gör det, eftersom det är självklart och ingenting som behövs diskuteras.

5.2 Resultatdiskussion

Intervjupersonernas uttalanden visar på att Sverige ännu inte är en mångkultur, i betydelse av ett samhälle där individer tillåts behålla de etniska tillhörigheter och kulturella praktiker som de själva önskar och samtidigt ges tillträde till samhällets alla olika arenor. Det är visserligen ingen nyhet. Uppsatsens resultat visar på hur traditioner i skolan skapar utanförskap. Flera intervjupersoner känner sig inte inkluderade i traditionerna, samtidigt som de accepterar och försvarar att så är fallet eftersom de tillhör en minoritet som inte har samma rättigheter. Någon elev säger att han deltar men att det känns som ett tvång eftersom det är en del av skolan. En intervjuperson väljer att inte närvara vid skolavslutningar då hon anser att det strider mot hennes etniska identitet. Den tradition som intervjupersonerna menar att alla deltar i och som de själva upplever sig fullt inkluderade inom är vårfesten som är helt profan. Flertalet intervjupersoner vill trots det att religiösa högtider uppmärksammas inom skolan, men majoriteten av dessa vill se också andra traditioner än kristna.

Vi ska inte förneka eller förtrycka kultur. Kultur ska främjas eftersom det är viktigt för människans identitetsskapande men vi måste ifrågasätta och förändra representativiteten. Det är inte heller så enkelt som utbildningsministern vill hävda, att traditionerna jul och skolavslutningar i kyrkan endast innebär ett värnande om det svenska kulturarvet. Vad som utgör det svenska kulturarvet är en fråga om ideologi. Det historiskt förflutna som vi alla i skolan väljer att bygga föreställningar om vår gemenskap på är avgörande för den svenskhet som skapas. Kultur är inte statisk, utan omformas i sin sociala kontext. Att tala om svensk kultur som ett ”kulturarv” är således inte brukligt. Det är också problematiskt att liksom läroplanens värdegrund tala om medvetenhet om ”det egna” i betydelse en bestämd kultur, som upphov till förståelse för andras värderingsgrunder. Orsaken till att det ändå görs är människans behov av att skapa kontinuitet och ordning i föränderligheten.

Normativa uppfattningar om vad som utgör svenskhet och svensk kultur måste alltid ifrågasättas. Då vi inte ifrågasätter etablerade praktiker blir de självlegitimerande och exkluderande på ett strukturellt plan. Problemet ligger inte i de kulturella uttrycken eller symbolerna i sig, det vill säga kyrkolokalen, luciatåget eller de fyra ljusen i adventsljusstaken. Ensidig institutionaliserad representativitet är vad som skapar utanförskap. Majoritetssamhällets samlade praktiker måste börja anpassa sig efter minoriteter och ge avkall på de känsloladdade frågorna om vad som utgör ett essentiellt svenskt ”kulturarv”. Vi föreställer oss att skolan anpassar sig och vi lever med myten att skolan inte tvingar eller assimilerar. Även om närvaro i kyrkan inte är obligatorisk under skolavslutningar, innebär traditionen i sig ett tvång för eleven då hon måste välja delaktighet eller utanförskap.

Uppsatsens syfte, att problematisera den svenskhet som ryms inom skolan och närmare bestämt inom de avgränsade traditionerna, är angeläget för att skolan ska kunna motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och främlingsfientlighet. I denna uppsats har jag utifrån uppsatsens syfte, empiri och vetenskaplig metod kommit fram till ett resultat som förhoppningsvis väcker nya frågor hos läsaren. Sammanfattningsvis kan det sägas att diskussionen om mångfald i skolan inte får begränsas till att vara vad Paulina de los Reyes kallar ”en illusion om samförstånd genom att förtiga, osynliggöra och undertrycka”.63 Tvärtom bör skolan sträva efter att skapa en verklighetsförankrad gestaltning av olikhet, genom att tala, synliggöra och befria.

63 _{De los Reyes, Paulina (2001) Mångfald och differentiering: diskurs, olikhet och normbildning inom svensk}

Litteraturförteckning

Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber (2004)

De los Reyes, Paulina (2001) Mångfald och differentiering: diskurs, olikhet och normbildning

inom svensk forskning och samhällsdebatt. Stockholm: Arbetslivsverket – SALTSA

De los Reyes, Paulina (2005) ”Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering” i Paulina de los Reyes & Masoud Kamali, Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om

makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2005:41). Stockholm: Fritzes

offentliga publikationer

Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (1993) Försvenskningen av Sverige. Det

nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur (2005)

Ehn, Billy (1993) ”Nationell inlevelse” i Billy Ehn, Jonas Frykman & Orvar Löfgren,

Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar. Stockholm: Natur och Kultur

(2005)

Eriksen, Thomas Hylland (1993) Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa (2003)

Hartman, Sven & Torstensson-Ed, Tullie (1986) Barns tankar om livet. Stockholm: Natur och kultur (2007)

Hobsbawm, Eric (1983) “Introduction: Inventing Traditions” i Eric Hobsbawm & Terence Ranger red. The Invention of Tradition. Cambridge: Cambridge University Press (1996)

Integrationsbarometer 2005: En rapport om allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom områdena integration, mångfald och diskriminering. (Integrationsverkets

Lahdenperä, Pirjo (2006) ”Interkulturellt lärande i ledarskap – hur rektorer kan bli interkulturella ledare” i Hans Lorentz & Bosse Bergstedt red. Interkulturella perspektiv:

Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur

”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lpo94) i

Lärarens handbok, skollag, läroplan och yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet

(2002)

Neergaard, Anders (2002) ”Arbetsmarknadens mönster – om rasifierad segmentering” i Ingemar Lindberg red. Det slutna folkhemmet om etniska klyftor och blågul självbild. Stockholm: Agora

Otterbeck, Jonas (2000) Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur SFS 1999:886 Skollagen

SFS 2002:903 Regeringsformen

SOU 2005:56 (2005) Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer

Von Brömssen, Kerstin (2006) ”Identiteter i spel” i Hans Lorentz &Bosse Bergstedt red.

Interkulturella perspektiv: Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund:

Studentlitteratur

Winther Jørgensen, Marianne & Philips, Louise (1999) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur (2000)

Internet

Skolverket (2009) ”Skolavslutning – Skolverkets bedömning”

Utbildningsdepartementet (2007) ”Pressmeddelande från utbildningsdepartementet 2007-12- 18 Gärna skolavslutningar i kyrkan”

http://www.folkpartiet.se/FPTemplates/ListPage____67245.aspx Datum: 2009-10-27

Primärmaterial

Intervju 1, Abdullah 2009-09-29

Intervju 2, Mohammad och Ali 2009-09-30 Intervju 3, Sedia och Anisa 2009-09-30 Intervju 4, Miriam 2009-10-02

Bilaga 1

Intervjuguide - Teman och frågor

Inledning

- Hur länge har du gått här på skolan? - Hur är det att gå här?

- Har du bott i Sverige i hela ditt liv? När kom dina föräldrar hit?

Lucia + jul

- Berätta om hur traditionerna brukar gå till. - Har du varit med? Tittat på?

- Vad tycker du om det?

- Brukar ni prata om traditionens ursprung och bakgrund (varför den firas)? - Serveras det någon speciell mat i skolan vid respektive högtid?

- Vad tycker du om det?

- Serveras det någon speciell mat vid tiden omkring eid al-fitr? - Har du pratat med dina föräldrar om huruvida du ska vara med i firandet?

- Vad tycker dina föräldrar?

- Vilken är anledningen till att du inte gjort det?

Skolavslutningar

- Berätta om hur skolavslutningarna innan jul- och sommarlov brukar gå till på den här skolan.

- Berätta vad tycker du om att ni är i just kyrkan vid dessa tillfällen? - Det var något år då ni inte gick i kyrkan på skolavslutningen.

- Vad tyckte du om det?

- Har du pratat med dina föräldrar om huruvida du ska vara med i kyrkan eller ej? - Vad tycker dina föräldrar?

- Vilken är anledningen till att du inte gjort det? - Skulle du föredra någon annan plats?

Ramadan och eid al-fitr + pesach

- Ramadan är just över, - Har du firat eid? - Har du fastat?

- På vilket sätt har det märkts i skolan att det varit ramadan? Berätta! Alt. Hur uppmärksammas judiska högtider i skolan?

- Vad tycker du om det?

- Ev. i jämförelse med uppmärksammandet av jul? - Vad skulle skolan kunna göra bättre?

[Vårfesten]

- Ni har något som heter [vårfesten] varje vår. - Vad är vårfesten? Hur går den till? Berätta!

- Har ni några andra, liknande traditioner har ni på skolan under skolåret?

- Hur bidrar olika traditioner till sammanhållningen på skolan? Är alla med? Hur känns det att alla är med/inte är med?

- Hur tycker du att en bra skoltradition ska vara?

- Vem tycker du ska bestämma vilka traditioner som ska uppmärksammas? - Hur ska detta bestämmas?

Sammanfattning + tillägg