Dessa huvudgrupper kan i sin tur spaltas upp i flera undergrupper. 1. Bristande samordning
Det första hindret, bristande samordning, omfattar bl.a. frågor om • olika tolkningar av målens innebörd
• bristande standardisering av metoder för bl.a. uppföljning, indikatorer och dataunderlag
• bristande motivation för att bidra med data • kostnader för relevant information
• svårigheter att hitta relevant information. Olika tolkningar
Alla miljökvalitetsmål och delmål är inte entydigt formulerade, vilket kan ge olika tolkningar av innebörden. Boverkets påbörjade studie om länsstyrelsernas regionalisering av miljömålet God bebyggd miljö visar på olikheter dels mellan länsstyrelserna i tolkningen av delmålen, dels mellan Boverkets och länsstyrelsernas tolkning. Ganska säkert finns det skillnader mellan tolkningarna på kommunal/lokal, regional och nationell nivå. Detta är naturligt, eftersom förutsättningarna att nå miljömålen är olika i olika delar av landet och varierar mellan olika kommuner. Men blir det stora skill- nader i tolkningarna, kommer detta troligtvis att leda till problem med uppföljning m.m. i det fortsatta miljömålsarbetet. Att hitta bra former för dialog mellan och inom nivåerna är angeläget.
Behov av standardisering
Bristande standardisering av metoder för uppföljning, indikatorer och dataunderlag m.m. är ett stort hinder. Det finns stora skillnader mellan aktörer på samma nivå, t.ex. mellan kommunerna. Exempel- vis använder olika kommuner sina egna uppföljningssystem i miljö- redovisningarna. Ofta saknas utvecklade gemensamma metoder, så den ambitiösa kommunen utvecklar en egen.
Det finns också skillnader mellan lokal/kommunal, regional och nationell nivå. Miljömålsportalen är viktig i sammanhanget, efter- som den samordnar information om bl.a. indikatorer i
miljömålsarbetet.
Motivation saknas och kostnader hämmar
Bristande motivation att mata in data på t.ex. kommunal nivå beror förmodligen oftast på att det känns som en betungande arbetsupp- gift som man inte alltid kan se resultatet och därmed nyttan av. Kommunerna blir ombedda att leverera basdata av olika slag, men det är "högre nivåer", t.ex. SCB eller Lantmäteriverket, som gör bearbetningarna och tar fram de intressanta presentationerna. I
många fall är de färdiga, sammanfattande presentationerna kost- samma att ta del av. Kostnaderna för att ta del av relevant digital- iserad information är ofta ansenliga också centrala myndigheter emellan, vilket har en hämmande effekt.
Svårt att hitta informationen
Svårigheterna att hitta relevant information är också påtagliga. Det finns en massa värdefull information och basdata, och en del är digitaliserad medan en hel del inte är digitaliserad. Den information som inte är digitaliserad är mycket svår att få tillgång till, men även det som är digitaliserat och finns på nätet ligger på många olika adresser. Det blir därmed svårt både att hitta informationen och att koppla ihop den, t.ex. om man vill veta vad det finns för information om ett visst område som underlag i samhällsplanering eller inför en exploatering. Även när det gäller att underlätta för olika användare att hitta information har Miljömålsportalen och Svenska miljönätet stor betydelse.
2. Brister i statistik
Boverket har genom uppdrag låtit SCB undersöka tillgången på statistik i samhället för att följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ("Statistik för uppföljning av miljömålet God bebyggd miljö, en bristanalys", SCB 2001 samt "Underlag för första uppföljning och utvärdering av miljömålet God bebyggd miljö – Förstudie", SCB 2002). Båda dessa studier pekar på en hel del brister i dataunderlag och statistik för uppföljningen av målet och delmålen. Det gör också Boverkets fördjupade utvärdering ("Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet – God bebyggd miljö", Boverket 2003).
God bebyggd miljö omfattar delmål om bl.a. kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller och inomhusmiljö. För dessa delmål är underlaget för att bedöma måluppfyllelsen särskilt outvecklat. Men det finns brister även när det gäller de övriga fem delmålen. Det finns också flera andra aspekter i generationsperspektivet på God bebyggd miljö som behöver följas upp, t.ex. tillgänglighet och trygghet.
3. Brister i resurser (tid, kompetens och medel)
Boverkets enkät hösten 2002 till länsstyrelserna om miljömålsarbetet visar att ungefär hälften av kommunerna har en kommunekolog eller motsvarande. I de flesta länen har mindre än hälften av
kommunerna tillgång till antikvariekompetens. Boverkets enkät om stadsarkitektläget i landets kommuner 1999 visade att 101
kommuner saknade egen stadsarkitekt. Av dessa anlitade 89 en stadsarkitekt på konsultbasis och 12 var helt utan.
Bristen på personal och den ökade tidspressen på kvarvarande personal är givetvis ett hinder mot en mer frekvent och bredare användning av digitalt lagrad information och informationsteknik. Särskilda satsningar behövs för att stödja miljömålsarbetet i resurs- svaga kommuner.
För vissa kompetensområden är medelåldern dessutom hög i kommunerna. Hälften av planerarkåren 1999 var exempelvis mellan 50 och 59 år. Detta betyder att det finns ett överhängande behov av nyrekrytering om inte viktig erfarenhet ska gå förlorad, men man kan möjligen också anta att äldre personer har mindre vana att använda digitaliserad information, vilket också är ett hinder.
Ibland finns det luckor i kunskapen om vilka slutsatser som kan dras av informationen och hur den kan användas. Då ser inte den som skulle kunna använda informationen nyttan med den. Exempelvis har SMHI gjort fina underlag om 100- respektive 50- årsflöden för vissa vattendrag, vilket kan utgöra ett värdefullt underlag i samhällsplaneringen när det gäller att undvika risker i samband med översvämningar. Men förutom kännedom om att SMHI tillhandahåller ett sådant underlag och medel för att betala för tjänsten krävs det också en kunskap hos användaren om vad dessa flöden innebär och om möjliga konsekvenser. Det behövs alltså miljökunskap som görs begriplig och användbar i
samhällsplaneringen.
Åtgärder
Förslag till åtgärd
• Förslag : Regeringen bör ge Miljömålsrådet i uppdrag att se över behov och medelsfördelning för befintliga miljöövervaknings- program, bl.a. hur medel fördelas mellan olika myndigheter, vilka frågor som följs upp och hur behoven säkerställs bl.a. i relation till miljömålsarbetet.
Digitalt lagrad information på
Boverket
Boverkets informationsresurser — en översiktlig
kartläggning
Boverket är en av flera informationsleverantörer i plan-, bygg- och förvaltningsprocessen. För att på sikt kunna utnyttja digitalt
information och informationsteknik i allt större utsträckning i de tre processerna behövs en översiktlig informationsresurskarta för varje process som ett underlag för analys (se förslag, sidan 19). Nästa steg är sedan att se vilken information som behövs och vilka aktörer som levererar vilken information. Då måste respektive myndighet vet avilka informationsresurser man har och vilket ansvar.
Här nedan beskrivs Boverkets informationsresurser mycket över- gripande. Den definition av informationsresurser som använts här är hämtad från IT-kommissionens rapport 3–4 2002 (SOU 20012:51). Informationsresurser är ”organiserade och strukturerade mängder av information om ett visst ämne eller om objekt. De kan handla om digitaliserad informationsmängder och om sådana som kan digitali- seras. Det kan vara i form av kataloger, dokument, register, eller ekonomisystem. Digitalt kan det finnas i traditionella dataregister, sammanhållna databaser, fristående men sammanlänkade data- baser inom en organisation, fördelad på flera organisationer eller på nätet. Informationsresurser fordrar systematisering och strukturer- ing, insamling, lagring samt bearbetnings och uttagsmöjligheter för att vara till nytta. De fordrar investeringar för att bygga upp och hållas aktuella och tillgängliga”
Här följer en mycket översiktlig inventering av Boverkets informa- tionsresurser.
Så här kan Boverkets informationsresurser kategoriseras: • Föreskrifter
• Handböcker • Rapporter • Tidningar • Broschyrer • Nyhetsbrev, Informationsblad • Blanketter
• Beslut (överklagande, yttrande, utlåtande) • Skrivelser • Kungörelser • Statistik • Prognoser • Subränta • Databaser • Register • Bibliotek • Webbplats • Intranät • Diarium • Arkiv Boverksinformation
Här följer exempel på boverksinformation som är intressant för olika aktörer i plan-, bygg- och förvaltningsprocessen. Det är sådan information som endast Boverket tillhandahåller. Förteckningen är inte heltäckande, men den ska ses som ett första steg i arbetet med att inventera Boverkets information.
Namn på informationen Form Finns digitalt På webben
Boverkets föreskrifter Föreskrifter ja ja
Allmänna råd Böcker/skrifter ja , de flesta ja, de flesta
Handböcker Böcker/skrifter ja, de flesta ja, de flesta
Rapporter Böcker/skrifter ja, de flesta ja, de flesta
Planera Bygga Bo Tidning ja nej
Boverkets Indikatorer Tidning ja ja
Boverket informerar Nyhetsbrev ja ja
Bidragsinformation Informationsblad ja ja
Bidragsblanketter Blankett ja ja
Bidragsstatistik Databas ja delvis
Byggprognosen Dokument ja ja
Bostadsmarknadsenkät Rapport Ja delvis
Intygsgivare för bostadsrätter och kooperativa lägenheter
Register ja ja
Riksbehöriga funktionskontrollanter Lista ja nej
Riksbehöriga kvalitetsansvariga Lista ja ja
Översiktsplanedatabasen Acess-databas ja nej
Pilot-GIS webb information ja ja
Vind-GIS webbpresentation ja ja
Diarium Diarium ja nej
Constructing Europé Webbportal ja nej
Översiktsplanearkiv Kartor nej Nej
Arkiv ja nej
Pågående projekt på Boverket
Boverket som 24-timmarsmyndighet
I januari 2002 inleddes en förstudie av Boverket som 24-timmars- myndighet. Ett första steg var en delstudie av bidragssystemens roll i sammanhanget. I april 2002 lämnades en slutrapport avseende delstudien. Studien innehöll förslag till åtgärder som till stor del genomförts om än inte helt avslutats. Lagring av Fenix-systemet, skapandet av ett system för lagring av äldre Bofinc-ärenden; Bofinc- arkiv, Data-wharehouse projektet (DW). Vidare finns förslag, s.k. demoversion, på hur elektroniska blanketter med koppling till diarium ska kunna användas i framtiden.
Boverket startade formellt resan mot att bli en 24-timmarsmyn- dighet hösten 2002. En kartläggning gjordes då av vilka tjänster som skulle kunna vara aktuella att tillhandahålla via Internet. I detta
sammanhang formulerades ett förslag till 24-timmarsvision som tog sin utgångspunkt i den nya visionen för Boverket. 24-timmarsvision- en lyder: Boverket, i medborgarnas tjänst, ger alltid fri tillgång till verkets offentliga information och möjlighet till att uträtta ärenden, via Internet. Rapporten ”Boverket som 24-timmarsmyndighet”, som beskriver och prioriterar tjänster, har remissbehandlats internt och kommer inom kort att utgöra underlag för beslut.
Under 2003 har ett särskilt arbete om ansvaret för försörjningen med sakinformation bedrivits på Boverket. I detta arbete har även fångats upp eventuella kompletteringar till den tidigare kartlägg- ningen av tänkbara 24-timmarstjänster. Detta, kompletterat med resultatet från ytterligare ett arbete ”Stadsplan för webb” som genomförts under 2003, gör att det finns ett gediget beslutsunderlag för Boverket så att resan kan påbörjas uppför trapporna mot en nivå till en fullfjädrad 24-timmarsmyndighet. I dagsläget befinner sig Boverket på det första av de fyra trappstegen, enligt Statskontorets definition.
De framtida tjänsterna kommer att bestå av rättsinformation, dvs. föreskrifter och allmänna råd som Boverket ansvarar för samt ett mindre antal vägledande avgöranden i bidragsfrågor. Denna rätts- information ska dessutom ingå i det nationella XML-baserade rätts- informationssystemet, som numera drivs av Statskontoret. Ytterliga- re tjänster är bidragshantering, statistik, diarium m.fl.
Att ändra de interna processerna så att de stöder den framtida produktionen för 24-timmarsmyndigheten är en omfattande åtgärd för en myndighet, så även för Boverket. Det gäller då att skapa pro- cesser som stödjer hela produktionen utan att den interna adminis- trationen ökar. De viktigaste ”idagprocesserna” finns kartlagda i ett särskilt arbete som bedrevs under hösten 2001 (Verksamhetsanalys 2001). Dessa utgör nu ett underlag i det fortsatta arbetet med att skapa de nödvändiga ”imorgonprocesserna” och innehåller även systembeskrivningar och systemsamband för de viktigaste IT- systemen på Boverket.
Datawarehouse
Under år 2002 genomfördes en förstudie hos Boverket för att ut- värdera om ett datalager skulle kunna hjälpa Boverket och dess intressenter att ta fram statistik ur bidragssystemen och analysera bidragens effekter. Datalagret skulle vara tillgängligt via en Internet- portal och vara en del i den framtida 24-timmarsmyndigheten.
Länsstyrelserna är viktiga i arbetet. Det är de som handlägger bidragsärenden i systemet, medan det är Boverket som hanterar utbetalningar, tar fram statistik, analyserar stödens effekter, gör utgiftsprognoser etc.
Datalagret ska uppdateras en gång per dygn med de förändringar som har skett i bidragssystemet.
På grund av ett leverantörsskifte är projektet försenat, men ver- sion 1 av datalagret beräknas vara i produktion till årsskiftet. Under andra kvartalet 2004 följer version 2 med ytterligare funktionalitet.
Det finns önskemål om att systemet i framtiden ska gå att samköra dels med andra datasystem på Boverket, dels externt. Det finns t.ex. en önskan om att kunna importera och exportera data mellan t.ex. Ekonomisystem, GIS, Länsstyrelsernas datasystem/diariesystem samt SCB:s system.
Boverkets Byggkostnadsforum
Boverket inrättade Byggkostnadsforum på uppdrag av regeringen under år 2001. Byggkostnadsforum ska verka för ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende genom att fungera som en kunskaps- och idébank för byggherrar, kommuner,
byggentreprenörer och myndigheter. Byggkostnadsforum har till uppgift att ta fram, analysera och förmedla kunskap och erfaren- heter till byggsektorn om faktorer som ökar effektiviteten i byggandet.
I arbetsuppgifterna ingår bl.a. att följa upp Byggkostnadsdelega- tionens arbete, utvärdera byggprojekt, se till att forskning och utveckling inom planering, projektering, upphandling, byggande och förvaltning blir lätt tillgänglig samt att analysera orsakerna till att kommunernas självkostnader varierar så mycket när det gäller taxor och avgifter.
Boverkets Byggkostnadsforum arbetar också med att bygga upp en webbportal för byggherrar, kommuner, myndigheter, byggentre- prenörer m.fl. i byggsektorn om hur man kan bygga kostnadseffekt- ivt och hållbart. Portalen kommer då den är i full drift att utgöra en heltäckande inkörsport till en mängd digitalt lagrad information som riktar sig till sektorns alla aktörer I dagsläget planeras följande rubriker i webbportalens meny, se bilaga 4.
Rättsinformationsprojektet
Boverket påbörjade arbetet med sitt Rättsinformationsprojekt hösten 1999. Verket blev tidigt engagerat som pilotmyndighet för att vara med och utveckla och prova prototyper till rättsinformations- systemet under Regeringskansliets ledning. Boverket har under arbetet samverkat med Statskontoret och flera andra myndigheter. I detta sammanhang har Boverkets lösning på editeringsmiljön i form av VBA-anppassning i Word med arbetsnamnet Bomärket uppmärk- sammats. Lösningen Exstensible markup language (XML) är klart utpekad som den gemensamma standard som ska användas för uppmärkning av information. Bomärket märker upp och gör
författningstexterna enkla att söka. Reglerna kan skrivas som vanligt, t.ex. i Word, och när dokumentet är klart konverteras Word-
dokumentet till XML-format. Detta innebär att Boverkets regler i princip kan publiceras direkt på Internet efter trycklov. Arbetet har kommit så långt att projektresultatet kan införas i ordinarie
Diariet på webben
Boverket håller på att se över sitt systemstöd till diariet mm. I ett första steg skall en förstudie genomföras som belyser möjliga fram- tida ambitionsnivåer inom områdena diarieföring, ärendehantering och dokumenthantering.
Som en del av detta arbete finns ambitionen att publicera stora delar av diariet på webben. En sådan publicering bör ske etappvis, först själva diariet (d v s information om ärenden) och senare inom verket upprättade handlingar som hör till ärenden. Även vissa in- kommande handlingar kan komma ifråga för publicering.
Genom en publicering skulle en stor del av Boverkets information bli lätt tillgänglig på ett strukturerat sätt. Som exempel på informa- tion kan nämnas beslut, rapporter i regeringsuppdrag, remissvar, svar på frågor från allmänheten m.m. och andra skrivelser. Kunskapsunderlag för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Inom ramen för miljömålsarbetet har även VindGis-applikationen modifierats för kartläggning av befintliga byggnadsinventeringar (www.gis.lst.se/byggnad/).
Utredning som Boverket deltar i
Utredning om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfelsförsäkring (M2002:06)
Boverket har vid två tillfällen haft regeringens uppdrag att undersöka hur en kvalitets-/miljödeklaration av bostäder skulle kunna se ut. I det andra uppdraget, som omfattade en försöksverksamhet, ingick även skolor och förskolor. Efter remissomgångarna har det kommit fram att man nu gärna ser att det tas fram någon form av deklaration men att Boverkets förslag behöver bearbetas. Regeringen har också pekat ut radon, ventilation och energi som de egenskaper som i första hand bör deklareras.
Idag arbetar många olika aktörer med deklarationer i någon form. Deklarationerna tas fram av fastighetsförvaltare, projektörer, entre- prenörer eller konsulter av annat slag. Det är en stor spännvidd mellan dem – från enkla deklarationer till mycket avancerade och omfattande produkter.
Syfte
Regeringen har tagit initiativ till en ny utredning om byggnadsdekla- rationer. Utredningen syftar till att, med utgångspunkt i befintliga deklarationer, ta fram ett förslag på och utformning och innehåll i en byggnadsdeklaration. Utredningen ska också ge förslag på hur en sådan deklaration bör uppdateras.
Deklarationen ska innehålla uppgifter om radon, ventilation och energianvändning. Utredningen ska även analysera ändamålen med en sådan deklaration och redovisa hur deklarationen kan användas vid överlåtelse och förhyrning av bostäder och lokaler samt hur den kan användas för att följa upp de nationella delmålen till miljökvali- tetsmålen. Utredningen ska även lämna förslag om hur det praktiska
förfarandet kan utformas när en byggnads egenskaper ska redovisas. Regeringen vill också ha en redovisning av om det bör finnas ett nationellt register med uppgifter om byggnader och i så fall om byggnadsdelen i fastighetsregistret kan användas i ett sådant regist- er. I det sammanhanget ska det kartläggas hur registret kan använd- as av kommunerna i deras tillsynsverksamhet. Regeringen vill även att utredningen belyser integritetsfrågor och sekretessfrågor samt vad personuppgiftslagen och EG-direktivet om personuppgifter innebär i sammanhanget. Regeringen vill dessutom ha en analys av om det finns andra alternativ till ett nationellt register. Utredningen ska lämna en redogörelse för vilka kostnader som uppkommer om ett register inrättas.
Mål
Deklarationerna
Huvudmålet är att föreslå vilket innehåll och vilken utformning en byggnadsdeklaration ska ha samt lämna förslag på om deklarationen ska vara frivillig eller obligatorisk. Förslaget ska läggas fram senast den 1 mars 2004.
Register
För registren är huvudmålet att lämna förslag till om ett nationellt register med byggnadsanknutna uppgifter bör inrättas eller inte samt utreda alternativ till ett nationellt register. Om förslaget blir att ett nationellt register bör inrättas, ska det klarläggas hur byggnads- delen i fastighetsregistret kan läggas till grund för ett sådant register. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2004. Hur långt har utredningen kommit?
Regeringen har utsett Håkan Julius till utredare. Boverket deltar i arbetet som en av sju andra experter. En arbetsplan har tagits fram och en kartläggning har gjorts av vilka intressenter det finns för en framtida byggnadsdeklaration. Listan är omfattande.
Utredningssekreteraren har ställt samman en genomgång av regler m.m. med betydelse för inomhusmiljön med avseende på radon och ventilation. Sammanställningen redovisar också på- gående utredningar. Hon har också gjort en inventering av hur olika kategorier av byggnader benämns och hur kategorierna används i olika sammanhang, såsom vid fastighetstaxering, i bidragssamman- hang m.m. Gruppen har börjat undersöka hur byggnadsdelen i fastighetsregistret skulle kunna användas. De pågående utredning- arna om exempelvis lägenhetsregister som SCB, LMV och RSV arbetar med kommer att ha betydelse för de förslag utredningen kommer att lägga.
Litteratur- och källförteckning
Källförteckning
- Aftonbladet. (2003-04-28 – 2003-05-01). [ar iklar om osunt byggande m.m.].
t
- Atkin, Brian; Borgbrant, Jan & Josephson, Per-Erik (eds.). (2003). Construction process improvement. Malden (MA): Blackwell Science. ISBN 0632064625.
- Blücher, Gösta m.fl.. (2003). Fysisk planering i det digitala samhället. VINNOVA (Rapport VR 2003:1), TELDOK (Rapport 148, 2003). Tillgänglig på: www.vinnova.se Stockholm: VINNOVA, Teldok. ISBN 91-89588-86-X.
- Bröchner, Jan m.fl. (1991). Att bygga med kunskap Förnyelse- förmåga i byggsektorn. Statens råd för byggnadsforskning BFR, (T20:1991). Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. ISBN 91-540-5361-7.
.
- Burson-Marsteller AB. (2002). Boverket. Omvärldsundersökning bygga och förvalta. Slutversion 27 nov 2002. Dnr 400-3277/2002. - Cajdert, Arne (red.). (2000). Byggande med kunskap och moral.
En debattskrift om sjuka hus, miljögifter och forskningsetik. (Studies from the Department of Technology at Örebro University 1). Örebro: Örebro universitet. ISSN 1404-7225.
- Carlsson, Bo & Josephson, Per-Erik. (2001). Kommunikation i byggprojekt. Verkligheter och möjligheter. Sveriges byggindustrier / FoU-Väst, (Rapport 0102). Göteborg: Sveriges Byggindustrier. ISSN ISSN 1402-7410.
- Carnlöf, Ellinor & Hallén, Frida. (2003). Myndigheters utveckling av e-tjänster - hinder och drivkrafter. IT-kommissionen (rapport 70/2003). Tillgänglig på: www.itkommissionen.se Stockholm: IT- kommissionen.
- Dickinson, Joanna m.fl. (1999). Mega-byte IT - för en bättre miljö? Stockholm: Naturvårdsverket. ISBN 91-620-1204-5.
.
- Ds 2000:34. Samhällets grundläggande information – inventerng, analys, förslag.Tillgänglig på: justitie.regeringen.se Stockholm: Fritzes. ISBN 91-38-21231-5.
- Ericson, Birgitta & Johansson, Britt-Marie. (1990). Att bygga på kunskap Användning av samhällsvetenskaplig FoU inom bygg-