7. Analys och slutsats
7.8. Implikationer och brister
7.8.2. Brister
I studien strävades det efter en undersökningsmetod där vi med hjälp av regelverket Global Reporting Initiative (GRI) själva valde kriterier och gjorde en bedömning om i hur stor utsträckning hållbarhetsredovisningen uppfyllde kriterierna. I efterhand kan slutsatsen dras att operationaliseringen av den oberoende variabeln kunde gjorts på ett bättre sätt, eftersom det enligt tabell 6.3 som visar poängfördelningen fanns ett antal kriterier som nästan alla företag fick poäng för, samt ett antal kriterier väldigt få företag fick poäng för.
För att få ett så säkert resultat som möjligt innehöll studien samtliga börsnoterade företag på Nasdaq Stockholms large, medium och small cap. Det resulterade enligt diagram 6.1 (boxplot) i en stor spridning i det empiriska materialet för de oberoende variablerna, vilket i sin tur kan ha orsakat avsaknaden av ett signifikant samband med den oberoende variabeln.
Spridningen gäller framförallt variablerna andelen kvinnliga styrelseledamöter och andelen styrelseledamöter med annan kulturell bakgrund än nordisk. Enligt Pallant (2010) är den multipla regressionsanalysen känslig mot extremvärden hos det empiriska materialet och
62
därför borde dessa kanske ha tagits bort innan en regressionsanalys gjordes. Ytterligare en brist med studiens undersökningsmetod är hur styrelseledamöternas kulturella bakgrund bedömdes. Bedömningen baserades på namn och bild på styrelseledamöterna vilket förmodligen resulterade i att inte samtliga fall bedömdes korrekt
7.9. Förslag på framtida forskning
Eftersom det finns brister i undersökningsmetoden avseende kulturell bakgrund samt hur kvalitén på hållbarhetsredovisningen mättes skulle det vara intressant att i en annan undersökning mäta på ett annat sätt. Andelen kvinnliga styrelseledamöter skulle också kunna mätas på ett annat sätt, exempelvis genom att koda materialet utifrån styrelser med minst tre kvinnor eftersom tidigare studier kommit fram till att en styrelse med minst tre kvinnor har en positiv påverkan på arbetet med hållbarhet (Fernandez-Feijo et al, 2013). Det finns även andra egenskaper hos ett företag som kan tänkas påverka hållbarhetsredovisningens kvalité och som kan användas som kontrollvariabler. Till exempel menar Collin et al. (2013) att ägarstrukturen påverkar rutiner för redovisning och informationshantering i företag vilket i sin tur kan antas ha en påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Det fanns även stor spridning i det empiriska materialet som exempelvis kan tänkas bero på att företagen i urvalet var olika avseende bransch och storlek. Det skulle därför vara intressant att undersöka mer homogena företag, till exempel företag i samma bransch eller med samma ägarstruktur.
Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan styrelsens demografiska egenskaper och kvalitén på hållbarhetsredovisningen, därför skulle det även vara intressant att undersöka andra egenskaper hos styrelsen som kan tänkas ha en påverkan. Psykologiska dimensioner, värderingar och personlighet kan tänkas påverka hur en person tar beslut och därför skulle en studie i framtiden kunna undersöka hur sådana egenskaper påverkade kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Psykologiska dimensioner är i sin tur svåra att mäta praktiskt, därför skulle det vara lämpligt med en kvalitativ undersökning, där till exempel intervjuer genomförs i syfte att komma åt psykologiska egenskaper hos styrelseledamöterna.
63
Litteraturförteckning
Alestig, P. (den 30 April 2015a). Swefund: "Ambitionen kring nya hållbarhetslagen är för låg". Hämtat från SvD Näringsliv: http://www.svd.se/swedfund-ambitionen-kring-nya-hallbarhetslagen-ar-for-lag den 29 April 2016
Alestig, P. (den 28 april 2015b). Svenskt Näringsliv rasar mot regeringens hållbarhetslag.
Hämtat från SvD Näringsliv: http://www.svd.se/svenskt-naringsliv-rasar-mot-regeringens-hallbarhetslag den 3 april 2016
Arfken, D. E., Bellar, S. L., & Helms, M. M. (2004). The Ultimate Glass Ceiling Revisited:
The Presence of Women on Corporate Boards . Journal of Business Ethics, 50 , 177-186.
Ashforth, B. E., & Gibbs, B. W. (1990). The double-edge of organizational legitimation . Organization science, 1 (2) , 177-194.
Baselga-Pascual, L., Trujillo-Ponce, A., Vähämaa, E., & Vähämaa, S. (2015). Ethical Reputation of Financial Institutions: Do board Characteristics Matter? Journal of Buisness Ethics, 11 , 1-22.
Bear, S., Rahman, N., & Post, C. (2010). The impact of Board Diversity and Gender Composition on Corporate Social Responsibility and Firm reputation. Journal of Business Ethics, 97 , 207-221.
Becker, D. A., & Ulstad, I. (2007). Gender Differences in Student Ethics: Are Females Really More Ethical . Plagiary: Cross-Disciplinary studies in plagiarism, fabrication nad
falsification , 77-91.
Begovic, D., & Hadzimusic, A. (2014). Styrelsens samt företagsledningens sammansättning och dess påverkan på företagets internationalisering. (Examensarbete, Linnéuniversitetet).
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:722275/FULLTEXT01.pdf.
Bem, S. L. (1974). The measurement of psychological androgyny. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 42 (2) , 155-162.
Bernardi, R. A., & Threadgill, V. H. (2010). Women Directors and Corporate Social
Responsibility . Electronic Journal of Business Ethics and Organization Studies, 15 (2) , 15-21.
Boulouta, I. (2013). Hidden Connections: The Link Between Board Gender Diversity and Corporate Social Performance. Journal of Business Ethics , 113 (2) 185-197.
64
Bowen, H. R. (1953). Social resposibilities of the businessman . Iowa: University of Iowa press .
Boyd, B. (1990). Corporate linkages nad organizational environment: a test of the resoruce dependence model . Strategic Management Journal, 11 (6) , 419-430.
Brammer, S., & Pavelin, S. (2008). Factors influencing the quality of corporate environmental disclosure . Business Strategy and the Environment, 17 , 120-136.
Brown, J. A., & Forster, W. R. (2013). CSR and Stakeholder Theory: A Tale of Adam Smith . Journal of Business Ethics , 112 (2) 301-312.
Bryant, P., & Davis, C. (2012). Regulated change effects on boards of directors: a look at agency theory and resoruce dependency theory. Academy of Stratgic Management Journal, 11 (2) , 1-15.
Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business research methods . Oxford : Oxford university press .
Campbell, K., & Mínguez-Vera, A. (2008). Gender Diversity in the Boardroom and Firm Financial Performance . Journal of Business Ethics, 83 , 435-451.
Carver, L. F., Vafaei, A., Guerra, R., Freire, A., & Phillips, S. P. (2013). Gender Differences:
Examination of the 12-item Bem Sex Role Inventory (BSRI-12) in an Older Brazilian Population. PLoS One, 8 , e.76356.
Chang, Y. K., Oh, W.-Y., Park, J. H., & Jang, M. G. (2015). Exploring the Relationship Between Board Characteristics and CSR: Empirical Evidence from Korea . Journal of Business Ethics, 4 , 1-18.
Chenchuramaiah, T. B., & Ramesh, P. R. (1995). The determinants of board composition: An agency Theory perspective . Managerial and Decision Economics, 16 (1) , 59-69.
Choi, N., Fuqua, D. R., & Newman, J. L. (2007). Hierarchical Confirmatory Factor Analysis of the Bem Sex Role Inventory. Educational and Psychological Measurement, 67 , 818-832.
Ciocirlan, C., & Pettersson, C. (2012). Does Workforce Diversity Matter in the Fight against Climate Change? An Analysis of Fortune 500 Companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 19 , 47-62.
Collin, S.-O., Smith, E., Umans, T., Broberg, P., & Tagesson, T. (2013). Mechanisms of corporate governance going international. Baltic Journal of Management, 8 (1) , 79-101.
65
Comyns, B., Figge, F., Hahn, T., & Barkemeyer, R. (2013). Sustainability reporting: The role of "Search", "Experience" and "Credence" information. Accounting Forum, 37 , 231-243.
Deegan, C. (2002 ). The legitimsing effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation . Accounting, Auditing and Accountability Journal, 15 (3) , 282-311.
Deegan, C., & Blomquist, C. (2006). Stakeholder influence on corporate reporting: An exploration of the interaction between WWF-Australia and the Australian minerals industry.
Accounting, Organization and Society, 31 , 343-372.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Berkshire: McGraw-Hill Education.
Deegan, C., Rankin, M., & Voght, P. (2000). Firms' disclosure reactions to major social incidents: Australian evidence . Accounting Forum, 24 (1) , 101-130.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandoken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Diekman, A. B., & Schneider, M. C. (2010). A social role theory perspective on gender gaps in political attitudes. Psychology of women quarterly, 34 , 486-497.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Stundentlitteratur AB.
Donaldson, T., & Preston, L. E. (1995). The Stakeholder Theory of the Corporation: concepts, evidence and implications. Academy of Management review, 20 , 65-91.
Drees, J. M., & Heugenes, P. P. (2013). Synthesizing and Extending Resource Dependence Theory: A Meta-Analysis . Journal of Management, 39 (6) , 1666-1698.
Earley, P., & Mosakowski, E. (2000). reating hybrid team cultures: an empirical test of transnational team functioning . Academy of Managament Journal, 43 (1) , 26-49.
Egri, C. P., & Ralston, D. A. (2004). Generation Cohorts and Personal Values: A Comparison of China and the United States . Organization Science, 15 (2) , 210-220 .
Eklund, J., & Gromer, K. (2014). Skatten i toppen? En studie om styrelse- &
ledningsgruppssammansättningens påverkan på företagets skatteplanering. (Examensarbete, Linnéuniversitetet). Från
http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A735868&dswid=7079.
Elm, D., Kennedy, E. J., & Lawton, L. (2001). Determinants of moral reasoning: sex role orientation, gender, and academic factors . Business and Society, 40 (3) , 241-265.
66
Fagerström, A., & Hartwig, F. (den 8 Februari 2016). Från hållbarhetsrapportering och bestyrkande till hållbarhetsredovisning och revision. Hämtat från Balans:
http://www.tidningenbalans.se/wp-content/uploads/2016/02/Fran-hallbarhetsredovisning-och-bestyrkande-till-hallbarhetsredovisning-och-revision1.pdf den 3 April 2016
Fernandez-Feijoo, B., Romero, S., & Ruiz-Blanco, S. (2014). Women on boards: Do They Affect Sustainability Reporting? Corporate Social Responsibility and Enviromental Management, 21 , 351-364.
Ferrero-Ferrero, I., Fernández-Isquierdo, M. Á., & Muñoz-Torres, M. J. (2015). Integrating Sustainability into Corporate Governance: An empirical Study on Board Diversity .
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 22 , 193-207.
Ferrier, W. J. (2001). Navigating the competitive landscape: the drivers and consequences of competitive aggressiveness. Academy of Management Journal, 44 (4) , 858-877.
Finansinspektionen. (2016). Klimatförändringar och finansiell stabilitet. Stockholm:
Finansinspektionen.
Freeman, R. E. (1984). Strategic Management: A Stakeholder Approach. Cambridge:
Cambridge University Press.
Freeman, R. E., Wicks, A. C., & Parmar, B. (2004). Stakeholder Theory and "The Corporate Objective Revisited". Organization Science, 15 , 364-369.
Frostensson, M., Helin, S., & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning . Malmö: Liber AB .
Furlow, N. E. (2011). Find us on Facebook: How Cause Marketing has Embraced Social Media . Journal of Marketing Development and Competitiveness, 5 (6) , 61-64.
GRI. (2013). Sustainabilitity reporting guidelines . Global repoting initiative . GRI. (2011). Sustainability reporting guidlines. Global reporting initiative .
Guenther, E., Hoppe, H., & Poser, C. (2006). Environmental Corporate Social Responsibility of Firms in the Mining and Oil and Gas Industries . Greener Management International, 53 , 7-25.
Hafsi, T., & Turgut, G. (2013). Boardroom Diversity and its Effect on Social Performance Conceptualization and Empirical Evidence . Journal of Business Ethics, 112 , 463-479.
67
Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research . Journal of Cleaner Production, 59 , 5-21.
Hambrick, D. C., & Mason, P. A. (1984). Upper echelons: The organization as a reflection of its top manager . The Academy of Management Review, 9 (2) , 193-206.
Haniffa, R., & Cooke, T. (2002). Culture, Corporate Governance and disclosure in Malaysian corporations . Abacus, 38 (3) , 317-349.
Harjoto, M., Laksmana, I., & Lee, R. (2015). Board Diversity and Corporate Social Responsibility. Journal of business ethics, 132 (4) , 641-660.
Haynes, K. (2008). Moving the gender agenda or stirring chicken's entrails? . Accounting, Auditing & Accountability Journal, 21 (4) , 539-555.
Hillman, A. J., & Dalziel, T. (2003). Board of direcotrs and firm performance: integrating agency and resoruce dependence perspectives. Academy of Management Review, 28 (3) , 383-396.
Hofstede, G. (1983). National cultures in four dimensions: a research-based theory of cultural differences among nations . International Studies of Management and Organizations, 13 (1-2) , 46-74.
Hofstede, G., Hofstede, G. J., & Minkov, M. (2010, third edition). Cultures and
organizations: Software of the mind: intercultural cooperation and its importance for survial . McGraw-Hill.
Hossain, M. M., Alam, M., Islam, M. A., & Hecimovic, A. (2015). Do stakeholders or social obligations drive corporate social and environmental responsibility reporting? Managerial views from a developing country. Qualitative Research in Accounting & Management, 12 (3) , 287-314.
Hoyt, C. L., Price, T. L., & Emrick, A. E. (2010). Leadership and the more-important-than-avarage effects: Overestimation of group goals and the justification of unethical behavior.
Leadership, 6 , 391-407.
Hoyt, C. L., Price, T. L., & Poatsy, L. (2013). The social role theory of unethical leadership.
The Leadership Quartely, 24 , 712-723.
Huafgang, X., & Jianguo, Y. (2007). Ownership structure, board compostion and corporate voluntary disclosure: evidence from listed companies in China . Mangerial Auditing Journal, 22 (6) , 604-619.
68
Hubbard, G. (2011). The quality of the sustainability reports of large international companies:
An analysis. International Journal of Management, 28 (3) , 824-848.
Inkpen, A. C., & Sundaram, A. K. (2004). The Corporate Objective Revisited. Organization Science, 15 , 350-363.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Jamali, D. (2006). Insights into triple bottom line integration from a learning organization perspective. Business Process Management Journal, 12 (6) , 809-821.
Jamali, D., Safieddine, A. M., & Rabbath, M. (2008). Corporate Governance and Corporate Social Responsibility Synergies and Interrelationships. Corporate Governance: an
international review, 16 (5) , 443-459.
Jensen, M. C. (2001). Value Maximisation, Stakeholder Theory, and the Corporate Objective Function. European Financial Management, 7 , 297-317.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of The Firm: Managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3 , 305-360.
Jones, T. M. (1980). Corporate Social Responsibility Revisited, Redefined. California Management Review , 22 (3) 59-67.
Kilic, M., Kuzey, C., & Uyar, A. (2015). The impact of ownership and board structure on Corporate Social Responsibility (CSR) reporting in the Turkish banking industry . Corporate Governance, 15 (3) , 357-374.
Kim, Y., & Kim, S.-Y. (2010). The influence of cultural values on perceptions of corporate social responsibility: application of Hofstede's dimensions to Korean public relations practioners. Journal of Business Ethics, (91) , 485-500.
KPMG. (2015). Current of change: The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2015. Nederländerna: KPMG.
Kuosmanen, P., Nabulsi, N., & Vataja, J. (2014). Financial variables and economic activity in the Nordic countries. International Review of Economics and Finance, 37 , 368-379.
Lantz, B. (2009). Grundläggande statistisk analys. Lund: Studentlitteratur AB.
Lau, D. C., & Murnighan, J. K. (1998). Demographic diversity and faultlines: the
compositional dynamics of organisational groups . Academy of Management Review, 23 (2) , 325-340.
69
Li, J., & Hambrick, D. C. (2005). Factional groups: a new vantage on demographic faultlines, colflict, and disintergration in work teams. Academy of Management Journal, 48 (5) , 794-813.
Mahenthiran, S., Terpstra-Tong, J. L., Terpstra, R., & Rachagan, S. (2015). Impact of
executive citizenchip and organizational commitment on corporate socia responsibility. Social Responsibility Journal, 11 (2) , 387-402.
Michael, J. G., & Hambrick, D. C. (1992). Diversification posture and top management team characteristics. Acadamy of Management Journal, 35 (1) , 9-37.
Michelon, G., Pilonato, S., & Ricceri, F. (2015). CSR reporting practices and the quality of disclosure: An empirical analysis . Critical Perspectives on Accounting, 33 , 59-78.
Mínguez-Vera, A., & Martin, A. (2011). Gender and management on Spanish SME:s and empirical analysis. The International Journal of Human Resource Management, 22 (14) , 2852-2873.
Mitchell, R. K., Agle, B. R., & Wood, D. J. (1997). Toward a Theory of Stakeholder Identification and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts. The Academy of Management review, 4 , 853-886.
Moravcikova, K., Stefanikova, L., & Rypakova, M. (2015). CSR reporting as an important tool of CSR communication . Procedia Economics and Finance, 26 , 332-338.
NASA. (den 15 Mars 2016). Effects . Hämtat från The consequences of climate change : http://climate.nasa.gov den 22 Mars 2016
Nasi, J., Nasi, S., Phillips, N., & Zyglidopoulos, S. (1997). The evolution of Corporate Social Responsiveness . Business and Society, 36 (3) , 296-321.
O'Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: extending the applicability and predictive power of legitimacy theory . Accounting, Auditing &
Accountability, 15 (3) , 344-371.
O'Riordan, L., & Fairbrass, J. (2008). Corporate Social Responsibility (CSR): Models and Theory in Stakeholder Dialogue. Journal of Business Ethics, 83 , 745-758.
O'Riordan, L., & Fairbrass, J. (2013). Managing CSR Stakeholder Engagement: A New Conceptual Framework. Journal of Business Ethics, 125 , 121-145.
Pallant, J. (2010). SPSS Survival Manual. Australia: Allen & Unwin.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
70
Petrenko, O. V., Aime, F., Ridge, J., & Hill, A. (2016). Corporate Social Responsibility or CEO Narcissism? CSR Motivations and Organizational Performance. Strategic Managemet Journal, 37 , 262-279.
Post, C., Rahman, N., & Rubow, E. (2011). Green Governance: Board of Directors'
Composition and Environmental Corporate Social Responsibility . Business and Society, 50 (1) , 189-223.
Prentice, D. A., & Carranza, E. (2002). What women and men should be, shouldn't be, are allowed to be, and don't have to be: the contents of prescreptive gender stereotypes.
Psychology of women quartely. 26 , 269-281.
Regeringskansliet. (2015). Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande.
Stockholm: Regeringskansliet.
Rivas, J. L. (2012). Co-opting the environment: an empirical test of resource-dependence theory. The International Journal of Human Resoruce Management, 23 (2) , 294-311.
Rossi, F. (2009). Increased Competition and Diversity in Higher Education: An Empirical Analysis of the Italian University System. Higher Education Policy, 22 , 389-413.
Russo, A., & Perrini, F. (2010). Investigating stakeholder theory and social capital: CSR in large firms and SMEs . Journal of Business Ethics, 91 , 207-221.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students.
Sixth edition. Pearson.
Shamil, M. M., Shaikh, J. M., Ho, P.-L., & Krishnan, A. (2014). The influence of board characteristics on sustainability reporting: Empirical envidence from Sri Lankan firms. Asian Review of Accounting, 22 (2) , 78-97.
Snider, J., Hill, R. P., & Martin, D. (2003). Corporate social responsibility in the 21st century:
A view from the world's most successful firms . Journal of Business Ethics, 48 (2) , 175-187.
Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: strategic and institutional approaches.
Academy of Management, 20 (3) , 571-610.
Thiruvadi, S., & Huang, H.-W. (2011). Audit committee gender differences and earnings management. Gender in Management: An international Journal, 26 (7) , 483-498.
Tilling, M. V. (2010). Some thoughts on legitimacy theory in social and environmental accounting. Social and environmental accountability journal, 24 (2) , 3-7.
71
Tschopp, D., & Huefner, R. J. (2015). Comparing the evolution of CSR reporting to that of financial reporting . Journal of Business Ethics, 127 , 565-577.
Umans, T., & Smith, E. (2009). Isolated islands in the upper apex of organisations: in search of interaction between the board of directors and the top management team. Corporate ownership and control .
Wang, J., & Coffey, B. S. (1992). Board composition and Corporate Philanthropy . Journal of Business Ethics, 11 (10) , 771-778.
Webb, E. (2004). An Examination of Socially Responsible Firms' Board Structure . Journal of Management and Governance, 8 , 255-277.
Windsor, D. (2001). The future of corporate social responsibility . The International Journal of Organizational Analysis, 9 (3) , 225-256.
Wong, M., Gardiner, E., Lang, W., & Coulon, L. (2008). Generational differences in personality and motivation: Do they exist and what are the implications for the workplace?
Journal of Mangerial Psychology, 23 (8) , 878-890.
WWF. (den 22 Mars 2016). Threats . Hämtat från Effects of climate change : http://www.worldwildlife.org den 22 Mars 2016
Yammeesri, J., & Herath, S. K. (2010). Board Characteristics and corporate value: evidence from Thailand. Corporate Governance, 10 (3) , 279-292.
Zhang, J. Q., Zhu, H., & Ding, H.-B. (2013). Board Composition and Corporate Social Responsibility: An Empirical Investigation in the Post Sarbanes-Oxley Era. Journal of Business ethics, 114 , 381-392.
Zhu, D. H., Shen, W., & Hillman, A. J. (2014). Recategorization into the In-group: The Appointment of Demographically Different New Directors and Their Subsequent Positions on Corporate Boards. Administrative Science Quarterly, 59 (2) , 240-270.
72
Bilagor
Bilaga 1.
Bilaga 1. Presentation av kriterier
Princip Kriterium
Balans 1. Hållbarhetsredovisningen presenterar både gynnsamma och ogynnsamma resultat och områden
2. Informationen är utformad så att läsaren ser både positiva och negativa trender inom en tidsperiod.
Jämförbarhet 3. Hållbarhetsredovisningen är konstruerad så att informationen går att jämföra från år till år.
4. Resultaten presenterade i hållbarhetsredovisningen går att jämföra med lämpliga genomsnitt.
Noggrannhet 5. Mättekniken och beräkningarnas grunder är noggrant beskrivna så att de kan göras om med samma resultat.
6. Hållbarhetsredovisningen indikerar vilken data som blivit uppskattad.
Aktualitet 7. Informationen i hållbarhetsredovisningen har blivit presenterad medan den fortfarande är aktuell med hänsyn till hållbarhetsredovisningens tidsperiod.
8. Hållbarhetsredovisningen anger tydligt tidsperioden den gäller, när den kommer bli uppdaterad och när den sist blev uppdaterad.
Tydlighet 9. Intressenter kan hitta den specifika informationen de vill åt genom innehållsförteckning, kartor, länkar och annan hjälp.
10. Hållbarhetsredovisningen tar hänsyn till intressenter som talar annat språk.
Trovärdighet 11. Hållbarhetsredovisningen är externt granskad.
12. Antaganden och avancerade beräkningar stöds av trovärdiga bevis.
Bilaga 2.
Bilaga 2. Korrelationsmatris (Pearsons r)
Variabel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1. Summa poäng 1
2. Andel kvinnor 0,060 1
3. Annan bakgrund 0,100 -0,120 1
4. Andel högutbildade -0,140* -0,020 0,200** 1
5. Andel BB 0,120 -0,050 -0,035 -0,034 1
6. Andel X -0,080 0,050 0,050 0,080 -0,902** 1
7. Nettoomsättning 0,342** 0,130 0,050 -0,168* 0,040 -0,036 1
8. Antal styrelseledarmöter 0,436** 0,147* 0,090 -0,259** 0,070 -0,072 0,536** 1
9. Bransch 1 -0,138 0,030 -0,063 0,090 -0,031 0,070 -0,160* -0,133* 1
10. Bransch 2 0,100 -0,040 0,020 -0,090 0,040 -0,049 0,137** 0,020 -0,803** 1
11. ROA (%) 0,070 0,030 -0,046 -0,023 0,010 -0,019 0,060 0,080 -0,074 0,010 1
12. Totala tillgångar 0,165* 0,040 0,040 -0,075 0,110 -0,101 0,070 0,272** -0,090 -0,104 -0,020 1 N= 226
* Korrelationen är signifikant på 0,05-nivån Bransch 1 (Tjänst 1, Övriga 0)
** Korrelationen är signifikant på 0,01-nivån Bransch 2 (Tillverkning 1, Övriga 0)