Styrelsens demografiska egenskaper

26

Eftersom styrelseledamöternas demografiska egenskaper kan påverka företagets prestation (Li

& Hambrick, 2005), görs nedan en beskrivning av både teorier och teoretiska utgångspunkter för att förklara hur styrelseledamöternas demografiska egenskaper påverkar styrelsens arbete.

De demografiska egenskaperna som förklaras nedan är kön, kulturell bakgrund, generation samt utbildning påverkar styrelsens, vilka fungerar som indikatorer till människors åsikter samt tankesätt (Zhu, Shen & Hillman, 2014).

4.6.1. Rollteorin

Enligt rollteorin är sociala roller som till exempel kön associerade med förväntningar i samhället som baseras på ett samförstånd om hur män respektive kvinnor är och borde vara (Prentice & Carranza, 2002). På så sätt utgörs män och kvinnors identiteter av en sammansättning av vad samhället anser en specifik roll betyder (Hoyt, Price & Poatsy, 2013).

Normer och förväntningar i samhället om vad det innebär att vara man respektive kvinna har lett till en uppdelning mellan könsrollerna, vilket kan förklara skillnader i attityder och beteende. En variation finns eftersom både män och kvinnor definierar sina roller på individnivå. Därför är samhällets förväntningar kopplade till breda könsroller och inte till individer, vilket gör att de kan appliceras på män och kvinnor generellt i en rad olika situationer. Dock tenderar människor med starkare traditionella könsroller att bete sig mer konsekvent inom rollen som kvinna eller som man. Till exempel förväntas det att kvinnor tar med sig centrala aspekter ur sin roll som kvinna till andra roller såsom familjerollen och rollen som intas på arbetsplatsen. Ett exempel på detta är att kvinnor sedan inträdet i arbetskraften dominerat yrken där fokuset är att vårda och visa medkänsla, som till exempel läraryrket och yrken inom vården (Diekman & Schneider, 2010).

Vidare kan identitet kopplas till vilka mål män och kvinnor har i sina arbeten samt hur de förhåller sig till etik, vilket är två aspekter som påverkar det etiska beslutfattandet. Till exempel menar psykologer att det etiska beslutfattandet brister när högt uppsatta personer anser att deras mål rättfärdigar oetiskt beteende (Hoyt, Price & Emrick, 2010). Eftersom etiskt

27

beslutfattande och hållbarhet relaterar till varandra i benämningen att agera legitimt, menar rollteorin att sammansättningen av sociala roller och identiteter i styrelsen har en påverkan på hållbarhetsredovisningen i företag (Boulouta, 2013).

Forskningens intresse för skillnader i förväntningar på män och kvinnor är inget nytt då de första undersökningarna gjordes för cirka 40 år sedan. En av dessa är Bems (1974) undersökning där män och kvinnor rankade kvinnliga respektive manliga egenskaper som de ansåg förväntades av samhället. Tillgiven, glad, blyg, förstående, fint språkbruk, försiktig, lojal och uppmärksam på andras känslor var exempel på kvinnliga egenskaper som visade sig i undersökningen. Exempel på de manliga egenskaperna var ambitiös, aggressiv, atletisk, tävlingsinriktad, ledarskapsfärdigheter och riskbenägen (Bem, 1974). Trots en försvagning av traditionella könsroller har denna uppsättning av manliga respektive kvinnliga egenskaper använts även i moderna studier som ett mått på maskulint och feminint (Choi, Fuqua &

Newman, 2007; Carver, Vafei, Guerra, Freire & Phillips, 2013).

Enligt en undersökning med stöd av rollteorin finns även skillnader i politiska attityder hos män och kvinnor. Kvinnor tenderar att i större utsträckning än män stödja liberala politiker som står upp för människor med sämre förutsättningar i livet. Samtidigt som män tenderar att stödja konservativa politiker som till exempel strävar efter en mer aggressiv invandringspolitik (Diekman & Schneider, 2010). På olika platser i världen associeras den kvinnliga rollen med empati och intresse för värdefulla relationer med samhället. Medan den manliga rollen associeras med ambition och högt risktagande. Vidare menar forskare att det finns ett högre tryck på kvinnor att bete sig i linje med sin könsroll än vad det gör för män (Boulouta, 2013).

Sammanfattningsvis kan egenskaperna som samhället förväntar sig av den kvinnliga könsrollen kopplas till ett etiskt beslutfattande i större utsträckning än egenskaperna för den manliga könsrollen. Vidare har även styrelseledamöternas mål en påverkan på det etiska beslutfattandet eftersom målen kan anses rättfärdiga oetiskt beteende. Med tanke på att den

28

manliga könsrollen associeras med egenskaper som tävlingsinriktad, ambition och högt risktagande utformas studiens första hypotes enligt nedan.

H1: Det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga ledarmöter i styrelser och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.

4.6.2. Hofstedes kulturdimensionsteori

Enligt kulturdimensionsteorin är kultur det kollektiva värderingsmönster som skiljer olika grupper av människor åt, till exempel efter nationalitet. Värderingsmönstret för en sorts kultur påverkas i sin tur av exempelvis ett lands identitet och seder (Hofstede, Hofstede & Minkov, 2010). Människor har olika värderingar vilket påverkar vårt sätt att tänka, känna och bete oss.

Den största delen av en persons värderingar bildas under tidig ålder eftersom människan då är som mest mottaglig för intryck och benägen att efterlika andra i omgivningen. Utgångspunkt i en persons sätt att se på världen är den sociala miljö personen växt upp i och samlat livserfarenheter ifrån. De första intrycken som kommer att påverka en människa är de från familjen vilka sedan fortsätter med den närmsta omgivningen, skolan, arbetet och till sist hela samhället (Hofstede et al, 2010).

Kulturdimensionsteorin menar att kultur har en påverkan på processer som kontroll och planering i företag (Hofstede et al, 2010). Vidare delar Hofstede (1983) in länder i fyra dimensioner beroende på värderingsmönster i samband med företagskultur. Dimensionerna består av maktdistans, undvikande av osäkerhet, individualism kontra kollektivism samt maskulinitet kontra femininitet. Dimensionerna kan i sin tur förknippas med hur företag väljer att lösa problem som alla samhällen ställs inför. De kan även förklara skillnader i företags struktur och hur personalen motiveras. Dimensionerna som utgörs av maktfördelning och hur osäkerhet kontrolleras är enligt kulturdimensionsteorin två väsentliga funktioner i företag.

Inom de två funktionerna är organisering i form av upprättning av regler och policies endast symboliska aktiviteter med begränsad betydelse, därför har värderingsmönstret hos olika kulturer en inverkan på viktiga funktioner i företag (Hofstede, 1983).

29

Enligt kulturdimensionsteorin beror arbetet med hållbarhet i företag på omgivningens och personalens värderingar och normer, vilket betyder att hållbarhetsarbetet kan variera mellan olika länder och kulturer. Eftersom ett lands värderingsmönster lärs ut och påverkar individer har kultur länge betraktats som en viktig faktor i företags etiska beslutfattande. Människor från olika kulturer har även olika uppfattning om företags sociala ansvar (Kim & Kim, 2010).

Det faktum att lagar och miljödirektiv skiljer sig åt mellan länder och större geografiska områden gör även att styrelser runt om i världen har olika inställning till arbetet med hållbarhet (Post, Rahman & Rubow, 2011).

Sammanfattningsvis har människor från olika kulturer varierande erfarenheter samt tillgång till olika typer av information (Post et al, 2011). Därför kan det antas att en styrelse där fler styrelseledamöter med en annan kulturell bakgrund representeras har en fördel i företags arbete med hållbarhet. Vidare antas det att värderingsmönstret i de nordiska länderna:

Danmark, Finland, Norge och Sverige är liknande eftersom länderna har gemensamma aspekter ur kultursynpunkt (Kuosmanen, Nabulsi & Vataja, 2014). Studiens andra hypotes formuleras därför enligt nedan.

H2: Det finns ett positivt samband mellan andelen styrelseledarmöter med annan kulturell bakgrund än nordisk och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.

4.6.3. Generation

En grupp av människor där individerna är födda i olika generationer leder till spridning i värderingar, attityder, visioner och erfarenheter. Spridningen kan i sin tur göra att fler aspekter av verksamheten beaktas vilket leder till att företag utvecklar hållbara strategier (Ferrero-Ferreo et al, 2015).

I samband med åldern kan människor generellt sett bli mer känsliga för samhället samt mer villiga att bidra till samhället i stort (Hafsi & Turgut, 2013). Vidare beter sig människor på ett

30

mer miljövänligt sätt och visar större moraliskt engagemang ju äldre de blir (Post et al, 2011).

Samtidigt lägger den yngre generationen större vikt vid klimatförändringar eftersom de ofta fått större vetenskaplig utbildning än föräldrar och mor- och farföräldrar. En anledning till att yngre personer stödjer kampen mot klimatförändringar i större utsträckning än de äldre är för att de är mer sårbara inför klimatförändringarnas konsekvenser. Exempelvis kommer yngre människor i större utsträckning bli påverkade av naturkatastrofer och drabbas av sjukdomar relaterade till klimatförändringar (Ciocirlan & Pettersson, 2012).

Tidigare undersökningar har delat in människor i generationerna babyboomers med personer födda mellan åren 1945 och 1964, generation x med personer födda mellan åren 1965 och 1981 samt generation y med personer födda mellan åren 1982 och 2000. Människor inom en generation delar historiska och sociala erfarenheter som skiljer sig från andra generationer.

Även personlighet, arbetsmoral, ambitioner och mål kan generellt hänföra sig till de olika generationerna (Wong, Gardiner, Lang & Coulon, 2008).

Babyboomers växte upp under det välstånd som följde efter andra världskriget (Egri &

Ralston, 2004). De var aktiva i radikala sociala förändringar som till exempel uppkomsten av dagens civilrätt, protester mot Vietnamnkriget och kampen för kvinnors rättigheter (Ferrero-Ferrero et al, 2015). Vidare beskrivs generationen som individualistisk, konkurrenskraftig och med intresse för självförverkligande genom personlig utveckling. Babyboomers har under sina liv visat på hög arbetsmoral och aktivt deltagande i sina arbetsliv, vilket lett till ekonomisk trygghet och karriärframgångar på bekostnad av privatlivet (Egri & Ralston, 2004). De kännetecknas även av en lojalitet till en och samma organisation, samt för deras driv och optimism (Wong et al, 2008).

Generation x upplevde perioder med ekonomiskt välstånd under uppväxten, men även lågkonjunktur och nedskärningar (Egri & Ralston, 2004). De lärde sig att bli individualistiska, ekonomiskt självständiga och risktagare samtidigt som lojaliteten till arbetsplatsen var låg på grund av bristande arbetssäkerhet. De är mer bekväma med förändringar samt mer självständiga och oberoende än tidigare generationer (Wong et al, 2008). Samtidigt lägger

31

generation x mindre vikt vid status och mer på personlig frihet och utmanande arbetsuppgifter vilket leder till balans mellan arbete och privatliv. Vidare kännetecknas de av ett intresse för vänner och familj (Egri & Ralston, 2004).

Generation y har växt upp med teknologi som har haft en stor påverkan på deras liv. De uppskattar kompetensutveckling och utmaningar som innebär nya möjligheter. I likhet med babyboomers tenderar de att vara drivna, optimistiska samt kännetecknas av ett högt ansvarstagande och deltagande på arbetsplatser (Wong et al, 2008). Det som skiljer generation y från andra generationer är att de är mer intresserade av sociala frågor samt mer villiga att visa sitt stöd till företag som tar ett socialt ansvar, samtidigt som de tenderar att vända sig emot de företag som inte tar ett socialt ansvar (Fulow, 2011).

Sammanfattningsvis kan det antas att babyboomers och generation y generellt sett har en bakgrund och besitter egenskaper som är i linje med en positiv effekt på företags hållbarhetsredovisning. Samtidigt som generation x generellt sett kännetecknas av att fokusera mer på privatliv än på sociala frågor, därför utformas studiens tredje, fjärde och femte hypotes enligt nedan.

H3: Det finns ett positivt samband mellan andelen styrelseledamöter födda i generationen babyboomers och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.

H4: Det finns ett negativt samband mellan andelen styrelseledamöter födda i generationen x och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.

H5: Det finns ett positivt samband mellan andelen styrelseledamöter födda i generation y och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.

4.6.4. Utbildning

32

En persons utbildning indikerar i viss utsträckning på personens kunskap, värderingar och kompetensnivå (Hambrick & Mason, 1984). En ökning av utbildningsnivån i ett land ökar politisk medvetenhet och efterfrågan på företags ansvar. Om en styrelse består av individer med en akademisk bakgrund, kommer de förmodligen välja att avslöja mer information för att förbättra företagets image samt påvisa trovärdighet och ett större ansvarstagande hos ledningsgruppen (Haniffa & Cooke, 2002). Forskning inom moralisk utveckling visar ett positivt samband mellan nivåer av moraliska resonemang och utbildning (Elm, Kennedy &

Lawton, 2001). Personer med högre utbildning visar generellt även större oro för miljön än de utan, vilket kan förklaras av de med mer utbildning lär sig att ha en bredare syn och utveckla en bredare förståelse (Post et al, 2011).

Sammanfattningsvis kan det antas att personer med en högre utbildningsnivå har ett större moraliskt resonemang och engagerar sig därmed mer i miljömässiga frågor. Därför antas utbildning ha en positiv effekt på företags hållbarhetsredovisning och därmed formuleras studiens sjätte hypotes nedan.

H6: Det finns ett positivt samband mellan andelen styrelseledamöter med högre utbildning och kvalitén på företags hållbarhetsredovisning.