Enligt SGUs brunnsregister finns två brunnar nedströms fastigheten. Vid efterforsk-ningar har det visat sig att en härrör från det numera nedlagda mejeriet som finns på grannfastigheten. Brunnen är dock belägen på kommunens mark, nedanför Lindquist.
Förutom själva brunnen finns en pumpstation, även den belägen på kommunens fastig-het. Vid kontakt med kommunen har framkommit att brunnens och pumpstationens status är oklar. Vem inom kommunen som i dagsläget har ansvaret för brunn och pump-station har inte gått att få fram.
Ytterligare en brunn finns på en av de fastigheter som är bebyggda med byggnader av fritidshuskaraktär, fastighet Holm 6:80. Kommunen är fastighetsägare även för dessa fastigheter. Den aktuella fastigheten står för närvarande outhyrd. Brunnen är en grävd sådan med betonglock och byggnaden är ansluten till det kommunala VA-nätet. Ingen pump finns ansluten till brunnen.
6 UTVÄRDERING 6.1 Föroreningsbild
SADA
Föroreningsbilden har med hjälp av dataprogrammet SADA (Spatial Analysis and Deci-sion Assistance) analyserats för de fältmätningar som gjorts med PID, FID och DELCD.
Kartor har med hjälp av interpolation tagits fram utifrån de mätdata som erhållits För att interpolera data användes inversa distansmetoden. Inget rumsligt beroende bland data-punkter förutsattes och interpolation hade till syfte att visualisera en möjlig förorenings-utbredning. Med detta bör ses endast som en kvalitativ bedömning snarare än en kvan-titativ analys. Inversa distansmetoden delar in området där halterna skall
uppskat-tas/interpoleras i ett antal rutor (celler eller block vid en 3D interpolation) och placerar en sk sökningsellips (ellipsoid för 3D) i varje punkt där interpolation skall göras. Där-efter viktas alla observationer/mätningar inom ellipsen på det sättet att observationer närmast den interpolerade punkten får mest vikt och observationer längre bort ges mind-re vikt. Vikten är proportionell mot kvadraten på det inverterade avståndet mellan ob-servation och interpolerade punkten. I praktiken innebär detta att obob-servationer närmast interpolerade punkten kommer att ha störst påverkan på det interpolerade värde. Storle-ken på sökningsellipsoiden har betydelse eftersom den avgör vilka observationer som skall inkluderas för att interpolera ett värde i interpolationspunken. Liten storlek innebär att få observationer har en stor inverkan på interpolerad punkt och en större storlek re-sulterar att påverkan kommer även från observationer längre bort. I praktiken är det dock observationer närmast interpolationspunkten som spelar mest roll eftersom de är ju viktade med hänsyn till avståndet.
Vid utvärdering av resultaten vid den gjorda MIP-sonderingen har test av flera olika storlekar på sökningsellipsoid utförts för att undersöka vilken effekt detta kommer att ha på interpolationsresultat. En lämplig storlek visade sig vara 400x400x5 m (x,y,z). När antalet data är litet eller när det finns olika datadensitet i horisontell och vertikalled samt vid situationer där placering av mät/provpunkter styrs mer eller mindre utifrån en
”subjektiv” uppfattning om föroreningen utbredning måste interpolationsresultat alltid betraktas som en uppskattning och förenklig och inte som en säker avspegling av för-oreningsbilden. Ett vanligt förekommande fenomen för inversa distansmetoden är sk bull’s eys – runda ”fläckar” i kartbilden som egentligen inte har något med verkligheten att göra utan är en ”sidoeffekt” från interpolationsalgoritmen.
PID
Utslagen med PID-dekektorn är med några undantag genomgående låga (figur 3). Avvi-kande är punkt MO16, belägen nedströms järnvägen. På ca 10 m djup är halterna signi-fikant höga. Detta sammanfaller även med förhöjda DELCD-värden, även om dessa inte är så pass markanta. Även konduktivitetsvärdena stiger på detta djup, från ca 50 till 150 mS/m. Detta kan indikera att andra typer av föroreningar i jonform kan förekomma, exempelvis metaller, eller att förekomsten av lerpartiklar ökar i grundvatten på grund av finkorniga jordarter. Samtidigt visar sondens temperaturkurva höga värden, vilket kan tolkas som att kylningseffekten av strömmande grundvatten är låg, dvs jordarten är finkornigare än ovanliggande jordlager. Även i MO 15 ger PID:en utslag som samman-faller med DELCD:n. Någon SADA-analys över PID-utslagen har valts att inte presen-teras eftersom responsen med med ovan angivna undantag varit så pass låg.
Figur 3: Diagram över PID-utslag plottat mot djup.
FID
Den 3D kartan över FID-utslagen (Fig 4) uppvisar relativt höga halter i en punkt; MO 6-3, inom intervallet 1,7-2 m. Detta torde enligt uppmätta grundvattennivåer vara i
grundvattenzonen. Det grundvattenprov som uttogs, härrör från nivån 5-6 m under markytan. Ett jordprov som togs ut 1-2 m under markytan uppvisade förutom spår av klorerade alifater, även tyngre alifater. Halterna var under riktvärdet. Slutsatserna som kan dras utifrån den gjorda undersökningen är att halterna av vad som kan detekterads med FID inom det undersökta området tycks vara låga. Det kan dock inte uteslutas att mindre förorenade områden mellan undersökta provpunkter kan vara påverkade.
Figur 4: 3D-karta över FID-utslagen i det undersökta området.
DELCD
Analys av interpolerade DELCD-bilderna nedan leder till en slutsats att det finns en mindre sammanhängande föroreningsplym i mitten av undersökt område och att man även kan se förhöjd halt i punkten MO15 i deponin i nordöstra delen av platsen. De in-terpolerade halterna runt om MO15 bör dock inte betraktas som en redovisning av po-tentiellt verkliga halter. Detta eftersom interpolerade värden är mycket stark influerade från en enda observationspunkt (MO 15) som dominerar trots att sökningsellipsoid även inkludera andra observationer. Det är också rimligt att anta att deponin utgör en separat föroreningskälla. Med andra ord, den horisontella utbredningen av föroreningen kring MO 15 går inte att kvantifiera så länge det inte finns mer mätningar inom denna del av området. En indikation finns på att MO 15 och området omkring denna punkt inte hör samman med plymen i mitten. Det är däremot knappast möjligt att göra någon kvantita-tivt avgränsning (skiljelinje) mellan industrifastigheten och deponin. Sammanfattnings-vis kan konstateras att interpolerade halter i nordöstra delen av kartan kring deponin inte kan användas för att avgränsa förorenade områden. Kartan kan dock användas för att visa vilken betydelse en extrainformation (kompletterande mättningar) skulle ha för att komma fram med mer trovärdig bild över föroreningsutbredning.
De producerade kartorna (figur 5-7) visar att i intervallet 2-4 m under markytan är ut-slagen relativt låga och att punkten MO 6 uppvisar något högre än de andra. I intervallet 8-10 m vilket inte är i botten på jordakviferen, återfinns de högsta halterna,. Mätpunkt MO 6 uppvisar genomgående högsta mätvärden med DELCDn.
Resultatet av undersökningen visar att det sannolikt finns två åtskilda föroreningsplymer inom det undersökta området, dels en vid den f.d. deponin och en på industrifastigheten.
Det kan heller inte uteslutas att föroreningsplymen på industrifastigheten härrör från flera källor. Föroreningarna inom industrifastigheten tycks i huvudsak härröra från om-rådet mellan MO 6 och MO 1. Eftersom grundvattnets strömningsriktning och hastighet inte är inmätt, utan bygger på uppskattningar, kan inte grundvattnets härkomst i MO 6 helt klarläggas. Det kan exempelvis inte helt uteslutas att åtminstone delar av förore-ningen kommer från verksamhetsområde nr 3 (se figur 2), där man hanterade lut i ett rum och triavfettade i ett annat under många år. Trikaret var nedsänkt i marken och ned-sänkningen/gropen finns fortfarande kvar. Att förorening av klorerade kolväten före-kommer även i anslutning till verksamhetsområde 1, där den ursprungliga ytbehand-lingslokalen var inhyst, framgår av figur 5.
I punkt MO 16, mellan industrifastigheten och Vättern, erhålls den kraftigaste DELCD-responsen på ett stort djup (se bilaga 3). Detta tolkas som att MO 16 är placerad ned-ströms källan och att föroreningen har transporterats med grundvattnet i sjunkande rikt-ning från förorerikt-ningskällan vid exempelvis MO 6-3.
a)
b)
Figur 5: DELCD-utslag för olika lager. a) 2-4 meter djup, b) 4-6 meter djup. Interpolerad för-oreningsutbredning i kartans nordöstra del kring MO15 saknar erforderligt dataunderlag och kan inte användas för att avgränsa förorenade eller rena områden.
c)
d)
Figur 6: DELCD-utslag för olika lager. c) 6-8 meters djup, d) 8-10 meters djup. Interpolerad föroreningsutbredning i kartans nordöstra del kring MO 15 saknar erforderligt dataunderlag och
kan inte användas för att avgränsa förorenade eller rena
områ-den. e)
Figur 7: DELCD-utslag för olika lager. e) 10-12 meters djup. Interpolerad föroreningsutbred-ning i kartans nordöstra del kring MO15 saknar erforderligt dataunderlag och kan inte använ-das för att avgränsa förorenade eller rena områden.
6.2 Riskbedömning
Såväl MIP-mätningarna som de utförda laboratorieanalyserna tyder på att föroreningar-na inte föreligger i markytan. Risken för människor som uppehåller sig på området be-döms därför vara liten. Endast enstaka provpunkter har dock undersökts och förekomst av mindre hot spots för lågmobila förorening (tex metaller PAH och tyngre petroleum-kolväten kan inte uteslutas. Det är inte klarlagt hur föroreningssituationen ser ut under byggnad 6. Det kan därför inte uteslutas att klorerade kolväten där kan förekomma i övre marklagren i den omättade zonen och därifrån tränga in i byggnaden.
Spridning av klorerade lösningsmedel har konstaterats i grundvattnet. Omfattningen av spridningen är dock inte klarlagd, då grundvattenflödet inte är bestämt. SADA-bilderna visar dock att föroreningen är relativt begränsad i fastighetens östra delar i direkt an-slutning till historiskt kända källor och nedströms denna (se MIP-sondering i punkt MO 16) samt deponin vid Vätterns strand.
En potentiell risk för exponering är genom dricksvatten. Vättern som utgör dricksvat-tentäkt för Motala tar emot förorenat vatten från området. I vilken omfattning som för-orenat grundvatten från aktuellt område kan påverka dricksvattnet är inte klarlagt. Den utspädning som sker i Vättern i förhållande till uppmätta halter ger dock sannolikt en mycket god marginal till aktuella riktvärden.
De brunnar som påträffats nedströms industrifastigheten kan vara förorenade. Risker för att människor i dagsläget kan bli exponerade bedöms som relativt liten eftersom brun-narna inte nyttjas i dagsläget.
Risken finns att växt- och djurlivet kan påverkas av förorenat utströmmande grundvat-ten i Vättern och då främst i närområdet. Eftersom ytvattnet inte är undersökt är situa-tionen oklar.
Inget som framkommit vid undersökningen tyder på att någon större risk för att orga-nismer på plats kan skadas av föroreningar i marken. Det kan dock inte uteslutas att enstaka hot spots kan finnas som ej framkommit vid undersökningen.
Höga halter av cis-1,2-dikloreten, relativt trans-1,2-dikloreten, i deponin vid Vättern (provpunkt MO15, GC-screening) är en indikation på att mikrobiell nedbrytning av tri-kloretylen sker/skett. Det anses mer vanligt att cis produceras mer än trans vid bioned-brytning av trikloretylen men det förekommer undantag.
7 VOLYMBERÄKNING
Vid beräkningen av den förorenade plymens volym (jord + vatten) har vi utifrån hol-ländska riktvärden valt definiera föroreningsplymen som det område där halter klorera-de lösningsmeklorera-del överstiger 500 µg/l. Eftersom MIP-sonklorera-den inte mäter direkt i halter utan i DELCD-utslag i mV, har ett samband mellan halter och DELCD sökts. Tre olika regressionssamband har testats. Volymsberäkningarna har gjort i SADA.
1. Exponentiellt samband: En regressionsanalys med exponentiellt samband uppvisar god överensstämmelse.
Labdata = f(MIP)
y = 6.0167e7E-07x R2 = 0.9211
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 MIP DELCD (mV)
Labbanalys (mikro g/l)
Lab Expon. (Lab)
Enligt denna modell och för gränsvärde 500 µg/l blir V= 3500 m3. 2. Linjärt samband med alla data:
MIP
Fitted Line Plot Linjärt - alla data Labanalys = - 888.0 + 0.000352 MIP
Regressionsanalysen visar på stor osäkerhet för konvertering av låga MIP-utslag till motsvarande laboratoriekoncentrationer. Konfidensintervall för regressionsanalys indi-kerar att sambandet mellan MIP-utslag och halt är inte trovärdiga för låga MIP.
V=38000 m3
3. Linjärt samband baserat på data från lägre MIP- spann. Detta för att ”separera” ef-fekten från övre delen av regressionskurvan. Utgångspunkten har varit att ta störst hänsyn till samband som bygger data liggande nära 500 µg/l. Här tar man dessutom bort en datapunkt tillhörande deponi, som uppvisar en annan typ av klorerade lös-ningsmedel än det övriga området.
MIP
Fitted Line Plot - data för låga halter Labanalys = - 451.9 + 0.000200 MIP
V=17600 m3.
7.1 Sammanfattning
Beroende på vilken typ av samband som antas finnas mellan DELCD-utslag med MIP-sonden och laboratorianalyserade halter av grundvattnet erhålls olika volymer.
- Exponentiellt samband – V = 3500 m3 - Linjärt samband - V=38000 m3
- Linjärt samband för lägre halter - V=17600 m3.
Skillnaderna i de olika beräkningarna är relativt stora och den verkliga volymen bör ligga någonstans i detta spannet. Ett linjärt samband kan förväntas mellan DELCD-utslag och gashalten som sprutas in i detektorn. En bromsande effekt vid höga halter av det membran som släpper in föroreningarna i sonden kan dock innebära att ett exponen-tiellt samband föreligger mellan halter i jord/grundvatten och DELCD-utslag.
Medelhalten inom plymen är inte känd, med torde ligga mellan 500- 2500 µg/l. Om den effektiva porositeten förutsätts vara 0,201 kan mängden förorening beräknats till följan-de enligt tabell 5.
Tabell 5: Beräknade mängder föroreningar i grundvattnet på industrifastigheten.
Plymens volym
De föroreningshalter som uppmätts i grundvattnet är så pass höga jämfört med de hol-ländska och danska jämförvärden som finns, att sannolikt åtgärder krävs för att efterbe-handla grundvattnet. Vilken typ av insats som lämpligen bör göras är beroende på flera faktorer som inte är klarlagda, vidare undersökningar bör därför göras. Eventuellt kan olika typer av insatser bli aktuella för de två områdena industrifastigheten respektive deponin.
9 REKOMMENDATIONER
Deponin bör undersökas vidare. Dels bör en fysik avgränsning av deponiområdet göras, dels bör ett utökat provtagningsprogram utföras för att klargöra förorenings omfattning-en. Omfattning och effekter av utströmningen av förorenat grundvatten i Vättern bör
1 Valt värde ligger mellan de typvärden på effektiva porositeten anges för grovsand och finsand, enligt Naturvårdsverket (1990).
NV 2005: Remiss angående vägledningsmaterial för riskbedömning av förorenade om-råden. 2005-07-11.
Miljöministeriet i Danmark: Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jor. De-cember 2005.
VROM 2000. Streefwaarden en interventiewarden bodensanering. Staatscourant 24 febr. 2000, nr 39.